Boverket. Regelsamling för energideklaration med kommentarer

Transkript

1 Boverket Regelsamling för energideklaration med kommentarer 2010

2 Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010 Boverket

3 Titel: Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010 Utgivare: Boverket maj 2010 Upplaga: 1 Antal ex: Tryck: Tabergs Tryckeri AB ISBN tryck: ISBN pdf: ISSN: Sökord: regelsamling, regler, energi, energideklarationer, lagen om energideklaration för byggnader, kommentarer, lathundar, handböcker. Dnr: /2009 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Publikationen kan laddas ner som pdf på Den kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket

4 Förord Förord Under de drygt tre år som lagen om energideklaration har funnits har Boverket arbetat på flera sätt för att öka förståelsen för regelverket och visa hur det ska tillämpas. I den här regelsamlingen återger vi hela regelverket, från lag till allmänna råd, tillsammans med en läsanvisning. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader samt för certifiering av energiexpert ändrades den 1 april 2010 genom BFS 2010:6, BED 3, respektive BFS 2010:7, CEX 2. Förändringarna är en anpassning till Boverkets byggregler. Regelsamlingen innehåller också en del som vi har valt att kalla kommentarer till reglerna. Svaren på de vanligaste frågorna om energideklarationer finns samlade där, med ambitionen att skapa en enhetlig bild av energideklarationen och samtidigt ge konkret och robust vägledning. Regelsamlingen vänder sig till energiexperter, byggnadsägare, kommunala tjänstemän och andra berörda. Det är Boverkets erfarenheter från diskussioner med dessa olika aktörer som utgör en stor del av underlaget till den kommenterande delen i regelsamlingen. Arbetet med denna regelsamling har framför allt utförts av Sten Bjerström, Elisabeth Guthagen, Thomas Johansson och Paul Silfwerberg. Karlskrona i april 2010 Janna Valik generaldirektör 3

5 4

6 Översikt Översikt Del 1: Läsanvisning...7 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader...15 Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader...21 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2010:6 BED 3) Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2010:7 CEX 2)...51 Del 3: Kommentarer till reglerna Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Sakordsregister

7 6

8 Del 1: Läsanvisningar Regelsamlingen ger en helhetssyn... 9 Från lag till allmänt råd... 9 Skillnad mellan föreskrifter och allmänna råd...10 Regler är en färskvara...10 Hur hänvisar man till reglerna?...11 Definitioner

9 8

10 Del 1: Läsanvisningar Läsanvisningar Regelsamlingen ger en helhetssyn För att förstå regelverket som styr energideklaration är det viktigt att inte läsa bestämmelserna lösryckta ur sitt sammanhang. Boverket ger därför ut en regelsamling som innehåller tre delar: Läsanvisningar Del 1: Läsanvisning innehåller en beskrivning av hur lag, förordning och föreskrifter är sammankopplade. Syftet är att öka förståelsen för reglerna och sätta in dem i ett sammanhang. Del 2: Regler innehåller en sammanställning av regelverket som består av lag om energideklaration för byggnader, förordning om energideklaration för byggnader, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED, samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av energiexperter, CEX. I denna regelsamling är de ändringar som skett i BED 3 och CEX 2 markerade med streck i kanten. Del 3: Kommentarer till reglerna innehåller förtydliganden av formuleringar i regelverket. Det är viktigt att tänka på att kommentarerna inte en del av regelverket. Från lag till allmänt råd Regler är samlingsbegreppet för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheters föreskrifter och allmänna råd. Vem som beslutar om vad illustreras i tabellen nedan: Regler Lagar Förordningar Föreskrifter Allmänna råd Beslutas av Riksdagen Regeringen Myndigheter Myndigheter 9

11 Del 1: Läsanvisningar Myndigheters föreskrifter och allmänna råd är tillämpningsregler för de krav som ställs i en överordnad förordning eller lag. Myndighetsreglerna följer alltså vad som föreskrivs i överordnade förordningar och lagar, men är mer detaljerade. Lagar och förordningar innehåller ofta bemyndiganden. Lagarnas bemyndiganden anger vad regeringen får föreskriva närmare om i en förordning. Regeringen kan sedan, genom bemyndigande i en förordning, ge en myndighet rätt att skriva tillämpningsföreskrifter till förordningen. Den ansvariga myndigheten får också ge ut allmänna råd inom sitt verksamhetsområde och då behövs inget särskilt bemyndigande. Skillnad mellan föreskrifter och allmänna råd Lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter innehåller regler som är tvingande, de måste alltså följas. Allmänna råd är däremot inte tvingande, utan anger ett sätt att uppfylla ett krav i en tvingande regel. Ett allmänt råd kan också innehålla en upplysning eller en hänvisning. Ett allmänt råd behöver heller inte vara direkt kopplat till en tvingande bestämmelse. Skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd, är att en föreskrift är en regel som ska följas medan ett allmänt råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla den tvingande regeln (lag, förordning eller myndighets föreskrift). Anledningen till detta upplägg är att inte hindra den tekniska utvecklingen genom alltför detaljstyrda regler. Regler är en färskvara Regelsamlingen innehåller de regler som är aktuella vid utgivningen, därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad om ändringar av reglerna. Den aktuella lydelsen finns i Svensk författningssamling (SFS) när det gäller lagar och förordningar ( eller och i Boverkets författningssamling (BFS) när det gäller Boverkets föreskrifter och allmänna råd. 10

12 Del 1: Läsanvisningar Hur hänvisar man till reglerna? Vid hänvisning till bestämmelser i förordningen eller i föreskrifter, till exempel i ansökan om certifiering av energiexpert, bör hänvisningen ske till den text som finns i respektive författningssamling. Författningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och föreskrifter. Det räcker att hänvisa till grundförfattningen, till exempel Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader BFS 2007:4, och då gäller även alla ändringar som gjorts av författningen efter till denna version. Men för att vara tydlig kan texten med ändringar läggas till. Önskas hänvisning till lydelsen vid en viss tidpunkt, läggs BFS-numret till för den sista ändringen, exempelvis Boverkets BFS 2007:4, med ändringar t.o.m. BFS 2010:6. Läsanvisningar Definitioner För termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i föreskrifter och allmänna råd, hänvisas även till de definitioner som görs i avsnitt 9, Energihushållning, i Boverkets byggregler (BBR) BFS 1993:57. För övriga definitioner kan man i många fall hänvisa till den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 (numera Terminologicentrum). 11

13 12

14 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader...15 Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader...21 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4) Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2007:5)

15 14

16 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Ändringar införda t.o.m. SFS 2009:579 (ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samt förarbeten, se Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. 2 Lagen skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat. Definitioner 3 I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, oberoende expert: en person som enligt denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader, och tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Lag om energideklaration Skyldighet att energideklarera byggnader 4 Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad skall se till att det finns en energideklaration för byggnaden. 5 Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltid finns en energideklaration som inte är äldre än tio år 1. om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och har en total användbar golvarea som är större än kvadratmeter, eller 2. om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. 6 När en byggnad eller en andel i en byggnad säljs, skall den som äger byggnaden se till att det för byggnaden finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år. 6a En energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet, om detta har ett gemensamt värmesystem. Lag (2009:579). 15

17 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader 7 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna i 4-6. Besiktning av en befintlig byggnad 8 Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad skall byggnadens ägare se till att byggnaden besiktigas, om det behövs för att en deklaraion skall kunna upprättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om besiktning. Energideklarationens innehåll 9 I en energideklaration skall det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som skall användas enligt första stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1-5 skall lämnas i en deklaration. 10 Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem med en effekt som är högre än 12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet, skall det i en energideklaration anges 1. uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av kyla i byggnaden, och 2. om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintliga systemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system eller en annan metod att kyla byggnaden. 16

18 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 11 Om en byggnad inte skall energideklareras enligt 5 eller 7, men det finns ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 10, skall byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas på det sätt som behövs för de uppgifter som anges i 10 1 och 2 och att sådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning. Oberoende expert 12 Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 första stycket skall se till att det finns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall utse en oberoende expert, som gör en besiktning enligt 8 eller 11 och upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav i fråga om sakkunskap och oberoende som skall ställas på en oberoende expert. Lag om energideklaration Tillgång till energideklarationerna 13 Den som äger en byggnad skall se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden är tillgänglig 1. på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad som anges i 5 1, eller 2. på en väl synlig plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad som anges i 5 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en energideklaration får placeras på en annan plats i en byggnad eller i anslutning till en byggnad. 14 Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 får köparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad. Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll till Boverket 15 Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 första stycket skall se till att det finns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll eller den som enligt 14 låter upprätta en energideklaration skall se till att ett exemplar av deklarationen eller protokollet lämnas till Boverket. 17

19 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll. Energideklarationsregister 16 Boverket skall föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnats till verket enligt Boverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i energideklarationsregistret. 18 Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för 1. framtagande av statistik, 2. forskning, 3. uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen, 4. tillsyn, och 5. annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar och beslut. 19 Regeringen får meddela föreskrifter om 1. vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret, 2. urval och bearbetningar av personuppgifter, 3. utlämnande på medium för automatiserad behandling, och 4. direktåtkomst till registret. 20 Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller i strid med föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas bestämmelserna om rättelse i personuppgiftslagen (1998:204). Skadestånd 21 Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har rätt till ersättning av staten. Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. I ärenden om ersättning företräds staten av den myndighet som regeringen bestämmer. 18

20 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader 22 Utöver vad som följer av 21 gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Alternativa energiförsörjningssystem 23 Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som är större än kvadratmeter skall innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och redovisa om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen skall lämnas till tillsynsmyndigheten. Tillsyn 24 Den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet skall utöva tillsyn över att den som äger en byggnad fullgör de skyldigheter som anges i 11 första stycket och 13. Lag om energideklaration 25 Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att ägaren till en byggnad skall fullgöra en sådan skyldighet som anges i 11 första stycket eller 13. Ett föreläggande får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten skall på begäran, i den utsträckning det behövs för tillsynen, få tillträde till sådana byggnader som avses i 13 samt utrymmen och områden som hör till sådana byggnader. Denna rätt omfattar inte bostäder. Om byggnadens ägare inte ger tillsynsmyndigheten tillträde när myndigheten har rätt till det får Kronofogdemyndigheten, efter tillsynsmyndighetens ansökan, besluta om särskild handräckning. Bestämmelser om sådan handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Överklagande 26 En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenats med vite enligt 25 första stycket och Boverkets beslut om rättelse enligt 20 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Övergångsbestämmelser 2006: Denna lag träder i kraft den 1 oktober Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 19

21 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader 1 skall vara energideklarerade senast den 31 december Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 2 och som är flerbostadshus skall vara energideklarerade senast den 31 december fråga om andra byggnader än flerbostadshus skall bestämmelsen i 5 2 tillämpas från och med den 1 januari Byggnader som avses i 4 eller 6 skall energideklareras första gången efter den 31 december Luftkonditioneringssystem som avses i 11 första stycket skall besiktigas första gången efter den 31 december För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldigheten enligt 4 inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 januari För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006 skall skyldigheten enligt 23 inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 oktober :579 Denna lag träder i kraft den 1 juli Den ska dock tillämpas för tid från och med den 1 maj

22 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader (ikraftträdande samt förarbeten, se Definitioner 1 Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader 2 Följande typer av byggnader är undantagna från skyldigheten att energideklareras. 1. Byggnader som inte kan bli föremål för någon åtgärd enligt 9 första stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader på grund av att de a) förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. eller 1 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., eller b) inte får förvanskas enligt 3 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10) för att de är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i ett bebyggelseområde av sådan karaktär. 2. Byggnader som huvudsakligen används för andakt eller religiös verksamhet. 3. Industrianläggningar och verkstäder. 4. Fritidshus med högst två bostäder. 5. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas högst två år. 6. Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring. 7. Fristående byggnader med en total användbar golvarea som är mindre än 50 kvadratmeter. 8. Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som, på grund av byggnadens utformning eller den verksamhet som bedrivs i byggnaden, är av hemlig natur. Förordning om energideklaration 3 Skyldigheten att energideklarera enligt 5 2 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader gäller inte om 1. upplåtelsen är tillfällig eller avser en sådan liten del av byggnaden att upplåtelsen har en obetydlig påverkan på byggnadens energiprestanda, 21

23 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader 2. upplåtelsen sker mellan företag som tillhör samma koncern, 3. upplåtelsen sker genom arrende, vars huvudsakliga syfte är upplåtelse av jord och byggnaden eller delen av byggnaden används till annat än bostad åt arrendatorn, eller 4. byggnaden är ett en- eller tvåbostadshus som upplåts a) av byggnadens ägare på grund av dennes arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, sjukdom eller därmed jämförbara personliga förhållanden, b) med testamentarisk nyttjanderätt, eller c) till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan disponerar byggnaden när upplåtelsen sker. 4 Skyldigheten att energideklarera enligt 6 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader gäller inte vid försäljning 1. mellan företag som tillhör samma koncern, 2. genom expropriation eller inlösen, 3. från ett konkursbo eller genom exekutivt förfarande, eller 4. till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan disponerar byggnaden. 5 Boverket får meddela närmare föreskrifter om undantag enligt 2-4. Besiktning av en befintlig byggnad 6 Om en energideklaration enligt 9 första stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader skall innehålla rekommendationer om åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, skall deklarationen föregås av en besiktning som gör det möjligt att bedöma åtgärdens påverkan på inomhusmiljön och kostnadseffektivitet. Boverket får meddela föreskrifter om hur omfattande en besiktning behöver vara med hänsyn till byggnadens energiprestanda samt de ytterligare föreskrifter som behövs om besiktningen av befintliga byggnader enligt 8 lagen om energideklaration för byggnader. Energideklaration 7 När en uppgift om en byggnads energiprestanda anges i en energideklaration enligt 9 första stycket 1 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader skall byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning redovisas. För en byggnad som är ett en- eller tvåbostadshus skall energiprestan- 22

24 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader dan enligt 9 första stycket 1 lagen om energideklaration för byggnader dessutom fastställas med utgångspunkt i byggnadens tekniska egenskaper och en normal användning av byggnaden. Boverket får meddela närmare föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda skall anges i en energideklaration. Innan sådana föreskrifter meddelas skall Boverket alltid ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig. 8 Boverket får meddela föreskrifter om 1. när en energideklaration enligt 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader senast skall vara upprättad, 2. vilka referensvärden som skall användas enligt 9 första stycket 5 lagen om energideklaration för byggnader, och 3. vilka uppgifter som utöver 9 första stycket 1-5 lagen om energideklaration för byggnader skall anges i en energideklaration. Innan föreskrifter enligt första stycket 2 meddelas skall Boverket alltid ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig. Förordning om energideklaration Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 9 Boverket får meddela föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning i fråga om sådana luftkonditioneringssystem som avses i 11 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Oberoende experter 10 En oberoende expert som utses för att upprätta en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall ha särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. Expertens oberoende och sakkunskap skall kunna styrkas 1. genom att a) experten, eller den som experten är anställd eller anlitad av, är ackrediterad som kontrollorgan enligt 14 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, och b) kontrollorganet, i fråga om det arbete som experten utför, har minst en person i arbetsledande ställning som certifierats för uppgiften av ett ackrediterat certifieringsorgan, eller 2. genom att experten uppfyller de krav på oberoende och sakkunskap som enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas för motsvarande experter i det landet. 23

25 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader I fråga om byggnader som ägs av kontrollorganet, eller av någon som tillhör samma koncern som kontrollorganet, får energideklarationer och besiktningsprotokoll inte upprättas av den som även ansvarar för service, reparationer eller underhåll av samma byggnader. 11 Boverket får meddela föreskrifter om 1. de krav som enligt 10 första stycket skall ställas i fråga om särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader, 2. vilken typ av ackrediterat kontrollorgan som enligt 10 andra stycket 1 a krävs för att säkerställa kontrollorganets oberoende ställning med hänsyn till uppdragsgivare, ägar- och affärsmässiga förhållanden och andra omständigheter, och 3. de krav som skall ställas för certifiering enligt 10 andra stycket 1 b samt om certifieringsförfarandet. Tillgång till energideklarationerna 12 Boverket får meddela föreskrifter om att en energideklaration eller en del av en energideklaration får placeras på en annan likvärdig plats i en byggnad än vad som anges i 13 första stycket lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, eller i anslutning till en sådan byggnad som avses i 13 första stycket lagen om energideklaration för byggnader. Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll till Boverket 13 Boverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll. Energideklarationsregister 14 Uppgifter som hämtats från energideklarationer och besiktningsprotokoll får registreras i energideklarationsregistret. 15 Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som Boverket gör för någon annans räkning för direkt marknadsföring får uppgifter i energideklarationsregistret om personnummer, fastighetsbeteckning, byggnadsbeteckning, adress, en byggnads energiprestanda, referensvärden eller radonmätning inte behandlas. 16 Sådana uppgifter som anges i 15 får lämnas ut på medium för automatiserad behandling endast för de ändamål som anges i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. 24

26 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader 17 Boverket får i det enskilda fallet medge direktåtkomst till energideklarationsregistret för 1. den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, om det sker för det ändamål som anges i 18 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, 2. Statens energimyndighet, 3. oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag, och 4. byggnadsägare, för sökningar på byggnader som de äger. Förordning om energideklaration 25

27 Del 2: Regler 26

28 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED BFS 2007:4 med ändringar till och med BFS 2010:6. Senaste lydelsen träder i kraft den 1 april

29 28

30 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4, BED) Ändringar införda t.o.m. BFS 2010:6, BED 3 Inledning 1 Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. De allmänna råden innehåller rekommendationer och exempel beträffande tillämpningen av föreskrifterna i denna författning, i lagen och i förordningen. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre typsnitt och indragen text omedelbart efter den föreskrift som de hänför sig till. Termer som inte särskilt förklaras i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklarationer för byggnader, Boverkets byggregler (BFS 1993:57) avsnitt 9 Energihushållning eller i denna författning, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95. (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED Definitioner 2 I denna författning avses med: Hushållsel Luftkonditioneringssystem Den el som ingår i Hushållsenergin Ett system för komfortkyla som innebär att kylan produceras av en kylmaskin, fjärrkyla, frikyla eller dylikt och distribueras i huset med vattenkyld ventilationsluft och/eller av kylvatten. I komfortkylsystem ingår också slutapparater i rum (tilluftsdon, kyltak eller kombinationer där tilluften och/eller rumsluften kyls av kylbatterier). 29

31 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Verksamhetsel (BFS 2010:6). Den el som ingår i Verksamhetsenergi Undantag från skyldighet att energideklarera byggnader 3 Vid energideklaration av byggnader som har förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. eller 1 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., eller är sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 3 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10), får enbart sådana rekommendationer om åtgärder lämnas, som inte riskerar att skada byggnadens kulturvärden. Riskerar samtliga kostnadseffektiva rekommendationer att skada byggnadens kulturvärden, behöver inte byggnaden energideklareras. Allmänt råd Åtgärder som intrimning av styr- och reglerfunktioner eller renovering av läckande fönster och dörrar, skadar normalt inte en byggnads kulturvärden. Fönsterbyten eller tilläggsisolering kan däremot innebära hög risk för att byggnadernas kulturvärden skadas. Besiktning av befintliga byggnader 4 Omfattning av besiktning, enligt förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader, ska anpassas till i vilken mån besiktningen kan leda till rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder utan negativa konsekvenser för inomhusmiljön, byggnadens kulturvärden och andra väsentliga egenskapskrav. Omfattningen av besiktning i övrigt ska bedömas utifrån de uppgifter som byggnadens ägare överlämnat till den oberoende experten. Allmänt råd I bedömningen av kostnadseffektivitet bör även kostnaden för besiktningen vägas in. Ju högre energianvändning per m 2 och år desto större utrymme för besiktning och därmed för rekommendationer till kostnadseffektiva åtgärder kan finnas. De uppgifter som avses i andra stycket ovan är, byggnadens energianvändning och areor, obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet och radonmätning samt övriga uppgifter som ska anges i energideklarationen. 30

32 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED I de fall den oberoende experten bedömer att det inte finns kostnadseffektiva åtgärder i den omfattning att besiktning är motiverad, kan den oberoende experten i stället ge generella råd om effektivisering, vilka är anpassade till aktuell byggnadskategori. Byggnaders energiprestanda 5 Byggnaders energiprestanda, uttryckt i kwh/m 2 och år, ska anges som, den normalårskorrigerade uppmätta energianvändningen i byggnaden, fördelad per A temp exklusive eventuell area för varmgarage i byggnaden, om inte varmgaraget är en egen byggnad. Byggnader där den oberoende experten konstaterar att det inte går att få fram uppgifter om den faktiska energianvändningen, får istället deklareras genom att energiprestandan beräknas med relevant beräkningsprogram. Allmänt råd Har byggnadsägaren tillgång till alternativa areamått, exempelvis boarea (BOA) eller lokalarea (LOA), kan i befintlig bebyggelse A temp beräknas med utgångspunkt från dessa areor. När en- eller tvåbostadshus energideklareras kan den oberoende experten med hjälp av byggnadens ägare och/eller brukare, kommunicera uppgifter som är nödvändiga för att kunna urskilja den energianvändning som behövs för byggnadens tekniska egenskaper från övrig energianvändning. Om byggnadens energianvändning utgår från en gemensam mätpunkt för flera byggnader bör energianvändningen fördelas på de ingående byggnaderna genom en uppskattning av respektive byggnads energianvändning. Sammanbyggda byggnader kan deklareras i samma deklaration om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem. För energislag som måste omvandlas till kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. Exempel på olika bränsleslags energivärden finns i Energimyndighetens årliga skrift Energiläget. Vid nybyggnad motsvaras byggnaders energiprestanda, av byggnaders specifika energianvändning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57, i dess lydelse genom BFS 2006:12). Krav på mätsystem för mätning av specifik energianvändning i nya byggnader finns i Boverkets byggregler (BFS 1993:57). Boverkets föreskrifter BED 31

33 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Senaste tidpunkt för energideklaration för nya byggnader 6 Nya byggnader ska deklareras senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk, dock inte senare än två år efter att ett slutbevis utfärdats. Referensvärde Allmänt råd Om byggnaden säljs inom tvåårsperioden kan den eventuella beräkning som ligger till grund för verifieringen av energianvändningen enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57 i dess lydelse genom BFS 2006:12) utgöra underlag för beräkning av energiprestandauppgiften. Detta bör i så fall anges i deklarationen. Vid senare verifiering genom mätning efter andra uppvärmningssäsongen kan energideklarationen justeras av den oberoende experten med avseende på denna uppgift. 7 Som referensvärde ska anges, dels de krav på specifik energianvändning i nya byggnader som gäller enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57), EP ref,nyb, dels ett för byggnadskategorin typiskt intervall för energiprestanda EP ref. Typiska intervall för olika byggnadskategoriers referensvärden ska beräknas enligt bilaga 1. Övriga uppgifter som ska anges i energideklarationen 8 I deklarationen ska, utöver de uppgifter som följer av 9 och 10 i lagen om energideklarationer för byggnader och 7 i förordningen om energideklaration för byggnader, även anges de uppgifter som följer av det elektroniska formulär som fastställts av Boverket. Omfattning av besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 9 De luftkonditioneringssystem som ska besiktigas enligt 11 lagen om energideklaration för byggnader ska besiktigas i den omfattning detta krävs dels för att systemets effektivitet ska kunna bedömas dels för att jämförelse ska kunna göras mellan systemets kyleffekt och storleken på byggnadens kyleffektbehov. 32

34 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Allmänt råd Effektivitet hos kylsystem kan bedömas med hjälp av uppgifter om systemets storlek, byggnadens kylbehov samt dess drift, reglering och skötsel. Storleken på kylsystemet kan anges som nominell kyleffekt. Nominell kyleffekt kan beräknas enligt SS-EN Storleken på en byggnads kyleffektbehov kan anges som det projekterade kyleffektbehovet under förutsättning att verksamheten i byggnaden är densamma som vid projekteringen. I annat fall bör detta värde korrigeras eller beräknas på nytt. Kylbehovet i byggnader kan begränsas genom bland annat solavskärmning, effektiv belysning och utrustning för att minska byggnadens interna värmelaster eller alternativa kylmetoder i form av nattkyla, kylackumulering i byggnadsstommen eller liknande kylsystem som inte kräver tillskott av elenergi. Åtgärdsförslag bör ange hur kyleffekten kan bibehållas med lägre elanvändning alternativt minskas till byggnadens faktiska kylbehov. Vägledning för framtagande av dessa åtgärdsförslag finns i SS-EN Luftbehandling Byggnaders energiprestanda Riktlinjer för kontroll av luftkonditioneringssystem och i Svensk kylnorm från Kylbranschens Samarbetsstiftelse, KYS. (BFS 2010:6). Intervall för besiktning av luftkonditioneringssystem 10 Intervallen för besiktning av luftkonditioneringssystemen får högst vara tio år i de fall besiktningsprotokoll ska upprättas enligt 11 lagen om energideklaration för byggnader. Allmänt råd Luftkonditioneringssystem kan även omfattas av andra kontroller, till exempel, funktionskontroll enligt förordning om funktionskontroll av ventilationssystem eller kontroll enligt föreskrifter från Naturvårdsverket. Om anläggningen omfattas av någon av dessa kontroller kan en samordning ske, t.ex. med var tredje kontroll när då intervallet är tre år. (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED Uppgifter för besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem med mer än 12 kw kyleffekt 11 I besiktningsprotokoll ska utöver, de uppgifter som följer av 10 lagen om energideklaration för byggnader, även anges de uppgifter som följer av det elektroniska formulär som fastställts av Boverket. 33

35 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Krav på oberoende 12 Oberoende enligt 10 andra stycket a) förordningen (2006:1592) om energideklaration av byggnader ska styrkas genom ackreditering som kontrollorgan typ A, B eller C enligt SWEDAC:s föreskrifter om kontrollorgan, där kontrollorganets oberoende gentemot uppdragsgivare, ägar- och affärsmässiga förhållande samt andra omständigheter säkerställs. Krav på kompetens 13 Kompetens enligt 10 andra stycket b) förordningen (2006:1592) om energideklaration byggnader hos kontrollorganet ska styrkas genom att minst en person i arbetsledande ställning är certifierad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexperter (BFS 2007:5 CEX 1) Allmänt råd Kompetensen hos kontrollorganet indelas i normal art, kvalificerad art eller för besiktning av luftkonditioneringssystem. Tillgång till energideklarationerna 14 En Sammanfattning av energideklarationen enligt Boverkets formulär ska om inte annat följer av 15 alltid hållas tillgänglig i enlighet med 13 första stycket i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. I de fall endast denna hålls tillgänglig på sådant sätt, ska uppgift om var energideklarationen i övrigt finns tillgänglig anges. Allmänt råd En för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnader enligt 5 1 lagen om energideklaration för byggnader kan vara i en reception eller vid byggnadens mest frekventerade entré. En väl synlig plats i byggnader enligt 5 2 lagen om energideklaration för byggnader kan vara i anslutning till byggnadens naturliga vägar för inoch utgång. När ett intyg från en funktionskontroll av ventilationssystemet enligt förordning om funktionskontroll av ventilationssystem finns anslaget bör, i vart fall, Sammanfattningen av energideklarationen anslås i anslutning till intyget. 15 Om det med hänsyn till byggnadens kulturvärden inte finns någon lämplig plats, i byggnaden, får hela eller delar av energideklarationen anslås i nära anslutning till byggnaden eller tillhandahållas lätt tillgänglig på annat sätt. 34

36 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Överlämnande av deklarationer och besiktningsprotokoll 16 Energideklarationer respektive besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem ska göras på av Boverket fastställt formul24 är. Energideklaration respektive besiktningsprotokoll ska signeras av för ändamålet behörig person. (BFS 2010:6). 17 För att få överföra uppgifter elektroniskt till Boverkets register över energideklarationer och besiktningsprotokoll, krävs behörighet. Sådan behörighet ges, åt fysisk person som efter begäran av tekniskt ansvarig enligt ISO/IEC inom av SWEDAC för ändamålet ackrediterat kontrollorgan enligt 13 eller efter begäran åt oberoende expert enligt 10 andra stycket punkt 2 förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Begäran om behörighet ska ske på av Boverket fastställt formulär och skickas till Boverket. Behörigheten upphör vid den tidpunkt då kontrollorganet anmält att behörigheten inte längre är aktuell. Under den tid när en fysisk person har behörighet att lämna uppgifter enligt ovan för ett kontrollorgans räkning, ansvarar kontrollorganet för riktigheten i de lämnade uppgifterna. Boverket får upphäva en behörighet att överföra uppgifter elektroniskt till Boverkets register. Boverkets föreskrifter BED 35

37 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Bilaga 1 Referensvärden 1 Referensvärde 1, krav i nya byggnader; EP ref, nyb = krav på specifik energianvändning enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57). (BFS 2010:6). 2 Referensvärde 2, typiska intervall; De typiska intervallen bygger på statistiska data som utgår från en referensbyggnad placerad i Eskilstuna kommun, byggt efter 1975, friliggande, utan kylanvändning och med fjärrvärme som värmekälla. Korrektionsfaktorn för denna byggnad är 1,00. Referensvärden för byggnader under andra betingelser korrigeras med hänsyn till byggnadskategori, ålder, kommun, värmekälla, byggnadstyp och kylanvändning enligt nedanstående funktioner. För bostadshus är EP ref = F (ålder, kommun, värmekälla, byggnadstyp) [kwh/m 2, år] = (E uppv * X ålder * X kommun * X byggnadstyp +E vv ) * X värmekälla +E fastighetsenergi +E kyla (BFS 2010:6). 2.1 Intervall för referensvärden för en- och tvåbostadshus Faktor Parameter E uppv+vv 120 kwh/m2 (Eskilstuna) X ålder Justering för ålder, se tabell 1 X kommun Justering för kommun, se tabell 3 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 4 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 6 (BFS 2010:6). 36

38 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Vid beräkning av aktuell byggnads energianvändning kan för en- och tvåbostadshus med normal användning följande schabloner användas: E uppv = E uppv+vv * 0,75 = 90 kwh/m 2 E vv = E uppv+vv * 0,25 = 30 kwh/m 2 E fastighetsenergi kan i en- och tvåbostadshus anses som försumbar, dvs. lika med 0 kwh/m 2. Energi för kylproduktion beaktas inte i referensvärdet för en- och tvåbostadshus. Intervall för småhus är EP ref, +/- 10 %. (BFS 2010:6). Intervall, EP ref (småhus): EP ref = (90* X ålder * X kommun * X byggnadstyp + 30) * X värmekälla Undre intervallgräns = 0,9*EP ref Övre intervallgräns = 1,10*EP ref Allmänt råd Vid beräkning av aktuell energiprestanda i eluppvärmda en- och tvåbostadshus kan följande schabloner användas: E uppv+vv = E total-ehushållsel E hushållsel = (530 + A temp *12 + B * 690) * 1,25 [kwh/år] B = antal boende 2.2 Intervall för referensvärden för flerbostadshus Faktor Parameter E uppv+vv 100 kwh/m 2 (Eskilstuna) E fastighetsenergi 20 kwh/m 2 X ålder Justering för ålder, se tabell 2 X kommun Justering för kommun, se tabell 3 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 5 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 7 (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED 37

39 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED För ett flerbostadshus med normal användning kan följande schabloner användas: E uppv = E uppv+vv * 0,75 E vv = E uppv+vv * 0,25 Energi för komfortkyla beaktas inte i referensvärdet för flerbostadshus. Intervall EP ref (Flerbostadshus): EP ref = (75*X ålder *X kommun *X byggnadstyp + 25)*X värmekälla + 20 Undre intervallgräns = 0,9*EP ref Övre intervallgräns = 1,1*EP ref Allmänt råd Vid beräkning av aktuell energiprestanda i eluppvärmda flerbostadshus som inte har separat mätning för respektive lägenhet kan följande schabloner användas: E uppv+vv = E total - E hushållsel - E fastighetsenergi E hushållsel = 1040*n+300*m [kwh/år], (exklusive ventilationsfläktar, matförvaring och tvätt) n = antal lägenheter i byggnaden. m = antal personer i byggnaden. (BFS 2010:6). Schablonvärde för tvätt och tork: 160 kwh/person, år Schablonvärde för matförvaring: kwh/lägenhet, år (Det högre värdet för större hushåll och det lägre värdet för lägenheter med 1 2 rum och kök.) Intervall för flerbostadshus ges av EP ref +/- 10 % 2.3 Intervall för referensvärden för lokal- och specialbyggnader För lokal- och specialbyggnader är EP ref = f (kategori, kommun, värmekälla, byggnadstyp) [kwh/m 2, år] = (E uppv *X kommun *X byggnadstyp + E vv )*X värmekälla + E fastighetsenergi + E kyla (BFS 2010:6). 38

40 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Faktor Parameter E uppv+vv Se tabell 8 E fastighetsenergi Se tabell 9 E kyla Levererad energi för komfortkyla (för byggnader som inte är elvärmda men har elektriska kylmaskiner ska E kyla multipliceras med 3, se nedan) X kommun Justering för kommun, se tabell 3 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 5 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 7 (BFS 2010:6). Värdet för E fastighetsenergi, tabell 9, har en större osäkerhet varför den oberoende expertens bedömning har stor betydelse. Någon förenklad metod för fördelning av värmeenergin för uppvärmning respektive varmvattenproduktion kan inte ges utan det åligger den oberoende experten att göra denna fördelning. (BFS 2010:6). Elenergi för produktion av komfortkyla i byggnaden eller köpt fjärrkyla beaktas i referensvärdet för lokalbyggnader och specialbyggnader. Referensvärdet räknas således upp med den elenergi som levererats för kylproduktion alternativt den mängd fjärrkyla som köpts in. Enligt Boverkets byggregler, avsnitt 9, (BFS 1993:57 med ändringar tom BFS 2008:20) så ska elenergi till kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktor 3, i de fall byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme. Det åligger den oberoende experten att göra denna beräkning. (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED Intervall EP ref (lokaler): EP ref = (E uppv *X kommun *X byggnadstyp + E vv )*X värmekälla + E fastighetsenergi + E kyla Referensvärdesintervall ges av tabell 10. (BFS 2010:6). 2.4 Intervall för byggnader med flera verksamheter eller med olika värmekällor (BFS 2010:6) Om byggnaden har mer än en verksamhet anges referensvärdet som ett medelvärde av de olika verksamheternas referensvärde viktat i förhållande till deras fördelning av A temp. (BFS 2010:6). 39

41 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED EP ref,medel = (EP ref1 *A temp1 + EP ref2 *A temp2 + EP ref3 *A temp3 + EP ref4 *A temp4 +...)/ A temp,tot (BFS 2010:6). Referensvärdesintervallet för byggnader med mer än en verksamhet beräknas genom att intervallet för de ingående verksamheterna viktas i förhållande till respektive verksamhets fördelning av Atemp. (BFS 2010:6). Referensintervall, medel = (Referensintervall EP ref1 *A temp1 + Referensintervall EP ref2 *A temp2 + Referensintervall EP ref3 *A temp3 +...)/ A temp,tot (BFS 2010:6). Referensintervallen för respektive verksamhet ges av tabell 10. (BFS 2010:6). Om byggnaden har mer än en värmekälla beräknas referensvärdet genom ett medelvärde för de olika referensvärdena utifrån respektive energiandel av de olika värmekällorna. (BFS 2010:6). EP ref,medel = (E värmepump * EP ref1 + E el * EP ref2 + E fjärrvärme * EP ref3 +...)/ E tot (BFS 2010:6). 3 Noggrannhet i beräkning av referensvärde (BFS 2010:6). I beräkningen sker ingen avrundning. Resultatet av beräkningen avrundas till närmaste heltal. Om talet är mitt emellan (,5) avrundas talet till närmaste jämna heltal. (BFS 2010:6). 4 Tabeller (BFS 2010:6) Tabell 1 Justeringsfaktor ålder för en- och tvåbostadshus (BFS 2010:6) Ålder Justeringsfaktor (X ålder ) <1975 1, ,0 (BFS 2010:6). 40

42 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Tabell 2 Justeringsfaktor ålder för flerbostadshus (BFS 2010:6) Ålder Justeringsfaktor (X ålder ) <1975 1, ,2 nya hus 1,0 (BFS 2010:6). Tabell 3 Justeringsfaktor kommun (D) (BFS 2010:6) Län Kommun Nr Namn Namn Justeringsfaktor (X kommun ) 10 Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Avesta, Hedemora, Säter 1,1 20 Dalarna Övriga utom Älvdalen 1,2 Älvdalen 1,3 09 Gotland Gotland 1,0 Boverkets föreskrifter BED 21 Gävleborg Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Söderhamn 1,1 Övriga 1,2 13 Halland Laholm 0,9 Övriga 1,0 23 Jämtland Samtliga utom Åre 1,3 Åre 1,4 6 Jönköping Samtliga kommuner 1,0 41

43 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Län Kommun Nr Namn Namn Justeringsfaktor (X kommun ) 8 Kalmar Emmaboda, Kalmar, Nybro och Torsås 0,9 Övriga 1,0 7 Kronoberg Markaryd och Tingsryd 0,9 Övriga 1,0 25 Norrbotten Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala 1,4 1,5 Gällivare och Kiruna 1,6 12 Skåne Samtliga utom Osby och Östra Göinge 0,9 Osby och Östra Göinge 1,0 1 Stockholm Samtliga kommuner 1,0 4 Södermanland Samtliga kommuner 1,0 3 Uppsala Enköping, Håbo, Knivsta, Norrtälje, Uppsala och Älvkarleby 1,0 Övriga 1,1 17 Värmland Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Säffle och Årjäng 1,0 Övriga 1,1 24 Västerbotten Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå och Vännäs 1,3 42

44 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Län Kommun Nr Namn Namn Justeringsfaktor (X kommun ) Dorotea, Lycksele, Norsjö, Skellefteå, Vilhelmina, Vindeln och Åsele 1,4 Övriga 1,5 22 Västernorrland Härnösand, Kramfors och Timrå 1,2 Övriga 1,3 19 Västmanland 14 Västra Götaland 18 Örebro Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping och Västerås 1,0 Övriga 1,1 Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö 0,9 Övriga 1,0 Askersund, Kumla och Laxå 1,0 Övriga 1,1 Boverkets föreskrifter BED 5 Östergötland Samtliga kommuner 1,0 Tabell 4 Justering för värmekälla för en- och tvåbostadshus (BFS 2010:6) Värmekälla Justeringsfaktor (X värmekälla ) Fjärrvärme 1,0 El 1,0 Olja 1,2 Biobränslepanna (ved, flis m.m.) 1,3 Pelletspanna 1,3 Gaspanna 1,1 Frånluftsvärmepump 0,8 43