VALLSJÖN. under 1800-talet. En ytlig titt på. i Finnerödja socken. med utblickar bakåt och framåt i tiden. / Alf Gunnarson MMXIV

Transkript

1 En ytlig titt på VALLSJÖN i Finnerödja scken under 1800-talet med utblickar bakåt ch framåt i tiden / Alf Gunnarsn MMXIV Tillägg, augusti 2014: Det km nyligen ett brev från Lennart Kaj i Hägersten, med tack för berättelsen samt en rättelse ch ytterligare uppgifter m familjen Burén. Brevet finns nu sm bilaga (sist) / Alf 1

2 FÖRORD Sm ung vallsjöblsb på talet var det inte utan att man någn gång sneglade lite avundsjukt brtåt Vallsjön. Stället var mäktigt i sin utfrmning ch det låg nära den stra landsvägen mellan Stckhlm ch Götebrg ch det låg vid en sjö, där det fanns gtt m fisk (sades det) ch en badstrand, ett stycke brt mt Vallsjöhlm, där vattnet var betydligt varmare på smmaren än i Skagern. Vi ungdmar hade förmånen att vistas rätt mycket i Vallsjön de där åren, tack vare bekantskapen med arrendatrsfamiljen Schill. Det var mycket skridskr ch bandyspel på vintern ch bad på smmaren. Det var en upplevelse varje gång ch även den ungdmligt kunnige kunde begripa att det funnits verksamhet där förr i tiden sm nrmalt inte fanns på vanliga bndgårdar. Huvudbyggnaden var visserligen rätt så sliten, men den hade stil ch läget var slagbart. Det ligger nära till hands att kalla stället för en idyll. Samma vattendrag ch dammar sm förr drivit allehanda maskiner med sina vattenhjul, drev på talet en turbin sm försåg gården med egen elektricitet. Det var en häftig miljö. När jag nu ska försöka beskriva Vallsjöns adertnhundratalshistria, vill jag betna att redgörelsen blir tämligen ytlig ch fullständig. Ambitinen är ändå att lista de människr sm bdde ch verkade där. Tjänsteflket (sm då för tiden kallades pigr ch drängar) kmmer bara att synas i undantagsfall. Vallsjön mfattade under talet 1/2 mantal. Det är ganska strt. Man kan jämföra med Vallsjöbls samtliga hemman sm var 1/1 mantal. Med andra rd: Vallsjöns marker var (ungefär) hälften av hela Vallsjöbl. Efter en titt bakåt i tiden, kllar vi nu in flket i Vallsjön från sekelskiftet 1700/ 1800 ch framåt. 2

3 H är ser vi en landskapskarta över nrra Västergötland från slutet av talet. På Stra Tiveden finns det ett ställe markerat mellan Hva ch Finnerödja. Det är säteriet Vallsjön. Vid sjön Skagern (Skager lacus) ser man Melltrp, Gudhammar ch säteriet Skagershlm ch söder m Hva finns Älgarås. Vid sjön Unden (Unden lacus) finns ett annat säteri i senare tiders Finnerödja scken. Det heter Ramsnäs. År 1731 ritades följande vägkarta över Skarabrg ch där finns, mellan Hva ch Ramundebda, ställen sm Bråten, Krgen i Finnerödja, Gatan ch Halla markerade. Vallsjön syns däremt inte ch förklaringen är förstås att de först nämnda ställena kunde erbjuda resenärer mat ch husrum. På Vallsjön fanns förviss verksamhet, men någn plats att rasta på var det icke. 3

4 Redan 1684 genmfördes det ett lantmäteriprjekt i Vallsjön. Originaltexten lyder så här: "Gemetrisk afritningh uppå Sätegården Vallsiön, medh det för detta underliggande hemman ch trp.. ann " Från Bertil I. W. Kjelldrffs FINSK INVANDRING TILL TIVEDEN MED OMNEJD "År 1634 blev Vallsjön säteri under riksrådet Clas Kristerssn Hrn. Han var bsatt på Ryhlm i Beatebergs scken, men han hade hemman även i Undenäs, i Bergslagen samt var friherre till Åminne i Finland... Vallsjön överfördes från Claes Hrn till mågen Gustav Stenbck år 1651 samt från denne till Trd Bnde år Säteriet mfattade detta år förutm Vallsjön ch Vallsjöbl även Brgan, Bterud, Eriksbacken, Eriksåsen, Fagersand, Hansatrp, Herrängen, Hulan, Häggeb, Kavelbrn, Msseb, Mtrp, Rsendalen, Saxhult ch Slbacken. Huvuddelen av dessa var lvligt upptagna på krnallmänningen. Större delen av dem blev reducerade ch återförda till krnan år 1684." På kartan här uppe ses säteriets samlade innehav, från Mtrp i nrr till Herrängen, vid Skagern (lacus Scagaren, sm sjön kallades 1684). Ett par decennier senare gjrdes ännu en mätning av Vallsjöns ägr. 4

5 Karta. Mätning av ägrna1706. Det är Herrängen sm syns infällt uppe i högra hörnet på kartan. De hemman ch trp sm under talet tillhörde Vallsjön är numera frånskilda säteriet. Ägrna sträcker sig från sjön Vallsjön ch nrrut, upp till Vallsjöbl. Den hlme sm syns i sjön Vallsjön kallas Strhlmen ch viken väster därm är Tubbeviken (Tubbewijkan). Här ser vi Vallsjöns centrala delar: Utsnitt från kartan

6 Ägare till Vallsjön 1/2 mantal vid sekelskiftet 1700/ 1800: Bruksinspektör Olf Sundell (f 1737 i Kristinehamn - d 1808) Hans hustru: Anna Elise Engman (f 1743 i Fredsberg) Christina Catharina (f 1772) Maria Elisabeth (f 1776) Hedvig Augusta (f 1778) Olf (f 1780) Jacb (f 1782) Sigrid Britta (f 1782) Familjen Sundell km från Skagershlm mkring år När Olf Sundell avled km snen Nils Sundell ch hans familj till Vallsjön 1820, 1830 ch talet: Bruksinspektr Nils Sundell (f 1768 i Skagershlm) Hans hustru: Sfia Lvisa Carlsdtter (f 1759 i Snavlunda) Anna Elisabet (f 1799) Maria Sfia (f 1801) Olfs mr: Änkan Anna Elise Engman (f d 1828) Olfs syster: Sigrid Britta (f 1782) Då Anna Elise Engman avlidit 1828, flyttade Nils Sundell, hans hustru, barn, svåger ch svägerska till Kvarnherrtrp (Gudhammar) i Hva scken. Nils Sundell avled där Lanthushållaren & rusthållaren Nils Ericssn (f 1776 i Herreberga) Hans hustru: Britta Stina Lyckhlm (f 1795 i Sjögestad) Nils Ericssns barn i första giftet: Stina Cajsa (f 1799) Olf Eric (f 1809) Carl Henric (f 1811) Carlina (f 1814) Barn i andra giftet: Anna Britta (f 1820) Nils Gustaf (f 1822) Samuel (f 1824) Adlf Fredrik (f 1828) Aurra Adlfina (f 1831) Wilhelm (f d s å) Frans Oscar (f 1834) Familjen flyttade tillbaka till Östergötland Sex år senare km en familj från Askersund. Färgargesällen Carl Olf Åberg (f 1817 i Askersund) Hans hustru: Sfia Albertina Lundgren (f 1814) Jhan Albert (f 1841) Carl Axel (f 1843) Selma Elisabet (f 1844) Samtidigt redvisas en familj sm hälftenbrukare: Anders Anderssn (f 1810 i Hva), hustrun Greta L. Carlsdtter (f 1811) ch dttern Maja Greta (f 1841) samt Jacb Erssn (f 1808 i Viby), hustrun Maja C. Larsdtter (f 1819) ch snen Jhan Erik (f 1839). Nu en titt på två kartr från det laga skiftet i Vallsjön

7 Karta. Laga skifte 1837 (1839). Karta. Laga skifte 1839, Vallsjöns centrala delar. De från mitten av århundradet redvisade trpen Adlfslund ch Nlängen tas inte med i denna redvisning. 7

8 Här följer en utförlig listning av de persner sm, krtare eller längre tid, vistades i Vallsjön runt Färgaren Carl O. Åberg (f 1817 i Askersund) Hans hustru: Sfia Albertina Lundgren ( 1814) Jhan Albert (f 1841) Carl Axel (f 1843) Selma Elisabet (f 1844) Oscar Valdemar (f1846) Hilda Albertina (f 1847) Emma Jsefina (f 1848) Fabrikör Jhan O. Lithner (f 1818 i Tunhem) Hans hustru: Sara Brita Hedström (f 1824) Deras dtter: Anna Victria (f 1850) F. d. brukspatrn Adlf Nettelbladt (f 1775 i Stckhlm). Han km från Hj 1851 ch återvände dit Herr Carl Wilhelm Flrén (f 1807 i Tådene) ch hans hustru Cathrina Elisabeth Brand (f 1818 i Källby) samt dttern Carlina Natalia (f 1845 i Örslösa). De km från Tådene 1853 ch flyttade till Gudhem Statinsinspektr Antn Ludvig Djursn (f 1829 i Stckhlm). Han gifte sig 1860 med Betty Maria Henningssn (f 1840). Han km från Stckhlm ch hn från Alingsås 1860 ch de fick snen Rudlf Cnrad Antn Ludvig Djursn född 25 december 1829, död 15 februari 1890, var en svensk väg- ch vattenbyggnadsingenjör. Han var nivellör vid dckbyggnad , biträde vid undersökningar för vattenledning i Stckhlm, för en kanal mellan Sillen ch Östersjön samt för järnvägen mellan Linköping ch Nrrköping 1852, biträde vid undersökning för Vänerns sänkning 1853, biträde vid dckundersökning i Åb samma år ch arbetsledare vid Stckhlms kajbyggnader Han var distriktsadjutant i nrra väg- ch vattenbyggnadsdistriktet , blev statinsingenjör vid statens järnvägsbyggnader 1855, företg en resa för studerande av järnvägsbyggnader i Tyskland, Belgien, Strbritannien ch Frankrike 1856, blev distriktsingenjör vid statens järnvägsbyggnader 1862 ch var bandirektör vid statens järnvägstrafik Han var tjänsteförrättande intendent vid statens järnvägstrafik (Från Wikipedia) Vidare finns några gesäller samt en bkhållare: Anders Magnus Jhanssn (f 1833 i Trllhättan), hans fru Maria Christina Tyberg (f 1830 i Gustaf Adlf) samt deras barn Matilda Charltta (f 1856), Lydia Maria (f 1859) ch Jhan Emil (f 1861). De km 1860 från Fredsberg ch flyttade till Älgarås Frans Adlf Flitz (f 1818 i Stckhlm) Hans hustru: Anna Beata Lindgren (f 1810 i Vänersbrg) Hennes sn: Carl Gustaf Burén (f 1834 i Fågelås) 7/16 mantal Där finns ckså några statarfamiljer samt drygt tretti ensamstående pigr ch drängar nterade. Det skulle leda för långt att namnge dem alla. 8

9 Mantalsskrivna mkring år 1870: Frans Adlf Flitz (f 1818 i Stckhlm - d 1871 i Nrrköping) Hans hustru: Anna Beata Lindgren (f 1810 i Vänersbrg - d 1869 i Kristinehamn) Brukspatrn Carl Gustaf Burén (f 1834 i Fågelås) Hans hustru: Signe Sfia Axebr- Burén (f 1840 i Stjärnrp, Östergötland) Matilda (f 1863) Ebba Axelina Emilia (f 1864) Anna Maria Lvisa (f 1866) Carl Axel (f 1867) Carl Trsten Ulrik (f 1869) Bernhard (f 1874) Gerda Axelina (f 1876) Deras hushållerska: Mamsell Ottiliana Christina Vallin (f 1844 i Åmål) Carl Gustaf Burén (Anna Beata Lindgrens sn) ch hans familj km 1871 från Västeräng (Skagershlm), dit de kmmit ett par år tidigare från Östergötland. Familjen Burén stannade i Vallsjön till år 1878, då de flyttade till Bankeryd. Cap. Antn Ludvig Djursn (f 1829 i Stckhlm) Hans hustru: Betty Maria Henningssn (f 1840) Deras sn: Axel Rudlf Cnrad (f 1861) Arrendatr från 1864: Husarlöjtnant Gerg Axel Frithif Stenström (f 1829 i V. Tllstad) Hans hustru: Ebba Cathrina Lvisa Gyllenram (f 1840 i Landeryd) Axel Henrich Magnus (f 1864) Axel Fredrik (f 1866) Axel Jhan Henrik (f 1871) Mder: Änkefru Helena Hägerflyckt (f 1797 i Värmdö) Familjen Djursn flyttade till Bdarne Familjen Stenström flyttade till Kumla Rättare : Alfrid Larssn (f 1835 i Lyrestad) ch hans hustru Maja Lvisa Nilsdtter (f 1834 i Finnerödja) samt deras barn: Carl Gustaf (f 1863), Jhan Alfrid (f 1865), Augusta (f 1867) ch August (f 1870). Familjen km från Bråten 1864 ch flyttade till Kumla Rättare från 1871: Carl Israelssn (f 1835 i Kil) ch hans hustru Stina Lisa Olsdtter (f 1833 i Nysund) samt deras barn: Jhan Emil (f 1857), Carl Oskar (f 1865), Anna Maria (f 1868) ch Emma Christina (f 1871). Statare: Andreas Nilssn (f 1834 i Hva) ch hans hustru Ltta Eriksdtter (f 1837 i Älgarås samt deras barn: Matilda (f d 1864), Wilhelmina (f 1860) ch Per Gustaf (f 1862). Därutöver: Cirka tjug pigr ch drängar samt en betjänt. Vill någn verkligen veta vad denne betjänt hette? Alfrid Jhanssn (f 1847 i Älvestad). Han var östgöte ch vistades i Vallsjön Man undrar hur han var klädd! 9

10 Från 1875 ägdes 7/16 mantal av änkefru Hilda Carlina Bretzner (f 1823 i Stckhlm). Hn bdde i Vallsjön tillsammans med en sällskapsdam sm hette Selma Kristina Selling (f 1857 i Stckhlm). Den senare flyttade till Hva Underlöjtnant Fredrik Frsman (f 1851 i Karlskrna) från Han flyttade till Karlskrna Mantalsskrivna mkring år 1990: Häradseknmisk karta, från Änkefru Hilda Carlina Bretzner (f 1823 i Stckhlm) Hennes sn: Emil August Bretzner (f 1849 i Stckhlm) Dennes hustru (1883): Margarete Cleveland (f 1848 i Amerika) Frank Herbert Emil (f 1884) Ralpf Gustaf Emil (f 1885) Rättare: Erik Larssn (f 1847 i Fjelkinge), hans hustru Nilla Persdtter (f 1852 i Fjelkestad) samt deras barn: Olf f 1874), Sigrid (f 1878), Elin (f 1881) ch Gustaf (f 1884). Familjen flyttade till Fjelkestad Rättare från 1886: Karl Albert Jhanssn (f 1852 i Undenäs), hans hustru Kerstin Larsdtter (f 1882 i Hva) samt deras barn: Hilda Elisabet (f 1883), Anna Maria (f 1885), Ellen Kristina (f1887), Karl Oskar (f 1889) ch Jhan Ivar (f 1893). Kusk: Anders Gustaf Palm (f 1864), hans hustru Klara Pettersdtter (f 1854) ch deras sn Sven Gustaf Herbert (f 1895) Här följer några krtfattade nteringar m Vallsjöns invånare under det tidiga nittnhundratalet: Per Isak Jhanssn, hans hustru ch fyra barn, var ägare Edvard Fredrik Segerberg, hans hustru ch sju barn, var ägare Emil August Bretzner ch hans familj tycks ha lämnat Vallsjön Jhan Blmqvist, hustru ch en sn, var delägare Albin Jhanssn, sm hade hustru ch en dtter, var rättare

11 Lite längre fram på talet var det två familjer sm fanns mera långvarigt i Vallsjön. Före 1924: Karl August Petterssn (f 1861), hans hustru Kristina Matilda Andersdtter (f 1857) ch deras barn: Emil Rbert (f 1886), Ernst Petrus (f 1891), Ellen Matilda (f 1896), Gerg Gerhard (f 1898). Efter 1924: Jhan Birger Gustafssn (f 1884), hans hustru Hanna Naemi Gustafsdtter (f 1890) ch deras barn: Ester Maria (fsterdtter, f 1907), Hanna Birgit Charltta (f 1911), Ernst Gustaf Jhn (f 1913), Gerda Maria (f 1816), Olle Gunnar (f 1818), Anna Linnea (f 1820), Bengt Jhan (f 1921), Sven Erik (f 1923), Elsa Gunhild Vila (f 1927). Hanna Birgit Charltta fick 1928 en dtter, Rut Dagmar Charltta. Familjen Gustafssn var kvar i Vallsjön under hela talet. Eknmisk karta från 1958: / Alf 11

12 BILAGA Brev från Lennart Kaj i Hägersten, augusti