Avgifter hos FI APRIL 2016

Transkript

1 Avgifter hos FI APRIL 2016

2 INNEHÅLL april 2016 nr Sammanfattning 3 1. Inledning Bakgrund enomförande Läsanvisningar 5 2. Avgiftsutfall och kostnadstäckning samt förslag till åtgärder Förutsättningar och principer Resultatredovisning för avgifter för prövning av ärenden ällande avgifter för tillstånd och anmälningar och förslag till ändring Resultat per ärendegrupp och FI:s förslag till åtgärder för tillståndsärenden Prognos år Resultatredovisning för årliga avgifter Förslag till nya och ändrade avgifter Nya avgifter till följd av krishanteringsdirektivet Nya avgifter till följd av reglerna om tillsyn av företag av allmänt intresse avseende revision Nya avgifter till följd av Solvens Ny avgift till följd av Kapitaltäckningsreglerna Förslag till borttag av ärendeslag med anledning av nya regler om marknadsmissbruk Förslag till ändringar i förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet Sammanställning av samråd 35 Bilaga 1 40 Bilaga 2 81 Bilaga

3 SAMMANFATTNIN Finansinspektionen (FI) tar ut avgifter från de finansiella företag och personer som verkar i Sverige, dels årliga avgifter enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet och dels avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. et är regeringen som beslutar vilka avgifter som ska debiteras företagen under tillsyn och vilka avgifter som FI ska ta ut för tillstånden. FI lämnar varje år förslag till regeringen på de förändringar av avgiftsuttaget som krävs. FI samråder med Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda branschföreträdare innan förslag om justerade och nya avgifter skickas till regeringen. Synpunkter som lämnats i samband med samråden bifogas i sin helhet. Ekonomistyrningsverket, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens förening, Fondbolagens förening, Näringslivets regelnämnd, Euroclear Sweden AB och Nasdaq Stockholm AB lämnade synpunkter. Synpunkterna berörde främst förslaget till höjd avgift för vissa auktorisationer och nya fondbestämmelser, avgiftskonstruktionen vad gäller avgifter för återhämtningsplaner och synpunkter på ändring av avgiftsintervall vid ansökan om tillstånd för värdepapperscentral. Ekonomistyrningsverket lämnade en synpunkt på förslaget om ändring i förordning (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Övriga remissinstanser hade inget att invända eller avstod från att yttra sig. FI:s avgiftsfinansierade verksamhet med tillstånd och anmälningar visade 2015 ett underskott på 8,8 miljoner kronor. et ackumulerade underskottet ökade därmed till 9,2 miljoner kronor. FI föreslår ett antal åtgärder för att på några års sikt täcka underskottet. Förslagen redovisas i samband med resultatredovisningen per ärendegrupp. e ärendegrupper som berörs av förslag till justeringar är Auktorisationer, Nya fondbestämmelser, Tillstånd för utländsk etablering, Beståndsöverlåtelser med mera, Besluta om kapitalkrav/kapitalbas, Prövning av interna modeller och Utfärda intyg. essutom föreslås en ny avgiftsklass och vissa justeringar av avgiften per avgiftsklass till följd av detta. FI redovisar även resultat per avgiftsgrupp vad gäller de årliga avgifterna. Förslag till eventuella åtgärder redovisas i den avgiftsrapport som lämnas till regeringen den 1 oktober FI föreslår också avgifter med anledning av de nya regelverken som rör krishanteringsdirektivet, revisorsförordningen och Solvens 2. FI föreslår att förslagen träder i kraft så snart som möjligt eller senast i samband med att respektive förslag till nytt regelverk beslutats. 3

4 1. Inledning 1.1 BAKRUN FI:s finansiering Finansinspektionen (FI) tar ut avgifter från de finansiella företag och personer som verkar i Sverige, dels årliga avgifter enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet (förordningen om årliga avgifter) och dels avgifter för prövning av tillstånd och anmälningar enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen (förordningen om tillståndsavgifter). FI får ett förvaltningsanslag för verksamheterna tillsyn, regelgivning, finansiell folkbildning, och finansmarknadsstatistik. FI får också ett anslag för att betala medlemsavgifter till de tre europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska bankmyndigheten (Eba), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa). Båda anslagen ska täckas med årliga avgifter. För att finansiera verksamheten samordning mot penningtvätt disponerar FI en separat anslagspost som inte ska täckas med årliga avgifter. e årliga avgifterna som tas ut av de företag och personer som står under FI:s tillsyn levereras vidare till statsbudgeten. På sikt ska avgifterna motsvara de utgifter som FI redovisar mot förvaltningsanslaget och anslaget för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. FI tar ut avgifter för prövning av ärenden gällande tillstånd och anmälningar. Tillståndsavgifterna ska täcka kostnaderna för prövning av tillstånd och anmälningar på några års sikt. FI disponerar själv över intäkterna från denna del av verksamheten. en verksamhet som avser samhällsskydd och beredskap finansieras till största delen av bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Storleken på de avgifter som tas ut med stöd av ovan nämnda förordningar beslutas av regeringen efter förslag från FI. FI tar även ut avgifter för viss annan verksamhet, med stöd av avgiftsförordningen (1992:191). en ger myndigheter ett generellt bemyndigande att ta betalt utan särskilt bemyndigande från regeringen, men bara för verksamhet av mindre omfattning eller tillfällig natur, till exempel för konferenser och publikationer samt kopior och portokostnader i samband med att handlingar lämnas ut. En viss del av intäkten fördelas till den avgiftsfinansierade verksamheten med tillståndsprövning, tillstånd och anmälningar. Avgifter som följer av avgiftsförordningen eller särskilt beslut behandlas inte i denna rapport. 4

5 1.1.2 FI:s avgiftsrapporter Enligt FI:s instruktion ska FI varje år vid två tillfällen, den 15 april och den 1 oktober, redovisa förslag till ändringar i avgiftsuttaget och vid behov föreslå justeringar med anledning av ny reglering. I rapporten som skickas till regeringen den 15 april ska även avgiftsutfall och kostnadstäckning redovisas. 1.2 ENOMFÖRANE FI:s förslag till rapport skickas till Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda branschorganisationer för samråd. I denna rapport redovisas svaren kortfattat tillsammans med FI:s kommentarer. FI bedömer om inlämnade synpunkter ska vägas in i det slutgiltiga avgiftsförslaget till regeringen. FI har i denna rapport inte ändrat några förslag med anledning av samråden. 1.3 LÄSANVISNINAR Kapitel 2, Avgiftsutfall och kostnadstäckning samt förslag till åtgärder, svarar mot de krav som finns i FI:s instruktion om avgiftsutfall och kostnadstäckning. Avsnittet svarar även mot kraven i 13 förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen vad gäller att varje år se över och vid behov förslå ändringar av avgifterna. I kapitel 3, Förslag till nya och ändrade avgifter, redovisas förslag till tillägg och ändringar i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen med anledning av nya och ändrade regelverk samt behov av ändringar i övrigt. I kapitel 4, Sammanställning av samråd redovisas resultatet av samråden med Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda branschföreträdare. Lämnade synpunkter redovisas kortfattat tillsammans med FI:s kommentarer. I bilaga 1 och 2 redovisas förslagen till förordningsändringar. e föreslagna ändringarna är i bilagan införda med kursiv text och kantmarkering. et FI föreslår ska tas bort från förordningen är överstruket. I bilaga 3 redovisas de företag och organisationer FI samråder med. 5

6 2. Avgiftsutfall och kostnadstäckning samt förslag till åtgärder I detta kapitel behandlar FI avgiftsutfall och kostnadstäckning. FI lämnar även förslag till ändringar av avgifter för prövning av ärenden hos FI. I rapporten som lämnas den 1 oktober 2016 kommer FI att redovisa eventuella förslag till justeringar av de årliga tillsynsavgifterna. 2.1 FÖRUTSÄTTNINAR OCH PRINCIPER Intäkter och redovisningsprinciper Intäkter vid redovisning av avgiftsutfall och kostnadstäckning utgörs av de avgifter som betalas in enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet Kostnad/timkostnad och principer för kostnadsfördelning Kostnaderna för FI:s verksamhet är både direkta och indirekta. FI:s ansvarsområden är indelade i olika typer av verksamheter. e indirekta kostnaderna är fördelade proportionellt efter hur stor andel av den arbetade tiden som FI:s personal redovisar på respektive typ av verksamhet, till exempel tillsyn respektive tillstånd och anmälningar. Timkostnaden för verksamheten tillstånd och anmälningar beräknas genom att kostnaderna för verksamheten tillstånd och anmälningar divideras med det antal timmar som redovisats på samma verksamhet Beskrivning av gjord analys för Tillstånd och anmälningar Analysen är gjord utifrån FI:s gruppering av ärendeslag i ärendegrupper. Varje tillstånd utgör ett ärendeslag och placeras i en avgiftsklass. Vissa tillstånd placeras i en avgiftsklass, inom ett angivet intervall, först efter särskilt beslut. I de nu gällande bestämmelserna är den lägsta avgiftsklassen 700 kronor och den högsta kronor. Nedlagd handläggningstid på ett enskilt ärende redovisas av handläggaren genom att den arbetade tiden redovisas på den ärendegrupp som ärendeslaget tillhör. Analysen av kostnaderna är främst inriktad på en granskning av personalens redovisade tid i de fall det finns över- eller underskott för en ärendegrupp eller ett ärendeslag Faktorer som påverkar analysen Periodiseringseffekter och extraordinär resultatpåverkan Antalet ärenden under ett år är många och det faktum att avgiften för ett ärende betalas ett år och kostnaden uppstår ett annat jämnar normalt ut sig. e avgiftsintäkter som uppgår till minst kronor per ärende och som avser tillstånd att använda interna modeller periodiseras normalt då handläggningen förväntas pågå under längre tid än ett kalenderår. Respektive periodisering görs efter en individuell prövning av 6

7 handläggningstiden för varje enskilt ärende. I särskilda fall periodiserar FI även andra ärenden. Effekter av ny lagstiftning Ny lagstiftning innebär ofta att volymen ärenden ökar. et kan bero på krav på omauktorisation eller omregistrering av företag. ärmed ökar både FI:s intäkter och kostnader. I samband med ny lagstiftning kan det hända att ett ärendes handläggningstid, och därmed prissättning, över- eller underskattas. etta får en bestående effekt på det aggregerade resultatet. Effekter av prisförändringar Vid bedömningen av resultatet på längre sikt ska hänsyn tas till att ett ärendeslags avgifter kan ha ändrats över tiden. Åtgärder som har vidtagits kanske ännu inte har fått full effekt. Statistiska mått Kostnadstäckningsgraden (KT) beräknas för att avgöra om det ekonomiska målet full kostnadstäckning, det vill säga att på några års sikt uppnå en balans med en KT om 100 procent, uppnås. Intäkterna dividerat med kostnaderna ger kostnadstäckningsgraden. 2.2 RESULTATREOVISNIN FÖR AVIFTER FÖR PRÖVNIN AV ÄRENEN FI:s hantering av ärenden gällande tillstånd och anmälningar finansieras av avgifter med stöd av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. et innebär att den som önskar ett tillstånd ska betala en avgift som bestämts i förväg. Regeringen har bestämt att den avgiftsfinansierade verksamheten ska ge full kostnadstäckning på några års sikt. Avgiften bestäms utifrån en uppskattad tid för handläggning av ärendet. et finns många olika typer av ärendeslag och de placeras i olika avgiftsklasser. En höjning respektive sänkning av timpriset resulterar i en generell höjning respektive sänkning av avgiften i alla avgiftsklasser. en 1 juli 2015 sänktes timpriset från kronor till kronor. Vilken avgiftsklass ett ärendeslag placeras i beror på hur lång tid ett ärende i snitt tar att handlägga. Sedan 2004 har FI rätt att disponera intäkterna av de avgifter som betalas för prövning av ansökningar och anmälningar. En konsekvens av detta är att verksamheten inte finansieras genom anslag. FI:s resultat för den avgiftsfinansierade verksamheten de senaste åren samt ackumulerat över- eller underskott redovisas i tabell A. 7

8 Tabell A. Över- eller underskott (-) i den avgiftsfinansierade verksamheten (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Kostnadstäckningsgrad, procent Ack. över-/underskott före Summa ack. över- eller underskott (-) vid utgången av Kommentar: Fördelade intäkter ingår här i summa intäkter till skillnad från i resultattabellerna där fördelade intäkter reducerar kostnaderna. FI redovisade 2015 ett underskott på 8,8 miljoner kronor för den avgiftsfinansierade verksamheten och har därmed ett ackumulerat underskott på 9,1 miljoner kronor. Intäkterna 2015 låg i nivå med budget, men minskade jämfört med Anledningen är dels att avgifterna generellt sänktes med 10 procent den 1 juli 2015, dels att det under 2015 inkom färre nya ärenden. Kostnaderna ökade både jämfört med beräknad budget och Förklaringen är att FI lagt ned mer tid på tillståndsprövning. et finns flera skäl till att antalet timmar ökade trots att antalet nya tillståndsärenden minskade En anledning är att FI arbetade ner ärendebalanser från FI arbetade även fler timmar än beräknat med vissa ärendegrupper. Intäkternas storlek ett enskilt år beror på antalet inkommande ärenden och typ av ärende. När det gäller kostnaderna finns ett effektivitetskrav. FI har de senaste åren redovisat för regeringen hur myndigheten arbetar med att effektivisera verksamheten men även med kvalitetshöjande insatser. Kostnaderna för tillståndsverksamheten påverkas direkt av en rad faktorer, men främst nya eller ändrade regler. Indirekt påverkar även FI:s generella löneutveckling, lokalkostnader och övriga kostnader. Av tabell B framgår timkostnaden för den avgiftsfinansierade verksamheten med tillstånd och anmälningar. Timkostnaden ökade jämfört med Tabell B. Kostnad och pris per timme (kr) 2015 Utfall kr 2014 Utfall kr 2013 Utfall kr 2012 Utfall kr 2011 Utfall kr Kostnad per timme Pris per timme, enligt 4 förordning (2001:911) äller fr.o.m. den 1 juli äller fr.o.m. den 1 juli äller fr.o.m. den 1 juli I de fall antal nedlagda timmar i genomsnitt motsvarar ett bestämt medelvärde vad gäller antal timmar. 8

9 2.3 ÄLLANE AVIFTER FÖR TILLSTÅN OCH ANMÄLNINAR OCH FÖRSLA TILL ÄNRIN Eftersom 2014 års utfall blev bättre än beräknat och det ackumulerade underskottet närmade sig noll (0) beslöt regeringen att sänka avgiften per avgiftsklass med i snitt tio procent per den 1 juli ällande avgifter redovisas nedan. FI föreslår vissa justeringar i avgiftstabellen för att komma tillrätta med det underskott som uppstått Se förslag nedan. Tabell. ällande avgifter och förslag till nya avgifter, kr Avgiftsklass Avgift Förslag avgiftsklass Förslag avgift A 700 A 700 B B C C E E F F H H I I J J K K L L M M N N O O P P Q Q R R S S T T U U V V X X Y Y Z Z Å Å Ä Ä Ö Ö AA AA AB AB AC AC A FI föreslår att avgiftstabellen kompletteras med en avgiftsklass för att avstånden mellan avgiftsklasserna O till T ska bli mindre. Avgiftsklass O till A får nya avgifter. Förslaget påverkar främst gruppen auktorisationer och lägsta nivån för några ärendeslag där avgiften ska beslutas inom ett bestämt intervall. Förslaget i sin helhet med effekter på ärendeslagens avgiftsklasser redovisas i bilaga 1. 9

10 2.4 RESULTAT PER ÄRENERUPP OCH FI:S FÖRSLA TILL ÅTÄRER FÖR TILLSTÅNSÄRENEN Nedan följer en redovisning av resultat per ärendegrupp. En ärendegrupp består av ärendeslag med likartad karaktär. Till exempel återfinns ärendeslag som rör grundtillstånd i gruppen Auktorisationer. Handläggningstiden vid prövning av ett grundtillstånd för till exempel ett betalningsinstitut är normalt inte lika lång som handläggningstiden för att pröva ett grundtillstånd för bank. Kostnaden för respektive typ är därför inte lika stor. Av den anledningen kan ärendeslag inom samma ärendegrupp placeras i olika avgiftsklasser. När FI bedömer om full kostnadstäckning kan uppnås på några års sikt tas inte bara hänsyn till den enskilda ärendegruppens kostnadstäckning utan även till FI:s ackumulerade underskott från tidigare år. Utfallet per ärendegrupp varierar. FI föreslår, om möjligt, avgiftsjusteringar för alla eller enstaka ärendeslag i de ärendegrupper som har obalanser. e förslag som redovisas i detta kapitel är på en övergripande nivå. Förslaget till författningstext återfinns som bilaga till denna rapport. e föreslagna ändringarna är i bilagan införda med kursiv text och kantmarkering. et som FI föreslår ska tas bort i förordningen är överstruket. En viss del av FI:s gemensamma intäkter fördelas till tillståndsverksamheten. essa intäkter hanteras i denna uppföljning genom att redovisade kostnader minskats. Av den anledningen summerar inte intäkterna och kostnaderna upp till beloppen i Tabell A. enna hantering påverkar inte resultatet per ärendegrupp. FI:s personalomsättning var 16,4 procent 2015 i jämförelse med 13,9 procent Personalomsättningen påverkar särskilt ärendegrupperna Auktorisationer och Prövning av interna modeller för banker och kreditinstitut, där handläggningen normalt sträcker sig över en längre tid. en generella avgiftssänkningen med tio procent som trädde i kraft 1 juli 2015 ger full effekt på intäkterna först på helårsbasis. Ärendegrupp Auktorisationer I denna grupp ingår såväl grundtillstånd som registrering och anmälan av finansiell verksamhet. Auktorisationer (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen Auktorisationer visar ett underskott Antalet inkomna auktorisationsärenden var lägre i jämförelse med 2014 då ärendetillströmningen var stor till följd av flera nya regelverk. Färre nya ärenden och att avgifterna generellt sänktes med 10 procent den 1 juli 2015 medförde lägre intäkter för gruppen auktorisationer. Avgiftssänkningen kommer att påverka intäkterna ytterligare

11 Ärendebalanser från 2014 där intäkterna redovisades samma år har hanterats under Nya regelverk kräver nya ställningstagande vilket påverkar handläggningstiden. FI kan även konstatera att kvaliteten på de mer omfattande auktorisationerna senaste åren inte har varit tillfredsställande, vilket krävt fler kontakter än normalt med bolagen och krav på kompletteringar. å dessa ärenden ofta sträcker sig över en lång tid påverkas handläggningstiden i viss mån av personalrörligheten. etta har särskilt påverkat de mer omfattande auktorisationerna i avgiftsklass Q. När en handläggare ersätts med en ny innebär det förnyad inläsning och krav på kompetensöverföring. Sammantaget har dessa faktorer lett till ökade kostnader för gruppen auktorisationer som FI måste ta hänsyn till i avgiftssättningen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår FI att de auktorisationer som idag är placerade i avgiftsklass Q ( kronor) höjs till avgiftsklass R ( kronor). FI föreslår dock att undantag görs för de auktorisationer som prövas med stöd av 2 kap. 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 1 kap. 4 lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 3 kap. 1 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder då FI:s erfarenhet är att handläggningen inte är lika komplex som för de övriga auktorisationerna. FI föreslår att avgiften för dessa ärendeslag höjs från kronor till kronor genom att avgiftsklass Q generellt höjs från kronor till kronor. Handläggningen av auktorisationer som prövas med stöd av lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter har visat sig vara mer omfattande än FI initialt beräknade. FI föreslår därför att dessa auktorisationer höjs en avgiftsklass. FI ser även ett behov av att höja avgiften en avgiftsklass för de auktorisationer som är placerade i avgiftsklass F till och med L och som prövas enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, lagen (2010:751) om betaltjänster, lagen (2011:755) om elektroniska pengar och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. FI föreslår även att avgiftklass O generellt höjs från kronor till kronor. Förslaget bidrar till att öka intäkterna för denna ärendegrupp. Förslaget i sin helhet redovisas i bilaga 1. Ärendegrupp Nya fondbestämmelser Nya fondbestämmelser (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen nya fondbestämmelser visar ett underskott Avgiftssänkningen den 1 juli 2015 kommer påverka intäkterna ytterligare för helåret

12 FI föreslår att godkännande av nya fondbestämmelser för värdepappersfond och specialfond höjs från avgiftsklass H ( kronor) till avgiftsklass I ( kronor). Förslaget i sin helhet redovisas i bilaga 1. Ärendegrupp Tillstånd för utländsk etablering i Sverige Utländsk etablering i Sverige (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett underskott Avgiftssänkningen den 1 juli 2015 kommer påverka intäkterna ytterligare för helåret Ärendetillströmningen var oväntat stor 2014 och merparten avsåg ärenden som kom till följd av det nya regelverket om förvaltare av alternativa investeringsfonder. En balans av ärenden från 2014 där intäkten redovisades 2014 har handlagts även under FI föreslår att avgiften för tillstånd till utländsk filialetablering i Sverige, för icke EES-bolag, som idag är placerade i avgiftsklass Q ( kronor) höjs till avgiftsklass R ( kronor). Avgiften kommer därmed att motsvara avgiften för liknande tillstånd för svenska företag. FI föreslår även att tillstånd för utländska företag att driva reglerad marknad från filial i Sverige höjs från avgiftsklass Q till avgiftsklass R ( kronor). FI föreslår också att tillstånd för utländskt företag att driva verksamhet från filial i Sverige avseende viss verksamhet med konsumentkrediter höjs från avgiftsklass K ( kronor) till avgiftsklass L ( kronor). Förslaget i sin helhet redovisas i bilaga 1. Ärendegrupp Ägarprövningar Ägarprövningar (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett underskott Avgiften för de flesta ägarprövningar sänktes den 1 juli 2015 från avgiftsklass K till avgiftsklass J. Samtidigt sänktes alla avgifter med 10 procent. Avgiftssänkningen den 1 juli 2015 kommer påverka intäkterna ytterligare för helåret Mot bakgrund av tidigare års överskott föreslår FI inga åtgärder för denna ärendegrupp. 12

13 Ärendegrupp Ägarledningsprövningar Ägarledningsprövningar (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott år 2015, trots att avgifterna sänktes generellt med 10 procent den 1 juli Avgiftssänkningen kommer påverka intäkterna ytterligare för helåret en genomsnittliga handläggningstiden är lägre än den beräknade snittiden för avgiftsklass som är 12 timmar. Nedlagd tid i snitt är dock högre än genomsnittet för den lägre avgiftsklassen som är 7,5 timmar, varför en avgiftssänkning inte är aktuell för närvarande. FI avvaktar med att föreslå sänkta avgifter i denna ärendegrupp till dess effekten av den generella prissänkningen fått fullt genomslag. Ärendegrupp Ledningsprövningar Ledningsprövningar (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott år 2015, men närmar sig balans. Avgifterna sänktes generellt med 10 procent per den 1 juli 2015, vilket kommer påverka intäkterna ytterligare för helåret FI avvaktar därför med att föreslå sänkta avgifter för denna ärendegrupp. 13

14 Ärendegrupp Ändring av styrdokument m.m. I denna grupp ingår förutom bolagsordningsändringar, tillstånd att verkställa beslut om ombildning till bankaktiebolag. essutom ingår prövning av ändrade förutsättningar för registrerade betaltjänstleverantörer eller utgivare och anmälan om väsentlig ändring i verksamhet eller organisation enligt lagen om alternativa investeringsfonder. Ändring av styrdokument m.m. (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott år Avgifterna sänktes generellt med 10 procent per den 1 juli 2015, vilket kommer påverka intäkterna ytterligare FI avvaktar därför med att föreslå sänkta avgifter för denna ärendegrupp. Ärendegrupp Utvidgad verksamhet och sidoverksamhet I denna grupp ingår förutom tillstånd för utvidgad verksamhet och sidoverksamhet, anmälan av ombud för betaltjänster, tillstånd att registreras som förvaltare av värdepappersfonder och tillstånd att utge säkerställda obligationer. Utvidgad verksamhet och sidoverksamhet (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott Avgifterna sänktes generellt med 10 procent per den 1 juli 2015, vilket kommer påverka intäkterna ytterligare Underskotten från tidigare år kan härledas till enstaka ärenden som var ovanligt omfattande. FI föreslår för närvarande inga avgiftsjusteringar för denna ärendegrupp. Ärendegrupp Beståndsöverlåtelser, förvärv, fusioner och delningar Beståndsöverlåtelser, förvärv, fusioner och delningar (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat

15 Ärendegruppen visar ett underskott Avgifterna sänktes generellt med 10 procent per den 1 juli 2015, vilket kommer påverka intäkterna ytterligare ruppen består av flera ärendeslag där avgiften justerats de senaste åren. FI ser främst underskott vad gäller ärendeslag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse samt försäkringsrörelselagen. FI föreslår därför att ärendeslag som rör tillstånd att verkställa fusionsplan med stöd av försäkringsrörelselagen (2010:2043) respektive lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse höjs från avgiftsklass ( kronor) respektive L ( kronor) till avgiftsklass M ( kronor). essutom föreslår FI att ärendeslag som rör tillstånd att verkställa beståndsöverlåtelseavtal enligt försäkringsrörelselagen höjs från avgiftsklass L ( kronor) till avgiftsklass M ( kronor). FI föreslår även att ansökan om förvärv av aktier och annan egendom enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse samt lagen om värdepappersmarknaden höjs från avgiftsklass ( kronor) till avgiftsklass H ( kronor). Slutligen föreslår FI att tillstånd till fortsatt innehav av egendom höjs från avgiftsklass F ( kronor) till avgiftsklass ( kronor). Förslaget i sin helhet redovisas i bilaga 1. Ärendegrupp Ändring av fondbestämmelser Ändring fondbestämmelser (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott Avgiften för ärendeslagen i denna grupp höjdes den 1 juli Avgifterna sänktes sedan i samband med den generella avgiftssänkningen den 1 juli 2015, vilket kommer påverka intäkterna ytterligare Mot bakgrund av tidigare års underskott föreslår FI inga avgiftsjusteringar för denna ärendegrupp. Ärendegrupp Uppdragsavtal I denna grupp ingår uppdragsavtal och godkännande av utkontraktering. Uppdragsavtal (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott Avgifterna sänktes generellt med 10 procent per den 1 juli 2015, vilket kommer att påverka intäkterna ytterligare

16 FI föreslår inga avgiftsjusteringar för denna ärendegrupp för närvarande. Ärendegrupp Svenska företags verksamhet utomlands I denna grupp ingår gränsöverskridande verksamhet i utlandet samt filial utanför EES. Svenska företags verksamhet utomlands (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott Avgifterna sänktes generellt med 10 procent per den 1 juli 2015, vilket kommer påverka intäkterna ytterligare FI föreslår inga avgiftsjusteringar för denna ärendegrupp. Ärendegrupp ispens eller undantag från regelverket ispenser eller undantag (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett underskott även Avgiften för dispenser från FI:s föreskrifter höjdes en avgiftsklass den 1 juli 2015 samtidigt som den generella avgiften sänktes med 10 procent. Övriga avgifter för dispenser lämnades oförändrade med undantag för den generella avgiftsänkningen. Ärendeslagen omfattar alla FI:s dispenser och undantag och en stor andel under 2015 avsåg dispenser och undantag från försäkringsrörelselagen (2010:2043) och FI:s föreskrifter på försäkringsområdet. Kostnadstäckningsgraden på försäkringsområdet har förbättrats sedan et är främst ärenden som rör bank och värdepapper som bidragit till 2015 års underskott. Anledningen är främst handläggning av ärenden som kommit in före halvårsskiftet 2015 och där beslut om avgiftsbeläggning respektive höjd avgift trädde i kraft den 1 juli essutom har mycket arbete lagts ned på att hantera ett ärende där beslutet överklagades. FI föreslår inga avgiftsjusteringar för närvarande. 16

17 Ärendegrupp Befrielse från anmälningsskyldighet Befrielse från anmälningsskyldighet (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat e ärenden som handläggs inom ramen för denna ärendegrupp är inte avgiftsbelagda och FI har beslutat att redovisa kostnaderna för handläggningen av denna typ av ärenden mot den anslagsfinansierade verksamheten från och med Ärendegrupp Besluta om kapitalkrav/kapitalbas Besluta om kapitalkrav/kapitalbas (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett underskott En del av underskottet rör arbete som lagts ned på att hantera ett ärende där beslutet överklagades. et har också visat sig att avgiften för några av de ärendeslag som FI hittills handlagt med stöd av Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 har placerats i en för låg avgiftsklass. FI föreslår därför att några av dessa ärendeslag placeras i en högre avgiftsklass. essutom föreslår FI att avgiftsintervallet för de ärendeslag som handläggs med stöd av samma förordning och som är placerade i avgiftsintervall -N ( kronor) utökas till avgiftsintervall -P ( kronor). ärutöver har FI identifierat ett ärendeslag där FI lägger ned kostnader som ännu inte är avgiftsbelagt. FI lämnar förslag till avgift i avsnitt 3. Förslaget i sin helhet redovisas i bilaga 1. Ärendegrupp Prövning av interna modeller för banker och kreditinstitut Interna modeller banker och kreditinstitut (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett underskott Inom ramen för denna ärendegrupp handläggs fortsatt gamla ärenden där intäkten redovisats 17

18 tidigare år. å dessa ärenden ofta sträcker sig över en lång tid påverkas handläggningstiden i viss mån av personalrörligheten. etta har särskilt påverkat handläggningen av de mer omfattande modellerna. essutom ska FI samarbeta runt dessa ärenden med andra berörda behöriga myndigheter inom EES, i så kallade tillsynskollegium. Kommande regeländringar innebär ibland att beslut i ett ärende måste skjutas upp till dess regelverket är på plats. FI planerar att genomföra en koncentrerad aktivitet så att merparten av ärendena kan avslutas under Arbetet bedöms leda till ytterligare underskott som måste täckas av framtida överskott från övriga ärendeslag. FI föreslår att avgiften höjs för några av de ärendeslag som handläggs med stöd av Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Förslaget redovisas i bilaga 1. essutom föreslår FI att avgiftsintervallet för de ärendeslag som handläggs med stöd av samma förordning och som är placerade i avgiftsintervall -N ( kronor) utökas till avgiftsintervall -P ( kronor). Förslaget i sin helhet redovisas i bilaga 1. Ärendegrupp Förhandsgranskning och infasning av interna modeller Solvens 2 Interna modeller Solvens 2 (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett underskott Handläggningen av de ärenden i denna grupp som rör förhandsgranskningar startade 2011 och gruppen har sedan dess belastats med underskott. En viktig anledning till underskotten genom åren är att regelverket inte kommit på plats och att ikraftträdandet har förskjutits i omgångar. Ansökningsprocessen har därför blivit mer utdragen och därmed svårare för FI att hantera på ett resursmässigt effektivt sätt. et nya regelverket gällande Solvens 2 trädde i kraft den 1 januari Från och med 2015 ingår även ärenden som avser infasning av interna modeller enligt Solvens 2 i denna ärendegrupp. Underskottet går dock helt att hänföra till ett ärende för förhandsgranskning där intäkterna förbrukades et är inte möjligt att föreslå avgiftsjusteringar vad gäller förhandsgranskningar utan ett ackumulerat underskott måste täckas av framtida överskott från övriga ärendeslag. 1 År 2015 tillkommer även ärenden som rör infasning av interna modeller enligt Solvens 2 regelverket. 18

19 Ärendegrupp Prospekt Prospekt (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott år Ärendetillströmningen var fortsatt hög 2015 och trots att avgifterna sänktes med 10 procent den 1 juli 2015 låg intäkterna kvar på en hög nivå. Avgiftssänkningen kommer påverka intäkterna ytterligare FI har tidigare år sett ett behov av att fördjupa prövningarna. et har inte varit möjligt fullt ut på grund av resursbrist och hög personalomsättning i kombination med lagstadgade rikttider. FI bedömer att det blir möjligt Av den anledningen föreslår FI inga avgiftsjusteringar för närvarande. Ärendegrupp Tillstånd att avveckla finansiell verksamhet Avveckling av finansiell verksamhet (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett överskott år 2015, trots att avgifterna sänktes generellt med 10 procent den 1 juli Avgiftssänkningen kommer att påverka intäkterna ytterligare FI föreslår inga avgiftsjusteringar för denna ärendegrupp. Ärendegrupp odkännande av system för transaktionsinrapportering System för transaktionsinrapportering (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett resultat i balans. I denna grupp ingår endast ett ärendeslag och det handläggs endast ett fåtal ärenden under ett år. Under 2015 inkom inget ärende alls. Kostnaden rör handläggning av ett ärende som kom in et är därför nödvändigt att se på resultatet på några års sikt. Efter den generella avgiftssänkning på tio procent kommer avgiften att ligga något lågt, men FI bedömer att det är för tidigt att föreslå någon ändring med tanke på att det endast är en liten mängd ärenden som handläggs under ett år. 19

20 Ärendegrupp Övriga tillstånd eller beslut Övriga tillstånd eller beslut (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar ett underskott Här redovisas många ärenden där intäkt saknas. FI måste löpande se över och föreslå avgift för dessa ärenden. Underskottet måste täckas av framtida överskott från övriga ärendegrupper. FI föreslår för närvarande inga avgiftsjusteringar i denna ärendegrupp. Ärendegrupp Utfärda intyg I denna grupp ingår utfärdande av verksamhetsintyg, solvensintyg och så kallade Europapass. Intyg (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Ärendegruppen visar 2015 ett underskott. Efter tidigare års underskott beslutade regeringen om en avgiftshöjning av solvensintyg den 1 juli 2014 och effekten blev ett resultat i balans I samband med de solvensintyg som lämnades under 2015 har FI även tagit hänsyn till de kommande Solvens 2-reglerna vilket innebar mer arbete än beräknat. en generella avgiftssänkningen i kombination med att solvensintygen krävt mer arbete än beräknat redan 2015 bidrog till underskottet. Införandet av Solvens 2- direktivet i svensk rätt innebär att FI:s handläggningstid vid arbete med så kallade solvensintyg har ökat och kommer att öka ytterligare. Skälet är mer komplicerade beräkningar och bedömningar. Handläggningstiden bedöms öka till drygt 20 timmar. FI föreslår därför att avgiften för solvensintyg höjs från avgiftsklass E (6 500 kronor) till avgiftsklass I ( kronor). Förslaget i sin helhet redovisas i bilaga PRONOS ÅR FI:s övergripande mål för tillståndsverksamheten är att nå full kostnadstäckning på några års sikt. FI redovisade år 2015 ett underskott på 8,8 miljoner kronor, vilket var betydligt högre än det underskott som FI beräknade i den prognos som lämnades i förra vårens avgiftsrapport. Kostnaderna är beräknade utifrån en schabloniserad fördelning mellan den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. etta kan 20

21 innebära att det verkliga utfallet blir annorlunda om det visar sig att andelen kostnader som fördelas till den avgiftsfinansierade verksamheten blir lägre eller högre än beräknat. FI införde en ny ekonomimodell med start den 1 januari Fördelningsmässigt blir det ingen skillnad vad gäller fördelningen mellan finansieringskällorna annat än att det blir enklare att följa fördelningen månad för månad. En viktig skillnad i den nya modellen är att alla direkta kostnader inklusive lönekostnaderna bokförs direkt på ett ärendeslag. etta förväntas leda till en bättre uppföljning och prissättning per ärendegrupp. Tabell : Resultatprognos år och utfall 2015 (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat/ Prognos Ackumulerat resultat RESULTATREOVISNIN FÖR ÅRLIA AVIFTER Företag, myndigheter och fysiska personer faktureras årliga avgifter (tillsynsavgifter) med stöd av förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. I förordningens 2 står att avgifterna ska uppgå till ett belopp som motsvarar FI:s och Statistiska centralbyråns (SCB) årliga kostnader för den verksamhet som enligt 1 ska finansieras med avgifter. I 1 undantas sådan verksamhet som finansieras med stöd av avgiftsförordningen (1992:191), förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och sådan verksamhet som fullgörs enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt sådan verksamhet som hör samman med samordningsorganet för tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. FI:s förvaltningsanslag ökade med drygt 33 miljoner kronor 2015, och ökar med 40 miljoner kronor även FI beräknar även att anslaget för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter fortsätter att öka de kommande åren då myndigheterna successivt bygger upp sin verksamhet. etta innebär att de årliga avgifterna ökar framöver. FI avstår i denna rapport från att lämna förslag om justeringar av det befintliga avgiftsuttaget. FI återkommer med eventuella förslag till ändringar i den avgiftsrapport som lämnas den 1 oktober Utfall per avgiftsgrupp Att avgiftsuttaget inte alltid är detsamma som erhållet anslag beror på flera faktorer. et beror dels på att FI gör avgiftsberäkningen för innevarande år utifrån en prognos, dels att de över- eller underskott som uppstår överförs till nästa års debitering. FI har fastställt ingångsvärdet för 2016 i samråd med Regeringskansliet (Finansdepartementet) enligt Ekonomistyrningsverkets cirkulär 2014:10, Ekonomiststyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd. Ingångsvärdet för 2016 kommer att baseras på de intäkter och kostnader 21

22 som beräknas för etta innebär att FI:s ackumulerade underuttag av avgifter från tidigare år nollställs. För avgiftsgrupp 1 5 kan FI enligt reglerna i förordningen alltid få full kostnadstäckning på några års sikt. För övriga avgiftsgrupper innebär ett underskott eller överskott att FI måste föreslå ändrad avgift för att nå full kostnadstäckning. Avgiftsgrupp 1 5 Alla företag som ingår i någon av avgiftsgrupperna 1 5 betalar en avgift som grundar sig på respektive grupps andel av FI:s kostnader närmast föregående år och FI:s beräknade kostnader för innevarande år. e totala kostnader som beräknas för en avgiftsgrupp fördelas på varje företag i gruppen utifrån dess balansomslutning, sammanlagt fondvärde eller nedlagd tid. Lägsta avgift är kronor. e överskott eller underskott, se resultat i tabellerna nedan, som redovisas nedan kommer att vara ingångsvärden i samband med 2016 års debitering. Avgiftsgrupp 1, Banker och värdepappersbolag (tkr) Intäkter Kostnader Resultat Avgiftsgrupp 2, Kreditmarknadsföretag (tkr) Intäkter Kostnader Resultat Avgiftsgrupp 3, Försäkringsföretag och understödsföreningar (tkr) Intäkter Kostnader Resultat Avgiftsgrupp 4, Centrala värdepappersförvarare, börser och clearingorganisationer samt centrala motparter (tkr) Intäkter Kostnader Resultat Avgiftsgrupp 5, Fondbolag (tkr) Intäkter Kostnader Resultat Försäkringsförmedlare En försäkringsförmedlare som är en fysisk person betalar en årlig avgift på kronor. Försäkringsförmedlare som är juridisk person betalar Med undantag för mindre lokala försäkringsbolag och understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor där lägsta avgiften är kronor. 22

23 kronor för varje anställd som den 31 december närmast föregående år förmedlade försäkringar eller fondandelar åt denna. Försäkringsförmedlare (tkr) Intäkter Kostnader Resultat ruppen Försäkringsförmedlare visar 2015 ett överskott. Avgiften höjdes 2012 från kronor till kronor per förmedlare med anledning av ett tidigare underskott men även för att kompensera för den ökade tillsynen på området. e kostnader som kan hänföras till försäkringsförmedlare har varit högre tidigare år. etta har främst berott på ökade tillsynsinsatser och till följd av de europeiska direktiven IM 1.5 och IM 2. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Vissa pensionsstiftelser Pensionsstiftelser som avses i 9 a lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse med mera, betalar en årlig avgift på kronor. Från och med den 1 januari 2016 är avgiften kronor. Vissa pensionsstiftelser (tkr) Intäkter Kostnader Resultat ruppen Vissa pensionsstiftelser visar 2015 ett underskott. Avgiften har varit på samma nivå sedan år 2011 då den höjdes för att kompensera för tidigare underskott. Kostnaderna har ökat de senaste åren och FI föreslog förra året höjd avgift, vilken börjar gälla FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Valutaväxling, finansiell verksamhet, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar Fysiska och juridiska personer som är anmälda enligt lagen om (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet betalar en avgift på kronor för fysiska personer och kronor för juridiska personer. Registrerade betaltjänstleverantörer betalar en avgift på kronor för fysiska personer och kronor för juridiska personer. Avgiften för betalningsinstitut är kronor. Registrerade utgivare av elektroniska pengar betalar en avgift på kronor. Institut för elektroniska pengar betalar en avgift på kronor. 23

24 Valutaväxling, finansiell verksamhet mm (tkr) Intäkter Kostnader Resultat ruppen visar 2015 ett överskott. Överskottet härrör främst från valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Inlåningsverksamhet och viss verksamhet med konsumentkrediter Företag som är registrerade enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet betalar en avgift på kronor sedan 1 januari Företag som har tillstånd enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter betalar en avgift på kronor. Inlåningsverksamhet mm (tkr) Intäkter Kostnader Resultat ruppen visar 2015 ett underskott. Underskottet härrör från arbete som rör lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Vissa emittenter Vissa emittenter betalar en avgift på kronor. Från och med 2016 är avgiften kronor. Vissar emittenter (tkr) Intäkter Kostnader Resultat ruppen Vissa emittenter visar 2015 ett underskott. Avgiften har varit på samma nivå sedan år 2012 då den höjdes för att kompensera för tidigare underskott. Kostnaderna har ökat ytterligare de senaste åren och FI föreslog förra året höjd avgift, vilken börjar gälla FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. 24

25 Vissa statliga myndigheter Vissa statliga myndigheter betalar en avgift på lägst kronor. Vissa statliga myndigheter (tkr) Intäkter Kostnader Resultat ruppen Vissa statliga myndigheter visar 2015 ett överskott. ruppen hade inga kostnader FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Utländska företag Avgift för vissa utländska företag tas ut enligt 18 förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Avgifterna varierar mellan och kronor och berör utländska företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet eller verkar i Sverige genom filial. Utländska företag (tkr) Intäkter Kostnader Resultat ruppen Utländska företag visar 2015 ett underskott. Underskottet härrör främst från arbete med utländska fondföretag och AIF-förvaltare. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. 25

26 3. Förslag till nya och ändrade avgifter 3.1 NYA AVIFTER TILL FÖLJ AV KRISHANTERINSIREKTIVET Bakgrund Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EE och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/E, 2004/47/E, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (krishanteringsdirektivet), trädde ikraft den 1 januari 2015 och implementerades i svensk rätt den 1 februari Implementeringen av direktivet har medfört omfattande ändringar i svensk rätt. För FI innebär införlivandet av krishanteringdirektivet att det har tillkommit nya ärendeslag som myndigheten ska handlägga. FI föreslår att dessa ärendeslag avgiftsbeläggs och införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. etta bör ske så snart som möjligt Förslag till nya ärendeslag FI föreslår med anledning av införandet av nya ärenden avseende granskning av återhämtningsplaner samt ansökan och anmälan av koncerninternt finansiellt stöd i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF) och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (LVM), att följande avgifter införs för prövning av ärenden hos Finansinspektionen: Föreslagen Ärendeslag avgiftsklass Ansökan om avtal om koncerninternt finansiellt stöd för kreditinstitut enligt 6 b kap. 3 LBF M-S ( ) Ansökan om avtal om koncerninternt finansiellt stöd för värdepappersbolag enligt 8 b kap. 3 LVM M-S ( ) Anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd för kreditinstitut enligt 6 b kap. 11 LBF (15 000) Anmälan om givande koncerninternt finansiellt stöd för värdepappersbolag enligt 8 b kap. 11 LVM (15 000) 26