SMS frågor i urval från regional konferens den 30 mars 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMS frågor i urval från regional konferens den 30 mars 2012"

Transkript

1 SMS frågor i urval från regional konferens den 30 mars 2012

2 Aktuellt på vårdnadsområdet Gunilla Cederström, utredare på Socialstyrelsen kontakt: Är det barn vars föräldrar separerar eller är det barn vars föräldrar tvistar? Det är barn vars föräldrar separerar varje år. Beslut om insats mot en förälders vilja, skall detta beslut fattas av socialnämnden även om beslutet avser ex psykiatrisk utredning? Ja, det är socialtjänsten som ska besluta om barnet ska få utredningen eller behandlingen. Ytterligare frågor Kommer Domstolsverket att nås av detta projekt? Är det något du tycker saknas som bör göras? Måste socialtjänsten bli inblandad vid t ex Bup kontakt om en förälder inte vill? Vilken typ av riskbedömningsmetod skulle socialstyrelsen rekommendera?

3 Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet kontakt: Det kom in mycket frågor om medling. Vilken metod används, förespråkas någon särskild metod, behövs någon särskild utbildning för att agera medlare? Flera högskoleuniversitet har hakat i detta och utbildar idag i medling. Jag tror att antalet medlare har ökat och deras professionalitet har ökat i och med att de också har gått utbildning. Och ja, det finns ett antal olika sätt att medla på utifrån olika metoder, beroende på hur konflikten ser ut. Hur ser ett genusperspektiv vid samarbetssamtal ut? Behandlas mammor och pappor lika t ex? I min enkät till föräldrar så tyckte inte papporna utan kände ofta att de var i en två mot ensituation. Och vad gäller pappor som hade invandrarbakgrund, för att citera en pappa så skrev han så här att vara pappa och invandrare är lika med då är det kört. De upplever det så. Finns det någon kontrollgrupp för de här siffrorna som visar på psykisk och fysisk ohälsa hos tvistande föräldrar med föräldrar som separerar men inte tvistar? Nej, men det jag fick göra för att få det jämförbart är att jag har använt mig av olika myndigheters statistik som har hjälpt mig att sätta det här mot genomsnitt i Sverige och så har jag jämfört det med den här föräldragruppen. Så ja, det är ett generellt representativt resultat.

4 Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Finns det samarbete med barnpsykologer kring barnutredningar? Ingen aning, faktiskt. Man ser det ibland när man går igenom akterna men i vilken utsträckning och i vilken omfattning, det kan jag inte svara på. Hur tänker man kring barns rätt att träffa en förälder när denne inte vill? Det är det som är så intressant att det här problemet är så komplext för det finns så många olika ingångar. Det finns föräldrar som vill ha så mycket kontakt som möjligt med sina barn och så finns det föräldrar som försvinner. Barn har ju rättigheter till umgänge och vad man sagt hittills i familjerättshåll är att om en förälder inte är intresserad av att ha umgänge så blir det inget bra umgänge heller och då brukar man inte driva på det. Jag vet inte vad socialstyrelsen säger, men jag har sett siffror om att procent av barnen inte har kontakt. Vem tar ansvar för barnets bästa? Det är en bra fråga. Barnets bästa är ett svårt begrepp att tillämpa och man ser och bedömer detta på olika sätt. Så fick vi då också höra att sen 2006 så lämnar man rekommendationer i vårdnadsutredningarna, men det är inte alltid som domstolen beaktar det, utan dömer på ett annat sätt. Det är flytande men domen är väl det avgörande och då är det domstolens bedömning av vad som är barnets bästa. Men om det är en överenskommelse som sker under tid som inte tar sig i huvudförhandling, då är det ju föräldrarnas syn på vad som är barnets bästa, även om det görs en kontroll av domaren.

5 Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Hur tror ni att en man i vårdnadstvist uppfattar en inbjudan till konferens om barnets rättigheter, där sex kvinnor skall tala och fyra kvinnor arrangerar? Rättslöst? Den här konferensen är inte till för föräldrar i tvist primärt utan vänder sig till professionella och om vi tittar runt omkring här i salen så kan vi se vilket kön som dominerar och det är kvinnor. Ska jag koppla det till forskarna så kan jag tala om att vi är ett hop medelålders tanter som är intresserade av de här frågorna. Anna Singer i Uppsala har lyckats rekrytera en manlig doktorand och han finns här i Göteborg. Men vi vill jättegärna ha in fler män, och jag tror att det gäller socionom professionen, det gäller forskarna, och vet ni varför män höjer nämligen status och lönerna. Jag vill säga att vi är jätteglada över varje man som är här idag, ni ska känna er särskilt varmt välkomna. Vilka förslag har ni när det gäller att få mer utprövade arbetsmetoder för samarbetssamtal och domarmedling? 70 procent jobbar efter egna erfarenhetsbaserade metoder. Jag tror att man kan gräva där man står och utvärdera det man faktiskt gör och dokumentera det. Jag är helt övertygad om att det finns ett antal kommuner i landet som har jättebra fungerande metoder, men de är inte dokumenterade och utvärderade. Sen därefter kan man också börja titta efter hur gör man internationellt. Jag är förutom delaktig i det här projektet, som är ett bra exempel, också delaktig i södertörnprojektet där man testar den norska modellen med konflikt och försoning och en amerikansk modell som heter Parenting Coordinator. Där bedriver vi en utvärdering utifrån en svensk kontext. Sen tror jag att vi utifrån en svensk kontext behöver utveckla egna metoder, egna insatser som är anpassade för oss här.

6 Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Hur ser man på problemet med osanna anklagelser om våld och övergrepp? Jag skulle bara vilja säga det att sanningen är relativ och olika människor kan uppleva situationer på olika sätt. Om man ska koppla detta till våld, eftersom jag varit involverad i utvärdering av barnahus och också kvinnovåld i Malmö, så har jag inte mött en enda misstänkt gärningsman som säger sig ha gjort det här, att man har kränkt med flit. Man ser och upplever saker på olika sätt. Även om det är anmälningar och det inte blir något åtal så betyder det inte att det inte har hänt. Det betyder bara att man inte kan bevisa det man har anmält, och det är viktigt att ha med sig. Så vad jag vill säga är att det finns inget patent på sanningen, den är relativ och det är människor som upplever detta, och det måste man ha med sig i den här frågan. Ytterligare frågor Finns det tankar på att se över befogenheter för den person som deltar som umgängesstöd? Exempel på fall med gemensam vårdnad: pappan har bara umgänge när han vill. Uteblir ofta. Om mamman planerar annat och ej finns med barnet just den gång då pappan kommer, riskerar hon att förlora vårdnaden. Hur kan det vara barnets bästa? Enligt Wikipedia utsätter en kvinnlig chef sina anställda för mobbing i dubbelt så hög utsträckning som en manlig chef. Kan detta översättas till mönster inom familjen? Är t ex Utväg ett stöd som nämnden kan besluta om mot en vårdnadshavares vilja?

7 Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Finns det någon information om hur mammas våld mot pappa och barn uppmärksammas? Psykiskt och fysiskt. Finns det samarbete med barnpsykologer kring barnutredningar? Hur tänker man kring barns rätt att träffa en förälder när denne inte vill? Finns det någon statistik över om familjerätterna har blivit fler/större när vårdnadstvisterna har ökat med 58%? Det kom nyligen en rapport om att mammor oftare är hårdhänta mot barn. Finns det något som säger att handläggarna har det i åtanke vid handläggningen? 2006 kom lagen som ger utsatta barn en möjlighet att få hjälp och skydd från den förälder som skadar dem eller deras andra förälder. Men varför ser man fortfarande så lite till barnen? Hur ser det ut med psykisk ohälsa, missbruk, tidig instabilitet etc hos separerade föräldrar som inte tvistar? Finns det någon kontrollgrupp? Vad gör man när den andra partnern struntar i det som har bestämts? Har KBT prövats för samarbetssamtal? Är en ny partner bra eller dåligt för barnen? Vilka krav ställs på medlare? Vem kan anlitas som medlare? Pågår arbete med att få in bbic i vårdnadsutredningar?

8 Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Behandlas mamman och pappan likvärdigt av utredare och domstol? Finns det något som säger vilken förälder som är bäst på att skydda barnet? (Förutsättningen är ingen fysisk eller psykisk sjukdom). Tingsrätterna arbetar med överenskommelser mellan föräldrarna, men väljer att bortse ifrån våra riskbedömningar. Vem tar ansvar för barnets bästa? Vilka förslag har ni när det gäller att få mer utprövade arbetsmetoder för samarbetssamtal och domarmedling? När man använder sig av medling i vårdnadstvister, är det då metoden medling vid brott man använder sig av? Hur öka och höja kompentensen hos domarkåren? Hur stor procent av barn efter skilsmässa bor i växelvis boende/varannan vecka/dag? Varför blir det så få samarbetssamtal? Vad är man missnöjd med?

9 Barns delaktighet i familjerättsliga processer Karin Röbäck, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och FoU i Väst/GR kontakt: Talar Karin om barnets röst i utredningar eller domar eller blandat? Lite både och. I det som jag har gjort så är det framför allt de juridiska domarna som jag skriver om. Men jag har vårdnadsutredningar i några utvalda fall, där jag har gjort aktstudier. Mycket annan forskning handlar också mer om vårdnadsutredningar och den här första processen. Så det är både och. Sen har det kommit många frågor om hur man vet vad som är barnets vilja. På vilket sätt är det bäst att arbeta för att få veta viljan? Det är en väldigt bra fråga och verkligen inte en enkelbesvarad fråga så här på en halv minut. Men jag tror det är oerhört viktigt att dels skapa en trygg situation där barnet kan ta ställning till vad är det jag har att uttala mig om, i vilket sammanhang är detta, vad kommer det här att användas till. För barn gör också avgöranden kring vad kan jag säga, vad vill jag säga och så. Det är en del i det. Och för att få barns tillit och få de att prata överhuvudtaget så behöver vi naturligtvis fundera över hur vi gör detta på bästa sätt.

10 Barns delaktighet i familjerättsliga processer Hur kan man undvika att barn behöver ta ställning i föräldrars konflikter? Jag skulle vilja på ett sätt vända på den frågan och ställa frågan om vi måste vara så himla rädda för det faktiskt. Utifrån den här tanken om att barn i svåra konflikterna, när det handlar om mycket annat än bara vårdnad, boende och umgänge vilket varit väldigt tydligt här under dagen tycker jag, så är det inte så himla konstigt att barn faktiskt tar ställning. De flesta barn vill ha kontakt med båda sina föräldrar. Om barn säger att de inte vill det eller att de vill ha det på ett specifikt annat sätt, så säger det någonting om både deras vilja men också deras situation. Åsa Landberg är psykolog på Rädda Barnen och har vart väldigt tydlig med att syftet att lyssna på barn är tvåfaldigt. Det ena är att vi ska ta vara på barns rättigheter att bli hörda, det andra är att veta något om deras situation. Och det är en signal om att någonting inte kanske är som vi önskar för de här barnen som säger att de inte vill. Därmed inte helt tydligt varför eller så, det kan ha massor av olika orsaker, men det ger oss en signal om att här är det någonting som vi behöver hantera. Jag tycker inte vi ska vara så himla rädda för det, det är de ärendena vi får, de andra familjerna de löser detta. Däremot tror jag vi ska tänka på vad det är som vi vill höra och inte höra. Är det så att det är jobbigare för oss att höra att ett barn inte vill ha kontakt med en förälder eller att barnet är rädd för en förälder, så vill vi inte lyssna på det kanske. Jag tror det var Anna som var inne på det tidigare, det behövs lite mod att lyssna på barn och höra de här ibland himla obekväma sanningarna. Det är barnens verklighet och vi kan ändå gå hem när arbetsdagen är slut. Orkar inte vi höra det då tycker jag att då får vi fundera på vad vi håller på med för vi kan ändå gå någon annanstans, vi måste hitta vägar för att stötta de här barnen.

11 Barns delaktighet i familjerättsliga processer Ytterligare frågor Vid trauma (PTSD) sägs det att barn inte kan uttrycka sina egna behov och/eller känslor/viljor? Förklara varför 7 kommer före 8 i stegen. Vad säger du om att få barn egentligen kan uttrycka sin vilja? Varför har man inte beslutat om att barnet får vara part i dessa sammanhang? Är män välkomna framförallt för att det kan höja er status och löner eller tror ni att vi kan tillföra något annat? Hur kan man undvika att barn behöver ta ställning i föräldrars konflikter? Vid LVU mål och vårdnadsmål bortser man ofta från barnens vilja till kontakt med en förälder. Hur går det ihop med att man ska lyssna på barnen? Varför anläggs alltid ett genusperspektiv på våldsproblematiken? På vilka olika sätt kan skolpersonal stödja barnets vars föräldrar är i vårdnadstvist? Finns det forskning om emotionsarbete bland socialarbetare som arbetar med familjerätt? Duger mannen bara till att höja status och lön? Sexistiskt. Finns det någon allmän uppfattning om föräldrar kan påverka barnens vilja? Hur säkerställer man att barnens vilja verkligen är deras? Barn kan manipuleras genom bestraffningar, hot och lögner. Hur ser du på debatten om parental alienation? Hur bör vi tänka om barns vilja och behov när barnen varit utsatta eller bevittnat/upplevt våld, hot och övergrepp vilket lett till att barnet traumatiserats?

12 Barns delaktighet i familjerättsliga processer När man lyssnat på barn, har man då funderat över föräldrars vilja och hur barnen vistats hos föräldrarna? Kan någon av föräldrarnas vilja ha förts över till barnet? Vilken utbildning har man för att analysera barnets svar och rapportera det utan att lämna ut barnet? Har du idéer om hur vi får vuxna att våga/kunna prata med små barn? Finns det någon tvekan om att barnen vill ha lika tillgång till båda sina föräldrar? Vem förlorar mest av att barnets positiva vilja inte redovisas? Barnen, fäderna eller mödrarna? Har pappors förmåga att se barns behov ökat de senaste åren? Syns det även att män i större utsträckning vinner i vårdnadstvister? Otydlighet kring Karins inlägg att det handlar om delaktighet i verkställighet och inte familjerättsliga processer i allmänhet.

13 Föräldrars röster i vårdnadstvister Sophia Lövgren, brukarorganisationen Makalösa föräldrar kontakt: Hur många medlemmar innefattar Makalösa föräldrar? Vi har ungefär Men jag vill poängtera att alla våra projekt inte utgår ifrån att man måste vara medlem, när vi åker till Botkyrka eller Södertälje och så vidare. Så där är ytterligare några tusen som innefattas i de projekten. Hur är könsfördelningen på vilka som är boendeföräldrar och umgängesföräldrar? Ja, i sou utredningen som kom ut förra året tror jag sa att det fortfarande är runt 70 procent kvinnor. Tror du det behövs mer ekonomisk rådgivning? Ja, definitivt. Ekonomisk rådgivning men även rådgivning för mycket bättre stöd när man blir förälder. Det finns väldigt mkt oklarheter i regler och riktlinjer så det är vad man behöver gå in med. Borde inte föreningen heta Makelösa föräldrar? Ja, (skratt), men då blir det ju lite grammatiskt svårt att ständigt betona det. Vi har gått från enastående föräldrar till makalösa, vi kanske ska gå över till stjärnfamiljen och byta namn rätt ofta så blir alla glada.

14 Föräldrars röster i vårdnadstvister Många har dålig ekonomi. Varför inte låta den andre föräldern vara delaktig för att kunna jobba mer och därmed få bättre ekonomi? Jag förstår inte den frågan, jag sitter inte och hindrar någon att jobba och inte min förening heller. Det verkar som att det finns någon outtalad agenda med att det finns föräldrar som aktivt hindrar umgänge och jag kan bara säga att jag träffar inte sådana föräldrar. Det är inte min erfarenhet. Antingen så är de genuint oroliga och rädda för sina barn eller så vill de inget hellre än att det ska vara delat och jämställd föräldraskap. Så det är inte min erfarenhet. Varför finns inte alternativet att boendeföräldrarna hindrar umgänge bland alternativen, det är ett vanligt fenomen? Då antar jag att frågan avser alternativen i enkäten och det blir ju rätt självklart för att det var boendeföräldrarna själva som fick välja att svara det var ingen som uppgav att de hade medvetet hindrat umgänget, det är det svaret. Men vad jag skulle vilja stanna på är att det skulle vara ett vanligt fenomen. (forts. på s 15)

15 (fortsättning från s. 14) Föräldrars röster i vårdnadstvister Jag kanske inte tydliggjorde innan att Sveriges Makalösa förälder har ett stort flöde av medlemmar som tycker att identiteten ensam förälder är viktig. Det tycker man generellt sett inte mer än under några år. Det finns en grupp medlemmar som är med längre men en stor andel är medlem under några år och sedan går man vidare. Så det kommer varje år nästan tusen nya medlemmar. Och vi har alltså en stor andel umgängesföräldrar, både pappor och mammor. Jag möter därmed väldigt många ensamföräldrar och har i princip aldrig mött det, inte från umgängesföräldrarna heller. Det finns också till och med en liten grupp föräldrar som inte träffar sina barn alls och som är med oss för att de vill ha mod att börja träffa sina barn och därför vill de ingå i vårat sammanhang. Så det här med att det är ett vanligt fenomen, det tror jag inte. Jag har även frågat myndighetspersoner och får ungefär samma svar. Vad jag vill komma till är att jag tror att den här situationen som går ut på att sitta och försöka kommunicera är någonting som vi behöver titta vidare på. Då fick jag en idé när jag lyssnade på Anna som berättade att man med barn behöver kommunicera på rätt sätt så tänkte jag, ta det här på rätt sätt nu, att jag tror att det gäller föräldrar också. För att alla har inte riktigt den förmågan, tillfälligtvis eller långsiktigt, att faktiskt sitta ner och prata på det sättet som förväntas. Jag tror inte alls det är så enkelt som att socialsekreteraren är kvinna och då finner de två kvinnorna varandra, jag tror till och med det kan vara tvärtom ibland. Att det kan ligga mamman i fatet också. Men just det här att man kanske behöver kommunicera på annat sätt än att där sitter pappan i en stol och där sitter mamman i en stol och så ska vi prata, för det jag tror inte att alla kan och det skulle jag önska att vi kunde jobba vidare med.

16 Föräldrars röster i vårdnadstvister Ytterligare frågor Anser du att bostadsbidraget ska kunna betalas även till separerade föräldrar? Dvs vid växelvis boende. Ang sid 3 i presentationen. Det heter gemensam vårdnad, inte delad. Det är en värderingsskillnad i de två begreppen. Pedagogiskt viktigt. Borde inte staten gå in med ekonomiskt stöd istället för pappan? Det skulle säkert hjälpa barnen. Tror du att det behövs mer av ekonomisk rådgivning? Borde inte föreningen heta makelösa föräldrar? Många har dålig ekonomi. Varför inte låta den andre föräldern vara delaktig för att kunna jobba mer och därmed få bättre ekonomi? Hur är könsfördelningen på vilka som är boendeföräldrar och umgängesföräldrar? Varför sätts förälderns integritet framför barnens säkerhet och bästa? Ex att man förvarnar vid hembesök när det finns en möjlighet till drog och misshandelsproblem och nekar att man har problem. Undersöka sig? Varför har man inte specialister på värdekonflikter?

17 Kunskap, erfarenheter och idéer om stöd till barn och föräldrar i samband med svåra vårdnadstvister Anna Norlén, BUP Grinden, Stockholms Läns Landsting kontakt: Besvarade frågor Finns det större möjlighet för Bup att ta emot barn och fortsätta behandling, efter 1 maj? Bra fråga. Ja, det skulle man väl kunna säga. Det handlar nog inte om så många barn men man kan säga att för en icke försumbar minoritet tror jag att det kommer vara till hjälp. Sen kommer det ju ändå gå till så att den vårdnadshavaren som vill söka hjälp för sitt barn måste gå via socialnämnden som kan besluta att man får söka vård. Men, socialnämnden kan inte besluta över BUP, det gillar vi inte, vi inom BUP. Så det kommer inte betyda att barn får den hjälpen, vi behöver som vanligt göra vår bedömning. Men vi kommer runt problemet med samtycke till vård som idag gör att vi säger nej till barn om året som vi faktiskt skulle kunna ta emot och hjälpa, men idag inte kan för att den ena vårdnadshavaren inte samtycker till vården. Era samtal utgår från en fungerande förälder, ofta mamman, men vart vänder sig barn som är utsatta av båda föräldrar? Vi jobbar också med barn som är placerade, i familjehem eller jourhem. Och en förälder som funkar hyffsat bra eller inte så himla jättebra kanske, med uppbackning av hemmahos are och familjebehandlare och andra. Vi vill samarbeta med den som tar hand om barnet i vardagen och det behöver inte vara den biologiska föräldern. Jag skulle säga att vi har en ganska låg tröskel, många av föräldrar som går hos oss har mycket stöd för att orka med att komma och orka med att gå klart behandlingen.

18 Kunskap, erfarenhet och idéer Har du något råd till bvc som möter barn och föräldrar i den här situationen? Det är också en väldigt bra fråga för vi vet ju att bvc och mvc sköterskor har en väldig fingertoppskänsla, de märker ju direkt när något inte stämmer, men de är inte så bra på att anmäla det. Jag tror att ett råd är att utveckla riktlinjer för hur man gör anmälan. Och att man inte behöver göra det ensam, att man tar med sin chef. Att man lämnar information till föräldrarna om att nu gör jag den här anmälan och vad det kommer att leda till. Man kanske kan ha ett informationsblad som mamman, för det är oftast hon som kommer till mvc och bvc, kan ta med sig hem. Jag tror mycket på rutiner och riktlinjer för det där, att stötta personalen att våga anmäla. Och hur pratar man med den här mamman och pappan nästa gång vi ses, det är ju såklart jättepyrt. Nu har jag liksom anmält er till socialtjänsten, men vi måste fortsätta att samarbeta ändå. En väg är ju att också göra det i ett möte tillsammans så att det inte blir anmälan ange, utan det som det är tänkt ni behöver hjälp och nu leder jag er dit där hjälpen kanske finns.

19 Kunskap, erfarenhet och idéer Vad är det i umgängen som skapar påfrestningar för barnet? Jag tror att det är många olika nivåer som kan vara stressande för barn. Dels om det har gått väldigt lång tid och man inte har träffats. Har barnet också en upplevelse av att det här är en förälder som har utsatt mig så är man också väldigt rädd för att det ska hända igen. Ibland är det väldigt oklart för barnet vem är umgängesstödet och vad vet den om mig och min historia. Där tror jag man kan göra väldigt mycket för att stötta barnet genom att prata tillsammans innan om att umgängesstödet vet faktiskt vad du har berättat och kommer att vara extra vaksam på vissa situationer. Inte gå och sätta sig i ett rum bredvid och läsa tidningen utan faktiskt vara med. Så att känna sig utlämnad och oskyddad trots att man har någon med. Rädda barnen kom med en rapport för några år sen där titeln var så talande Innerst inne var jag rädd, och det tycker jag att många barn beskriver. Att trots att de hade umgängesstöd så kändes det inte tryggt. Tittar ni även efter psykiska problem eller personlighetsstörningar hos föräldern? Vi bedömer ju inte det, det är ju en fråga för vuxenpsykiatrin. Men vi tycker ju att vi märker när det föreligger och då försöker vi ju remittera. Nu träffar vi ju mest mammor och väldigt många av dem har ju en egen vuxenpsykiatrisk problematik. Ibland på grund av egen utsatthet de har ju också ofta traumasymptom själva som vuxna. Att vara förälder och ha posttraumatiskt stressyndrom är ingen bra kombination. Så vi remitterar många föräldrar till vuxenpsykiatriskt stöd så de ska få den hjälp som de behöver där.

20 Kunskap, erfarenhet och idéer Ingen kontakt med förövare under behandling, men det finns Bup som arbetar tillsammans med förövare. Hur kommer det sig att ni inte gör det? Då vet jag inte hur de gör de som jobbar tillsammans. Jag tänker att det är en inbyggd motsättning, om man ska kunna bearbeta sina traumatiska erfarenheter då behöver jag, det är ju en del i traumabehandlingen, att verkligen gå in i hur var det, vad var det som hände mig. Är det då min förälder som har utsatt mig så kan jag inte samspela och samarbeta med den personen nästa dag på ett fritt sätt, då blir det så att barnen måste välja ska jag samarbeta med min förälder eller ska jag samarbeta med min behandlare och då väljer barn föräldern, naturligtvis. Och då blir behandlingen meningslös, det är min erfarenhet. Då kommer barnen dit och sitter av tiden men de går inte in i behandlingen därför att de vet att imorgon ska jag träffa mamma eller pappa. Vi samarbetar mycket med förövande föräldrar, men de kommer inte till behandlingsrummet på samma tidpunkt som barnet, men de kan ju vara vårdnadshavare, de har rätt till information, de kan ha nytta av, även om de inte är vårdnadshavare, att få veta vad vi arbetar med. Och är den andra vårdnadshavaren okej med det så är det ofta bra. Så vi har ju mycket kontakt med de förövande, men inte i samspelsbehandling.

21 Kunskap, erfarenhet och idéer Kan en förälder påverka barnet negativt mot den andra föräldern i samband med en tvist? Ja, skulle jag vilja säga, det är ju självklart. Jag tänker att när vi beskriver sunda, bra och nära relationer till våra barn då räknar vi med att vi föräldrar påverkar våra barn på en massa olika nivåer. Det ingår i att ha en nära känslomässig relation. Det ska vara så, det är helt i sin ordning. Och självklart finns de aspekterna också när en förälder har en stark åsikt som är negativ som har med ens barn att göra. Det är ju väldigt svårt att få det att inte spilla ner till barnet. Däremot så tycker jag att många föräldrar gör väldigt mycket och lägger sig vinn om att inte prata illa om varandra ändå, sen så lyckas de mer eller mindre med det, men de är rätt medvetna om att det inte är bra och gör vad de kan. Men det får vi räkna med, att föräldrar påverkar sina barn och det är i grunden en bra mekanism. Undersökningar visar att mammor oftare är hårdhänta mot barn, är det någonting ni märker på Grinden? Jag skulle vilja säga att undersökningar visar att mammor och pappor är ungefär lika aktiva som utövare av aga men det är uppdelat, mammor verkar mer slå små barn och pappor de äldre. Så mammor är inte oftare hårdhänta mot barn än pappor. Man vet också att människor som är påfrestade lättare tar till våld, det ser vi också hos våldsutsatta mammor, det finns en tendens att de mammorna också använder aga för att de inte är i balans och inte mår bra. Det är ju ofta ett mål med föräldrainsatserna i olika program som riktar sig mot våldsutsatta barn, att man ska stärka mammornas föräldraförmåga för att de inte ska slå. Vi behöver vara medvetna om att det är en ökad risk när man är våldsutsatt förälder att man för våldet vidare fast man har så extremt dåliga erfarenheter. Nu menar inte jag att alla våldsutsatta föräldrar också slår sina barn, men vi vet att det är en ökad risk för det.

22 Kunskap, erfarenhet och idéer Är det viktigt att umgängesstödjaren har kunskap eller kan det vara ok med en ung student? Jag har en väldig tilltro till unga studenter men jag tror man ska välja noga i vilka lägen man anlitar en sådan person som kontaktperson eller umgängesstödjare. I de ärenden som jag beskrev där vi har kombinationen ett barn som upplever sig utsatt av sin förälder och sen ska ha umgänge, då tycker jag att egentligen att vi skulle göra någonting som är ett behandlingsupplägg. Där BUP börjar och kontaktsekreterare eller umgängesstöd tar vid eller att vi samarbetar parallellt under en period. Sen i framtiden när vi har fått rull på det där och alla känner sig trygga, då kan den unga studenten vara med så man får tänka sig en kedja där.

23 Kunskap, erfarenhet och idéer Ytterligare frågor Har du något råd till bvc som möter barn och föräldrar i den här situationen? Träffar du även de ytterst välanpassade barnen som inte utvecklat så mycket av klassiska symptom? Hur kan SoL se på och inte agera när ett barn far illa i en vårdnadstvist? Har du någon erfarenhet av att socialtjänsten gått in med LVU pga vårdnadstvist? Vem kan barnet prata med när den ena föräldern säger nej till barnet och den andra föräldern säger ja? Är omsorgssvikt (två föräldrars oförmåga att samarbeta) en barnpsykiatrisk problematik? Hur behandlar ni föräldrar med PTSD som inte kvalar in i vuxenpsyk? Hur tänker Bup kring alla de anmälningar om sexuellt utnyttjande eller våldtagna barn som haglar under en vårdnadstvist som sällan leder till fällande dom eller åtal? Vem ska prata med barn som inte har psykiatriska symptom men som lider av en vårdnadstvist? Ers samtal utgår från en fungerande förälder, ofta mamman, men vart vänder sig barn som är utsatta av båda föräldrar? Sättet man jobbar på Bup för att kunna använda metoder, hur tänker du om att ge sig in i sådana metoder? Hur långt bakåt i tiden hämtar socialtjänsten upplysningar vid utredningar i vårdnadstvister? Gemensam vårdnad, en hög och en låginkomstagare. Har barnen rätt till samma standard i båda hemmen genom underhållsbidrag? Angående scenen med pappan vid barnvagnen. Den som beskrev situationen kanske ville förmedla sin egen uppfattning i fråga efter att ha träffat både mamman och pappan.

24 Kunskap, erfarenhet och idéer Hur redovisar man i text nallesamtal osv? Gemensam vårdnad, en hög och en låginkomstagare. Har barnen rätt till samma standard i båda hemmen genom underhållsbidrag? Angående scenen med pappan vid barnvagnen. Den som beskrev situationen kanske ville förmedla sin egen uppfattning i fråga efter att ha träffat både mamman och pappan. Kan en förälder påverka barnet negativt mot den andra föräldern i samband med tvist? Finns det fördelar med att ett barn träffar en barn och ungdomspsykolog av det egna könet?

25 Genombrottsprojektet Barnets rättigheter i vårdnadstvister Hur kommer barns och föräldrars röster fram i projektet? Referensgrupper? Nej, det finns det tyvärr inte. I ett annat projekt som jag nämnde förut, Pinnochioprojektet, då hade vi det så i teamen att man hade knutit referenspersoner till sig. Men det är en jättebra fråga, vi ska tänka på hur vi ska kunna göra det. (Ylva Söderlind Göthner, Allmänna Barnhuset) Ytterligare frågor Har socialstyrelsen fått någon feedback på hur föräldrar i vårdnadstvister ser på projektet? Till Ale: Om föräldrar, under utredning, hänvisades till er och sökte familjerättsligt stöd blev de beviljade det eller valde ni att avvakta pga pågående utredning? Kommer alla sms frågor att redovisas? Det kan vara bra diskussionsunderlag. Hur gör ni i det fall där familjerätten anmäler? Nu när ni håller på att utvecklar arbetet i projektet, inkluderar ni även de familjer med hedersproblematik? Fråga till familjerättsbyrån: vad är ert uppdrag i förhållande till de egna familjerättsenheterna i de egna stadsdelarna? Finns det juridiska hinder att börja samarbeta innan samtycke inhämtats?

26 Genombrottsprojektet Barnets rättigheter i vårdnadstvister Finns det några samarbetshinder mellan familjerätten/socialtjänsten? Kan ni inte nyttja andra aktörer tex skolkuratorer till samtal med barnen? Skolverket gjorde en utvärdering 2012, kring vilka metoder som är verksamma i arbetet mot mobbning. Resultatet visade att olika insatser minskade pojkars mobbning. Andra metoder minskade flickors mobbning. För mer information om projektet, välkommen att kontakta: Ylva Söderlind Göthner Eva Maria Frisack eva Mona Karlsson Jenny Anberg Carina Tonhede

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar

Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar www.makalosa.org 1 (28) www.makalosa.org Sveriges Makalösa Föräldrar ska verka för att stärka och synliggöra ensamföräldrar och därigenom

Läs mer

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012 Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Familjerättsdagarna 23 mars 2012 Barn som upplevt pappas våld mot mamma möter familjerätten: utsatta barn som sociala

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Forum för familjerättssekreterare

Forum för familjerättssekreterare Forum för familjerättssekreterare Inbjudan till konferens i Stockholm den 6-7 december 2010 LYSSNA TILL Familjerättssocionomernas Riksförening (FSR) Cecilia J Granberg Ordförande Halmstad kommun Kristina

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Barnets rättigheter i vårdnadstvister Ett tvåårigt projekt tillsammans med Allmänna Barnhuset, Socialstyrelsen, de 2 regionförbunden och 6 kommuner Ett team i varje kommun: familjerättssekr. och socialsekr.

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015 Barnrätt Professor Anna Singer Uppsala universitet Torsdag den 5 mars 2015 Den ojuridiska familjerätten Nära koppling till livet Starkt individualiserade avgöranden Inga strikta prejudikatlinjer Internationaliserad

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Styrelsen Bli medlem och värva en vän! Ordföranden har ordet Nu är det dags för ett nytt medlemsblad från Steg för

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning 2017-04-11 2017/891 1(5) Vår adress Arbetsmarknads- och socialnämnden Borlänge kommun Adress Regeringskansliet Justitiedepartementet Dnr Ju2017/01226/L2 Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon,

Läs mer

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt? Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården

Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården Forskningsprojektet En politik för barns bästa? Målkonflikter i socialtjänstens arbete med utsatta barn Maria Heimer, Elisabet

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström Familjerättsdagarna Stockholm den 22-23 mars 2012 Gunilla Cederström Familjerätt Adoptionsärenden Faderskaps- och föräldraskapsärenden Vårdnad, boende och umgängesärenden Familjerådgivning Socialstyrelsens

Läs mer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?

Läs mer

Barnet mellan två föräldrar - barns bästa i umgängestvister

Barnet mellan två föräldrar - barns bästa i umgängestvister Barnet mellan två föräldrar - barns bästa i umgängestvister (Illustration: Joanna Rubin Dranger) Fredagen den 19 oktober 2007 anordnades i Göteborg en konferensdag vilken berörde frågor om barns bästa

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Samverkan varför, när och hur?

Samverkan varför, när och hur? Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Remissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017

Remissvar på Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6) - KS dnr: /2017 Bromma stadsdelsförvaltning Socialtjänst och fritid Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-03-13 Handläggare Staffan Wallier Telefon: 08-50806126 Till Bromma stadsdelsnämnd (SOU 2017:6)" - KS dnr: 110-365/2017

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom

Läs mer

Direktiv till ny vårdnadsutredning

Direktiv till ny vårdnadsutredning MansFamiljejour.se PappaBarn.se Pappamanualen.se 2013-12- 08 Regeringskansliet Att. Helen Corell 103 33 Stockholm Direktiv till ny vårdnadsutredning Det har kommit till vår kännedom att Du håller på med

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer