IT-fakulteten Årsrapport 2009

Transkript

1 IT-fakulteten Årsrapport 2009

2 Innehåll: INLEDNING Utblick med prefekterna 4 Om IT-fakulteten 5 FORSKNING Stora EU-pengar till forskare inom datavetenskap 6 Forskargrupper vid institutionerna 10 TEMA: Det hållbara IT-samhället, IT och hälsa Den väljande patienten 12 Mobil koll på blodsockret 13 Perspektiv på vård och IT-utveckling 14 IT-fakulteten, Göteborgs universitet, februari 2010 Grafisk form och produktion: Catharina Jerkbrant Foto: Erik Fagerholt: s. 13 mobiltelefon Catharina Jerkbrant: s. 11, s. 13 Olof Torgersson, s. 22 Tobias Olausson, s. 27 Tomas Lindroth: s.16 studenter istown & Tomas Lindroth Martin Nauclér: s. 15 Bo Dahlbom Angela Wallenburg s. 19 Johan Wingborg: s. 20 Linda Winstedt: s. 22 Vera Kapayeva, s. 23 Jan-Olof Yxell: s. 4, s. 6, s. 9 Aarne Ranta, s. 12, s.13 Erik Fagerholt, s.14, s. 15 Elof Dimenäs, s. 16 Johan Lundin & Patrik Lilja, s. 17 Fria bilder Stock XCHNG, Asif Akbar: s. 24, Omslagsfoto: Johan Wingborg Tryck: Billes Tryckeri AB IT-fakulteten är miljöcertifierad enligt ISO och EMAS PROJEKT I SAMVERKAN PIL-projekt om lärande 16 Öppen källkod ett samarbete med Alingsås kommun 17 FORSKARUTBILDNING Årets doktorsavhandlingar 18 Tillvaron på Google, intervju med f.d. doktorand 19 UTBILDNING Grundutbildningsprogram 20 Masterutbildningar 21 TEMA MASTER: Intervjuer med masterstudenter vid fakulteten 22 SAMVERKAN MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET Öppna föreläsningar under året 24 Externa föredragshållare 25 VERKSAMHET Noterat under Fakultetsfakta

3 Utblick med prefekterna Catarina Coquand och Urban Nuldén med tillbakablickar och visioner Om IT-fakulteten Dekanus Jan Smith om 2009 ur ett fakultetsperspektiv Hur såg år 2009 ut för era institutioner och hur ser det ut framöver? Catarina Coquand, prefekt på institutionen för data- och informationsteknik: Att de tre stora EU-ansökningarna gick igenom var en av de mest positiva överraskningarna. Allt ramlade in på en gång. I och med EU-pengarna har vi kunnat utlysa flera nya tjänster inom typteori och språkteknologi, där de nyanställda hamnar på universitetsdelen av institutionen. Att ha en väl utvecklad verksamhet på institutionens bägge lärosäten ser vi som en stor fördel, det ger helt enkelt ett större spelrum och nya möjligheter till samverkan. Området språkteknologi utsågs dessutom till ett av universitetets styrkeområden under 2009 och det känns väldigt positivt för en av våra väl inarbetade forskningsinriktningar. Institutionen hade också stor framgång vid Vetenskapsrådets utlysning av rambidrag inom informations- och kommunikationsteknik, där vi tog hem två av de fem bidragen inom datavetenskap. Projekten löper över fyra år, med ett bidrag på 11 miljoner kronor vardera. Det ena projektet är inom multi-core, dvs. flerkärniga processorer, och det andra inom domänspecifika språk, två områden med stor potential som vi nu kan utveckla vidare med flera nya doktorander. Urban Nuldén, prefekt på institutionen för tillämpad IT: 2009 var året då institutionen för tillämpad IT formades till en riktig och fristående institution vid både Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Mycket koncentration har lagts på att skapa en genomtänkt organisation, att inrätta funktioner och fördela nya roller. Institutionen för tillämpad IT avslutade året med att introducera tre områden, Informatik, Lärande ochvisualisering, som s.k. kompletta miljöer, där både forskning, utbildning och samverkan ska återfinnas inom varje område. Nu har varje miljö fått i uppdrag att fundera på hur man vill jobba strategiskt i framtiden. Något annat som utmärkte 2009 var det ökande antalet studenter till utbildningarna på Tillämpad IT. Vi hade sett att det var på gång, men vi vågade inte tro på ett sådant genomslag. Det var roligt i dubbel bemärkelse, eftersom studenterna samtidigt presterade ovanligt bra under året. Sammanfattningsvis kan vi säga att institutionen för tillämpad IT står väl rustad för framtiden. Det finns utmaningar som vikande studentunderlag på grund av mindre årskullar och avgifter för internationella studenter, men vi är redo! Verksamheten stärks på Lindholmen Catarina Coquand och Urban Nuldén avslutar med att påpeka att det känns bra att arbeta för att stärka verksamheten på Lindholmen. Nu har man precis enats om att samla de två forskargrupperingarna Software Engineering och Interaktionsdesign på var sin institution. Software Engineering kommer från halvårsskiftet 2010 att återfinnas på Data- och informationsteknik, medan Interaktionsdesign går över till Tillämpad IT och den kompletta miljön Visualisering. Att tydligare kraftsamla inom dessa ämnesområden ligger i linje med de större centrumbildningar som förväntas växa på Lindholmen; förutom det befintliga Visualiseringscentret planeras även för ett Software Center. Dessutom ser bägge institutionerna fram emot en ökad inblandning i SAFER fordons- och trafiksäkerhetscentrum. Text: Catharina Jerkbrant 2009 var året då allt gick åt rätt håll IT-fakultetens bokslut för 2009 var mycket positivt och nu har vi för första gången på länge en ekonomi i balans. Det finns en mängd faktorer som bidragit till det goda resultatet, men den främsta är grundutbildningen där vi har attraherat fler studenter än vi räknat med. Även forskningen har utvecklats starkt och årsrapporten visar både på den bredd och det djup vi nu har. Speciellt glädjande är de stora EU-anslag vi fick under året inom språkteknologi och grundläggande datavetenskap; här finns förutsättningar att bygga upp miljöer som är direkt världsledande. Omorganisationen av IT-universitetet slutfördes under året: det är nu ett övergripande nätverk för IT-området vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, medan fakulteten helt ligger inom Göteborgs universitet. I april 2009 manifesterades detta genom att fakulteten bytte namn till ITfakulteten. Kärnverksamheterna utbildning och forskning ligger på fakultetens institutioner Data- och informationsteknik och Tillämpad IT, vilka båda är integrerade mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Tillämpad IT har också expanderat kraftigt på Chalmerssidan under 2009, vilket knappast hade varit möjligt i den tidigare organisationen. Informationstekniken finns idag inom alla områden i samhället och i IT-universitetets nya roll kommer fokus att ligga på gränsöverskridande uppgifter och projekt som spänner över flera institutioner och fakulteter. Det betyder att här finns möjligheter till samverkan mellan Chalmers teknikområden och den mångfacetterade verksamhet som finns på universitetet inom t.ex. sjukvård, lärande, humaniora och konst. Sammantaget kan vi hävda att den tio år gamla visionen om IT-universitetet som ett nav för samverkan, utbildning och forskning nu är på väg att förverkligas. Jan Smith, dekanus 4 5

4 TYPTEORI - storslam för området med oändliga möjligheter 20 miljoner för visionär matematisk grundforskning Europeiska forskningsrådet har under 2009 tilldelat professor Thierry Coquand, institutionen för data- och informationsteknik, ett av EU:s mest prestigefyllda stipendier på drygt 20 miljoner kronor. Stipendiet får han för sin forskning inom grundläggande matematik som bedrivs i Alan Turings och Bertrand Russels fotspår. Det är ett mycket spännande forskningsområde inom matematiken som jag får möjlighet att fördjupa mig ytterligare inom, säger Thierry Coquand, professor i datalogi. Forskningen inom Thierrys Coquands område sträcker sig tillbaka till runt år 1900, då filosofen och matematikern Bertrand Russell uppfann begreppet types för att lösa ett antal matematiska problem. Vid den här tiden handlade det alltså om rent interna problem inom den grundläggande matematiken. Typteori blev sedan den mest exakta formuleringen av logik och kom långt senare att även innefatta kopplingar mellan matematiska bevis och datorprogram. Typteori är temat för det internationella forskningssamarbetet TYPES, där Thierry Coquand har varit involverad sedan starten Idag spelar så kallade typer en mycket viktig roll för t.ex. olika programmeringsspråk. Typteori används även inom områden som lingvistik och språkteknologi, eftersom en typ fungerar som bärare av innebörd och också ger korrekt grammatik vid översättning. För exempel på det, se nästa uppslag! Alan Turing, en av datavetenskapens grundare, är en annan person som varit avgörande för forskningsområdets riktning. Runt 1930 löste han ett berömt problem, Hilberts Entscheidungsproblem (beslutsproblem), genom att ge en rigorös definition av det matematiska begreppet algoritm, något som har lagt grunden för hela den digitala datorvärlden. Definitionen har också haft en enorm betydelse för hur man löser problem inom datavetenskapen. År 2009 innebar storslam för professor Thierry Coquand med sammanlagt runt 45 miljoner kronor i beviljade forskningsbidrag från EU. Thierry har tilldelats ett personligt ERC-anslag och även ett anslag som projektkoordinator för ett europeiskt samverkansprojekt, se nästa sida. Bägge anslagen bottnar i området typteori. Thierry Coquands ERC-pengar är tänkta att leda forskningen vidare på spåren som Bertrand Russel och Alan Turing dragit upp. Min förhoppning är utan att vilja jämföra mig med Russell och Turing att mitt arbete ska ha inverkan på exaktheten när man uttrycker en matematisk algoritm, säger Thierry Coquand. Men när det gäller tillämpningar vill jag påpeka att området kan gå i en helt annan riktning än våra förhoppningar. De teoretiska frågorna är ändå extremt intressanta att försöka lösa, oavsett vilka tillämpningar de kan leda till. Det Europeiska forskningsrådet ERC bildades år 2007 i syfte att stödja de bästa forskarna i Europa, för att på sikt göra Europa mer globalt konkurrenskraftigt på grundforskningens område. ERC-stipendiet har funnits sedan 2008 och riktar sig till europeiska seniora forskare i världsklass. Text: Catharina Jerkbrant Växelverkan mellan abstrakt matematik och datavetenskap ger säkrare teknik! Färre fel och buggar i våra datorer och säkrare robotteknik. Det kan bli några av resultaten av professor Thierry Coquands banbrytande arbete med att förbättra kvaliteten på datorbaserade beräkningar. Forskningen bedrivs inom det europeiska projektet Formath som nu får 25 miljoner kronor i stöd av EU. Vår målsättning och förhoppning är att Formathprojektet ska kunna vidareutveckla matematikernas möjligheter att använda sig av datorbaserade beräkningar och också utveckla kvaliteten på dessa, säger professor Thierry Coquand. Förutom matematiken som sådan, är vår vision att forskningen inom Formath i förlängningen kommer att ha inverkan på alla områden inom mjukvaruutveckling där mjukvaran möter en fysisk verklighet. Det gäller t.ex. medicinsk bildbehandling som datortomografi, eller olika typer av robotar. Professor Thierry Coquand, institutionen för data- och informationsteknik, står som projektkoordinator för Formath ett europeiskt forskningssamarbete som tilldelats nära 25 milj. kronor (2,3 milj ) från EU för tre år framöver. Formath står för Formalisation for Mathematics och handlar om att utveckla system för att kontrollera korrektheten i matematiska bevis. Projektet bottnar i forskningssamarbetet TYPES, som sträcker sig 20 år tillbaka i tiden. De pengar man nu får från EU kommer att användas till att vidareutveckla och användaranpassa programvaran Interactive Proof Checker som säkerställer korrektheten i matematiska bevis. Projektet Formath innebär också en växelverkan mellan datavetenskap och matematik. Med mjukvaran Interactive Proof Checker skapas nya förutsättningar för matematiken och de nya möjligheterna inom matematiken kommer sedan i sin tur att användas för utvecklingen mot ännu mer korrekt programvara. Som ger möjlighet att ytterligare finjustera matematiken etc. Matematiken spelar redan en mycket central roll för designen av sofistikerade system i vårt dagliga liv, säger Thierry Coquand. Den här användningen av matematiken kommer att öka och frågor som korrekthet och pålitlig specificering av hur systemen ska tolkas kommer att bli allt viktigare. I Formathprojektet ingår sammanlagt fem forskargrupper från fyra universitet, där professor Thierry Coquand vid Göteborgs universitet står som koordinator för projektet. Övriga universitet som ingår är INRIA i Frankrike, Radboud Universiteit Nijmegen i Nederländerna och Universidad de La Rioja i Spanien. Ett laboratorium gemensamt för INRIA-Microsoft är också involverat, där Georges Gonthier på Microsoft är projektledare för en av delarna. Pengarna har sökts inom den öppna klass som kallas FET, Future and Emerging Technologies, där det normalt sett är mycket svårt att få igenom sina ansökningar. Därför är man extra glad för det här anslaget. Projektet Formath kan ses som en tillämpning av forskningen inom området som tilldelats ERC Advanced Grant på föregående sida. Text: Catharina Jerkbrant 6 7

5 TYPTEORI - storslam för området med oändliga möjligheter EU satsar 25 miljoner på översättningsprojektet MOLTO Alla EU-medborgare, oavsett modersmål, ska få samma tillgång till kunskap på nätet. Projektet MOLTO som koordineras från Göteborgs universitet får drygt 25 miljoner kronor i projektstöd från EU för att skapa ett pålitligt översättningsverktyg som ska fungera mellan EUspråken. MOLTO utgår från precision Google Translator är ett vida spritt och mycket välanvänt översättningsprogram på nätet, där tekniken går ut på att successivt förbättra kvaliteten på översättningarna genom att verktyget lär sig av sina misstag genom feedback i systemet. I MOLTO har vi inledningsvis istället valt motsatt riktning och utgår från precision och grammatik, säger Aarne Ranta, professor i datavetenskap. Vi ville jobba med en översättningsteknik som var så korrekt att personer som producerar text ska kunna använda våra direktöversättningar. Nu går vi från precision till att öka täckningen, vilket innebär att allt fler språk och anpassningar för användningsområden ska in i verktyget och databasen. Aarne Ranta är projektkoordinator för projektet MOLTO Multilingual On-Line Translation, där tre universitet och två företag tillsammans har fått drygt 25 milj. kronor under tre år beviljade från EU. Utlysningen ligger inom området Maskinöversättning, där ett krav har varit att översättningen ska fungera för majoriteten av EU:s officiella språk. MOLTO håller koll på grammatiken för de olika språk som implementerats i systemet. Typteori är grunden för korrekt innebörd Tekniken i MOLTO baserar sig även den på så kallad typteori (se föregående uppslag), som gör att forskarna på ett pålitligt sätt kan överföra en och samma innebörd från ett mänskligt språk till ett annat. Om man till exempel vill översätta en mening från engelska till finska, åstadkommer man en typteoretisk formel för den engelska innebörden, och formeln skapar sedan ett motsvarande uttryck på finska. Systemet är tidskrävande att genomföra. Först måste alla ord för användningsområdet in i språkdatabasen. Varje ord ska sedan förses med en typ för de möjliga betydelser som ordet kan ha. Slutligen tar arbetet med att definiera grammatiken vid, där man måste tala om för systemet vilka kombinationer av typer som är möjliga, vilka alternativa uttryck som finns, i vilken form orden kan förekomma och i vilken ordning de ska placeras. Databasen med grammatiken kallas resursgrammatik. MOLTO bygger på resursgrammatiken och programspråket Grammatical Framework, som Aarne Rantas grupp redan har arbetat fram under ett antal år. MOLTO innehåller grammatiska regler för olika språk och hur språkens grammatik står relation till varandra. Fri programvara för översättning på nätet Som producent av webbsidor ska man kunna ladda ner verktyget med öppen källkod och fritt översätta webbsidor till ett antal olika språk samtidigt. Tekniken finns visserligen redan idag och vi har själva lagt tio år på att utveckla den, men den är krånglig att använda om man inte är datavetare, säger Aarne Ranta. Huvudtanken med EU-pengarna är just att anpassa verktyget och göra det användarvänligt för en stor skara användare. Det ska också bli mycket lätt för en användare att själv utöka grammatiken och lägga in nya ord. Professor Aarne Ranta, Data- och informationsteknik, är projektkoordinator för MOLTO. Anpassning för specifika områden I projektet kommer man att utveckla systemet för att passa olika användningsområden. Ett nytt område för översättning är patentsammanfattningar, där människor runt om i världen ska kunna ta del av ny teknik direkt när patentet släpps, utan att behärska det språk som patentbeskrivningen skrivits på. Tidigare har man fått anlita en stor mängd översättare enbart för området nya patent. Ett annat delprojekt handlar om att möta matematiklärares och studenters behov av att skapa en exakt terminologi när man översätter matematiska övningar. Ytterligare ett delprojekt gäller beskrivningar av kulturarv och museiföremål, där man ska kunna ta del av dessa oberoende av vilket språkområde man kommer ifrån. Många språk samma innehåll Även om man inte har engelska som modersmål, får man på ett enkelt sätt tillgång till samma kunskapsmassa som personer från de anglosaxiska länderna. Tidigare var man rädd för att Internets intåg skulle öka engelskans dominans, men så har det inte blivit. I det öppna lexikonet Wikipedia finns just nu trehundra språk representerade. Och ju mer MOLTO byggs ut med fler språk, desto mer idealiskt blir det för till exempel Wikipedia, där man kommer att kunna ha exakt samma innehåll på ett stort antal språk. De universitet som finns med i Multilingual On-Line Translation är Göteborgs universitet som koordinator av projektet, Helsingfors universitet i Finland och Universitat Politècnica de Catalunya, Spanien. Företagen som ingår i projektet är Ontotext AD, Bulgarien och Matrixware GmbH, Österrike. Text: Catharina Jerkbrant 8 9

6 Forskargrupper vid IT-fakultetens institutioner* Algorithms Applied Software Engineering Bioinformatics Center of Visualization Göteborg Center for Public Learning and Understanding of Science Centrum för kompetens och kunskapsbildning i högre utbildning, CKK Chalmers Lärandecentrum Computational Systems Biology Computer Architecture Computer Communications and Computer Network Group Computer Graphics Computer Security Crisis Response Lab Dependable Real-Time Systems Distributed Computing and Systems Embedded and Networked Processors Fackspråk och kommunikation Functional Programming Interaction Design Collegium IT management IT och innovation Language Technology Lärande, kommunikation och IT Programming Logic Medicinsk informatik SSKKII Kollegium för tvärvetenskaplig forskning Software Engineering using Formal Methods * Bägge institutionerna är integrerade mellan Software Engineering and Management Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Software Methodologies and Systems universitet. Många av forskargrupperna består Tech Center därför av personer från bägge lärosätena, medan Telecommunication Theory andra är rena Chalmers- eller universitetsgrupvlsi Research Group peringar

7 TEMA: Det hållbara IT-samhället Vad händer inom VÅRDEN? Den väljande patienten Mobil koll på blodsockret I dagens samhälle förväntas vi göra informerade val på allt fler områden. Vi ska välja elbolag, telefonabonnemang och liknande, men allt oftare också offentligt finansierade tjänster som grundskola och gymnasieskola och premiepensionsfonder. Frågor man kan ställa sig är: klarar vi detta och har vi det stöd vi behöver? Mot bakgrund av utvecklingen ovan är det märkligt att så lite forskning görs om hur den enskilde kan stödjas i sin roll som väljande konsument. Ett IT-stöd skulle kunna vara en sådan funktion, där man dels kan få allmän överblick över de valmöjligheter som finns, men också tillfälle att mer detaljerat granska dess kvalitéer, samt utföra själva valet. Tidigare forskning på området väljande konsument med IT-stöd, har gjorts vid val av grundskola och gymnasieskola och när det gäller val av premiepensionsfonder. Vad som kartlagts i studierna har dels handlat om vilka IT-stöd som myndigheterna tillhandahållit, men också om hur IT-stödet ibland har haft inverkan på människors beteenden och livsval. Särskilt tydligt är det på pensionsområdet. Riksbankens jubileumsfond stöttar vårdvalsprojekt Ett nytt område för valmöjligheter som konsument är sjukvården i allmänhet och valet av vårdcentral i synnerhet. Patienter utnyttjar idag med självklarhet Internet som kunskapskälla och sjukvården arbetar också för att införa IT-stöd i sina verksamheter. Agneta Ranerup har tillsammans med docent Lars Norén, Centrum för Konsumtionsvetenskap, beviljats anslag av Riksbankens Jubileumsfond, just för att forska om stödet när det gäller den enskilde patientens val av vårdcentral inom ramen för projektet A Supermarket for Healthcare. Ett viktigt teoretiskt perspektiv i projektet hämtas från aktör nätverksteorin och Michel Callons synsätt, som ser väl fungerande marknader och informerade konsumenter som någonting som konstrueras eller skapas och då ofta är beroende av olika teknologiska arrangemang. Det teoretiska perspektivet får ett fokus på IT-stöd och dess strategiska betydelse för mänskligt handlande. Projektet ska studera hur nationella aktörer och de tre stora landstingen Stockholm, Halland och Västra Götaland utvecklar IT-stöd för den väljande patienten eller vårdkonsumenten. Vad utmärker IT-stöden? Vill vi som väljande patienter ha dem? Kan det uppstå en kamp mellan olika aktörer och vem vinner i så fall? Frågan om val av sjukvård kan ses som kontroversiell, men handlar om ökade valmöjligheter inom ett offentligt finansierat sjukvårdssystem. Provocerande frågor kan ändå uppstå. Vad händer till exempel med vårt etablerade inflytande via politiska val, då vi i ökad grad påverkar offentlig verksamhet som väljande konsumenter? Å andra sidan: Är inte IT-val ett sätt att säkerställa allas lika möjligheter och därmed en teknik som ökar demokratin? Agneta Ranerup, docent på institutionen för tillämpad IT, forskar på IT-stöd för patienter i vårdvalssituatiuoner. Projektet är en del av universitetets styrkeområde Demokrati och opinion. Diasend är namnet på ett system som kartlägger diabetikers glukoshalt över tid. Systemet togs fram år 2005 av företaget Aidera och bygger på att man kopplar ihop diabetikernas glukosmätare och insulinpumpar med en utrustning som sänder information till en databas via GSM-nätet. Uppgifterna omvandlas till grafik som kan läsas av direkt på en webbsida av både patient och vårdgivare. Det innebär en trygghet för diabetiker och anhöriga och patienten behöver inte heller besöka sjukhuset så ofta. Systemet gör det lätt att följa vad som händer i kroppen när man motionerar eller äter olika typer av mat och därför blir det också enklare med egenvård. Direkt i mobilen! Eftersom sändningsutrustningen i Diasend var lite för stor för att ha med sig på stan eller i skolan, ansökte Aidera om stöd från VINNOVA:s program Var Dags IT för att utveckla en tjänst som kan nås med mobiltelefon. Erik Fagerholt, interaktionsdesigner vid Data- och informationsteknik, skapade mobiltjänstens gränssnitt och funktionalitet. Via mobiltelefonen kan man sända sina värden till databasen via SMS eller logga in med WAP och fylla i uppgifter på hemsidan. Värdena visar sig bland annat i form av en glad eller sur figur när man matar in sina uppgifter via WAP. Den glada figuren visar på ett bra blodsockervärde och ger poäng och yngre användare vill gärna samla på glada figurer! Anhöriga kan också logga in sig via sina mobiltelefoner och läsa av värden. Erik Fagerholt berättar att han startade arbetet med att försöka förstå hur en diabetikers vardag ser ut och sedan försöka översätta det till hur tjänsten lättast kan hanteras i en mobiltelefon. Användarna har också olika ambitioner och behov. Vissa vill bara skicka sms med sina värden, medan andra vill använda tjänsten betyd- ligt mer och lägga in uppgifter om måltider, träningstider och annat. Därför har tjänsten blivit skalbar, så att alla kan anpassa den efter sina önskemål. Man kan aldrig få ett långsiktigt perspektiv på hur bra en produkt eller tjänst fungerar för användaren utan att testa. Många av de användarbeteenden man har som person kommer aldrig fram om man inte får testa produkten i sin verkliga vardag. Att få sina blodsockervärden direkt i mobiltelefonen förenklar vardagen för många diabetiker. Olof Torgersson står som projektledare för den del av blodsockerprojektet som ligger inom institutionen för data- och informationsteknik. Där har också programmeraren Johan Alenius ingått, förutom interaktionsdesignern Erik Fagerholt. Projektet har finansierats av Vinnova och är ett samarbete mellan Aidera AB, Drottning Silvias barn- och ungdomsjukhus och institutionen för data- och informationsteknik. Olof Torgersson, projektledare (t.v.), och Erik Fagerholt, gränssnittsdesigner, institutionen för dataoch informationsteknik

8 IT-samhället TEMA: Det hållbara Perspektiv på vård och IT-utveckling Dagens organisationer förändras och utvecklas i allt snabbare takt och det gäller i högsta grad även inom hälso- och sjukvården. Det svenska vårdsystemet står inför stora utmaningar, där IT ses som ett väsentligt inslag i framtidens vårdverksamhet. Effektdriven IT-utveckling Det finns en stor potential att effektivisera och förbättra verksamheten med hjälp av IT, samtidigt som det finns stora risker för att IT-investeringar inte ger de positiva effekter man tänkt sig. Att arbeta med IT management kan därför på många sätt bli avgörande för hur väl en organisation kommer att fungera. Kalevi Pessi, docent vid institutionen för tillämpad IT, forskare inom IT management. På uppdrag av Västra Götalandsregionen bedriver institutionen för tillämpad IT forskning, utbildning och tillämpning inom IT-managementområdet. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för en verksamhets- och IT-utveckling som är effektdriven drivs av nyttoeffekterna av förändringar snarare än teknologidriven, dvs foksuserar på en viss teknologi. Utbildningen IT management för sjukvård är anpassad till Västra Götalandsregionens behov av kunskapsutveckling inom IT-management. IT management för sjukvård behandlar strategifrågor, arkitekturfrågor och verksamhetsnytta av IT. Hittills har ett 30-tal personer genomgått utbildningen som omfattar 45 högskolepoäng. Ett resultat av IT management för sjukvård är fyra nya böcker som behandlar strategiska frågeställningar inom Västra Götalandsregionen. Med koppling till utbildningen har ett forskningsoch tillämpningsprojekt startats: Effekthemtagning med fokus på effektdriven IT-utveckling. Teorin bakom studien är att IT-projektens nyttor inte realiseras i verksamheten. Forskningsdelen följer ett antal utvecklingsprojekt inom Västra Götalandsregionen för att få kunskap om hur möjliga nyttoeffekter identifieras, värderas och inte minst realiseras. I studien förklaras vilka svårigheter och möjligheter som finns när det gäller att realisera effekter. Inom forskningsprojektet har även en metod för värdering av IT-projektens nyttor utvecklats. Medicinsk utveckling i direkt samverkan med patienten Behoven av ett välutvecklat informationsstöd i hälsooch sjukvården ökar i takt med att informationstekniken ger nya möjligheter att samla in, strukturera, tillgängliggöra, visualisera och kommunicera allt större och mer komplexa informationsmängder. En annan viktig trend som den tekniska utvecklingen medför är de förbättrade möjligheterna för den enskilda patienten att hämta information och interagera med vården, samt delta i olika patientnätverk. Informationstekniken har också medfört större möjligheter att möta den medicinska forskningens behov av informationstillgänglighet, där man nu kan genomföra förbättrade säkerhetsutvärderingar. Till exempel kommer forskningsstudier i allt större utsträckning att kunna kompletteras med utvärderingar i s.k. real life. niska patientjournaler. Frågeställningarna innefattar till exempel hur terminologi, informationsarkitektur och processer ska se ut för att dels möta behovet av tillgänglighet, men också kraven på datasäkerhet i vården och den kliniska forskningen. Förutsättningarna för institutionen för tillämpad IT att i samverkan med Sahlgrenska Akademin och Västra Götalandsregionen etablera forskning inom området hälsoinformatik är idag mycket goda. De metoder och applikationer som utvecklats kan användas och studeras vidare i det nyligen etablerade forskningscentrat för personcentrerad vård, GPCC. Centrat ger förbättrade möjligheter att utveckla, implementera och studera effekterna av IT inom vården och betydelsen för den enskilda patienten. På liknande sätt är förutsättningarna gynnsamma att inom ramen för det nybildade Gothia-forum delta i och stödja den kliniska forskningen. Professor Bo Dahlbom och Elof Dimenäs, adjungerad professor, institutionen för tillämpad IT. Fibromyalgi i fokus Kyra Landzelius är docent i medicinsk antropologi, teknik- och vetenskapsstudier, och ingår sedan hösten 2009 som gästlärare i gruppen gcplus på institutionen för tillämpad IT. Kyra Landzelius medverkar bland annat i två forskningsprojekt om fibromyalgi. Den ena studien, med namnet Fibromyalgins sociokulturella diagnostik i Sverige: vetenskap, samhälle, patient För att skapa en innovativ användning av informationsteknologin inom hälso- och sjukvården krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Ett sådant ryms inom ramen för hälsoinformatik, som innefattar frågeställningar när det gäller medicinsk terminologi och datavetenskap, i kombination med hälsa och sjukvård. En praktisk tillämpning är insamling, kommunikation och användning av den kliniska informationen i elektrooch internet i ömsesidigt skapande av medicinsk kunskap och sjukdomserfarenhet, finansieras av Vetenskapsrådet och leds av Kyra Landzelius. En av projektets teser är att fibromyalgins omvandling från kontroversiell till allmänt accepterad sjukdom inte ska ses som självklar man borde istället ifrågasätta den sociokulturella konstruktionen av sjukdomen som ett vetenskapligt begrepp. Målet är att utforska hur den allmänna acceptansen för fibromyalgi har sammanfallit med handlingsstrategier för hälsovårdsaktörer och forskare, som på olika sätt har bidragit till uppfattningen och behandlingen av sjukdomen. I projektet vill man undersöka hur fibromyalgiaktivism förhåller sig till framväxten av autonoma självhjälpsinitiativ och det växande intresset för hälsoforum on-line i Sverige. En praktisk tillämpning är att kartlägga hur smärtsymtom förstås och hanteras i diagnos och rehabilitering av patienter med fibromyalgi, samt vilken roll arbetsplatsen spelar i denna process. Det handlar alltså om skiftet mot en mer konsumistisk patientidentitet, möjliggjord av ny teknik. Landzelius organiserar just nu ett internationellt nätverk, i syfte att definiera och implementera begreppet Hållbar hälsa. Under implementeringen använder man sig av området hälsoinformatik för att kartlägga mätdata för hållbar hälsa och också för att åstadkomma simuleringar. Projektet innehåller även pedagogiska grepp som hands-on-aktiviteter och interaktiva webbsidor med målet att öka välbefinnande och hälsa. Kyra Landzelius, docent vid institutionen för tillämpad IT forskar bland annat på hur ny teknik ändrar förutsättningarna för hälsovårdsaktörer och vårdkonsumenter

9 Projekt i samverkan PIL-projekt: Forskning om lärande Öppen källkod ett samarbete med Alingsås kommun Frågeställningar om öppen källkod inom Alingsås kommun resulterade i tre olika studentprojekt på kandidatprogrammet Software Engineering and Management. Projektgruppen för istown under 2009: Tomas Lindroth, Jenny Myrendal, Johan Lundin, Patrik Lilja och Mattias von Feilitzen Studenters egen IT i högre utbildning möjligheter och konsekvenser Projektet istown Students own IT use in higher education possibilities and consequences, syftar till att undersöka och utveckla möjligheter och metoder för att arbeta med studenters egen IT i högre utbildning. Forskning och utvecklingsarbete inom området IT och lärande har tidigare fokuserat mycket på läraren, samt på den teknik som läraren använder och introducerar i utbildningen. I dagens högskola är det allt vanligare att studenterna själva tar med sig laptops, mobiltelefoner, Mp3-spelare och andra digitala artefakter. Projektet istown är ett utvecklingsprojekt där projektdeltagarna studerar hur studenterna använder sin egen IT i undervisningen. Det kan vara för att ta anteckningar, kommunicera med andra studenter, eller kanske söka information. Självklart är det också så att studenterna engagerar sig i aktiviteter som inte är lika starkt kopplade till undervisningsinnehållet, som spel, förströelse och liknande. I projektet vill vi studera och beskriva pedagogiska konsekvenser av studenters ITanvändning i undervisningssituationer. Även om de negativa konsekvenserna finns, ligger tyngdpunkten i projektet på att utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT och se IT-användningen som en resurs i undervisningen. 16 Målen för projektet är att: studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT-användning i undervisningssituationer utveckla metoder för att arbeta med studenters egen IT som en resurs i undervisningssituationer ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser dokumentera och kommunicera och sprida erhållna kunskaper Projektet drivs på institutionen för tillämpad informationsteknologi, med stöd från enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, PIL. Öppen källkod eller öppen programvara, på engelska open source, innebär ett datorprogram där källkoden är tillgänglig för alla att läsa, använda, modifiera och vidaredistribuera. Det gör att användaren kan försäkra sig om att programmet gör vad det ska och att man kan anpassa det efter sina behov. Genom att dela med sig av den anpassning man gjort av programvaran, bidrar användarna gemensamt till programvaruutvecklingen. Från att ha varit något som i första hand utvecklats i gemenskaper på nätet, blir öppen källkod allt vanligare även i företag och offentlig sektor. Den tredje studentgruppen ägnade sig åt öppen källkod i relation till organisatoriska förändringsprojekt i kommunen, så kallad change management. Vilka risker och möjligheter finns och hur driver man framgångsrikt IT-baserade förändringsprojekt i en kommun? Resultaten redovisades i form av rapporter som presenterades för Alingsås kommun i december Allt fler kommuner inser fördelarna med öppna standarder och öppna programvaror. Alingsås kommun har kommit långt i genomförandet av öppen källkod och har även medverkat i debatter i media. En av de drivande bakom det västsvenska nätverket för öppen källkod är Göran Westerlund, IT-chef i Alingsås kommun. Studenter i projekt 1: Joacim Alvergren, Jonatan Granqvist, Emil Janitzek, Jesper Lindberg, Marcus Ljungblad, Carl Fredrik Malmsten, Daniel Nilsson Göran Westerlund kom i kontakt med lärare på institutionen för tillämpad IT; Henrik Sandklef, Magnus Bergquist och Carl Magnus Olsson, vilka såg möjligheter till samarbete. Alingsås arbetar med att utöka andelen öppen källkod bland sina system och i det arbetet har olika frågeställningar uppstått. Studenter i projekt 3: Karl Annerhult, Samad Ghasemi, Ibrahim Kravac, Nivir Roy, Yue Wang Under sommaren 2009 enades man om startpunkten för ett samarbetsprojekt 09-10, där målsättningen var att studenter på kandidatprogrammet Software Engineering and Management skulle undersöka hur öppen källkod används eller skulle kunna användas inom Alingsås kommun. Projektet istown studerar förutsättningarna för att göra studenternas egen IT till en resurs i undervisningen. i tre teman. En av grupperna intresserade sig för hur relationen mellan kommun, leverantör och community kan utvecklas i framtiden och vilka aspekter som är viktiga att värna om i det arbetet. Grupp nummer två fokuserade på frågor kring skola och utbildning och övergången från proprietära till öppna IT-lösningar. Studenterna besökte representanter för kommunen och intervjuade dem för att få ett realistiskt kunskapsunderlag att arbeta utifrån. Gruppernas arbeten utmynnade Studenter i projekt 2: Andreas Bernérus, Edvard Gadderus, Zhang Junpeng, Yao Monan, Fredrik Olofsson, Marcus Sjölin, Hui Zhou Henrik Sandklef, institutionen för tillämpad IT, har ett stort intresse för öppen källkod och såg möjligheterna med ett samarbete med Alingsås kommun. 17

10 Doktorsavhandlingar Tillvaron på Google Fordonsindustrin måste tänka om Fordonsindustrin beskrivs idag som en krisindustri, men det finns stora förhoppningar om att utvecklingen av framtida IT-tjänster för fordon ska driva fordonsindustrin i rätt riktning. Jonas Kuschel har i sin avhandling Vehicle Services dock slagit fast att för ny teknik ska bli verklighet krävs större öppenhet inom fordonsbranschen och en förändrad syn på fordonet. Med ett för snävt perspektiv, där utvecklingen av tjänster fokuserar på det fysiska fordonet, riskerar fordonsindustrin att missa många nya innovationer. För att nya uppfinningar och tillämpningar ska kunna utvecklas krävs det enligt Kuschel att fordonsindustrin öppnar upp sitt innovationsarbete och släpper in andra aktörer i utvecklingen av tjänster. Jonas Kuschel disputerade i informatik vid Göteborgs universitet 18 september Digital teknik förändrar affärsrelationerna i tidningsindustrin Internet, mobila tjänster, e-papper och tjänster som YouTube utmanar de traditionella sätten att producera och distribuera medieinnehåll, medan de nedåtgående försäljnings- och annonsintäkterna pressar tidningarna till att satsa på tekniken. För att kunna driva den digitala utvecklingen behöver tidningsindustrin kunskap om hur digitala innovationer förändrar deras nätverk för att skapa värden och göra affärer. Detta visar Maria Åkessons avhandling i informatik Digital Innovation in the Value Networks of Newspapers. Digitala innovationer innebär inte bara att teknologin ändras, de förändrar radikalt förutsättningarna för hur medieföretagen ska kunna tjäna pengar. Förändringarna påverkar hur företagen kan skapa nya värden, deras affärsmodeller och relationer, säger Maria Åkesson. Maria Åkesson disputerade i informatik vid Göteborgs universitet 25 september Ny modell för digital språkigenkänning Ett huvudspår i avhandlingen Unsupervised Learning of Morphology and the Languages of the World handlar om att skapa en modell för digital språkigenkänning i helt okända texter. Harald Hammarström har i sin avhandling presenterat en algoritm som kan identifiera ordens beståndsdelar på världens samtliga språk vilket är helt nytt. Algoritmen är t.ex. mycket användbar för sökverktyget Google, som behöver identifiera olika språk för att få rätt språk överst i träfflistorna. Harald Hammarström har också byggt ett omfattande digitalt morfologiskt system för världens språk, där många av språken tidigare bara har funnits i analoga system byggda för hand. Avhandlingen bidrar på så sätt till att kartlägga och öka vår förståelse för många av de riktigt små språken bland de omkring 7000 språk som finns i världen. Harald Hammarström disputerade i datalogi vid Göteborgs universitet 11 december Björn Bringert disputerade vid Göteborgs universitet på avhandlingen Programming Language Techniques for Natural Language Applications under hösten Här beskriver Björn vägen från doktorandlivet till Google. Hur ser tillvaron ut idag? Jag jobbar på Google i London, där en stor del av utvecklingen av Googles mobilapplikationer görs. Mitt huvudprojekt just nu är Quick Search Box för Android. Android är ett öppet operativsystem för mobiltelefoner som utvecklas gemensamt av ett antal företag. Den första versionen av Quick Search Box släpptes som en del av Android 1.6 i början av oktober Jag arbetar också en del med Google Search by Voice för Android, som låter användare säga vad de vill söka efter, istället för att skriva. Det är kul att skriva program som har miljontals användare och syns i skyltfönster och TV-reklam. Jag är också glad att jag kan bidra till att göra talteknologi användbart för så många. Hur hamnade du på Google? Mot slutet av min forskarutbildning, faktiskt nästan ett år innan jag disputerade, började jag fundera på framtiden. Jag ville gärna ut i industrin för att utveckla något som har riktiga användare. Storbritannien verkade lovade, på grund av densiteten av teknikföretag. Tillsammans med Duncan Coutts och Ian Lynagh i Oxford, som jag lärt känna genom sommarskolor, konferenser och Haskell-världen, startade jag ett litet konsultföretag. Men innan jag hann påbörja något faktiskt arbete fick jag ett erbjudande om att börja på Google i London. Jag hade träffat rekryterare och ingenjörer från Google i samband med Chalmers arbetsmarknadsdagar, CHARM. Flera av ingenjörerna var tidigare Chalmersstudenter och/eller doktorander, och en av dem kände jag också från Haskell-världen. Jag gav dem ett CV och gjorde en intervju på plats i Göteborg. Sedan åkte jag till Googles dåvarande kontor i Trondheim för fler intervjuer. Google har en ganska lång anställningsprocess för att försäkra sig om att anställa rätt personer. Googles utvecklingsmetod bygger på att man har mycket duktiga och självständiga utvecklare som jobbar i små team. Vad i din doktorandutbildning tycker du att du har mest nytta av nu? Som doktorand fick jag lära mig att självständigt utveckla prototyper, det är något jag har stor användning för på ett företag som Google. Detsamma gäller den breda förståelse jag fick för språkteknologi. Jag värdesätter förstås också de många kontakter jag fick med forskarvärlden under min doktorandtid. Finns det något som du hade velat se mer av under din doktorandtid? Jag hade velat ha mer kontakter med industriell forskning och utveckling. Då menar jag inte lokala storföretag som Volvo och Ericsson, utan snarare ledande globala IT-företag som Google, Apple, Microsoft och mindre IT-företag med global påverkan, t.ex. Spotify, Dice, GIPS. Kontakterna kunde t.ex. bestå av forskningssamarbete, industridoktorandtjänster, personalutbyte mm

11 Våra utbildningsprogram på grundnivå Masternivå Systemvetenskap; IT, människa och organisation, 180 hp IT-utvecklingen förändrar våra företag, vårt samhälle och vår fritid. Förändringen skapar ett stort behov av personer som kan analysera, designa och konstruera IT-system utifrån olika perspektiv. Efter utbildningen är man redo att hantera en mängd olika aspekter med relation till IT-området; från teknik och programmering, till organisationsuppbyggnad och användarperspektiv. I området ingår också att studera olika metoder för analys och design för att kunna sätta rätt teknik i rätt sammanhang. Att lära sig styra projekt är en betydelsefull ingrediens. Programmet Systemvetenskap; IT, människa och organisation erbjuder ett brett spektrum av karriärmöjligheter inom många olika verksamhetsområden. Software Engineering and Management, 180 hp Software Engineering and Management handlar om metoder för att utveckla innovativa IT-system, att ställa rätt frågor till kunden, att översätta svaren till design, att förverkliga designen i ett datorprogram och att leda individer, projekt och organisationer i detta arbete. Efter avslutad utbildning kan man till exempel arbeta med programmering, design, analys och test av IT-system. Utbildningen ger också en bra grund för att arbeta som projektledare i större IT-projekt. Utbildningen är problem- och projektbaserad och stor vikt läggs på att utveckla förmåga att kommunicera, koordinera och samarbeta i projektgrupper. Software engineering and managements internationella inriktning gör det möjligt att arbeta både i Sverige och utomlands. Datavetenskapligt program, 180 hp Datavetenskapligt program vänder sig till killar och tjejer som är intresserade av problemlösning och matematik och som vill vara med och utveckla IT i framtiden Det finns inget krav på att man ska ha programmerat tidigare, det lär vi ut! Datavetenskapligt program kännetecknas av utveckling av komplex mjukvara och av en stor valfrihet. Efter ett första år med inledande programmerings- och matematikkurser kan man fritt välja kurser från olika datavetenskapliga områden. De områden som finns är: algoritmer, datasäkerhet, distribuerade system, datorkommunikation, interaktionsdesign, programspråk, software engineering och språkteknologi. Som student har man därför stora möjligheter att själv forma sin egen utbildning. Studenterna på programmen Systemvetenskap och Software Engineering and Management studerar i IT-universitetetsbyggnaden på Lindholmen (bilden). Datavetenskapligt program har sin hemvist på området Chalmers Johanneberg, där de flesta av kurserna samläses med Chalmersstudenter. Under 2009 ingick fem master/magisterprogram i IT-fakultetens universitetsutbildningar. Tre av dessa är internationella program, där all undervisning sker på engelska. Från och med år 2010 ingår ytterligare ett internationellt program, Master in Communication, i fakultetens utbud. IT Management, 120 hp Dagens alltmer dynamiska affärsvärld och snabba tekniska utveckling ställer höga krav på organisationers förmåga att agera strategiskt och använda IT för utveckling av nya affärsmöjligheter. Programmet riktar sig till dig som läst företagsekonomi, industriell ekonomi, informatik, datavetenskap etc. och syftar till att ge dig en bra grund för att kunna hantera frågor som berör strategisk affärs- och IT-utveckling på ledningsnivå. IT Management har en avgörande betydelse för hur framgångsrika organisationer blir i framtiden. Lärande, kommunikation och IT, 60 hp Vad innebär egentligen införandet av informationsteknologi för det mänskliga lärandet och hur kan man på bästa sätt utnyttja de möjligheter som den nya tekniken för med sig? Utifrån teorier om lärande, arbetar vi med modeller för utveckling och design av teknologier och verktyg för lärande, så som virtuella lärandemiljöer eller utbildningsplattformar. Vi lägger stor tyngd på samspelet mellan teknologi, individ, grupp och verksamhet. Programmet är ettårigt och leder till en magisterexamen. C:Art:Media, 120 hp (internationellt masterprogram) C:Art:Media är ett internationellt masterprogram som riktar sig till studenter som vill utveckla sin förmåga att använda digital media som arbetsredskap för produktion av samtidskonst. Utbildningen är ett svar på teknologiskt inriktade konstnärers behov av att få jobba med ett kritiskt och konceptuellt tänkande parallellt med utveckling av yrkesskicklighet och kreativitet. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på att studenterna ska få utveckla sina egna projekt och vi satsar mycket på personlig handledning för varje student. Computer Science, 120 hp (internationellt masterprogram) Datavetenskap (Computer Science) handlar om teorin runt beräkningar och databehandling och hur man mest effektivt implementerar dessa i olika datorsystem. Som datavetare arbetar du med avancerad mjukvaruutveckling i teknikens framkant, oftast i rollen som programmerare, systemarkitekt, systemutvecklare eller projektledare. Du kan ta dig an de tekniskt mest komplexa delarna av ett projekt och är även väl förberedd för en fortsatt akademisk karriär. Software Engineering and Management, 120 hp (internationellt masterprogram) Programmet fokuserar på tre nyckelroller inom mjukvaruutveckling: Software Project Manager, Software Architect och Software Quality Manager. För de tre rollerna finns också tre huvudsakliga perspektiv: Att förstå vilka rutiner och vilken praxis som finns ute i industrin, att understödja rutinerna med nya metoder och verktyg, att vidareutveckla rutiner för att nå ökad produktivitet och effektivitet. Utbildningen sker till stor del i projektform, där du skapar kontakter både med forskare och med personer från industrin

12 MASTERSPECIAL: Intervjuer med studenter Tre olika vägar till master Direkt från grundnivå till master Tobias Olausson började på Datavetenskapligt program 2006 och har sedan fortsatt direkt på det internationella masterprogrammet Computer Science. Av programmets sex olika inriktningar har han valt Foundation of Computing: Algorithms and Logic. Hur hamnade du på det här programmet? Tobias Olausson läser första året på masterprogrammet Computer Science. Jag hade gått naturvetenskapligt program på gymnasiet och hade även läst lite programmering där. Valet stod sedan mellan Datavetenskapligt program och Software Engineering and Management. Att det blev datavetenskap berodde till stor del på upplägget av programmet, där man efter ett första år med obligatoriska kurser fritt kan forma sin utbildning. Eftersom jag egentligen hade antagits till magisterutbildning, hamnade jag lite med automatik på Master s of Computer Science och behövde egentligen bara välja inriktning. Så här i efterhand är jag väldigt nöjd, eftersom jag har kunnat detaljstyra min utbildning mot det som kom att intressera mig mest. Under utbildningens gång har jag till exempel blivit väldigt intresserad av funktionell programmering. Det är en av de stora fördelarna med de här bägge programmen. Man går ett antal kurser på grundnivå och sedan handplockar man de kurser man gillar mest och fördjupar sig på avancerad nivå. Sedan kan man också komplettera med helt andra kurser inom universitetets utbud och på det sättet få exakt den utbildning man vill ha. Något annat som jag gillar är att det är ett ganska litet program, där man både lär känna studenterna på övriga årskurser och dem på Chalmers. I framtiden kan jag tänka mig att jobba med något inom funktionell programmering, t.ex. på Ericsson. Där använder man bland annat det funktionella programmeringsspråket Erlang, som faktiskt uppfanns på Ericsson när man inte kunde hitta ett optimalt fungerande programspråk för sina televäxlar. Internationell student som trivs i Göteborg På det internationella masterprogrammet Software Engineering & Management sker all undervisning på engelska och studenterna kommer från hela världen. Vera Kapayeva, som läser sista året, kommer från Vitryssland. Vera ville prova att bo utomlands och antingen studera eller jobba. Det blev studier. Att det blev Sverige och Göteborg berodde till stor Vera Kapayeva från Vitryssland gillar utbildningen och Göteborg. del på att hon hade vänner som studerade på Chalmers och som kunde hjälpa till i ansökningsprocessen. Och sedan var det faktiskt en begriplig ansökningsprocedur på studera.nu. Det svåra var att hitta rätt program. Nyckelordet var management i kombination med software. Jag ville inte ha ett alltför tekniskt program, förklarar Vera som har en examen i matematik, men som jobbat ett antal år på IT-företaget Qulix Systems hemma i Vitryssland. Att studera i ett annat land innebär inte bara ett annat undervisningsspråk. Det problembaserade lärandet och projektorienterade arbetssättet på utbildningen var något helt nytt för Vera. Det är mer likt arbetslivet, men kan vara en svårighet för vissa studenter, menar Vera, som ändå tycker det passar bra på masternivå för studenter med liten arbetslivserfarenhet. Sättet att se på management var också nytt för henne. I Vitryssland är management strukturerat och aggressivt, här är det mer ödmjukt vilket gör arbetet mer avslappnat. Det ökar kreativiteten som i sin tur leder till bättre lösningar. Men det kräver också mer tid. Vera tycker också att hon har lärt sig att lyssna på andra och lita på andras förmåga, liksom att hantera olika människor, tackla kulturskillnader och kommunikationsproblem. Både det svenska och engelska språket har varit en stor utmaning. Trots att Vera hade de kvalifikationer i engelska som krävdes, var det stressigt i början att hålla presentationer på engelska. Nu är engelskan inget problem längre, men Vera oroar sig lite för att hon ännu inte pratar svenska flytande och tror att det kan påverka hennes chanser att få arbete. Göteborg har efter närmare två år blivit hennes hem och här vill hon stanna. Här har jag mina vänner, både nya och gamla, säger Vera. Göteborg är alldeles lagom, inte för litet och inte för stort. En master mitt i yrkeslivet Enligt tanken om ett livslångt lärande ska masterutbildning kunna fungera perfekt som vidareutbildning för redan yrkesverksamma. Arne Johansson är en av dem som valt att investera i sig själv mitt i yrkeslivet. Arne Johansson började arbeta inom IT-området redan under tidigt 80-tal och ofta fungerat som problemlösare och arbetat nära kunderna och deras problem med otillfredsställande IT system. Med tiden uppstod en önskan om att utveckla sig mot en roll där han kunde motverka problemen innan de uppstår. Parallellt med sitt heltidsarbete tog Arne en kandidatexamen i ekonomi. Under studierna kände han att han ville spetsa sin kompetens och investera rejält när han ändå skulle investera. Valet föll på IT management. Programmet var helt rätt, berättar Arne. I IT management hittade jag den roll jag så många gånger haft, att fungera som en tolk mellan tekniken och verksamheten. Arne Johansson tog en paus i arbetslivet för masterprogrammet IT Management och sommaren 2010 tar han ut sin examen. Det här är en av de bästa perioderna i mitt liv, summerar han. Arne tog först tjänstledigt på halvtid för att studera IT management på heltid, men beslutade sig sedan för att satsa på studierna fullt ut och inte kompromissa. Att bryta sig loss har inneburit att andra möjligheter öppnats och Arne vill uppmana andra att våga satsa. Stelheten på den svenska arbetsmarknaden är till nackdel för Sverige och svenskt näringsliv, menar Arne, som tror att landet skulle må bra av högre rörlighet. Arne har haft stor nytta av sin yrkeslivserfarenhet under studierna i IT Management. Det är en väldig fördel om du kan relatera teorierna till egna erfarenheter. Det gör det lättare att prestera ett bra resultat, förklarar Arne. Studentgruppen på masterprogrammet IT Management är blandad med människor i olika åldrar och med olika bakgrund, vilket är väldigt lärorikt, menar Arne. För egen del tycker han att han har utvecklat sina coachande egenskaper. Att lyssna och träna på att leda tankar och resonemang, istället för att tala om vad andra ska göra och varför