Svenska Drentsche Patrijshond Klubben

Transkript

1 5 november 2014! Svenska Drentsche Patrijshond Klubben Rasklubb i specialklubb för kon2nentala fågelhundar För rasens bästa Innehåll: För rasens bästa 1 Klubbens rådgivare i hälsa 2 Avelskommittén 3 SDPK:s avelsrekommendationer 4 Otto i närbild 5 Fjällträning och prov 7 Ordinarie fältprov 8 Norskt apportprov 9 Vi gratulerar 11 Klubben informerar 13 I slutet av september hade jag förmånen att vara två härliga höstveckor i Nederländerna med min Hollandse haring en borreltje - älskande man och våra två drentar. Jag passade då på att träffa klubbens tre rådgivare, Janny Offereins-Snoek, Bart van der Pol och Klaas de Vries, som alla brinner för att stötta den svenska klubbens arbete och dela med sig av sin stora kunskap och långa erfarenhet av rasen. Det kan inte påpekas nog: Vi är en relativt nybildad klubb och våra rådgivare är viktiga för oss. Det är i Nederländerna, bland dessa experter och fler, som den verkliga kunskapen om rasen finns. Därför har jag bett dem skriva var sin text direkt till er medlemmar att publiceras här i tre nummer av Nyhetsbrevet. Först ut är vår rådgivare i hälsofrågor, Bart van der Pol. Sammanfattningsvis framförde alla tre hur viktigt det är att sätta rasen främst i klubbarbetet, och inte låta mänskliga (samarbets)problem och tillkortakommanden sätta käppar i hjulet för rasens bästa. Detta särskilt mot bakgrund av att det nu bildats en andra (snart officiell) drentklubb i Nederländerna. Alla vi som brinner för rasen bör, oavsett meningsskiljaktigheter, så långt som möjligt, sträva efter att hålla ihop splittring gagnar aldrig rasen! De framhöll också vikten av att hålla ihop själva rasen, både exteriört och arbetsmässigt. Det finns EN standard och EN ras, och alla delar är lika viktiga. Hälsa är naturligtvis grunden till allt. Här har vi i Norden en fantastisk möjlighet att så att säga göra rätt från början. Klubbens egna avelsrekommendationer, som presenteras i det här numret av Nyhetsbrevet, är ett led i det arbetet. Provverksamheten och träningsmöjligheter för medlemmarna andra. Aldrig förr har så många drentar startat på jaktprov som under denna höst, vilket även syns på de överfulla gratulationssidorna. Väldigt roligt! Absolut en utveckling i rätt riktning. Vi här i Norden har basen till en livskraftig och bra drentpopulation, vi har engagerade drentägare och en klubb som värnar om rasen och dess medlemmar. Därför säger jag (än en gång) till er alla: Kom och var med i arbetet att bygga upp rasen i vår region. Alla är välkomna att engagera sig på något vis om inte som funktionär så kanske bara genom att delta på någon träff. Det spelar ingen roll vad du gör med din hund, vad du har för bakgrund, intressen eller erfarenhet. Var med. Det är roligt. Du behövs! Elisabeth Gilek Ordförande SDPK

2 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 2 A word from our advisor: Bart van der Pol Recently I welcomed the chair of your club, the Swedish Drentsche Patrijshond Club, at our place here in the Netherlands. As you probably know I have the honour of being an advisor for your club regarding genetic diseases, inbreeding and general health. I have had Drentsche patrijshonden for 35 years now and I have been breeding a few litters (van t Wijdseland). In my profession I have had to deal with genetic diseases and breeding too. I was a vet for thirty years. Unfortunately I turned out to have a genetic eye disease myself and that is what forced me to lay down the practice. Still I feel lucky being able to share my knowledge with your club as well as the Dutch club, where I am a member of the breeding committee, and the American Club (DPCNA) where I am also an advisor (and an honorary member). Mrs. Elisabeth Gilek and I discussed the incidence of genetic diseases in the Drent and I was pleased with the recommendations your club-board is working on. It is very important to have a well developed breeding strategy and I have the impression you are on the right track. Not all propositions will be welcomed without resistance by the breeders, I fear. Here in the Netherlands we recently experienced that. The population of Drents worldwide is relatively small and the majority of the dogs is living in the Netherlands. So inbreeding and genetic variation is an issue here. The Dutch club is hoping that its members will accept a proposal to limit the offspring from one male dog next spring. We are trying to convince breeders that reducing inbreeding is inevitable if we want to keep the breed healthy in the future. Of course we have to maintain the health evaluations, HD and hereditary eye diseases. But we have to be careful not to exclude too many dogs from breeding because of the possibility of carrying a hereditary disease which has never been a problem in the breed. I mean: do not test for a disease simply because it is possible to do so. Many hereditary diseases in one breed behave very differently in other breeds and you simply can not use a DNAtest developed for one breed for another. For example: the available DNA-tests for PRA are not usable for PRA in the Drentsche patrijshond. Therefore I hope all breeders in Sweden and the other Scandinavian countries will follow the recommendations from the Swedish Club. And for the future I hope there will be a healthy and sound Drentsche patrijshonden population in the Scandinavian countries. You now have the choice to build up the breed over there and if all goes well this can benefit the breeding here in the Netherlands too! Bart van der Pol SDPK s advisor on Health

3 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 3 Tankar från avelskommittén I en nystartad klubb har vi en ännu nyare avelskommitté som tillsattes i april i år. Sammankallande är Lotta Hjelm som har haft hund i hela sitt liv. Hon skaffade sin första Drent 2006 och har nu två Drentgossar hemma. Har använt sina Drentar till det mesta: drag, tränat på fågel, spår, agility, lydnad, hänga i soffan. Det fantastiska med rasen är ju just dess anpassningsbarhet de hänger med på det mesta som husse och matte tycker är kul. Helena Lundbohm är relativ nybliven Drentägare, hon har en tik på 1,5 år som hon med framgång tränar på fält, eftersök, spår och lydnad. Hon har dock haft andra raser i 20 år. Helena håller på att förkovra sig inom avelsarbetet då hon skall gå Stora uppfödarutbildningen under vintern, den kommer att vara mycket givande i arbetet med avelskommittén, hon kommer efter utbildningen är klar vara Certifierad Hunduppfödare. Det första som vi fick sätta tänderna i var avelsrekommendationerna som nu är färdiga och klubbade i styrelsen. Vi hade dessutom ett historiskt avelsmöte i Sälen för medlemmar i klubben där alla fick komma med åsikter och funderingar kring avelsrekommendationerna. Det var fantastiskt att se vilket engagemang Drentägarna har för dessa frågor och vi fick med oss massor med kunskap, tankar och idéer som vi har använt oss av i avelsrekommendationerna. Lotta Hjelm, sammankallande i avelskommittén Varför skall vi då ha egna avelsrekommendationer och inte enbart gå på SKK:s regler? SKK har medvetet hållit sina grundregler för avel mycket vida så att varje rasklubb ska kunna formulera mer specifika rekommendationer gällande just den egna rasen. Att lägga fram en avelspolicy, dvs. att formulera avelsrekommendationer för Drentsche Patrijshond är alltså ett uppdrag som SDPK har. Fram tills nu har vi valt att helt följa de nederländska reglerna. I dessa nya avelsrekommendationer har vi byggt vidare på de nederländska, men anpassat dem till svenska förhållanden, tex. vad gäller inavelsgrad, mentalbeskrivning och genom enklare arbetsmeriter för svenska avelsdjur. Vi har en ny ras som kom till Sverige Populationen är ännu tämligen liten men ökar sakta år från år. Vi har nu en unik möjlighet att bevara Drentens fina egenskaper. I NL talas det om tre ben eller pelare som bör beaktas i avelsarbetet. Drenten som familjehund, gårdshund och produktiv jakthund. Dessa egenskaper hänger samman och gör Drenten till den allsidiga hund som den är. Genom att ta fram egna avelsrekommendationer bidrar vi till att bibehålla rasen frisk och sund och bevara deras fina egenskaper. I rasens hemland Nederländerna betraktas den som en tämligen frisk hundras utan större ärftliga sjukdomar och enligt vår rådgivare Bart van der Pol är det av ytterst vikt att styra upp aveln för att behålla den sådan. Avelsrekommendationerna är inte statiska utan kommer att omarbetas med några års mellanrum. Ett exempel på vad varje Drentägare kan göra för att bidra till avelsarbetet är att höft- och armbågsröntga sina hundar. Vi är medvetna om att det kan betraktas som mycket pengar men, förutom att resultatet är av värde för ägaren, är det en ovärderlig kunskap för uppfödarna att få dessa resultat på sitt avelsarbete, samt ett viktigt verktyg för att påverka rasens framtida utveckling. Helena Lundbohm, ledamot i avelskommittén Som avelskommitté vill vi gärna vara till våra medlemmars förfogande. Har ni frågor om hälsa, mentalitet och liknande så är ni välkomna att höra av er till oss. Om inte vi kan svara på era frågor så ska vi göra vårt absolut bästa för att ta reda på svaret åt er. Vi finns även till för er som vill skaffa en valp, både från Sverige och utomlands. Vi finns även med som rådgivare och stöd i frågan om eventuella omplaceringar. Tveka inte att maila oss om stort och smått. Både positiva saker som resultat från olika aktiviteter ni deltagit vid, som mindre positiva som sjukdomar och krämpor är sådant vi i avelskommittén har stor behållning av att veta. Nästa fråga för avelskommittén att arbeta med är revideringen av RAS, den gamla versionen har några år på nacken och behöver ses över. Vi ser fram mot arbetet i avelskommittén och hoppas att många medlemmar hör av sig till oss. Lotta & Helena För kontaktuppgifter till avelskommittén se under avel.

4 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 4 Inavel Max. 6,25 % över 5 generationer SDPKs avelsrekommendationer Gäller fr.o.m Ålder Tiken: Inte para tik före 30 månaders ålder. Veterinärbesiktiga tik över 7 år för parning och bifoga intyget till registeransökan. Av intyget ska framgå att tiken är i sådan kondition att hon utan risk för sin hälsa kan få en valpkull. Tik över 7 år får inte användas i avel om den inte tidigare haft en valpkull. Hane: Minimum ålder för att använda hane i avel är 24 månader. Ärftliga sjukdomar En tik/hane som i 3 kombinationer fått valpar med samma ärftliga sjukdom ska tas ur avel. Exteriör Utställning Very Good för minst två domare. HD Dessa kombinationer får användas: HD A x HD A HD A x HD B HD B x HD B HD A x HD C då det finns särskilda skäl och i samråd med avelskommittén. ED Känd ED status. Ögon Ögonlyst och fri från PRA och kongenital katarakt. Ögonlyst tidigast vid 18 månader. Ögonlysning får ej vara äldre än 12 månader vid parningstillfället. Hund som ögonlysts fri vid 5 års ålder behöver ej ögonlysas igen. Arbetsmerit En av följande: 1) Godkänt viltspår anlagsklass. 2) Godkänt (minst 4 av 10 poäng i båda grenar) eftersöksgrenar, unghundsklass. Mentalstatus Känd mentalstatus på officiell MH eller BPH beskrivning. Utländska avelshundar Behöver inte uppfylla den svenska klubbens avelsrekommendationer, men ska följa det egna landets avelsregler och den egna klubbens avelspolicy. Valpannonsering på hemsidan Medlemmar får annonsera kullar som följer SKK:s grundregler på klubbens hemsida. Det skall tydligt framgå om kullen följer SDPK:s avelsrekommendationer. Omplacering och till-saluhundar annonseras på hemsidan. För annonsering av parning, valpkull och omplacering måste uppfödaren/ägaren vara medlem i klubben.

5 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 5 Otto i närbild Hundens registrerade namn: Tallmora Twix Smeknamn: Otto Ålder: 3 år Bästa kompis: Luzernstövaren Valle, 5 år Favoritleksak: Älgben, älghorn och mattes tofflor Bästa sovplats: Soffan i tv-rummet Namn på matte (och husse och småhusse/matte): Lena och Hasse Olsson Vi bor i ett mindre hus i Örnsköldsvik Antal hundar: 1 Övriga djur: - Familj: Två vuxna Beskriv Otto i en mening: Fantastiskt glad och positiv, lite väl entusiastisk ibland men med en stark vilja att vara till lags. Vad tycker Otto om att göra? Han är oerhört intresserad av allt som flyger och skrämmer effektivt bort t ex den första sädesärlan på våren. Under sommaren är fjärilar kul att hoppa efter. Han älskar att vara ute på vår gård på Ulvön där han gärna följer med när vi hämtar ved och hjälper till med att gräva om potatislandet. En annan arbetsuppgift som han tar på stort allvar är att hämta tidningen på morgonen. Det som toppar allt är när husse tar fram geväret och de far till skogs och jagar. Han är en följsam hund med bra sök, god kontakt och bra förmåga att hitta fågel. Tyvärr står han än så länge dåligt och stöter ofta vilket väl delvis också kan bero på husse. Otto har fått en fri uppfostran med mycket tid i skogen och mindre tid på lydnadsträningen. Rådjur och hare är också intressanta men han är väldigt skeptisk mot de stora älgarna och söker gärna kontakt med husse när de är inom synhåll. På sin fritid gillar han att leka med Valle som håller honom i Herrans tukt och förmaning. Hans bästa egenskaper? Hans flockkänsla gör att det är roligt att ha med honom att göra. Han är social, positiv, vaken och entusiastisk, har alltid glimten i ögat och vill alltid vara med. När husse är borta sätter han in extra bevakning på matte och håller vakt mot oväntade besökare. Mindre bra egenskaper enligt husse och matte? Den positiva sidan kan också bli den negativa. När en Drent är positiv är han POSITIV! Han blir lätt för glad och kan av misstag knuffas när han får sina glädjerus. Vaktinstinkten gör också att han bråkar på folk som, enligt hans mening går för nära vår gård.

6 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 6 Varför valde ni rasen? Hur kom din hund in i ditt/ert liv? Efter fyra drivande hundar var tiden mogen att prova nåt annat så när vi såg artikeln om Lisa och Drentarna i tidningen Skogen tänkte vi att den här rasen vill vi prova. Än har vi inte ångrat oss annat än i korta stunder. Vad tycker ni om rasen? Vi var lite oroliga då det inte var en vedertagen jakthundsras i Sverige, att jaktintresset skulle vara svagt men så är definitivt inte fallet. Det är en rolig hund som gärna söker kontakt och tycker om att lära sig saker. Vilken/vilka andra raser har ni haft? Vi har tidigare haft Hamiltonstövare, Schillerstövare och tre beaglar. Hur är en drent jämfört med dessa? En drent är mycket mera och mycket intelligentare. Berätta om något bus Otto gjort: Han tar arbetshandskarna från händerna på oss och springer triumferande iväg och vill att vi ska jaga honom. Vi får ofta leta skor och tofflor som han bär iväg och lämnar på konstiga ställen. Ibland ligger han på lur i gräset och attackerar när man går förbi. Ett bra minne tillsammans med honom: När jag tappat mina nycklar i trädgården och han, då sex månader, sökte rätt på dem och apporterade dem klockrent till mig. Vad gör ni med honom? I första hand har vi hund för jaktens skull men han är också med i skogen i många andra sammanhang. Vi tränar apport och viltspår vilket han tycker är jättekul och tar på stort allvar. Han är nästan alltid med och är alltid lika entusiastisk. I somras var det äntligen badvattentemperatur även hos oss så vi har badat och simmat. Han har inte varit så lättövertalad till att bada då havet ofta är rätt kallt. Vad är ni nyfikna på att göra mer av? Lena: Jag vill gärna ha med honom i stallet och på ridturerna men än är han för yr för att kunna vistas säkert med hästarna. Vi övar ändå lite försiktigt så att han ska lära sig. Nästa sommar vill jag prova att låta honom dra vårt barnbarn i en skrinda. Bästa träningstips (gäller även vardagslydnad)? Frolic ;-) Med Otto gäller det att vara lugn och lågmäld eftersom han blir så entusiastisk och vill för mycket. Något annat ni vill berätta? Han är väldigt snäll och försiktig med barn.

7 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 7 Första fjällträningen och jaktprov Jag har en hund som är jätteduktig och lyssnar på mig hemma... ibland. Han kommer på inkallning när han känner för det. Han stannar i princip aldrig. Han är ofta i sin egen värld och framförallt när andra hundar är med så är det bara bus som gäller. Med andra ord så har jag ingen vidare lydnad på min hund. Jag tränar och nöter och han bara fortsätter att testa mig. Detta gör att jag drar mig för att göra saker tillsammans med andra hundar. Och framförallt nytt folk med nya hundar. Men när jag fick frågan om att vara med på fjällträningen så tänkte jag; varför inte, det går som det går. Jag försöker att ta det som en kul grej, en ny upplevelse. Och vilken upplevelse det var. Tyvärr lite varmt för hundarna och väldigt dåligt med fågel. Men att bara vara där, i den naturen och få träna med sin hund, vilken grej! Efter en allmänt osäker start första dagen, med några försök till lek och bus så kunde han släppa de andra hundarna och faktiskt börja fokusera lite på husse. Och därefter så var det framsteg efter framsteg. Vi fick många bra tips och råd från duktiga instruktörer och andra hundförare och det kändes faktiskt riktigt roligt. Det här var ju inte alls som jag hade tänkt mig. Det här var ju mycket bättre. Det här var inte bara hundträning. Det här var verkligen en upplevelse med allt vad det innebär. På de två dagar vi hade träning så hade vi gått från att vara på fjällvandring med lös hund till att faktiskt börjat jaga och jobba tillsammans. Självklart fanns det fortfarande otroligt mycket att jobba på men känslan av att vi jobbade tillsammans, den fanns där. Den känslan gjorde att jag bestämde mig för att starta på fjällprov. Det kändes så bra allting så jag tänkte att vi tar det lite som en träningsdag till. Och nån gång ska ju vara den första. Jag hade inställningen där med att det går som det går. Och första släppet gick riktigt bra, därefter följde lång väntan för en ivrig och redan trött hund. Tre dagar i helt ny miljö med nya hundar och nytt folk hade satt sina spår och vi åkte ur provet efter nästa släpp. Men vi var mer än nöjda. Vi hade fått vistas i den otroligt vackra miljön och träffat massor av trevliga människor och gjort stora framsteg under flera dagar. En härlig upplevelse som jag skulle rekommendera till alla. Testa, det går som det går och det är alltid roligt att göra något tillsammans med sin hund! Tom Svedberg

8 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 8 SDPKs ordinarie fältprov, Nysäter 21/ Så kom då en av de historiska dagarna i Drentklubbens historia, när första ordinarie fältprovet, som också var en rasmönstring, skulle gå av stapeln. Dagen började som brukligt på Älviksholm med kaffe och något gott till, då de förväntansfulla hundägarna samlades vid genomgången på morgonen. Provet var fullt sedan ett tag, någon hade lämnat återbud så glada reserver hade fått plats också. Det var tolv hundar till start, sju Drentar, två Bracco, en Breton, en Stabij och en Weimaraner. Det fanns startande ekipage i både unghundsklass, öppenklass och elitklass. Förare som startade för första gång någonsin och andra som är mera rutinerade. Det fanns också en hel del publik som hade möjligheten att se ett stort urval av arbetssätt från de olika raserna. Så var det dags för första två hundarna att göra sig startklara. Övriga deltagare och publik hölls på avstånd men hade ändå god möjlighet att följa hundarnas jobb. Efter varje släpp gav domaren kritik hur han sett på just de hundar som precis jagat. Vi fick under dagen se många duktiga hundar prestera fint fältarbete, bra fågelsituationer som slutligen resulterade i premieringar. Älviksholm erbjuder en mycket varierad biotop med, stora stubbfält, gräsområden, buskar och bräsken. Det var gott om fågel så hundarna fann både rapphönskullar och fasaner. Men mer än en hund blev lurad av smarta fasaner, några hundar lyckades också med långa fina löparbeten så vi fick se stora vackra fasaner i luften när skottet gick. Dagens avslutades med kastapport för de hundar som gjort bra ifrån sig uti markerna.därefter väntade vi alla på att domaren skulle räkna ihop sina siffror och vi kunde få veta hur det gått. Till slut öppnades dörren och domaren Rolf Ryberg med provledare Pernilla Ryberg kom ut. Det kändes lika förväntansfullt som när dörren öppnas från Svenska Akademien för tillkännagivande. Det finns inte många domare som Rolf, som har förmågan att gå igenom kritiker på ett så underhållande sätt. Den som vet med sig att dagen inte gått så bra, ändå kan känna att hunden presterat fint arbete även om det inte räckt ända fram just idag. Det var fem hundar som gick till pris, tre Drent, en Stabij och en Bracco. Premieringar gjordes i form av fodersäckar, jaktstolar och hundkex som sponsrats av Purina Pro Plan. Pokaler delades ut för Bästa Drent, Bästa Stabij och Dagens Ekipage. Klubben tackade alla deltagare som varit med denna trevliga provdag, den goda gemenskapen, alla hade verkligen pushat och varit glada över varandras hundprestationer. Domare och provledare tackades för en mycket fin provdag. Hoppas vi kan se flera Drentar till start vid nästa års rasmönstring. ( Resultat från provet och övriga SDPK prov finns på klubbens hemsida) Rosmarie Alsin

9 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 9 Apportprøve i Norge I Norge har vi ikke en egen Drenteklubb enda så hver enkelt bør søke å bli med på de fuglehund treninger som finnes de lokalefuglehund miljøene. Jeg har trent mye sammen med Vorsterhund klubbens lokale avdelinger og Munsterlanderklubbens avdeling samt vært aktiv i lokal Jeger og Fiskeforenings hundeaktiviteter. I Norge er det ikke egne felt/skog/fjellprøver for de kontinentale rasene. Alle dømmes etter engelsk standard på alle jaktprøver. Det er ikke påkrevd med bestått (1-3 premie) apport prøve på en jakt prøve men alle må kunne fremvise ett «apport bevis», hunden skal da hente ett godkjent fuglevilt lagt ut 30 meter frem og avlevere denne til eier. En premie fra apportprøve er selvfølgelig gjeldene og gir mer prestisje. Dette er prøvereglene i AK apportprøve öppen klass i Norge (kun fuglevilt, ekvipasjen kan ha med eget fuglevilt men det må godkjennes av prøveleder. I alle øvelser kan det gis fra 1-10 poeng avhengig av utførelse. (1 premie, 8-10 p i hver øvelse) (2 premie, 6-10 p i hver øvelse)(3 premie, 4-10 p i hver øvelse) Laveste poeng angir premieklasse/grad. Under 4 poeng, ikke premiert Wesley premie apportprøve SØK apport - Hundens evne til å lokalisere og apportere skadet småvilt som ikke har etterlatt seg spor skal prøves. Det benyttes samme apportobjekt (alltid fugl)som ved sporarbeidet. Apportobjektet legges ut i terrenget slik at det ikke er synlig fra standplassen, og uten at fører eller hund har kunnet observere utleggingen. Videre må utleggingen skje på en slik måte at hunden ikke bruker utleggerens spor til hjelp ved lokalisering av viltet. Dommeren anviser "fluktretningen" og standplassen hvor start og avlevering skal finne sted, og hvor fører skal oppholde seg så lenge hunden er under prøving. På kommando skal hunden ved utnyttelse av vinden avsøke det anviste terreng, lokalisere viltet som gripes og straks bringes tilbake til startstedet hvor det avleveres til føreren. Fører kan dirigere hunden ved tegn, tilrop eller fløyte. Dommeren avgjør når prøving av hunden skal avsluttes. Det benyttes her 2 stk. apportobjekter (fugler). Avstanden fra standplassen til apportobjektet skal være minst meter og avstanden mellom dem minst meter. Prøveområdet skal dels være åpen mark, dels tettere vegetasjon. Det skal ikke blåse medvind fra standplassen til apportobjektene. For å kunne godkjennes må hunden bringe begge apportobjektene til startstedet hvor de avleveres til føreren. (hundefører har en rute på ca 3x3 meter han må holde seg innenfor)

10 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 10 SPOR apport - Hundens evne til å spore opp og apportere såret småvilt skal prøves. Sporobjektet skal være rype, fasan eller skogsfugl etter prøveleders valg. Dypfryst, opptint fugl kan benyttes. Sporet legges i bukter med hovedretning mest mulig i medvind. Det bør gå dels gjennom åpen mark og dels gjennom vegetasjonsrikt terreng, og på betryggende avstand fra tidligere lagte spor. Standplassen og sporets forløp markeres. Ved sporets slutt legges viltet, eventuelt et annet enn det som er slept, men av samme art. Føreren får anvist startplass og sporretning ("skuddsted" og "fluktretning"). Finner ikke hunden viltet, har fører rett til å kalle den inn til startstedet og starte på nytt inntil to ganger. Sporet i AK skal være minst meter langt og ha minst 3 stk. retningsforandringer. Hunden kan føres frem til startpunktet i line. Der må hunden løses fra linen. På kommando skal hunden selvstendig finne sporet som begynner i en firkant på 10 x 10 meter minst 20 meter foran startstedet. Første spormarkering skal stå ca. 50 meter fra sporets begynnelse. (det er ikke lov å gi noen kommando til hundene etter passert 75 meter) Føreren skal oppholde seg på startstedet så lenge hunden er under prøving. Fremme ved viltet skal hunden uten spesiell kommando gripe det og raskt vende tilbake til standplass hvor det avleveres til føreren.. (hundefører har en rute på ca 3x3 meter han må holde seg innenfor) VANN apport - Ved standplassen skal dommeren meddele føreren hvor han og hunden skal stå når fuglen kastes og hvor avlevering skal finne sted. Dette skal være minst 5-20 meter fra vannkanten slik at hunden har god anledning til å se fuglen bli kastet. Her skal fører oppholde seg mens hunden arbeider. Hunden skal kun dirigeres med tegn, tilrop eller fløyte. Hjelpemidler som ekstra skudd, steinkast o.l. er ikke tillatt. Hunden skal sitte fri ved førers fot helt i ro inntil apportordre gis etter tegn fra dommeren.. Dommeren avgjør når prøving av en hund skal avsluttes. Vannarbeid i AK utføres ved apport av en fugl som umiddelbart etter skudd kastes fra båt minst meter fra strandstedet. På vei mot fuglen skal hunden forsere et våtmarksområde. Den del av strekningen hunden må svømme over skal stå i forhold til prøveområdets beskaffenhet, slik at den samlede vanskelighetsgrad er mest mulig lik fra prøve til prøve.. (hundefører har en rute på ca 3x3 meter han må holde seg innenfor). Nina G. Haug Storm tar apportbevis

11 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 11 Vi gratulerar! Ilse fan t Suydevelt f Ägare: Elisabeth Gilek Erhöll :a pris EKL, fjällprov, Mittådalen Erhöll :a pris EKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris EKL, fältprov, Ervalla Bookvalleys Nettle f Ägare: Helena Lundbohm Erhöll :a pris UKL, fältprov, Falköping Roos Vit Limburgsland f Ägare: Rosmarie Alsin Erhöll :a pris UKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris UKL, fältprov, Nysäter Erhöll :e pris UKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris UKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris UKL, fältprov, Nysäter Lillebrusen s Aviaja f Ägare: Rosmarie Alsin Erhöll :a pris ÖKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris ÖKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris ÖKL, fältprov, Nysäter

12 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 12 SweDrent s Annabellus f Ägare: Ulla-Britt Johansson Blev , som första svenska drent, NL CH, Maastricht Merel fan t Suydevelt f Ägare: Elisabeth Gilek Erhöll :a pris ÖKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris ÖKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris EKL, fältprov, Gotland Erhöll :a pris EKL, fältprov, Gotland Erhöll :a pris EKL, fältprov, Ervalla Och blev därmed SE JCH. Sam-Presto f Ägare: Niklas Öhrn Erhöll :a pris UKL, fältprov, Nysäter Erhöll :a pris ÖKL, fältprov, Falköping Aram v t Arrêt f Ägare: Peter Doderer, NL Erhöll :a pris EKL, fältprov, Gotland Erhöll :a pris EKL, fältprov, Gotland

13 Svenska Drentsche Patrijshond Klubben / 5 november 2014/ Sidan 13 Klubben informerar Svenska Drentsche Patrijshond Klubben Solviksvägen 44, Saltsjö-Boo PG: BG: IBAN: SE BIC (SWIFT): NDEASESS Medlemsavgift: 300 kr Familjemedlem: 75 kr Ny drentägare: 150 kr Dags att nominera till SKFs vandringspris Årets eldsjäl Alla rasklubbar inom SKF har rätt att varje år, senast den 31 december, nominera max 3 personer/klubb. Urvalet går till så att ni som medlemmar skickar in förslag till SDPKs styrelse, som sedan vidarebefordrar max tre nomineringar till SKF. Man får nominera personer som inte tillhör den egna rasklubben om man så önskar, dock måste personen vara medlem i någon av de SKF-anslutna klubbarna eller direktmedlem i SKF. För varje nominering skall en motivering till denna medfölja. Av de nomineringar som kommit in utses sedan av SKF en Årets eldsjäl och priset (som är ständigt vandrande) delas ut i samband med SKFs årsmöte. SKF vill med detta pris uppmärksamma personer som genom sitt ideella arbete betyder mycket för verksamheten. Kriterier: En eldsjäl är en person som genom ideellt arbete och engagemang brinner för verksamheten ute i rasklubbarna och med entusiasm tar sig an olika uppgifter för att verksamheten skall rulla på och som ser det som en självklarhet att samarbeta med andra och ständigt har medlemmarnas och hundarnas bästa i fokus. Bilder till hemsidan. Det behövs fler bilder som kan läggas upp på hemsidan. Om du har tagit någon bild som vi får publicera så kan du skicka den till webmaster@drentklubben.se Skriv en artikel till nyhetsbrevet Har det hänt något, vill du berätta om din hund, eller något ni tränar på, eller om vad ni gör tillsammans? Dela det då med övriga medlemmar genom att skriva en artikel till Nyhetsbrevet. Bifoga gärna egna foton i.jpg-format. Skicka alltsammans till ordf@drentklubben.se så försöker vi få med det i Nyhetsbrevet. Anmäl medlemskap med namn och adress till kassor@drentklubbe n.se Drenten Nimrod, som rasstandarden är skriven e2er.