Hans Andrén, projektkoordinator för Trästad 2012

Transkript

1 Vi slogs mot allting: motstånd mot att bygga på landsbygden, tjänstemannamotstånd och sedan var det långivningen. Vi gick ända till Boverket för att få bygga tre våningar i trä Hans Andrén, projektkoordinator för Trästad 2012 Efter oljekrisen -74 blev det hysteri kring energibesparing. Man tilläggsisolerade sönder de mest fascinerande hus. Intresset för solenergi väcktes och Växjö kommun beslöt sig för att göra en stor satsning i Ingelstad. Det var kommunalrådet Sune Svantesson, landshövding Lars Eliasson, ingenjörerna Jan Reijler och Lennart Christoffersson som tog hit ett fullskaleprojekt med solfångare och lagringstank. Jan Reijler och Lennart Christoffersson hade sett detta i Amerika och kom hem alldeles uppfyllda. Jag blev intresserad, slutade på mitt jobb och var med att teckna avtal med ett företag som hette Teknoterm, en division inom Euroc-koncernen. Det var ett världsföretag med säte i Limhamn, som forskade om både vindkraft och solkraft. Även då fanns en triple helix som samverkade: politiken, näringslivet och akademin. Byggforskningsrådet stöttade ekonomiskt, där fanns pengar till fullskaleprojekt. Solvärmeverket skulle drivas av paraboliska solfångare av en schweizisk konstruktion. De byttes ganska snart ut mot plana solpaneler som var bättre på att ta vara på den mer diffusa solstrålning vi har här. Man byggde också en betongtank med en meters isolering för säsongslagring vid höga temperaturer. Forskningen gick genom Chalmers. Det var 52 villor i Ingelstad som fick delar av sin värme från solen. Parallellt med detta hade Euroc bestämt sig för att satsa på Cementa och ville därför sälja Teknoterm. Vi var på möte i Euroc-koncernens headquarter, deras arabiska palats vid Limhamnsgropen. Vi åkte igenom murar och förbi vakter och blev inslussade på vita marmorgolv, det var precis som i en film. Vi var några stycken som köpte Teknoterm. Efter det kunde vi etablera en mer publik solvärme som var riktad till konsumenterna. Under 18 år höll försöksprojektet med solfångare i Ingelstad på. Det har haft stor betydelse för utvecklingen av solenergi, något som allmänheten inte känner till eftersom projektet ofta svartmålades i media. En sak som var väldigt viktig för att Solvärmeverket skulle bli av var mod. Mod hos företagarna och hos politikerna, och att forskarna gillade det. Det gjorde att saker och ting kunde förverkligas. Solkraft och Värendshus Jag fick erbjudande om att bli chef för Värendshus, Kommunens fastighetskontor upphörde och Vöfab bildades. Alla stiftelserna blev bolag. Lilla Värendshus blev Värendshus AB och fick ta över nergångna kommunala fastigheter, från Furuby i öst till Vederslöv i väst. Det innebar 10 års intensivt arbete. Det var då vi började tänka på materialval. Värendshus byggde små solanläggningar här och där, i Furuby, Åryd, Ingelstad.

2 Vi hade också daglig tillsyn på solvärmeverket som enbart blev en forskningsanläggning. Chalmers var nere och mätte och mätte. Det finns ett antal forskningsarbeten om Solvärmeverket. Allmänheten trodde inte på projektet med solvärme men forskarna älskade ju detta, det innebar dynamik i forskningsvärlden. Tänk om det hade funkat, vad häftigt! Genomslaget på marknaden uteblev, det har vi fortfarande inte sett. Mot slutet av solvärmeperioden växte trycket på att skaffa närvärmecentral på de små orterna. Precis tvärs över gatan där vi satt i Ingelstad, byggde VEAB den första närvärmecentralen, eldad med flis. Det marknadsmässiga genomslaget för solen bara droppade. Energikostnaden för att introducera solen blev alldeles för hög. Hälften av solpanelerna hamnade i Skellefteå och några finns på simhallen i Växjö. Det var bara att acceptera att projektet lades ner. Men det var trist att se i tidningarna, klart att det var bra nyhetsstoff att det revs. Sune Svantesson fick lida av det. Vi anslöt oss tvärt till närvärmecentralerna med så många fastigheter som det överhuvudtaget gick. Vi hade ett gott samarbete med VEAB, så det var en ganska kul tid. Jag är helt övertygad om att det bara är en tidsfråga innan solenergin kommer tillbaka. Nu peakar ju oljan och intresset är kvar. Det finns ingen stad med mer sol-el än vad Växjö har. Byggde första trähuset Det var Värendshus som byggde det första trähuset, 1992, men det är det ingen som pratar om. Det var en brottningsmatch när vi skulle bygga lägenheterna i Tävelsås, ojojoj. Vi slogs mot allting: motstånd mot att bygga på landsbygden, tjänstemannamotstånd och sedan var det långivningen. Vi kämpade, gick ända till Boverket för att få bygga tre våningar i trä. Vi byggde för ett antal miljoner i södra kommundelen. Det var ett jäkla tryck eftersom där var eftersatt. Jag kom ihåg när jag gick in på Kvarngårdens ålderdomshem i Ingelstad för första gången. Jag bara grät. Det pågår en debatt nu om hur man behandlar de gamla, att kompetensen på servicehemmen är eftersatt. Men då var det inte bättre, där fanns ingen värdighet. Små rum, minimala toaletter där man fick baxa in de gamla, ett nedlåtande beteende. Till slut började de ansvariga vakna, Elsa Jönsson och Sven Pehrsson förstod allvaret, de var stora humanister. Kvarngården blev utsedd till ett projekt i Nordic Wood, (en nordisk sammanslutning på akademisk basis för att ge träet en större chans). Då ritade vi det som ett trähus. Vi byggde nytt, jag anlitade arkitekten Tomas Broman. Vi gav varje rum tid och stor omtanke. Det blev 17 lägenheter i tre våningar, på en plats söder om Kvarngården. Lagstiftningen om träbyggnation började luckas upp. Det hade varit förbjudet att bygga högt i trä i 124 år. Samarbete om träbygge Återigen uppstod triple helix: En politisk vilja, ett kommunalt fastighetsbolag, det akademiska genom universitetet och den stora näringen med Södra i spetsen. Där kan man verkligen snacka om miljötänk. Det blev ritat och genomfört med naturliga material, isolerat med träfiberisolering, industriellt producerat. Idag talar vi om industriellt producerat och sitter handfallna. Då genomförde vi det, huset med 36 hörn byggdes av färdiga element som kom

3 från Småländska höglandet, som brödskivor på en lastbil. Vi hade mycket motstånd: Det här går ju inte. Men det gick alldeles utmärkt. När Kvarngården var byggd och lägenheterna i Tävelsås uppförda kom frågan om att bygga ut industrifastigheterna i Braås, Då blev det tio år av att sätta fart på energifrågor, biobränsle och träanvändning. Det var ett rejält kast att gå in och tillhandahålla byggnader för Volvo, ett stort socialt och kulturellt företag med återvinning på allting. Det blev definitivt en av Europas modernaste industrier. Det har inte nått ut till allmänheten än vilken fantastisk anläggning de har där ute. Marknaden föll När vi byggde Kvarngården och Tävelsås 94, 95 så byggde Södra Wälludden. Det gick till precis som vid solvärmen, de hade varit över i USA och tittat hur amerikanarna pinnade upp, sågade, reglade och spikade ihop femvåningshus i trä. Hemma i Växjö utlyste de en tävling och så byggde Södra husen på Wälludden ihop med Skanska. Wood design technology startade på universitetet, ett program med stor spännvidd, från planta till hus. Södra satsade, men så droppade hela fastighetsmarknaden. Det stod still på hela 90-talet. Samtidigt sköt man in pengar i akademin och Växjö fick universitetsstatus. Serrano kom med trä Eric Serrano kom in som professor, det skedde en föryngring inom trä- och energiforskning. CBBT skapades, centrum för byggande och boende i trä, med Eric Serrano och Södra i spetsen. Linnéuniversitetet har flera fantastiska forskare med stor kompetens. Det som finns på tredje våningen i M-huset är nog svårt att hitta någon motsvarighet till i Europa. Sågverksrörelsen skulle sätta en krona per kubikmeter sågat timmer i en forskningsstiftelse. Där anslöt sig Rörviksgruppen, Södra, Vida, SP Trä ( Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och universitetet. Det växer lite stabilt fortfarande. Man ger pengar till forskning som är tillämpad och behovsprövad. Där produceras nu våtlimmade träbalkar och nya glas- och träbalkar. Växa lugnt Om man har tålamod att vårda den här miljö- energi och träprofilen som staden har, så är jag övertygad om det kommer att växa fram nya träindustrier. Jag tror på att ta det lugnt, gå målmedvetet fram, inte prata illa om andra material. Träet får växa på sina egna kvalifikationer.varje material ska ha sin plats. Att bara bygga i trä går inte. Det är inte dyrare att bygga och bo i trä, man kan se det ur ett livscykelperspektiv. Träet mäter sig ekonomisk med betong eller stål eller vilket material som helst. Det är suveränt när det gäller koldioxidminskning, och fullständigt suveränt när det gäller produktionstider. Träet är ur livscykelanalys och energisynpunkt helt överlägset. Sedan kan

4 man lägga till argumenten att sju procent av jordens koldioxidgaser kommer från cement- och betongindustrin. Trä är det enda återväxande byggnadsmaterialet. Allt byggs i trä Välle broar kom till som stadsdelsprojekt 2004/2005. Det består av 25 hektar mark där 1500 lägenheter kan byggas över tiden, och ett antal kommersiella lokaler. Det är kommunens vilja att allt ska byggas i trä och det är bara två markägare, Södra och kommunen. Ingen får markanvisning där som inte kan visa att de kan bygga med trä och med på att projektet ska vara öppet för forskningen. Jag älskar att ta emot studiebesök. Man ska ta hand om studiebesöken så som man själv skulle vilja bli omhändertagen. Det gäller att hela tiden att höra efter vad de vill så formar vi programmet efter det. Hittills har vi haft personer från 27 länder och jag har mött alla öga mot öga. Jag berättar de viktigaste sakerna om trä, ger dem den näringspolitiska kartan som visar hur enormt mycket människor som direkt eller indirekt jobbar med förädling, förklarar hur nära vi är det här materialet. De får se filmer om hur det byggs, höra om energimotivet, hur koldioxid lagras i träet och hur vi kan se energisiffrorna gå ner i energianvändningen när vi ökar antalet trä i byggandet. Jag förklarar allt från mätbara värden till icke mätbara värden, försöker förmedla känslan med trä. Växjö visar vägen Här byggs nu två-tre stora träanläggningar på Arenastaden, Södra bygger tennishallen, bostadsområdet Vallen har kommit igång. Växjö har urbana trähusprojekt. Ingenstans i Europa man kan visa upp detta. När det når ut så kommer vi att få ännu högre besökssiffror, personer som ska köpa pilsner, äta och bo här. Projektet Trästad 2012 har vi haft i två år och det är inne på sitt tredje och sista. Det är en region och tre län i ett nationellt program: Västra Götaland, Västerbotten, Dalarna och Kronobergs län, där Växjö är i särklass den största profilen. Här finns politiska dokument som hela Sverige sneglar på. Jobbar framåt Medan vi arbetar med Trästad 2012 håller vi på och lägger en grund framåt i tiden. Det pågår ett ganska intensivt arbete, ett med Eskil Erlandsson, ett annat med Stefan Attefall (civil-och bostadsminister). Det är som en Ben Hur-vagn: en rad hästar kopplas till och det gäller att hålla i tömmarna så att det dras åt rätt håll. Det mest intressanta projektet är Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris. Vi utgår från en 40-kvadratmeters-lägenhet. I 47 procent av de svenska hushållen bor en person idag. Samtidigt har vi 1,2 miljoner lägenheter som är byggda för familjer. Det finns ungdomar som inte har något förstahandskontrakt. De är en eftersatt grupp.

5 På campus vid Amfium där gamla växthuset ligger, hoppas vi bygga de första fyra lägenheterna. De kommer att vara i prefabricerat trä och målet är att de ska kosta runt kronor i hyra. Under året genomför vi en rad arrangemang: en stor utställning på museet, aktiviteter i konsthallen, publika dagar där vi försöker nå ut till allmänheten. Bland annat ska vi bjuda på kaffe bullar i Träkuben vid Limnologen, vi ska dela ut kartor så man får gå runt själv och titta. Vi ska anordna en nordisk variant av Holzbau Forum, där vi kan delge varandra senaste nytt inom träbyggnation, där har vi chansen att marknadsföra Norden. Holzbau Forum i Garmisch är det största träeventet i Europa. Vi som är små här uppe ska rikta oss neråt och ta upp till oss det de är bättre på. Det blir en rad arrangemang: invigning av tennisarenan, innebandyarenan och friidrottsarenan, alla intressanta träbyggnader.