Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne enundersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor ochhälsa

Transkript

1 Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 enundersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor ochhälsa

2

3 Folkhälsorapport Barnoch FöräldrariSkåne 2014 Baserad på Folkhälsoenkät Barn och FöräldrariSkåne En undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Rapporten citerassom: Fridh M, Modén B, LindströmM,Grahn M, Lindeberg S, Berglund M, Olsson L, Thor Y, Köhler M, Rosvall M. Folkhälsorapport Barn och Föräldrar iskåne 2014, Region Skåne.

4 Denna rapport är utgiven av Region Skåne Organisationsnummer: Sammanställningen är gjord av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne Koncernkontoret Malmö Publicerad Oktober 2014 Tryck: Elanders tryckeri

5 Förord Idenationellafolkhälsomålen betonas betydelsen av trygga och godauppväxtvillkor föratt barn ska utveckla en god hälsa. Även iskånes regionala utvecklingsstrategi framgår att barn och ungdomarshälsa är ett prioriterat område. Region Skåne genomför regelbundet folkhälsoenkäter för att kartläggaskåningarnas hälsa, levnads- och miljöförhållanden. År 2013 genomfördesfolkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåneför första gången. Drygt småbarnsföräldrartillbarn som underåretfyllde åtta månader eller fyra år fick enkäten isin brevlådaoch knappt häften valdeatt svara. Frågorna som besvarades berörde såväl föräldrarna som barnet och handlade om hälsa, levnadsvanor, sociala relationer, sysselsättning och ekonomi. Syftet med undersökningen är att kunna följa utvecklingen inom dessa områden och att ta fram underlag till Region Skånes och de skånska kommunernas förebyggande arbete och prioriteringar. Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget hos skåningarna är nödvändiga för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom såväl folkhälsoområdetsom för olika former av samhällsplaneringoch utvecklingsarbete. Med hjälp av resultaten från den här undersökningen får vi nu kunskap om livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland små barn och deras föräldrar och vifår även möjlighet att analysera hurdessa faktorer hängerihop. Vi vill riktaett Stort Tack till alla de skåningar somdeltagit iundersökningen, och alla andra som varit inblandade och gjort detmöjligtför oss att genomföra den här stora och viktiga undersökningen! Birgitta Södertun Elisabeth Bengtsson Marie Köhler Regionråd Folkhälsochef Enhetschef Ordförande ifolkhälsoberedningen Region Skåne Kunskapscentrum för Region Skåne barnhälsovård Region Skåne

6

7 Projektgruppens sammansättning Från Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet iregion Skånehar Maria Rosvall, Maria Fridh, Birgit Modén och Mathias Grahn arbetat med den huvudsakliga planeringen samt genomförandet av Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne2013. Vidarehar Maria Rosvall, Maria Fridh, Birgit Modén, Mathias Grahn och Sara Lindebergvid Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet samt Martin Lindström vid Centrum förprimärvårdsforskning arbetatmed utformningen av enkätformulär som även pilottestats. Pilottestningen av enkätformulären har genomförts av Maria Fridh samt Sara Lindeberg. Utformningen av enkätformulär har skett inärasamarbete med Marie Köhler, Margareta Berglund, LarsOlsson och Ylva Thor vid Region Skånes Kunskapscentrum för barnhälsovård. Margareta Berglund har även deltagit iprojektets telefonsupport tillsammans med medarbetare vid Enheten för Folkhälsa och Social Hållbarhet. Maria Rosvall har varit redaktör och ansvarig för sammanställningen av rapporten och har tillsammansmed Marie Köhler skrivit den sammanfattande analysen. Mathias Grahn har ansvarat för framtagandetavunderlagtill tabeller och figurer. Maria Fridh, Birgit Modén, Martin Lindström, Sara Lindeberg, Mathias Grahn och Maria Rosvall har författat olika delar av rapporten isamarbete med Margareta Berglund, Lars Olsson och Ylva Thor vid Kunskapscentrum förbarnhälsovård iregion Skåne. Samtliga medverkandehoppas att resultaten från folkhälsoenkät Barn och föräldrariskåne2013 blirett användbart verktyg i folkhälsoarbetet iskåne.

8 Innehållsförteckning Sammanfattning Deltagareoch metod Inledningoch syfte Frågeformulär Population och urval Datainsamling Sekretess och utlämnande Svarsfrekvens Om barnet, syskon och föräldrar Bortfall Viktberäkningoch estimation Redovisning av resultaten Sociodemografi Boende Sysselsättning Ekonomisk stress Sammanfattning Referenser Hälsa och välbefinnande Graviditetslängd och födelsevikt Övervikt och fetma Självskattad hälsa Psykiska och somatiska besvär bland barn Lågt psykiskt välbefinnande och utmattning bland föräldrar Funktionsnedsättning ochlångvarigsjukdom Astma, allergisjukdom och överkänslighet Sömnstörningar bland 4-åringar Tandhälsa Vårdsökande Användning av antibiotika Olyckoroch förgiftning Sjukhusvård Otillfredsställda vårdbehov Vårdcentral/barnavårdscentral: listning, familjecentral, byte Sammanfattning Referenser...67

9 4 Barns och föräldrars levnadsvanor Amning Matvanor Tid framför TV/dator eller annan bildskärm Exponering för rökning eller snusning Föräldrarnas alkoholkonsumtion Sammanfattning Referenser Sociala relationer och trygghet Samspel mellan föräldrar och barn Högläsningför barnet Föräldrarnaslek med barnet Kvällsrutiner Var barnetsover Allvarliga livshändelser Föräldrarnastillgångtill psykosocialt stöd Förekomstavvåld Sammanfattning Referenser...113

10 Sammanfattning Detfinns flera skäl till att mäta och följa barns hälsa. Insamlade uppgifter geross möjlighet att följaoch analyserautvecklingen över tid, att identifiera eventuella skillnadermellan olika områden och grupper avbarn och att vid behov förstärka eller påbörja insatserpåolika nivåer. Att samhället undersöker och följer barns hälsa är viktigatillämpningar av barnperspektivet och främjar ett långsiktigt tänkande. Hur livsvillkoren ser ut under uppväxten påverkar ihög grad hälsan både på kort och pålångsikt. Sedan många år tillbaka samlas, pånationell nivå, data in avseende de minsta barnens hälsa. Uppgifterna gäller amning,passiv rökningoch vaccinationer. Den nu så långa uppföljningstiden har skapat goda möjligheter att följautvecklingen övertid och att aktivt styra folkhälsoarbetet. Även iskåne samlar man inuppgifter omdeminsta barnens hälsa och tillgång till hälsovård från barnhälsovården. Uppgifterna gäller de närmare barn som från födseltillskolstartärinskrivna på barnavårdscentraler(bvc) iregionen. Aktuelladata är dels uppgifterna om amning, passiv rökningoch vaccinationer som också gårvidare till den nationellainsamlingen och delsandraregionala mått. De senare handlar ombarnets hälsa och hälsovårdens erbjudanden som till exempel genomförda hembesök, föräldrastöd igrupp och depressionsscreeningavmödrar. De senaste åren haräven uppgifteromanmälan till socialtjänsten pga. misstanke/vetskap omatt ett barn far illasamt samverkan mellan barnhälsovården och socialtjänsten inkluderats. Varje år sammanställs dessa regionala data i en årsrapport av Kunskapscentrum för barnhälsovård. Denna rapport bygger påinformation från folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne2013. Drygt30000 småbarnsföräldrar till barn som under år2013 fyllde8månader eller 4år fick enkäten och knappt häften valde att svara. Folkhälsoenkät Barn och FöräldrariSkåne 2013 har som syfteatt ytterligare öka kunskapen omdesmå barnens och deras föräldrars hälsa och levnadsförhållanden, att möjliggöra fördjupadeanalyser avfördelningen av hälsa och hälsorisker iolika delar av befolkningen samt att kunna följautvecklingen över tid. Resultaten presenteras uppdeladepåfem kapitel: Deltagareoch Metod; Sociodemografi; Hälsa och välbefinnande; Barns och föräldrars levnadsvanor samt Sociala relationer och trygghet. Rapporten är ett led iregion Skånes fortlöpande rapporteringomfördelningen avhälsa, hälsorisker och levnadsförhållanden iden skånska befolkningen. Nedan presenteras ikorthet några av resultaten från enkätundersökningen. Sociodemografi Nästan vart femteskånsktbarn iåldern 8månader lever itrångboddhet. Trångboddheten är störst bland ensamståendeföräldrar och bland föräldrar födda utanföreuropa. 1

11 Det ärvanligare med fast anställning eller att ha ett egetföretag bland pappor/partners än bland mammor till 4-åringar, medan det omvända gäller för vikarie-, timanställning eller avsaknad av anställning. Nästan var tionde förälder har svårt att fåpengarnaatt räckatill idet dagligalivet såsom till mat, kläder, räkningar och löpande utgifter. Hälsa och välbefinnande De allra flesta 8-månadersbarn och 4-åringariSkånemår bra eller mycket bra. Psykosomatiska symtom hos barn är vanligare ifamiljer med svagekonomi och det är dubbelt så vanligt att 4-åringar ifamiljer med ekonomisk stress ofta har ont imagen än4-åringari familjer utan ekonomisk stress. Även enhög andelavbarnens föräldrar uppger sig mår bra. Dock uppger drygt varfemte mamma att hon känner sig utmattad oavsett barnets ålder, medan andelen utmattade pappor/partners är högre för 8-månaders barn (18 %)änför 4-åringar (15 %). Liksom för befolkningen iövrigt är psykiskt välbefinnandelägre bland de föräldrar som står utanför arbetsmarknaden. Itre av tio familjer har minst en vuxen någon form avfunktionsnedsättning eller långvarig sjukdom och fyra av tio avdessa föräldrar rapporterar att detta påverkar förmågan att ta hand om barnet. Mer än nio av tio 4-åringarfår sina tänder borstadeavenvuxen minst en gång om dagen. Knappt 7%av4-åringarnahar haft hål itänderna. Detärnästan dubbelt så vanligt att barn som ofta dricker söta drycker mellan måltiderna haft hålitändernajämfört med barn som inte dricker söta dryckerlika ofta. Var sjunde 4-åringiSkåne rapporteras lida av övervikt ellerfetma. Ofta ärövervikt eller fetmaett problem även bland föräldrarna. Drygt4%avfamiljerna har avstått från att söka vård försittbarn trots att deansett att barnet behövt läkarvård. De vanligaste anledningarnaäratt barnets besvär gått över, förlånga väntetider eller att man intetyckeratt man kan fånågon hjälp. Föräldrar som står utanför arbetsmarknaden, ärutlandsfödda eller ensamstående avstår ihögre utsträckning från att söka vård försittbarn. Barns och föräldrarslevnadsvanor Amning är på många sätt skyddandeför barnet. Resultaten visaratt nio av tio barn har ammats. Mammor med eftergymnasial utbildning har ihögre grad ammat sina barn än mammor med kortareutbildning. Avdemammor som inte ammatsålänge som man önskat 2

12 uppgav över hälften att orsaken till detta var enupplevelse av att mjölken inte räckte tillför att mätta barnet. De flesta 4-åringar dricker oftast vatten eller mjölk till sina måltider. Av 4-åringarnaäter mer än nio avtio barn frukost varje dagoch två av tre äter varje dagregelbundnamåltider (frukost och lagad lunch och lagad mat på kvällen). Knappt 3%av4-åringarna äter godis, chips, ostbågar,läsk eller liknande nästan varje dageller oftare. Resultaten visar påett tydligt samband mellan intag av godis, snacks ellerläskoch förekomstavfetma hos4-åringarna. Bland de 8månader gamla barnen ärdet 16 %som tillbringar tid framförtv/dator ellerannan bildskärmutan vuxet sällskap. Fyraåringarna tillbringar drygt1,5 timme per dagframför tv/dator eller annan bildskärmoch närmare 60 %tillbringar minst två timmar per dag framför en bildskärm. Resultaten visar att 12 %avde8månader gamla barnen och 15 %av4-åringarna utsätts för passiv rökning isin dagligamiljö. Det finns en tydlig socioekonomisk gradient ibarnets exponering förpassiv rökning samt även mammans rökning under graviditet. Sociala relationeroch trygghet Relationen tillföräldrarnahar en utomordentligtstor betydelse förbarnets utveckling och hälsa. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna upplever sigräcka till för att kunna ta hand om barnet. Föräldrar med en dåligsjälvskattad hälsa upplever dock ilägre utsträckning att deräcker till för att tex visa att detycker ombarnet eller att uppmuntra barnet änföräldrar med engod självskattad hälsa. Högläsningför små barn utvecklar barnets språk bådeunder det första levnadsåret och längre fram ilivet. Nio av tio föräldrar till4-åringarläser försittbarn minst en gång iveckan. Föräldrar med högre utbildningsnivå läser ibetydligt högreutsträckningför sina barn än föräldrar med lägreutbildningsnivå. En fjärdedelavföräldrarnatill barn som är 8månader gamlahar ett svagt emotionelltstöd, detvill sägadehar intenågot ordentligtpersonligt stöd för att klara livets stressoch problem. Bland föräldrarnatill 4-åringar är motsvarande andel 30%.Bland föräldrar födda utanför Europa är andelen med ett svagtemotionelltstöd högre än bland föräldrar födda isverige. Ett liknande mönster ses för förekomsten av ett svagt praktiskt stöd. 3

13 1. DELTAGARE OCH METOD 1.1 Inledning och syfte Syftetmed folkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne 2013 är att fåenaktuell bild av hälsa, levnads- och miljöförhållanden iskåne för barniåldern 8månader respektive 4åroch deras föräldrar. Hur våra barn mår och lever har även betydelse förden framtida folkhälsan iskåne. Detärnödvändigtmed kunskap omhälsans bestämningsfaktorer,hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget bland vårabarn och derasföräldrar iskåne för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet. Frågorna ienkäten berör såväl föräldrarna som barnetoch handlar om hälsa, levnadsvanor, boende, sociala relationer, sysselsättningoch ekonomi. Detta kapitel beskriver undersökningens genomförande med information om deltagande, svarsfrekvens och demografi. Med folkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne 2013 breddas befolkningsunderlaget åldersmässigt iden regionala epidemiologiska bevakningen av Skåne. Tillsammans med undersökningarna Barn och UngaiSkåne (riktad till elever iårskurs6,årskurs9och gymnasiets årskurs2)samt Folkhälsa iskåne (för denvuxna befolkningen iåldern år)kommer hela denskånska befolkningen åldersmässigt att kunna följas framöver från vaggan till graven. 4

14 1.2 Frågeformulär Enheten för folkhälsa och social hållbarhethar isamarbete med medarbetarepåkunskapscentrum för barnhälsovård iregion Skåneutformatfrågeformulären. Enkät1skickadesuttill barn iåldern 8månader och bestod av 98 numrerade frågor varav flera hade delfrågor. Enkät 2som skickades ut till barn iåldern 4årbestod av 105 numrerade frågor varav flera också hade delfrågor. 1.3 Populationoch urval Populationen, dvs. de individer man vill kunna dra slutsatser om, beståridenna undersökning av samtligabarn per kalendermånad iåldern 8månader respektive 4år, somvar folkbokförda iskåne län under motsvarande kalendermånad år 2013 enligt Registretöver totalbefolkningen (RTB). Den totala populationen (brutto) bestod av barn iåldern 8månader och barn i åldern 4år. Samtligabarn fick enkätutskick vilket innebäratt folkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne 2013 ärentotalundersökning av skånska barn idessa tvååldrar. Av de utskickadebreven kom 336iretur från posten för 8-månaders barn och 252 för4-åringarna. Vidare befann sigfyrabarn iåldern 8månader samt fembarn iåldern 4årutomlands. Den slutliga nettopopulationen bestod därför av barn iåldern 8månader och barn i åldern 4år(tabell 1). Tabell 1. Population. Barn 8månader Barn 4år Totalpopulation (brutto) Retur från posten (åter avsändare) Befann sigutomlands 4 5 Nettopopulation* *Nettopopulation är de personersom kvarstår när man exkluderat de personerman inte kunnatnåfrån bruttopopulationen. 5

15 1.4 Datainsamling Breven och frågeformulären skickades med post till respektive barns vårdnadshavareden kalendermånad barnetuppnådde 8månaders ålder respektive fyllde 4år. Perkalendermånad: Den 1:a: Introduktionsbrev skickadesutoch barnetsvårdnadshavareerbjöds att besvara frågorna via Internet. Den 8:e: Den första pappersenkäten skickades ut. Den 22:e: Den första påminnelsen, som bestod av ett tack- och påminnelsebrev med möjlighet att besvara frågorna via Internet, skickades ut. Den 5:e nästkommande kalendermånad: Den andrapåminnelsen, som var en enkätpåminnelse, skickades ut. Datainsamlingen påbörjades den 3januari 2013 och avslutades den 24april Sekretessoch utlämnande Frågeblanketten inleddes med information om undersökningens bakgrund och syfte. Det framgick att undersökningen genomfördesiett samarbete mellan Enheten för folkhälsa och social hållbarhetoch Kunskapscentrum för barnhälsovård iregion Skåne, samt att det var frivilligtatt medverka. Enkätmottagaren fick information kring personuppgiftslagen och offentlighets-och sekretesslagen samt att deinsamlade uppgifterna endast skulleredovisas i sammanställd form där ingen enskild persons svar kan utläsas. Det framgick att det under en begränsad tid skulle finnas en nyckel mellan barnets personuppgifteroch enkätformulärets löpnummer. Dessa nycklar skulle endast varatillgängligaför ett fåtal utvalda personer inom Region Skåneoch de skulleförstörasifebruari Avslutningsvis informerades enkätmottagaren om att enkätsvaren även kan komma att användasför forskning (med fortsatt statistiksekretess) samt attforskningen måste vara godkänd av etikprövningsnämnd innan uppgifternakan användas. 1.6 Svarsfrekvens Föräldrar till 7665 barn iåldern8månader besvaradefrågeformuläret, vilket motsvarar 50,0 %avnettopopulationen på barn. För barniåldern 4år besvarades frågeformuläret av föräldrar till 6728 barn, vilket motsvarar 43,6 %avde15434 barn som ingick i nettopopulationen fördenna ålder. 6

16 Enkäten besvaradespåwebben av11,8 %avdem som svaradepåenkäten för8-månaders barn och 13,1 %avdem som svaradepåenkäten förbarn på4år. För8-månadersbarn besvarademamman och pappan enkäten tillsammans i86,7 %av samtliga inkomna frågeformulär. Enbart mamman fyllde iformuläreti10,2 %avfallen jämfört med 0,9 %dåenbartpappan fyllde i.annan person (inklusive mammans/pappans partner) fyllde i0,3 %avformulären, medan uppgift saknasomvem som fyllde iformuläret för 1,8 %avsamtligainkomna formulär. För4-åringar besvarade mamman ochpappan enkäten tillsammans i82,1 %avsamtliga inkomna frågeformulär. Enbart mamman fyllde iformuläret i13,1 %avfallen jämfört med 1,6 %dåenbart pappan fyllde i. Annan person (inklusive mammans/pappans partner) fyllde i 1,0 %avformulären, medan uppgiftsaknasomvem som fyllde iformuläret för 2,2 %av samtliga inkomna formulär. Tabellerna 2a-b (mammor och pappor till 8-månaders barn)samt 3a-b (mammor och pappor till barn på 4år) visar registeruppgifter för nettopopulationen och motsvarande uppgifterfrån inkomna enkätsvar, samt hur svarsfrekvensen varierar med olika bakgrundsvariabler för barn och föräldrar. Tabell 2a visar att svarsfrekvensen för 8-månaders barn var lägreimalmö (46,6 %) än i övrigaskåne (51,6 %);lägre bland unga mammor iåldern år(30,5 %) jämfört med äldre mammor (56 %bland mammor över30år); lägre bland lågutbildade mammor (23,7 %) än bland högutbildade mammor (63,5 %); samt lägre bland utlandsfödda mammor (35,0 %) än bland mammor födda isverige (57,4 %). Ett liknande mönster ses bland pappor till 8-månaders barn (Tabell 2b). 7

17 Tabell 2a. Population (netto), antal svarande och svarsfrekvens för mammor till 8-månaders barn. Population* Svarande Svarsfrekvens N % N % Barnet Pojke ,6 - Flicka ,4 - Totalt , ,0 50,0 Geografi** Boende i Malmö , ,9 46,6 Boende iövriga Skåne , ,1 51,6 Totalt , ,0 Mammans år , ,4 30,5 ålder år , ,1 44, år , ,6 55, år , ,7 55,5 Ej besvarat ,1 - Totalt , ,0 Mammans Grundskola , ,7 23,7 utbildning Gymnasial , ,7 45,4 Eftergymnasial , ,1 63,5 Annan utbildning*** ,3 - Ej besvarat ,1 - Totalt , ,0 Mammans Född isverige , ,6 57,4 födelseland Född utomlands , ,7 35,0 Ej besvarat ,7 - Totalt , ,0 *Population enligtscb:s RTB(register övertotalbefolkning) per 31december **Geografi baseraspårtb (registret över totalbefolkningen). ***Förekommer endast som svarskategori ienkätuppgift. 8

18 Tabell 2b. Population (netto), antal svarande och svarsfrekvens för pappor till 8-månaders barn Population* Svarande** N % N % Pappans ålder år , , år , , år , , år , ,7 Ej besvarat ,4 Totalt , ,0 Pappans Grundskola , ,1 utbildning Gymnasial , ,5 Eftergymnasial , ,6 Annan utbildning*** ,5 Ej besvarat ,3 Totalt , ,0 Pappans Född isverige , ,1 födelseland Född utomlands , ,0 Ej besvarat ,9 Totalt , ,0 *Population enligt SCB:sRTB (register över totalbefolkning) per 31december **Pappa eller partner. ***Förekommer endast somsvarskategori ienkätuppgift. Tabell 3a visar att svarsfrekvensen för 4-åringar var lägreimalmö (37,5 %) än iövriga Skåne (45,8 %);lägre bland unga mammor iåldern år(30,0 %) jämfört med äldre mammor (knappt 50 %bland mammor över 35år);lägre bland lågutbildade mammor (21,5 %) än bland högutbildade mammor (55,4 %); samt lägre bland utlandsfödda mammor (30,2 %) än bland mammor födda isverige (49,7 %). Depapporsom svarat på enkäten för 4-åringarär också oftaresvenskfödda, äldre och högutbildade jämförtmed hela populationen avpappor till 4-åringar iskåne (Tabell 3b). 9

19 Tabell 3a. Population (netto), antalsvarande och svarsfrekvens för mammor till barn på 4år Population* Svarande Svarsfrekvens N % N % Barnet Pojke ,6 - Flicka ,4 - Totalt , ,0 43,6 Geografi** Boende i Malmö , ,6 37,5 Boende iövriga Skåne , ,4 45,8 Totalt , ,0 Mammans år , ,7 30,0 ålder år , ,8 43, år , ,5 49, år , ,6 48,9 Ej besvarat ,4 - Totalt , ,0 Mammans Grundskola , ,4 21,5 utbildning Gymnasial , ,2 37,9 Eftergymnasial , ,3 55,4 Annan utbildning*** ,8 - Ej besvarat ,4 - Totalt , ,0 Mammans Född isverige , ,0 49,7 födelseland Född utomlands , ,3 30,2 Ej besvarat ,7 - Totalt , ,0 *Population enligtscb:s RTB(register övertotalbefolkning) per 31december **Geografi baseraspårtb (registret över totalbefolkningen). ***Förekommer endast som svarskategori ienkätuppgift. 10

20 Tabell 3b. Population (netto), antal svarande och svarsfrekvens för pappor till barn på 4år Population* Svarande** N % N % Pappans ålder år , , år , , år , , år , ,4 Ej besvarat ,3 Totalt , ,0 Pappans Grundskola , ,8 utbildning Gymnasial , ,2 Eftergymnasial , ,1 Annan utbildning*** ,6 Ej besvarat ,3 Totalt , ,0 Pappans Född isverige , ,1 födelseland Född utomlands , ,6 Ej besvarat ,3 Totalt , ,0 *Population enligtscb:s RTB(register över totalbefolkning) per 31december **Pappa eller partner. ***Förekommer endast somsvarskategori ienkätuppgift. Svarsfrekvensen för 8-månadersbarn och 4-åringar varierade någotunder insamlingsperioden och var någotlägre under sommarmånadernaför 8-månaders barn (Figur 1.1). Figur1.1. Svarsfrekvensper kalendermånad. 11

21 Tabell 4a och 4bvisar svarsfrekvensen för 8-månadersbarn respektive 4-åringariSkånes kommuner. Svarsfrekvensen för 8-månaders barn var högst iystad och Lomma(strax över 60 %) ochnästan likahög ihörby, Vellinge och Kävlinge (strax under 60%). Lägst svarsfrekvens för 8-månaders barn sågs ibromölla (33,1 %),Örkelljunga (38,8 %) och Landskrona (38,9 %) (Tabell 4a). Tabell 4a. Totalt antal barn, antal svarande samt svarsfrekvens per kommun för 8-månaders barn Antal Barn 8månader Totalt antal barn* svarande Svarsfrekvens Bjuv ,5 Bromölla ,1 Burlöv ,1 Båstad ,8 Eslöv ,7 Helsingborg ,3 Hässleholm ,7 Höganäs ,8 Hörby ,8 Höör ,3 Klippan ,8 Kristianstad ,2 Kävlinge ,3 Landskrona ,9 Lomma ,4 Lund ,3 Malmö ,2 Osby ,7 Perstorp ,9 Simrishamn ,9 Sjöbo ,8 Skurup ,7 Staffanstorp ,6 Svalöv ,6 Svedala ,8 Tomelilla ,3 Trelleborg ,1 Vellinge ,4 Ystad ,8 Åstorp ,7 Ängelholm ,6 Örkelljunga ,8 Östra Göinge ,1 Totalt ,0 *Nettopopulation. 12

22 Svarsfrekvensen för 4-åringar var högst ilomma(56,8 %) följtavstaffanstorp (54,0 %), Lund (53,5 %), Eslöv (53,2 %) och Kävlinge (53,0 %). Lägstsvarsfrekvens för 4-åringarsågs iörkelljunga (35,2 %) ochburlöv (35,7 %) (Tabell 4b). Tabell 4b. Totalt antal barn, antal svarande samt svarsfrekvens per kommun för 4-åringar Barn 4år Totalt antal barn* Antal svarande Svarsfrekvens Bjuv ,8 Bromölla ,1 Burlöv ,7 Båstad ,7 Eslöv ,2 Helsingborg ,4 Hässleholm ,8 Höganäs ,4 Hörby ,0 Höör ,9 Klippan ,6 Kristianstad ,8 Kävlinge ,0 Landskrona ,2 Lomma ,8 Lund ,5 Malmö ,2 Osby ,3 Perstorp ,1 Simrishamn ,7 Sjöbo ,9 Skurup ,8 Staffanstorp ,0 Svalöv ,9 Svedala ,1 Tomelilla ,5 Trelleborg ,4 Vellinge ,1 Ystad ,3 Åstorp ,9 Ängelholm ,1 Örkelljunga ,2 Östra Göinge ,1 Totalt ,6 *Nettopopulation. 13

23 1.7 Ombarnet, syskon och föräldrar Enligtuppgifter från inkomna enkätsvar för 8-månaders barn är 93,5 %avbarnen födda i Sverige, 2,7 %avbarnen ärtvilling eller fler och 54,0 %har minst ett syskon. Av mammorna är 96,0 %gifta eller sambo, medan motsvarande andelbland pappor/partners är 92,8 % (Tabell 5). Motsvarande enkätinformation för 4-åringar visar att en lägreandelbarn idenna ålderär födda isverige (88,6 %), ennågot högre andelärtvilling ellerfler(3,4 %) och enhögre andel harsyskon (83,3 %) jämförtmed 8-månaders barn. Avmammornaär90,9 %giftaeller sambo, medan motsvarande andelbland pappor/partners är 88,7 %(Tabell 5). Tabell 5. Barnets födelseland och familjesituation. 8månader 4 år Svarande Svarande N % N % Barnet Född isverige , ,6 Född utomlands 116 1, ,6 Ej besvarat 385 5, ,8 Totalt , ,0 Syskon , ,3 Ej syskon , ,2 Ej besvarat 159 2,1 98 1,5 Totalt , ,0 Tvilling eller fler 209 2, ,4 Mamman Gift/sambo , ,9 Ensamstående 250 3, ,2 Ej besvarat 53 0, ,9 Totalt , ,0 Pappa/ Gift/sambo , ,7 partner Ensamstående 66 0, ,7 Ej besvarat 486 6, ,6 Totalt , ,0 14

24 1.8 Bortfall Det finns två sorters bortfall; dels objektsbortfall som innebär att frågeformuläret inte besvaratsalls, delspartiellt bortfall som innebäratt vissafrågorintebesvarats. Objektsbortfall kan bero på att den som fått enkäten inte vill deltaiundersökningen, inte kan deltaexempelvis på grund avsjukdom, eller inte går att nå. Totalt har vårdnadshavaretill 7653 barn iåldern 8månader respektive vårdnadshavare till 8706 barn iåldern 4åravstått från att svara på enkäten. Anledningen är okänd utom för22föräldrar som svarat att de inte villdelta och 9föräldrar som svarat att de inte kan delta på grund av språksvårigheter (Tabell 6). Tabell 6. Antalsvarande samt anledning till att formulär inte har besvarats 8mån 4år Antal Andel (%) Antal Andel (%) Svar , ,6 Vill ej 9 0,1 13 0,1 Språksvårigheter 3 0,0 6 0,0 Ej hört av sig , ,3 Total nettopopulation , ,0 Partiellt bortfall (internt bortfall) kan bero på att frågan ärsvår att förstå ellerkänslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämnaren då intebesvarar rätt frågor. Till partielltbortfall räknas även dubbelmarkeringar och svar som intekan tydas. Ienkätenför 8-månaders barn varierar detpartiella bortfalletför grundfrågor (d vsinte följdfrågor)mellan 0,3 %(förenfråga om amning förekommit) till19,1 %(för en fråga omamning pågick så länge mamman önskade). Generelltärdet partiella bortfalletmindre än 3%,dock uppåt8-10 %på en delavfrågorna ställdatill pappa/partner. Ienkäten för 4-åringar varierardet partiella bortfallet från 0,9 %(för en frågaomvem barnet bor tillsammansmed)till20,2 %(för en frågaomhur mycket tid barnettillbringar framför TV/dator/annan bildskärm). Generelltärdet partiella bortfallet mindre än 5%,dock omkring 10 %påendel av frågorna ställdatill pappa/partner. 1.9 Viktberäkning och estimation Om bortfallet ser olika ut förolika grupper avsvarande kan resultatet bli missvisande. Svarsfrekvensen varierar mellan olika grupper och ärexempelvis lägrebland yngre, lågutbildade och utlandsfödda (setabell 2aoch 3a). För att kompensera för detta beräknas vikter med hjälp av kalibrering. 15

25 Den statistiska säkerheten sammanhänger med antalet svar iden grupp man villanalysera. Varje grupp får den kalibreringsvikt som motsvarar gruppens andelavden totala befolkningen. Anta att det finns lika många enkätsvarfrån två geografiska områden Aoch B, och att Ahar 200 barn ienviss ålder och B400 barn isamma ålder. Svaren från område B gesdågenom viktningen 2dubbelt så stor vikt som svaren från område A, vilketärrimligt eftersom detbor 2gånger fler barn iangiven ålder där. Man villatt varje befolkningsgrupp ska ha den inverkan påresultatet som motsvarar gruppens andel ipopulationen. Iredovisningen för totalresultatet har vidärförviktat resultatet för mammans ålder, födelseland, utbildningsnivå samt geografiskt område (inomeller utanför Malmö kommun). Idefall uppgifter om mamman saknas, används motsvarande uppgifter för pappan. Varje kombination av dessa variabler har den inverkan påtotalresultatet för Skåne som motsvarar gruppens andelavpopulationen. Dettamedför att resultat kan redovisas för hela populationen och intebara för de svarande, dvsvikterna kompenserar för objektsbortfallet. Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar Redovisningavresultaten Undersökningsresultaten redovisas ifigurer förhela Region Skåne. Ianalyserna har kalibreringsvikter använtsför mammans ålder, födelseland, utbildningsnivåsamt mammans geografiska område (inom eller utanför Malmö kommun). Denna rapport presenterar resultaten iolika kapitel: Sociodemografi, Hälsa och välbefinnande, Levnadsvanor samt Sociala relationer och trygghet. För ett urvalavindikatorer presenteras geografiska mönster på en kommunindelad karta över Skåne län. Perindikator har de33kommunernas resultat delats in itertiler och baserat på tertiltillhörighetanges olika färgnyanser förrespektive kommun. 16

26 2. SOCIODEMOGRAFI Demografi är vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. 1 Trots att Sverigebetraktas som ett relativt jämlikt samhälle finns dettydliga skillnader isamhälleliga förutsättningar förhälsa bland barn och unga. Dessa förutsättningar påverkasavmånga faktorer, bl.a. föräldrarnas utbildningsnivå, etnicitet, civilstånd och ekonomi. Sverigeärett mångkulturellt land och andelen barn med utländskbakgrund har ökat under senare år. År 2012 hade 18 %avallasvenska barn iförskoleåldern föräldrar som båda varfödda iett annat land, men det förekom stora variationer mellan regioner, kommuneroch kommundelar. 2 Under desenaste decennierna har utbildningsnivån höjtsiden svenska befolkningen. Samtidigt är dettroligt att de omkring 20 %som idag endast har utbildning på förgymnasial nivå är en socialt mer utsatt grupp än de cirka 40 %med kortutbildningstid ibörjan av1990- talet. 3 Utbildningsnivån påverkar hälsan på flerasätt och en god hälsa är vanligare bland personer med lång utbildning än bland demmed kortareutbildningstid. 3 Den demografiska sammansättningen ivår studiepopulation finns översiktligt beskriven i Metodavsnittet. Idettakapitel görs fördjupade analyser inom någraavdessa områden. 2.1 Boende Andelen barn med enensamstående förälder har isverigeökat något under 1990-och talen jämfört med 1980-talet. 4 År2012 fanns isverige 1,9 miljoner barn iåldrarna0 17 år och andelen med särlevande föräldrar var 25%.Det betyder att närmare barn hade föräldrarsom separerateller aldriglevt tillsammans. Ideyngre åldrarna är detdock vanligare att barnen lever tillsammansmed båda sina biologiska föräldrar elleradoptivföräldrar. 5 Cirka 10 %avsvenska barn under ett år levde år 2012 med en ensamstående förälder och motsvarande siffra för 4-åringar var 15 %. 6 Ifolkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne2013 uppgav 95%av föräldrarna till 8-månaders barn att delever tillsammans. Bland föräldrar till 4-åringarärmotsvarande siffra 88 %. Ienkäten framkom vidareatt de barn som levermed en ensamstående förälder oftare levertillsammans med sin mamma än sin pappa, vilket gäller för både 8-månaders barn och 4-åringar. Iåldern 8månader lever 3%med en ensamstående mamma jämförtmed 1%med en ensamståendepappa. Motsvarande siffror för4-åringarnaärdrygt 7%för ensamstående mammor respektive 3%förensamstående pappor (visas inte ifigur). 17

27 Figur2.1 visar andelen 4-åringar som bor med båda sina föräldrar indelat isocioekonomiska grupper.resultaten visar att detärvanligare att barn varsföräldrar ärtjänstemän bor tillsammansmed båda föräldrarnajämförtmed barn vars föräldrarinnehar arbetaryrken. Lägst andel barn som bor med bådasina föräldrar återfinns bland debarn vars föräldrar står utanför arbetsmarknaden. 100 % HTjm MTjm LTjm FArb I-FArb EF/LB S/A-ers Arb-lös Stud. HTjm MTjm LTjm FArb I-FArb EF/LB S/A-ers Arb-lös Stud. Mamma Pappa/partner 4år Figur 2.1. Andel4-åringar som bor med båda sina föräldrar indelat isocioekonomiska grupper. Högretjänstemän =HTjm; Mellan tjänstemän =MTjm; Lägre tjänstemän =LTjm; Facklärda arbetare =FArb; Icke facklärda arbetare =I-F Arb; Egna företagare eller lantbrukare =EF/LB;Sjuk-eller aktivitetsersättning alternativt långtidssjukskriven =S/A-ers; Arbetslös =Arb-lös; Studerande =Stud. Sett ur ett längre tidsperspektiv har trångboddheten isverigeminskat kraftigt, men statistiken visar inga större förändringar över desenaste25åren. 7 Typen avhushåll har ett klartsamband med hur vanligt detärmed trångboddhetoch det äroftare ensamhushåll som är trångbodda jämfört med sammanboende. Det sistnämnda gäller oavsett om detfinns barn ihushållet eller inte. Trångboddheten bland ensamståendemed barn liggerpå37%isverige medan motsvarande andelför ensamstående utan barn är 24 %. Ifolkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne2013 ställdes frågor kringantal rumibostaden samt hur många personer som bodde idensamma. Trångboddhetdefinieras här som fler än två personerboende per rum (undantagetkök, hall och badrum). Resultaten visaratt 19 %av föräldrar till 8-månaders barn uppgav trångboddhet. Motsvarande siffra bland föräldrartill 4-åringar är9%(figur 2.2). Figuren visar även attensamstående föräldrar ihögre 18

28 utsträckning uppgav att de är trångbodda jämfört med de som är gifta respektive sammanboende. 50 % Totalt Ensamstående Gift/sambo Ensamstående Gift/sambo Totalt Ensamstående Gift/sambo Ensamstående Gift/sambo Mamma Pappa/partner Mamma Pappa/partner Figur 2.2. Andelföräldrar till8-månaders och 4-års barn som uppgett trångboddhet fördelat på civilstånd. Mer än dubbelt så många personer med utländsk bakgrund ärtrångbodda jämförtmed personer med svensk bakgrund. 7 En anledningtill att personer med utländsk bakgrund är trångbodda istörreutsträckning än personer med svensk bakgrund kan vara ekonomiska förutsättningar, där en lägreekonomisk standard kan påverka möjligheterna att inneha en rymlig bostad. 7 Resultaten från folkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne 2013 visar att utlandsfödda föräldrar till 8-månaders barn ihögre grad än svenskfödda föräldrar rapporterat trångboddhet (Figur 2.3). Bland föräldrar födda utanföreuropa uppgav mer än40%att deärtrångbodda jämfört med 10%bland svenskfödda föräldrar. 19

29 100 % Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa Mamma Pappa/partner Figur 2.3. Andelföräldrar till 8-månaders barn somuppgett trångboddhet fördelat efter föräldrarnas födelseland. Sett till hela befolkningen isverige ärtrångboddheten vanligast istorstadsområdena, dvs. sammaområden där det ärvanligast att unga personerbor kvarhos sina föräldrar. 7 Detär vanligare att ungapersoner bor kvar hemma hos föräldrarnaistorstadsområden såsom Malmö med tillhörande förorter jämförtmed andrastörre städer. Nationellasiffror visar att i storstadsområden (Stockholm, Göteborg, Malmö)inklusive förorter räknas var femteperson som trångbodd, istörrestäder och pendlingskommuner är14%trångbodda och iövriga kommuner ligger siffrorna på 10 %. 7 Figur 2.4 visar den geografiska fördelningen avtrångboddaföräldrar och barn iskåne. De33 kommunernasresultat har här delats in itertiler (tredjedelar) och baseratpåtertiltillhörighet anges olika färgnyanser för respektive kommun ikartan. Figuren visar att trångboddheten är störst istäderna iskåne, men även inågon mindre landsortskommun ses enhög andel föräldrar som rapporterat trångboddhet. 20

30 Figur 2.4. Andel föräldrar till 4-åringarsom uppgett trångboddhet fördelat på Skånes kommuner. 2.2 Sysselsättning Att ha ett meningsfullt arbete är en viktig grund för engod hälsa. Att genom ett arbete deltai samhället är viktigt för alla iarbetsför ålder, medan arbetslöshet ofta leder tillenkänsla av utanförskap. 8 Detfinns många faktorer som påverkar arbetstiden iolika åldrar såsom familjesituation, anställningsform och hel- eller deltidsarbete. 9 Hemmaboendebarn påverkar arbetstiden olika bland män och bland kvinnor. Kvinnor med hemmaboende barn arbetar mindre än kvinnor utan barn medan förhållandetäromvänt bland män. 9 Resultaten från folkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne 2013 visar att 86%av mammorna till 8-månaders barn är föräldralediga ellertjänstlediga(visasinte ifigur). Motsvarande andelbland pappornaär12%.idennaålder bland barnen yrkesarbetar 78%av pappornaoch 16 %avmammorna. Avseende föräldrartill4-åringar yrkesarbetar 62 %av mammorna och 85%av papporna. Även när barnetäri4-årsåldern anger 19 %av mammorna föräldraledigheteller tjänstledighetvilket kan varaenindikation på att yngre syskon finns ifamiljen. Ifolkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne2013 ställdes en frågaomföräldrarnas nuvarande anställningsform(figur2.5). Bland föräldrar till8-månaders barn rapporterade 21

31 69 %avpappor/partners och 61%av mammorna att de har enfastanställning. Att inte vara anställd eller att varatimanställd är vanligare bland mammor än bland pappor/partners. Inte anställd Egenföretagare Fast anställd 8månader Pappa/partner Mamma Vikarieanställd Projektanställd Timanställd Pers.uthyrn./bemann.företag Provanställd Annan Inte anställd Egenföretagare Fast anställd Vikarieanställd Projektanställd Timanställd Pers.uthyrn./bemann.företag Provanställd Annan % Figur 2.5. Nuvarande anställningsform bland föräldrar till8-månaders barn. Även bland 4-åringarnas föräldrar ärdet vanligare med fast anställning eller att ha eget företag bland pappor/partners än bland mammorna, medan det omvända gäller föravsaknad av anställning, vikarie- eller timanställning (Figur 2.6) 22

32 4år Pappa/partner Mamma Inte anställd Egenföretagare Fast anställd Vikarieanställd Projektanställd Timanställd Pers.uthyrn./bemann.företag Provanställd Annan Inte anställd Egenföretagare Fast anställd Vikarieanställd Projektanställd Timanställd Pers.uthyrn./bemann.företag Provanställd Annan Figur 2.6. Nuvarande anställningsform bland föräldrar till4-åringar. % 2.3 Ekonomisk stress Inkomst har en direkt effekt på hälsan 10,11 och människor med låg inkomst har ofta ensämre hälsa än de med höginkomst Låginkomst och ekonomisk stress har ett klartsamband med ohälsosamma riskfaktorer såsom t.ex. rökning. 19 Barns hälsa och levnadsförhållanden påverkasihög grad av familjenssociala och ekonomiska situation. Under2000-talethar andelen hushåll med en lägredisponibel inkomst än genomsnittet ökatisverige 20 och särskilt 23

33 utsatta är ensamstående med barn. 21 Totalt beräknades omkring15%av alla personer i barnhushåll leva med en låg ekonomisk standard år Ifolkhälsoenkät Barn och FöräldrariSkåne 2013 ställdes fyra frågor kringfamiljens ekonomiska situation: Hur ofta har det hänt att duintehafttillräckligt med pengarför att ha råd med den mat eller dekläder som du eller din familj behöverunder de senaste 12 månaderna? (med fyra svarsalternativ från Aldrig till Varje månad ); Hur ofta hardu haft svårt attbetala dina räkningar (hyra, el, telefon, räntor, amorteringar, försäkringar etc.) underdesenaste 12 månaderna? (med fyra svarsalternativ från Aldrig till Varje månad ); Hur ofta är du oroligöverhur det ska gå med din ekonomi underdenärmaste åren? (med sex svarsalternativfrån Aldrig till Istort sett varje dag ); samt Om duplötsligt skulle hamna ienoförutsedd situation, kan dudåinom en veckas tid skaffafram kronor? (Ja/Nej). Ekonomisk stress definieras som att inte haråd med mat/kläder respektive räkningar ungefär hälften av åretsmånader eller oftare, att oroasig för ekonomin minst några gånger i veckan alternativt inte kunna få fram kronor inom en vecka (sakna kontantmarginal). Ifolkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne 2013 rapporterade9%avsåväl föräldrar till barn iåldern 8månader som 4år,att de harsvårigheter att fåpengarna att räckatill idet vardagligalivet såsom till mat, kläder, räkningar och löpande utgifter. Oron för den egna ekonomin ärnågot större bland föräldrar till8-månaders barn (15 %) jämfört med 4-åringarnas föräldrar (12 %). Ibåda föräldragrupperna uppgav var fjärde mamma och pappa att demed kort varselinte skullekunna skaffa fram kronor inom en veckas tid. Nationell statistik visar att år2013 hade35%av de ensamståendemed barn en lågekonomisk standard, men med stora skillnader mellan könen. 21 Bland ensamståendekvinnor med barn låg andelen på 34 %och bland männen på11%. 21 Både bland ensamståendeoch bland gifta/sammanboende ökar andelen med låg ekonomisk standard ju fler barn som finns i hushållet. Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar iskåne 2013 visar på storaskillnader iekonomisk stress mellan ensamståendeföräldrar och föräldrarsom är gifta eller sammanboende (Figur 2.7 och Figur2.8). Avseende ensamstående föräldrar till8-månaders barn och 4-åringar är detcirka fyra gånger så vanligt med problem att klaradevardagligautgifterna såsom till mat, kläder och räkningar jämförtmed föräldrar som lever som gifta eller sammanboende. Även när det gäller oron för den egna ekonomin ärdenna större hos de ensamståendeföräldrarna, och när detgäller förmågan att påkort varselkunnalåna kronor klarar ensamstående föräldrar dettaimycket lägreutsträckningändesom är giftaeller sammanboende. 24

34 % Inte råd medmat ochkläder Inte råd med räkningar Oro över Inte kunna ekonomin skaffa fram kr Mamma Inte råd medmat ochkläder Inte råd med räkningar Ensamstående Gift/sambo Pappa/partner Oro över Inte kunna ekonomin skaffa fram kr Figur 2.7. Ekonomisk stress bland föräldrar till 8-månaders barn. % Ensamstående Gift/sambo Inte råd medmat ochkläder Inte råd med räkningar Oroöver ekonomin Inte kunna skaffa fram kr Inte råd medmat ochkläder Inte råd med räkningar Oroöver ekonomin Inte kunna skaffa fram kr Mamma Pappa Figur 2.8. Ekonomisk stress bland föräldrar till4-åringar. ISverige lever cirka50%av barnhushållen med utländsk bakgrund iekonomisk utsatthet. 5 Dettaspeglar troligtvisutrikesföddassvagare position på arbetsmarknaden och därmed lägre arbetsinkomster jämfört med personer födda isverige. Den ekonomiska standarden isverige är allralägst bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund. 5 25

35 Ifolkhälsorapport Barn och föräldrar iskåne 2013 sesstora skillnader iekonomisk stress mellan föräldrar föddaisverigeoch de som är födda utomlands. På frågan Om duplötsligt skulle hamna ienoförutsedd situation, kan du då inom en veckas tid skaffa fram14000 kronor ses en klar skillnadmellan föräldrar födda utanför Sverigeoch föräldrarfödda i Sverige (Figur 2.9). Den störstaekonomiska stresseniformavatt inte kunnaskaffa fram kronor inom en vecka återfinns bland föräldrar föddautanför Europa % Född i Sverige Född i övr Europa Född utanför Europa Född i Sverige Född i övr Europa Född utanför Europa Född i Sverige Född i övr Europa Född utanför Europa Född i Sverige Född i övr Europa Mamma Pappa/partner Mamma Pappa/partner 8månader Född utanför Europa mbudsmannen rapporterar BR2Barnombudsmannen rapporterar B Figur 2.9. Andelföräldrar till8-månaders barn och 4-åringarsom inte kan skaffa fram kr inom en vecka, fördelat på föräldrarnas födelseland. 4år Föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden har ett tydligt samband med förekomsten av ekonomisk stress. Vid en indelning isocioekonomiska grupper återfinns de största svårigheterna bland de somstår utanför arbetsmarknaden såsom föräldrar med sjuk-eller aktivitetsersättning alternativtlångtidssjukskrivna, arbetslösa och bland studerande (Figur 2.10).Allra svårasthar föräldrarmed sjuk-eller aktivitetsersättning och långtidssjukskrivna där totalt var femte förälder upplever ekonomisk stress. 26

36 % HTjm MTjm LTjm FArb I-FArb EF/LB S/A-ers Arb-lös Stud. HTjm MTjm LTjm FArb I-FArb EF/LB S/A-ers Arb-lös Stud. Mamma Pappa/partner Figur Föräldrar till 4-åringar som minst varannan månadhar svårigheter att betala räkningar fördelat på socioekonomiska grupper. Högretjänstemän =HTjm; Mellan tjänstemän =MTjm; Lägre tjänstemän =LTjm; Facklärda arbetare =FArb; Icke facklärda arbetare =I-F Arb; Egna företagare eller lantbrukare =EF/LB; Sjuk-eller aktivitetsersättning alternativt långtidssjukskriven =S/A-ers; Arbetslös =Arb-lös; Studerande =Stud. 4år 27

37 2.4 SAMMANFATTNING Nästan vart femteskånsktbarn iåldern 8månader lever itrångboddhet. Trångboddheten är störst bland ensamståendeföräldraroch bland föräldrar födda utanför Europa. Trångboddheten är störst istäderna iskåne. Nästan nio av tio mammor är föräldralediga eller tjänstledigadåbarnetär8månader. Detärvanligare med fast anställning eller att ha eget företagbland pappor/partners än bland mammor, medan det omvända gäller för vikarie-, timanställning samt avsaknad av anställning. Nästan var tionde familj har svårt att fåpengarna att räckatill idet dagliga livet såsom till mat, kläder, räkningar och löpande utgifter. Den ekonomiska stressen ärstörst bland ensamstående föräldrar, bland föräldrar födda utanför Europasamt bland desom står utanför arbetsmarknaden. R2010:01 28

38 2.5 REFERENSER 1) Wikipedia. 2) Barns hälso-och levnadsförhållanden Socialmedicinska enheten, UniversitetssjukhusetMAS ochprimärvården Skåne, Barnhälsovårdens UtvecklingsenhetSydväst. 3) Folkhälsan isverige. Folkhälsomyndigheten. Årsrapport Sverige-Arsrapport-2014/ 4) Statistiska centralbyrån. 5) Barnombudsmannen Klara, färdiga, gå! 6) Statistiska centralbyrån. LE LE0102 LE0102 B/SamboformForalder2/?parttable=&rxid=480fc97d-4a22-4b c9f4699e7bf 7) Statistiska centralbyrån. 8) Bäckman H.Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering. Social rapport Socialstyrelsen ) Statistiska Centralbyrån. Information om utbildning och arbetsmarknad. Rapport 2013: ) Rahkonen O,Lahelma E, Martikainen P, Silventoinen K.Determinants of health inequalities by income from the1980s to the1990s in Finland. Journalof Epidemiologyand Community Health. 2002;56(6): ) Geyer S,Hemstrom O, Peter R, Vagero D. Education, income, and occupational class cannot be used interchangeably in social epidemiology. Empirical evidence against a common practice. JournalofEpidemiologyand CommunityHealth. 2006;60(9): ) Fritzell J,Nermo M, Lundberg O. Theimpactofincome: assessingthe relationship between incomeand health in Sweden. Scandinavian JournalofPublicHealth. 2004;32(1):

39 13) Mackenbach JP, Martikainen P, Looman CW, Dalstra JA, Kunst AE, LahelmaE,etal. The shapeofthe relationship between income and self-assessed health:an internationalstudy. InternationalJournalofEpidemiology. 2005;34(2): ) Lynch J,Smith GD, Harper S,Hillemeier M, Ross N, Kaplan GA, etal. Is income inequality adeterminant of population health? Asystematic review. Review Milbank Quarterly. 2004;82: ) Marmot M. Status syndrome. London: Bloomsbury; ) WHO. Closing the gap inageneration. Health equity through action onthe social determinants of health. Commission on social determinants of health. Final report ) Backlund E, Sorlie PD,Johnson NJ. The shapeofthe relationship between income and mortality in theunited States. Evidence from the National Longitudinal Mortality Study. Annals of Epidemiology. 1996;6(1):12-20; discussion ) Lindén-Boström M, Persson C, Eriksson C. Neighbourhood characteristics,social capital and self-rated health -apopulation based surveyinsweden. BMC Public Health 2010; 10: ) Lindström M, Modén B,Rosvall M. Alifecourse perspectiveoneconomic stress and tobacco smoking: apopulation based study. Addiction 2013; 108(7): ) Bremberg S. Statens folkhälsoinstitut:barns och ungas hälsa. Kunskapsunderlagför folkhälsopolitisk rapport ) Barnhushållens ekonomi utveckling, omfördelning och valfrihet. Socialförsäkringsrapport 2014:11. Försäkringskassan