Rävåskyrkan. Espenäs 50 år. Espenäs väntar på oss. Hälsning från Rävåskyrkans församling, en del av Equmeniakyrkan

Transkript

1 Rävåskyrkan Nr. 2 Hälsning från Rävåskyrkans församling, en del av Equmeniakyrkan Espenäs 50 år Espenäs väntar på oss 2015

2 Ordet Allting har sin tid Så står det i Predikaren, en av de mest pessimistiska böckerna i Gamla testamentet. Och så är det, vi vet det. Allting som har en början har också ett slut, och allting är bra för sin tid, om det får ha sin tid, som Börge Ring skriver i en av sina sånger. Utan tvekan är det Predikaren som inspirerat honom. Det började i Vall I Rävåskyrkan finns Mariasalen. Den har sitt namn efter Maria Nilsdotter, alias Mor i Vall. Hon står som portalfigur vid tillkomsten av mycket av det som idag är Rävåskyrkan. Maria, född 1811, bodde med sin familj i Vall där hon efter sin omvändelse till Kristus startade, först ett barnhem och sedan en skola. Många var de barn om under årens lopp kom att bo på barnhemmet. Det fanns inte mycket pengar, men man gjorde vad man kunde. Arbetsförening För att få lite inkomster startade man i början av 1860-talet en arbetsförening. Ur dess stadgar, från 1863, kan man läsa: Denna arbetsförening har till ändamål att genom gåvor och arbeten samla medel till befrämjande av Kristi rike i anda och sanning, såväl i hemlandet som i utlandet. Av de influtna medlen går hälften till barnhemmet i Vall,.... Rekommenderad arbetstid var fem timmar vid varje samling. Verksamheten växte och föreningen fick flera avdelningar. När missionsföreningen övertog uppsikten över barnhemmet knöts också arbetsföreningen till missionsföreningen. Så småningom upphörde arbetsföreningen och syföreningarna växte fram. Sista symötet Allting har sin tid Så tänker jag om församlingens liv. Sett över tid är det mycket som ändras, verksamheter kommer och går. Den mest seglivade verksamheten, vid sidan om själva gudstjänstfirandet, är nog symötet. Så länge vår församling har funnits har det i någon form funnits symöten. Men nu har det haft sin tid, i varje fall i den form som nu går i graven. I stället växer det fram nya verksamheter, t.ex. Stickcafé. Men jag tror inte att man måste ha profetisk gåva för att säga att det nog inte kommer att leva i 150 år. Nu för tiden ändras allt mycket fortare än förr. Allting har sin tid Också våra liv går i faser. Den ena avlöser den andra. Först är man barn, sedan en ungdom. Så ska man utbilda sig, bilda familj, arbeta och försörja sig. Till sist blir man statsanställd, dvs pensionär. Det känns lite vemodigt att efter femton år sluta som pastor och föreståndare i Rävåskyrkans församling. För mig, eller oss, för min fru Agneta och jag tänker likadant i den frågan, har ionsföreningens arbete. Då alla kvinnor var hemmafruar kunde syföreningarna samlades dagtid. Det var inte bara församlingens damer som deltog, på vissa hålla var merparten inte medlemmar i församlingen. Över tid har samhället förändrats. Idag är de flesta kvinnor förvärvsarbetande. Syföreningen blev en verksamhet för pensionärer. Med åren har antalet deltagare minskat. Deltagarna har åldrats för att till sist inte orka vara med längre. Inga nya har tillkommit. Därför har styrelsen tagit ett beslut om att symötet i sin nuvarande form ska läggas ner. Idag finns andra samlingar som lockar: Tisdagsträffen och Stickcafé, för att nämna några. Allt har sin tid. Sista symötet När nu den sista syföreningen upphör är det med ett stort Tack till Gud för vad den och de andra fått betyda under alla år. Det är med stolthet och glädje vi möts till det sista symötet måndagen den 27 april i Mariasalen. Välkommen med! det varit goda år. Vi har växt in i församlingen och samhället och kommer att finnas kvar. Nu gäller det att hitta en bra plats i kyrksalen. Perioden som föreståndare har haft sin tid. För mig känns det oerhört gott att frågan om efterträdare redan är löst. Jag hälsar Per Wärmegård välkommen in i uppgiften som föreståndare. Gud har all tid Finns det då inget som är beständigt, som förblir över tid? Jag kan bara tänka mig en sak och det är Gud. Han fanns före allt och kommer att finnas när allt annat förgår. Himmel och jord ska förgå, men Herren består. Därför är det mot honom vi får luta oss när vi tycker att allting ändras. Vi får göra det som enskilda och som församling. Tack Ett stort TACK till alla er som läst den här spalten genom åren. Må Gud välsigna er alla! Ekonomisk hållbarhet Ordet ekonomi kommer ifrån grekiskan och betyder egentligen läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet eller brist. Betydelsen av knapphet är att de resurser man har är begränsade i förhållande till vad man skulle behöva och önskar sig. Vi har i dag i våra s.k. ekonomier hamnat mycket långt ifrån den ursprungliga betydelsen av ordet ekonomi. Vi behöver en ny typ av ekonomi, som bryter mönstret med en ständigt ökande energi- och materialomsättning. Skälen är tre: 1, Stigande priserna på energi och råvaror leder till lägre tillväxt. 2, Klimat och ekosystem är i fara som en följd av nuvarande tillväxttänkande. 3, En omställning till cirkulär ekonomi där resurserna används effektivare, vilket leder till att jobben ökar. Boktips: Från dystopi till ekoekonomi av Ingemar Tigerberg Bankruptning nature av Anders Wijkman och Johan Rockström. Miljö och omställningsgruppen Syföreningar Det kom att finnas syföreningar på många platser. De handarbeten man gjorde såldes vid den årliga auktionen och pengar som kom in gick till miss- 2

3 Pastor går i pension i sommar efter 15 års intensivt arbete i vår församling. Församlingsbladet vill naturligtvis göra en intervju med den blivande pensionären. Hur hamnade Du i Karlskoga? Det var dags att flytta efter 14 år i Bollnäs. Barnen var utflugna. Agneta och ville gärna flytta till Värmland, vilket jag inte hade något emot. Där fanns flera tjänster lediga. Vi valde Karlskoga och det har vi inte ångrat. En pastor jobbar ibland helt ensam och ibland tillsammans med många. Hur upplever Du den växlingen? Jag har inga problem att jobba ensam men arbetar gärna tillsammans med andra. Är flera med och förbereder något får man flera perspektiv men det kan också bli mer tungrott. Bönder och nattvakter jobbar mer ensamma än en pastor. En viktig arbetsuppgift för en pastor är predikan. Hur har Du gjort för att orka med flera tusen predikningar under över 40 år som pastor? Det är roligt att predika. Det är spännande att locka fram ett budskap ur texten. Jag börjar förberedelsen med att läsa texten. Sen frågar jag mig vad vill den säga oss nu. Ibland fastnar jag för ett ord och ibland hittar jag ett tema. De olika texterna i evangelieboken speglar temat. Med åren har jag blivit mindre intresserad av detaljer. Nu frågar jag mera efter var textens centrum. Varje text har en sjutums spik. Den ska dras fram. Det som angår mig angår också andra. Det som inte berör mig, berör inte andra heller. Jag ska in med mig själv i predikan. Både jag själv och samhället är annorlunda nu än i början av 70-talet. Alla predikningar har jag sparat. Men jag tittar aldrig på dem innan jag ska hålla en ny predikan över samma text. Jag läser inte heller i förväg utläggningarna i Sändaren. Det kan låsa mig. Däremot kan jag läsa exegetiska kommentarer, det vill säga språkliga och historiska förklaringar. Min inställning till predikotexterna har förändrats över tid. I min ungdom tyckte jag att texter från evangelierna var svåra och texter från breven var lättare. Nu är det tvärtom. I evangelierna finns levande människor som möter Jesus på olika sätt. De här mötena inspirerar till predikningar om oss och om hur Jesus utmanar oss i vår tid. Hur arbetar Du med själavården? Det är viktigt att möta människor i ögonhöjd, att lyssna, att delta i tankeprocessen, att hjälpa till med att se problem från olika håll. Intervju med Som själavårdare är jag inte rådgivare utan bollplank. Människor måste själva ta sina beslut. Jag har svårt för rollen som mentor, vägledare. Det ger vibbar att jag är en som vet mer. Jag tycker att det är bättre att vara en medvandrare. Du har jobbat mycket med ekumeniken. Tycker Du att samarbetet med andra församlingar har gått framåt eller bakåt under de här 15 åren? Under hela pastorstiden har ekumeniken varit viktig för mig. Ibland har det varit lätt och ibland svårt. I Karlskoga är ekumeniken informell numera. Det beklagar jag. Men vi har goda tankar om varandra. Fast vi har mindre gemensamt med varandra nu än för 15 år sedan. Församlingarna har utvecklats åt olika håll. Ändå talar vi väl om varandra men ekumeniken är mer sårbar nu. Jul- och påskvandringarna i Rävåskyrkan och dagkolloveckorna på Espenäs är populära. Ge exempel på hur du jobbat med dem! Alla tre sakerna fanns när jag kom. Efterhand hittade jag en nivå som passar våra resurser lokalmässigt och personellt. De lärare som tar med sig sina skolklasser hit säger att vi har ett bra koncept. De kommer år efter år. På dagkollot är barnen några år äldre och får välja mellan olika aktiviteter. Andakten är gemensam för alla. En del överåriga barn vill gärna komma tillbaka. Det finns med andra ord en stor efterfrågan. Du arbetar också som pastor på fängelset. Berätta något om det! Som pastor på en kriminalvårdsanstalt är man någon utifrån. Kriminalvården betalar min lön men lägger sig i praktiken inte i verksamheten. Jag är en samtalspartner till de intagna, en slasktratt och får höra många besvikelser över samhället och kriminalvården. Man måste tänka på att bakom brottslingen finns en människa som är värd respekt. Jag möter en eller flera i samtal och jag har gudstjänster. Till dem kan hälften av avdelningen komma. När vi firar nattvard brukar vi använda pilgrimsmässan. Alltid möts jag av hövlighet. Nästan alla vill träffa mig. De väljer vad de vill tala med mig om. Alla vet att jag har tystnadsplikt. Om Du jämför den kristna trons ställning hos enskilda och i samhället för 40 år sedan och i dag, hur ser det ut? För 40 år sedan såg sig de flesta svenskar som en del av en kristen kultur. I dag ser man sig som en del av en sekulär kultur. Den kristna tron är en tro bland andra. Vi ser det bland annat i hur snabbt antalet dop och konfirmationer, kyrkliga vigslar och begravningar minskar i antal. I det sekulariserade Sverige ställs kyrkorna inför stora utmaningar. Vad ska Du göra nu när du blir ledig? Jag kommer att fortsätta med arbetet på anstalten en tid. I församlingen kommer jag bara att delta i verkställande grupper, aldrig i beslutande. Det blir spännande och roligt men frustrerande. Sen ska jag pyssla om huset, frugan, barn och barnbarn samt motorcykeln. Och jag tänker leva med i församlingen säger pastor Robert som avslutning på intervjun. Anders Rubenson Tackfest Sista helgen i maj inbjuder församlingen till avtackningsfest för Agneta och. Deras barn och barnbarn kommer också att vara med. Alla är välkomna att delta i samkvämet på lördag kl och i Högtidsgudstjänsten på söndag Representanter för andra församlingar kommer att inbjudas. Glöm inte att anmäla dig, för du kommer väl med! Styrelsen 3

4 Espenäs i helg och söcken under 50 år När Espenäs skapades 1965, betydde det bland annat att församlingen fick en ersättning för den sommarlokal som Salemsparken erbjudit. Det nya sommarhemmet var en idealisk plats för till exempel scoutverksamhet under större delen av året, ett eldorado för olika åldrar. Det låg inte längre från kyrkan än att även barn kunde cykla dit. Och även de vuxna fick en stimulerande växelverkan mellan stad och land, när somrarnas gudstjänster förlades dit. Tack vare en rad personer med initiativkraft, personligt kunnande och materiella resurser i kombination med goda kontakter tog planeringsarbetet fart i början på 60-talet. Motorer i själva byggandet blev Karl-Erik Aronson som tog fram ritningar via arkitekt Stigler, Gösta och Karl-Erik Johansson som stod för markplaneringsarbetet samt byggmästare Oscar Frykland hos Lindgrens byggfirma. Mycket har förstås gjorts och förändrats under de 50 åren. Många har särskilt uppskattat "Sanitetshuset" med dess bidrag till komfort för alla och särskilt för hajker och andra dygnsvistelser på gården. Vi har fått ett helt nytt, praktiskt kök med en rejäl diskmaskin, brygga vid sjön, klockstapel, bollplan och mycket annat. Av en rad skäl tror jag att de allra flesta trivs på Espenäs. En gudstjänst eller en programkväll känns intimare och mera familjär, när lokalen "har krympt" från Rävåskyrkans långa och höga lokal till Espenäs känsla av kapell. Växtligheten och sol över Möckeln har förstås stor betydelse för vår upplevelse och gör det extra lätt att prisa vår Skapare! Inger Almlöv drog vid sekelskiftet igång "dagkollo" för sommarlediga barn, en verksamhet som alltjämt fungerar med hjälp av några vuxna medarbetare. Under ett antal somrar har personer på kommunens äldreboenden bjudits ut till en eftermiddag i den sköna naturen. Under många år var nog sommarens höjdpunkt för både stora och små den så kallade Espenäsdagen, en dag med gudstjänst, lunch, bollspel, fika, tipspromenader, bad och allmänt, kravlöst umgänge. och Valborgsmässoafton var länge ett riktmärke för vårens ankomst till gården, sedan flitiga händer och armar städat inne och runt knutarna, innan vårtal och manskör kunde njutas före brasa, varmkorv och fika. Det senare extra viktigt, eftersom man ofta frös. Ett år låg det så mycket snö att man inte kunde köra ner till gården. Både vårtalaren och manskören hänvisades till Missionskyrkans trappa! Trots 50-årsjubileet dristar jag mig nu att påstå: Espenäs har sina glansdagar bakom sig. Varför har det blivit så? Gården är densamma, ja bättre än förr. Det är tiden och samhället som har förändrats. På 60-talet hade inte barn och tonåringar 3-4 aktiviteter att delta i varje vecka, inga knattelag tränade fotboll på söndagar och ytterst få fäder och mödrar spelade golf då. Bara en del studenter lämnade Karlskoga för studier på annan ort. För 50 år sedan hade inte TVserierna slagit klorna i folk. Hylands hörna hade ju visserligen alla sett och var ett kärt samtalsämne även vid kyrkkaffet, där man ju sällan talar om dagens predikan.. Ett tydligt exempel på hur våra levnadsvanor påverkade Espenäs var midsommarfirandet. När alltfler familjer fick tillgång till fritidshus och ungdomarna inte var begränsade till hemorten i sitt firande, så glesnade leden i ringarna runt midsommarstången, där så småningom bara några tappra barnfamiljer utmanade de små grodorna. Den kvardröjande känslan är dock tacksamheten över vad Espenäs har fått betyda för ett par generationer i form av gemenskap, upplevelser och glädje. Och jag hoppas att den uppväxande generationen ska erfara, hur fint livet kan vara även utan en mobil i handen och en poplåt i örat, så att koltrastens ljuva toner vid Espenäs kan ge tillvaron ytterligare en dimension. Jerker Stomsjö Carin Adolfsson Jag minns när Espenäs byggdes. Vi målade trädgårdsmöblerna i gult och rött. Kom de från Salemsparken? Jag kommer inte ihåg. SMU hade en liten segelbåt. Killarna var mycket ute i den vi andra var också ofta på Espenäs. Vi stannade efter möten och samlingar, badade, spelade volleyboll. På lördagskvällarna var det alltid någon sångare eller en ungdomskör någonstans ifrån. Vi tonåringar kom alltid på cykel. Espenäs i framtiden? Ja det finns alltid ett behov av att komma nära naturen på sommaren. Gudstjänsterna är viktiga! Kanske dagverksamhet, kollo? Eva Furendal Espenäs var en väldigt stor tillgång redan från början. Det blev ett begrepp! På söndagarna hade vi kyrkbuss. Senare organiserad kyrkskjuts med bilar. Lördagskvällarna hade vi program, ofta 4 Tankar och minnen om Espenäs med lokala sångare t.ex. familjen Stridh. Många kom, det var lättare att samla folk, kanske för att det var ekonomiskt möjligt för många att komma. Det var alerta program, inte bara underhållning. Jag minns att kyrkoherde Hatt hade en kväll om samlevnad. Den allra första Espenäsdagen ansvarade jag för tillsammans med Karl-Axel Mosserud och Kjell Svensson. Vi visste inte hur många som skulle komma om några. Men det blev en succé som fortsatte i många år. Det har växlat med aktiviteter, en period hade vi ekumeniska dagträffar. De betydde mycket för många. Våffelkvällarna var trevliga, men rann ut i sanden när färre kom. Vad kan Espenäs betyda i framtiden? Jag är inte optimistisk. Det är svårt att samla folk numera, svårt att locka med sångare om inte den medverkande är känd från TV. Men sommarkollo är viktigt. Och en hel del skolklasser hyr för aktiviteter. Så visst... Några familjer har också varit på Espenäs för barndop eller minnesstund efter begravning. Trots allt tror jag att Espenäs har en framtid och kommer att finnas till i många år för glädje och välsignelse. Karin Ericsson Alla dessa somrar på Espenäs! Där har jag dansat runt midsommarstången både som barn, tonåring och mamma. Där träffades vi ungdomar för volleyboll, fika och andakt. Mannekänggäng på Espenäs

5 RÄVÅSKYRKANS UNGA Vårhajk i Bjurtjärn En gång till fick vi komma till Gunnar Petterssons skog. Den stora tallen som vi brukar titta på står kvar och växer bara långsamt numera. Gunnar uppskattar dess ålder till ca 320 år! Vi, det är tre scoutpatruller från Rävåskyrkan som haft hajk. Hela lördag eftermiddag gick vi i värmande vårsol. Gunnar berättade om skogen, skogsbruk Och ser man på! Vi hittade just ett sådant ägg. Färggrant och stort låg det där i mossan. Det var fullt med godisägg. Oj så gott! (Gunnar hade hittat på det där om Smalnäbbad Morkulla.) Vi hade också en svår vattentävling. Det gick ut på att bära en burk med vatten över stock och sten utan att spilla. Vi i patrullen fick hjälpas åt att lyfta burken Balanskonst med vatten Gunnar Pettersson berättar om skogen och om djuren. Överallt såg vi spår av vildsvin. De bökar upp marken när de letar efter mat. Han berättade också om den Smalnäbbade Morkullan, en märklig fågel. Den lägger bara ett ägg. Inuti det finns många små ägg. Om ett djur kommer och tar ägget så blir det inga fågelungar alls det året. På Espenäs hade vi vår bröllopsfest, Thorbjörn och jag. Där har jag sovit över med ungdomsgrupper och skolklasser. Oräkneliga är de möten jag upplevt på Espenäs, både samlingar av olika slag och möten med människor som betyder mycket i mitt liv, mina vänner. Det finaste minnet jag har från Espenäs var en underbart vacker sommardag för femton år sedan. Luften var klar, solen fick vattnet att glittra och hela platsen andades frid och harmoni. Musik ljöd ur skivspelaren på bryggan när de sex unga dopkandidaterna, en efter en, vadade ut i vattnet till pastor Anna. Det var vår dotter Elin, kusin Christoffer, Anna och Lina Larsson, Hanna Pettersson och Elin Lindstedt. I vårt fotoalbum finns bilder på var och en när de står där, vitklädda i Möckelns vatten för att, som det står i Romarbrevet, få nytt liv genom dopet in i Kristus. Det är vackert. Dopet är något vi tryggt kan luta oss mot över de värsta stockarna och i backarna. Patrullen Björnen vann. De hade lyckats bära ner 1,5 l vatten. Sedan gick vi ner till vindskyddet och lagade middag medan Anders Johansson, en vän till Gunnar, berättade mer om vildsvin. Det blev ganska kallt framåt kvällen så det var skönt att få åka till kyrkan för att sova. Britta Fredman Scout i Rävåskyrkan Barn i klasserna 1-6 Tisdagar Ledarkontakter: Britta Fredman, tel Anna-Lena Hårsmar, tel Göran Edel Dopkandidater nere vid bryggan vid Espenäs när tvivel kommer. Det vittnar om vår tillhörighet, i evighet. Min förhoppning är att Espenäs även i fortsättningen får vara en plats för gemenskap och möten, en plats där människor kan finna frid för ande, kropp och själ. För mig har Espenäs betytt mycket, Espenäs var ingången till Gud för mig. Jag har alltid upplevt gården som tilltalande. Lördagskvällarna har jag tyckt om med sång- och musikprogram. Platsen är ett fint sommarställe för oss i församlingen, speciellt när man bor i lägenhet. När man ansvarar för servering m.m. blir det en fin arbetsgemenskap, precis som vi har i kyrkan. Midsommar, så som vi firade det förr, var trevligt, men jag stred inte för att ha det kvar. Vad gäller evangelisation så har jag inte varit så bra på att ta med vänner. Framtiden på Espenäs beror på om det finns en vision, en vilja att sätta upp nya mål. Kanske finns det möjlighet till nytänkande. Den ambition som nu råder har gjort att vi inte har program varje lördag. Vågar vi ta nya kontakter, bjuda in nya samverkanspartners? Britta Fredman 5

6 Det sista symötet Symötet har varit en del av församlingens liv så länge församlingen funnits. Måndagen den 27 april kommer det sista symötet att hållas. Det blir sånger, drama, minnen mm, och naturligtvis något gott att dricka och äta. Ta gärna på dig gamla kläder vid detta tillfälle. Paulusgudstjänst Under vintern har Paulus varit föremål för studier och samtal. Gudstjänsten den 3 maj kommer att ställa Paulus, hans liv, missionsgärning, författarskap och teologi i centrum. Pilgrimsvandring Vårens sista vandring blir lördagen den 9 maj. Vi möts i Rävåskyrkan. Glöm inte fikat! Kyrkokonferens Equmeniakyrkans kyrkokonferens äger rum i Göteborg den maj. Det är möjligt för fler än ombud att delta i samlingarna, inte minst de många gudstjänster som inramar konferensen, bl.a. evangelisternas möte 13 maj. Espenäs 50 år I sommar är det 50 år sedan verksamheten började på Espenäs. Självklart kommer det att uppmärksammas på olika sätt. Lördagen den 23 maj återupplivar vi Espenäsdagen. Under några eftermiddagstimmar kommer olika aktiviteter att äga rum på gården. Mat kommer att serveras. Kvällen avslutas med en sång och musikafton där sångvalet får spegla de 50 åren som gått. Boka in den 23 maj i din almanacka. Tackfest Lördagen den 30 maj kl säger vi vårt tack till som, efter 15 år som pastor i vår församling, nu slutar och blir pensionär. Avslutningsfesten inkluderar middag som kostar 100 kr. Anmäl dig/er senast 24 maj till Ann- Christin Johansson, tel , eller Patrik Boman, tel Programinslag välkomnas. Styrelsen AKTUELLT Espenäsprogram Programmet för sommaren på Espenäs är i stort sett färdigt. Det finns på sista sidan i detta blad. Espenäsprogrammet finns i kyrkan, och på nätet, från mitten av maj. Ny pastor Per Wärmegård heter församlingens nya pastor. Han tillträder tjänsten den 1 augusti, men installationshögtiden blir först sista helgen i augusti. På lördagen, den 29 augusti, blir det välkomstfest då vi i familjära formar hälsar Per och Ingegerd välkomna till Karlskoga och församlingen Installationen sker i gudstjänsten, söndagen 30 augusti och förrättas av vår regionala kyrkoledare Helen Friberg. Stickcafé Terminens sista stickcafé har redan ägt rum. Men var vid gott mod. Cafét återkommer i höst. 17 september 8 oktober 29 oktober 19 november 10 december Tisdagsträffen Kommande termin blir det Tisdagsträff var tredje vecka, mot att den nu ägt rum en gång i månaden. Följande datum är inbokade: 22 september, 13 oktober 2 november 24 november 15 december Redan är den första samlingens gäst bokad. Har du förslag på spännande gäster och program, hör gärna av dig till församlingsföreståndaren eller någon annan som har ansvar för samlingarna. Scoutgruppen växer Vi behöver bli fler ledare. Kanske du är en av dem? Almanacka, riks & region Maj 2 Inspiration: Lovsång Eskilstuna 5 Samtalsdag Kyrka-Samhälle, Bromma 8-10 Xperience, tonårsläger, Örestrand 9 En dag om mångfald, Borlänge 10 Budkavlekamp, scouttävling, Rimforsa 13 Evangelisternas möte i Göteborg Kyrkokonferens, Göteborg Inledningsgudstjänst torsdag morgon. Ordinationsgudstjänst lördag kväll. 24 Gospelworkshop, Sösdala Bikerhelg, Rörviksgården Juni Tonårsläger Enter, Vägsjöfors 22-4/7 Kristendomsskola, Sjövik Juli 1-5 Tonårsläger Folkrace, Töcksfors Ska-Ut, grön del. 26-1/8 Fjällvandring, Grövelsjön 6

7 ALMANACKAN April 26 sö Gudstjänst 4:e i påsktiden. Vägen till livet. Offerdag för mission i Sverige 27 må Symöte, församlingens allra sista Minnen, sånger, drama, servering (klä dig gärna i kläder från förr) 29 on Nattvard och bön Maj 3 sö Gudstjänst med nattvard 5:e i påsktiden. Att växa i tro. 6 on Nattvard och bön 7 to Bibelsamtal Vi läser Galaterbrevet i ny översättning 9 lö Pilgrimsvandring Samling vid Rävåskyrkan. Medtag fika. 10 sö Gudstjänst Bönsöndagen. Bönen Miljö och omställningsgruppen.. 13 on Nattvard och Bön 17 sö Gudstjänst Sö före pingst. Hjälparen kommer Maj Andersson. 20 on Nattvard och bön 21 to Sångstund på Nickkällan 23 lö Espenäs 50 år Grillfest Minnen, lekar, servering mm Sångkväll Sånger under 50 år av korv och bröd. 24 sö Gudstjänst Pingstdagen. Den heliga Anden. Lennart Johansson sjunger Avslutningshelg för lö Tackfest Se information på sidan 6. Obs. anmälan behövs Sö Gudstjänst Hel. tref. dag. Gud - Fader, Son och Ande. Anna-Lena Hårsmar. Sång av Karlskoga Gospelkör. Juni - Juli - Augusti Se separat Espenäsprogram på sid augusti Välkomsthelg för Per Wärmegård Lö Sö September Festkväll Per Wärmegård hälsas välkomna i församlingens gemenskap under familjära former. Installationsgudstjänst 13 e tref. Medmänniskan Regionale kyrkoledaren Helen Friberg, Per Wärmegård. Anna-Lena Hårsmar m.fl.. 6 sö Gudstjänst med nattvard 14 e tref. Enheten i Kristus Per Wärmegård. 13 sö Gudstjänst 15 e tref. Ett är nödvändigt Per Wärmegård. 17 to Stickcafé 20 sö Gudstjänst 16 e tref. Döden och livet Per Wärmegård. 22 ti Tisdagsträffen Liv i sikte. Astrid Ståhlberg berättar om arbetet med kriminella på båten Paulus.. 27 sö Gudstjänst 17 e tref. Rik inför Gud Sven-Erik Sundström predikar Reservationer för ändringar. Se lokala predikoturer Studie o kulturverksamhet sker i samverkan med Bilda, studieförbundet för kyrka och samhälle 7

8 Espenäs Rävåskyrkan Adress Badstugatan 39, Karlskoga Hemsida: Expedition Öppen: oftast tis Telefon: expedition kök o kapprum Pastor: E-post: robert@badagard.se el. pastor@ravaskyrkan.se Telefon: bostad: mobil: Per Wärmegård Adress: Hedgatan 27, Kga E-post: pastor@ravaskyrkan.se Telefon: mobil: Pastor fram till 31 juli Ordförande: Anna-Lena Hårsmar Kassör Patrik Boman Fastighetsskötare Bernt Würsig Bengt Gibson Plusgiro: Församlingen: Bankgiro Församlingen: Konto för automatisk överföring Rävåskyrkans Församlingsblad Redaktionsgrupp: Anders Rubenson Bertil Skagerstrand Pastor Per Wärmegård från 1 augusti Britta Fredman Jerker Stomsjö Ansvarig utgivare: Prenumerationspris: 60 kr/år insättes på plusgiro MAJ 23 lö Espenäs 50 år Gemenskapsdag Lekar, muntrationer, gemenskap, grillning, tipsfrågor Sånger under 50 år Församlingens sångare medverkar JUNI 7 sö Gudstjänst, nattvard leder och predikar 11 to Sångstund Nickkällan 13 lö Ljusa nätter En musikstund med John och Sara Björkehed, (fd Nordqvist) 14 sö Gudstjänst leder och predikar. Missionsinformation och -kollekt Midsommarhelgen 20 lö Midsommardagen Gudstjänst på Hembygdsgården 21 sö Gudstjänst Psalmerna talar (1) leder och predikar 27 lö Visor längs vägen Tankar och toner av och med Anna Eriksson, från Köping 28 sö Gudstjänst, nattvard Psalmerna talar (2) leder och predikar JULI 2 to Sångstund Nickkällan 4 lö Visor om tro och vardag Lasse Siggelin från Jönköping, sjunger och berättar. 5 sö Gudstjänst Stefan W Sternmo svarar för ledning och predikan Musik: Ulf Östeby. 12 sö Gudstjänst Lars-Erik Jonsson från Örebro predikar. Maj Andersson leder 19 sö Gudstjänst Bernt Johansson leder Åke Stenlund predikar Musik: Solveig och Nils Gunnar Nilsson 25 lö Visor om livet och oändlighetsperspektivet Karlskogas egen vissångare Tore Kjäll sjunger och berättar 26 sö Gudstjänst Gunnar Hårsmar predikar. AUGUSTI 2 sö Gudstjänst, nattvard Per Wärmegård predikar. Anna-Lenar Hårsmar leder. 8 lö Sån t som bär Arvid Lundtoft och Jenny S Larsson sjunger och berättar 9 sö Gudstjänst Per Wärmegård predikar. Maj Andersson leder Missionsinformation och kollekt 16 sö Gudstjänst Per Wärmegård predikar 22 lö Favoriter i repris "...men en del föll i god jord". Tankar om sådd och skörd, om liv och död, om vila och arbete. Anders Andersson, Stockholm, sjunger o berättar 23 sö Gudstjänst Göran Edel Information om och kollekt till Gideoniternas bibelspridningsarbete. Manusstopp nästa nr. 15 augusti 8