Medlemsblad nr

Transkript

1 Medlemsblad nr Foto: Bengt Gustafsson Månadsmuddar, sid 21 Mer i detta nummer: Lokalföreningar...2 Ordförande har ordet...3 Designtävling...4 Medlemsförmåner...5 Boktips...6 Att vakta Stickas garnhörna...7 Att lyssna på stickning...8 Spinning Sirkka Könönen Beskrivningar Tips Sommargarner En yarnoholic på Teneriffa... 22

2 sidan 2. Sticka! är en ideell förening som vänder sig till alla som är intresserade av stickning (och att handarbeta med garn även i andra tekniker). Föreningen bildades mars 2004 med syftet att främja och ta till vara det växande stickintresset. Vi vänder oss både till er som redan kan sticka och till er som vill lära sig. I maj 2006 var vårt medlemsantal uppe i 640 medlemmar från hela landet samt grannländerna. Som medlem får du 4 nummer per år av vårt medlemsblad inbjudan till stickcaféer, resor och andra medlems aktiviteter tillträde till hemsidans medlemssidor komma i kontakt med andra stickintresserade vara med och påverka föreningens verksamhet rabatter i garnaffärer m.m. Medlemskapet kostar 300 kr per år. Anmälningsformulär finns på vår hemsida Du kan även skicka e-post till kassor@sticka.org. Välkommen som medlem! Vi tar tacksamt emot tips och idéer om aktiviteter runt om i landet. Du kan också anmäla stickträffar och kurser till hemsidans kalendarium kalender@sticka.org. Idag finns tolv lokalföreningar i landet som träffas regelbundet. Vår målsättning är att det ska starta fler! Det är inte svårt att bilda en lokalförening, det enda som krävs är att medlemmarna är enskilda medlemmar i Sticka! Hur ni sedan väljer att arrangera era stickträffar, kaffekassor eller ev. program är helt upp till er själva. Huvudsaken är att träffas och ha trevligt. Tack! Ett varmt tack till alla som medverkar i detta medlemsblad! En liten premie kommer till er med posten. Hör gärna av er med tips, förslag och bidrag till nästa nummer som kommer ut efter sommaren. Manusstopp är den 15 augusti. Mejla till bladet@sticka.org. Layout av medlemsbladet: Eva Byberg. Lokalföreningar Avigmaskan (Täby) träffas på lördagar kl i garnbutik Trassel vid Roslags Näsby station Kontaktperson: Christina Claesson E-post: avigmaskan@sticka.org Cafe Stickorna (Piteå) träffas på Ekbergs Konditori Kontaktperson: Ann-Lis Forsberg, Tenorgränd 10, Öjebyn E-post: annlis.forsberg@telia.com Dominomaskan (Älvsjö) träffas i Brännkyrkas hembygdsgård på Göta landsv 224, vid Älvsjö pendeltågsstation Kontaktpersoner: Ulla Östlund och Anne Sjöblom E-post: dominomaskan@sticka.org Kristianstadsmaskan (Kristianstad) träffas på Regionmuseets café Kontaktpersoner: Eva Frölich och Eva Martinsson E-post: kanalen@frolich.se, eva.martinsson@lamar.se Kullerbyttan (Stockholm) maskinstickare som träffas en gång per månad i Stickbutiken, S:t Eriksplan för datum och tider se kalendariet Kontaktperson: Annbritt Spåre E-post: kullerbyttan@sticka.org Linkmaskan (Linköping) träffas tillsammans med LKPGknitters på Waynes Coffee, Nygatan 20, varannan vecka, se spot.com/ Kontaktpersoner: Elisabeth Olofsson och Gudrun Gjellan E-post: linkmaskan@sticka.org Rundstickan (Örnsköldsvik) träffas på Örnsköldsviks museum, tisdagar jämna veckor Kontaktperson: Ulla Grundberg Larsson E-post: rundstickan@sticka.org StichnBitch-Stockholm (Stockholm) träffas hos Marias Garn, S:t Paulsg 20, onsd jämna veckor OBS se kalendariet Kontaktperson: Tanja Ledin E-post: stitchnbitch-stockholm@sticka.org Stick Opp (Malmö) träffas på café Intermezzo, Drottningtorget 6, varannan tis, jämna veckor kl Kontaktpersoner: Annette Hammar, Anna-Karin Andersson och Eva Eriksson E-post: stickopp@sticka.org Sticka & Trivs på Österlen träffas hos Margaretha, Hannas 11:7 För datum och tider se kalendariet på hemsidan Kontaktperson: Margaretha Nilsson E-post: eta@telia.com Stickorna (Hudiksvall) träffas på Mammas mat & café, Djupeg 37, tis kl Kontaktpersoner: Monika Blomdal och Margita Hamid E-post: stickorna@sticka.org Uppmaskan (Uppsala) träffas på Café Cappucino, Svartbäcksgatan, varannan måndag Kontaktperson: Liisa Byberg E-post: uppmaskan@sticka.org 2

3 ordförande har ordet. Äntligen är den långa vintern över och vi kan alla börja njuta av sommaren som är på gång och som ger många inspirationer till nya stickprojekt. Jag har, liksom många andra, drabbats av pollenallergi i år och det har betytt att alla mina stickprojekt legat nere ett tag. Men nu är det dags att plocka upp alla vilande projekt och jag känner mig väldigt inspirerad att sticka igen. Vår medverkan vid Syfestivalen i Sollentuna i början av mars i år var en stor framgång. Det var första gången vi deltog med en egen monter. Den blev mycket välbesökt och gav oss många nya medlemmar. Intresset var också stort kring våra workshopar på mässan. Ett varmt tack till alla som så generöst ställde upp och gjorde allt detta möjligt! Vi kommer att delta även vid höstens Syfestival i november. Det är så oerhört roligt att vi nu har tolv lokalföreningar runt om i landet och att dessutom ytterligare några till är på gång att bildas! För att ni lättare ska kunna ta kontakt med varandra finns nu en medlemsförteckning på den lösenordskyddade delen av vår hemsida. Vi har kontrollerat att vi får göra så hos Datainspektionen, som svarat att detta inte bryter emot några lagar. Listan kommer att uppdateras regelbundet vart efter nya medlemmar tillkommer. Vi hoppas att listan verkligen kommer till glädje och nytta! Jag hoppas att ni ofta går in på vår nyligen uppfräschade hemsida. Vi har som ambition att denna ska vara till för både för medlemmar och potentiella medlemmar. Därför är det viktigt att vi har en levande och spännande hemsida! Vi hoppas därför att ni alla vill vara med och bidra till att vi ofta kan fylla på med nya saker. Det kan vara sticktips, mönster, tävlingar eller rapporter och bilder från era träffar. Det gör inget om ni har material som är inte känns riktigt färdigt, vi hjälper gärna till att färdigställa både texter och layout. Med detta nummer av medlemsbladet kommer en inbjudan till er alla att delta i en designtävling med ett klurigt tema. Vi är mycket stolta och glada över att bland andra Katarina Brieditis har tackat ja till att sitta i juryn. Den juni har vår resekommitté arrangerat en spännande helg i Simrishamn på temat spedetröjor. Det blir visning av Österlens museums samlingar av både stickat och knypplat samt kurs i att sticka och dekorera spedetröjor med Inger Ohlsson. Det är Inger som har inventerat och dokumenterat dessa tröjor i samarbete med Hemslöjden Malmöhus och är säkert den som kan mest om denna kulturyttring. Sticka! kommer även i år att vara med vid Internationella hembygdsdräktens dag på Skansen i Stockholm den 20 augusti. Vi har som målsättning att vårt första mönsterhäfte Sticka! Muddar då är klart för försäljning. Har ni idéer eller tankar kring eventuella kommande häften vill vi gärna ta del av dem. Och även om det känns konstigt att redan nu prata om hösten så måste jag bara få avsluta med att påminna om utställningen med Kaffe Fassett som öppnar på Waldemarsudde i Stockholm i mitten av september missa inte den! Jag hoppas att ni alla får en varm och skön sommar med många fina stickstunder! Kathrine Foto: Sigrid Eldh 3

4 designtävling. HUVUDSAKEN Härmed inbjuds du att delta i vår första designtävling på temat Huvudsaken. Är stickning en huvudsak för dig? Eller tänker du på en sak att sätta på huvudet? Det är fritt att tänka, tolka och inspireras utifrån temat Huvudsaken. Syftet med tävlingen är att uppmuntra till eget skapande utifrån föreningens ändamål; att värna om stickning, virkning och andra liknande garnteknikers tradition, mönster och teknik samt främja och inspirera till utveckling inom nämnda tekniker. Förstapris: kr Andrapristagare: Överraskning värd ca 250 kr Tävlingsregler 1. Tävlingen är öppen för alla våra medlemmar, undantaget medlemmarna i föreningens styrelse samt deras familjer. 2. Det är fritt att arbeta i vilken teknik som helst, eller i en kombination av flera tekniker, bara materialet är garn. 3. Ditt bidrag måste vara en egen design. 4. Du behöver inte göra en färdig beskrivning till ditt bidrag, men bifoga gärna noteringar om hur du arbetat (till exempel teknik och material). 5. Alla bidrag får fritt användas av Sticka! Sveriges stickförening för bilder och eventuella beskrivningar på hemsidan eller medlemsbladet. 6. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. 7. Juryn består av Designer Katarina Brieditis, Hemslöjdskonsulent Charlotte Hellsten Husman samt Heléne Wallin, Triinu Andreassen och Maria Gustafsson från Sticka! Juryns beslut går inte att överklaga. 8. Vinnarna presenteras i samband med Syfestivalen i Sollentuna i november Bidragen återlämnas/returneras i samband med Stickas! årsmöte i mars Bifoga ditt namn, adress och telefonnummer i ett omärkt, slutet kuvert. Välkommen med ditt tävlingsbidrag som skickas till: Triinu Andreassen, Birger Jarlsgatan 113D 3tr, Stockholm senast den 1/

5 medlemsförmåner. 20% rabatt får vi hos Pärlehuset Tegnérgatan 14, Stockholm, tel och Förutom rabatten på butikens sortiment erbjuds Stickas medlemmar även rabatt på kursavgifter; 350 kr (ordinarie pris 500 kr), inkl 25% rabatt på materialkostnad under kurskvällen. Kontakta butiken för datum och tider! 10% rabatt får vi hos Vackra Ting på Roslagsgatan 23 i Stockholm, tel (gäller endast garner) Nysta på Luntmakargatan 50 i Stockholm, tel Trassel Stationsvägen 16 i Täby, tel Solveigs garn och handarbeten Brommaplan 411, Bromma, tel Anntorps Väv Österlånggatan 11, Stockholm, tel % rabatt får vi hos Hallfrídur Sigurdardóttir för köp av isländska garnet plötulopi, tel Övriga erbjudanden Marias garn på S:t Paulsgatan 20 i Stockholm, tel Gratis beskrivning av egen design vid köp av garn Skriv ut ditt medlemsbevis från hemsidan! GRATTIS! Vinnare i förra numrets utlottning av stickor blev Jenny Johansson i Kristianstad. 5

6 boktips. Beyond Stich and Bitch: reflections on Knitting and Life Afi-Odelia E. Scruggs Beyond Words Publishing, Inc Stich & Bitch har på några år blivit en folkrörelse. Google ger (!) träffar. Så det är verkligen på tiden med något kul och läsbart som också ger lite mer. Just det hittade jag i den helt otroliga boken Beyond Stich & Bitch av Afi-Odelia Scruggs. Bokens författare är sedan 40 år passionerad stickerska och garnsamlare, så hon vet vad hon skriver om. Dessutom är hon journalist och vet hur man får fram ett läsbart budskap. Rubriker som de nedanstående får mig att smälta. Den som dör med mest garn vinner Garnbutiker jag har besökt och älskat Behovet att sticka Själv är jag textillärare och älskar kapitlet där Afi-Odelia beskriver sin småskolelärare Mrs Duncan. Hon lärde hela klassen att sticka och det var Mrs Duncan som väckte Afi-Odelias livslånga passion för stickning. Författaren träffade sin lärare igen efter ett antal år och frågade varför hon lärde en klass med åttaåringar att sticka (textilslöjd fanns nog inte på schemat i USA på den tiden). Mrs Duncan svarade jo det var för att ni såg mig sticka och ville lära er. Är inte det härligt så säg? Tänk om skolan alltid kunde fungera så. Afi-Odelia avslutar kapitlet om sin småskolelärare med att erkänna att hon visst har haft användning för sina färdigheter i franska och matte, men det är stickningen som har vidgat hennes vyer på ett sätt som Mrs Duncan aldrig kunde ana. Eller? Här tror jag att den berömda journalisten underskattar textilläraren. Jag har på känn att Mrs Duncan visste precis vad hon gjorde. Genom stickning knyter man kontakter, den ger möjlighet att kommunicera med andra oberoende av språk och ursprung. Färdigheten att göra något med stickor och garn delar man med människor över hela världen. Det vet alla erfarna stickare. Till slut konstaterar Afi-Odelia att hon har många kontakter och massor av fina stunder att tacka Mrs Duncan för. På samma sätt är det med många av oss andra. Den som lärt oss ett hantverk har gett oss en gåva för livet. Sedan är det upp till var och en att göra något av den och ge den vidare. Och inte kan jag låta bli att hoppas att jag blir ihågkommen (som Mrs Duncan), av några elever som jag lärt stickningens grunder. Vare sig du är textilläre eller inte; läs boken! Den är upplyftande. Inga-Britt Tarnawski... Knitting rules! Pearl-McPhee, Stephanie Storey publishing, 2006 Jag har en sticknings-idol. En tjej som kan mycket, som vågar prova det mesta och som inte drar sig för att hänga ut sig själv. En tjej som får mig att drömma om garn och stickning och som gör mig ohyggligt avundsjuk. För inte nog med att hon gör allt, verkar veta allt och provar allt, hon skriver om det också. Och hon är rolig. Hon är så rolig att min kära sambo ibland stillsamt undrar vad det är som är så skojigt och, då jag försöker förklara, tittar på mig med en medlidsam blick och tycker att jag är konstig. Stephanie Pearl-McPhee, känd som Yarn Harlot i stickbloggarnas värld, är en människa som kan beskriva den mest vardagliga situation så att jag vrider mig av skratt. Och eftersom det mesta handlar om garn och stickning i en eller annan form, så känner jag allt som oftast igen mig i hennes berättelser. Det gör ju inte saken sämre. Hennes nya bok heter Knitting rules!. På engelska är titeln tvetydig, det kan ju betyda att stickning regerar eller att det handlar om sticknings-regler. Det handlar om hur du löser ett speciellt problem, hur du är redo inför akuta stick-situationer, hur du hanterar ditt garnlager (och inte visar hur mycket du egentligen har), hur du bemöter ickestickare, och mycket, mycket mer. Litet smakprov: Om du har svårt att bemöta folk som inte förstår varför du måste ha så mycket garn, så finns en lista på fem bra anledningar till att ha ett garnlager. Anledning nummer 1: Det finns folk som samlar på snäckor eller stenar. Nog sagt.. Tio tips på hur du känner igen stickare i en folksamling: Säg högt var det där en mal?. En stickare kommer att rycka till, allra minst. Stephanie går igenom garnsorter och redskap, varför man ska sticka ett prov, och hon gör det hela tiden med glimten i ögat: Det där garnet du lägger in utan banderoll, det som du tror att du kommer att komma ihåg vad det är? Det gör du inte. Lita på mig. Om du har läst hennes blogg, eller någon av hennes tidigare böcker, och gillar dem, ja då kan jag bara rekommendera dig att genast skaffa denna bok. Om du inte har läst någon av dem, gör det! Jag hoppas att du kommer att tycka lika mycket om Stephanie och hennes böcker som jag gör! Marika Lundgren 6

7 kåseri. Att vakta Stickas mässhörna som man till en stickerska Du får vakta sakerna medan vi är på årsmötet sa min fru. Ta med dig en bok. Det blir säkert långtråkigt annars. Jag vet inte något om stickning och tycker det verkar svårt. Det närmaste jag kommit stickning är att jag lärde mig stoppa strumpor på svamp i skolan. Varje jul fick vi mjuka paket från farsans faster som flyttat till Amerika Hon stickade jämt mörkgröna vantar och sockor. Det är väl mest gamla fastrar som stickar sockor fortfarande, utom min fru då som gör fina saker åt mig och våra pojkar. Visst kunde jag sitta vid Stickas bord och vakta grejorna medan alla var på årsmöte. Kom någon skulle jag bara vakta sakerna. Fina grejor var det som hängde på väggen bakom mig så jag fick inte lämna platsen. Sitta gick inte och någon bok hann jag aldrig öppna. Det strömmade till kvinnor i alla åldrar som berömde tröjan och schalarna på väggen, nöp i lapptäcket och fingrade på den grå tunna halsduken på bordet, kände på sakerna, frågade om vad stickföreningen var, om vi hade mönster till sakerna på bordet. Det var dubbla led med kvinnor som visade intresse för stickföreningen. Det pågick i fyra timmar. Många talade dialekt och hade rest långt ifrån till mässan. Flera bröt på främmande språk. Man höll i den fina barntröjan, utbyte åsikter om mönster och material och nickade i samförstånd åt saker i stickkonsten som jag står helt utanför. Många visste inte vad Internet var och ännu mindre en hemsida. Sticka kunde dock de alla. Jag kände det som om att här finns en stor gemenskap med hemliga ritualer som de flesta män står helt utanför. Gamla och unga, mammor och intresserade döttrar, intresserade mammor med mindre intresserade döttrar kom. Det Foto: Heléne Wallin kom väninnor i par som skrattade och visade oss vad de själva höll på med. En grabb som skulle virka handväskor och undrade om vi visste var han kunde få tag i 80-tals garn som glänste. Han skulle virka handväskor. Han frågade om föreningen omfattade virkning också. Två glada väninnor som visade oss vad de stickade själva just nu ville veta mer om föreningen. Gå med sa jag. Broschyren kommer ut fyra gånger per år och tanterna brukar träffas på kafé Vetekatten nere på stan och sticka. Det heter inte tanter utan vuxna damer, sa de och skrattade. Jag ber om ursäkt och jag ändrar mitt språkbruk. Någon fotograferade lapptäcket, flera strök den tunna halsduken mot kinden. Andra undrade hur man stickade in pärlor. En dam undrade om vi visste var hon kunde få tag i en motor till sin gamla japanska stickmaskin som inte fanns att köpa längre. Flera frågade om det fanns lokalföreningar där man kunde träffas. Stickerskorna ingår ju, förstod jag, i en gemenskap med anhängare i vart och vartannat svenskt hem. Här finns också en gemenskap som går över gränserna. Det här var något av det mest intressanta jag varit med om under vintern. Jan Carlsson Foto: Heléne Wallin 7

8 att lyssna på stickning. Två veckor före min deadline uppstod ett akut behov av att byta ämne på den artikel jag petat med en längre tid. Redaktören föreslog att jag skulle skriva om stickningspodcasts. Jag som hade lyssnat på sammanlagt tre avsnitt av KnitCast och inget mer. Men två veckor visade sig vara gott om tid att skaffa sig huvudvärk och en viss överblick över de sticksändningar som finns att tillgå. De är nämligen inte speciellt många, även om de på sistone börjat öka kraftigt i antal, (från under 10 till mer än 30). På svenska heter podcast poddradio eller poddsändning. Det innebär ett för radioskaparen enkelt sätt att skapa och distribuera en radiosändning som lyssnarna sedan laddar hem från Internet eller prenumererar på via ett RSS-flöde. Man kan lyssna på sändningen i sin mp3-spelare eller direkt på datorn. Man behöver alltså inte äga en liten bärbar manick för att kunna ta del av utbudet av poddsändningar inom ämnet stickning. Än finns inga svenska sticksändningar. Alla jag skriver om i det följande är på engelska. Det första poddradioprogrammet om stickning kom Det var KnitCast som skapas av Marie Irshad, boende i Cardiff (vad det verkar). Hon arbetar med radio professionellt och det märks. Hennes program utgörs av intervjuer med kända och okända stickprofiler i England och annorstädes. Hon besöker garnaffärer, utställningar och mässor. Om man besöker KnitCasts hemsida kan man ladda ner intervjuer med Debbie Bliss, Wendy Johnson, Stephanie Pearl-McPhee, Amy R. Singer och Lily Chin med flera. Det finns ett tjugotal sändningar i arkivet. Den andra stora stickpodcasten är Cast-On. Bakom Cast-On finns Brenda Dayne, en amerikanska som nu bor i och sänder från Wales. Foto: Heléne Wallin Ett av de stående inslagen i hennes sändningar är Dagens tröja där hon lägger ut texten om antingen den stickade tröja hon har på sig eller någon annan minnesvärd tröja hon stickat. Och hon har mycket att säga. Dayne är avsevärt mycket mer personlig i sitt program än Irshad. Många av de andra stickarna som nyligen börja göra poddradio tackar just Cast-On för all inspiration. Också Cast-On har ett tjugotal sändningar i arkivet på sin webbplats. Dessa två poddsändningar står i en klass för sig enligt min mening. Men det finns många fler därute. För att hitta sändningar använder man sig till exempel av söktjänsten Podcast Alley eller mediaspelaren itunes. Om man söker på knit eller knitting bör man få ett trettiotal träffar i Podcast Alley. De andra som börjat göra poddradio om stickning har lite olika inriktning. Jag har till exempel lyssnat på flera avsnitt av Math4knitters, ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Det var lite småtrevligt att höra hur man bäst räknar ut en personlig waist shaping (i tum räknat) Foto: Bengt Gustafsson 8

9 på morgonbussen. Hur man bäst tillgodogör sig faktainnehållet är dock lite oklart. Jag har också fördjupat mig i a guy with yarn issues och hans stickningsvardag, detta i sändningen It s a purl man. Bakom den står Guido Stein i Boston, en helt vanlig kille som stickar och känner ett starkt behov av stickfodral som inte är tillverkade av quiltat blommigt tyg. Han har också startat en stickgrupp bara för män. Pointy Sticks skapas av en tjej i Texas som stickat i ett år ungefär. The Mosh knit verkade mycket lovande när jag fick höra reklamsnutten i Cast-On. Brooklynne Michelle, en 24-årig punk knitter i San Francisco, utlovar bra musik till skillnad från alla andra poddsändningar. Men förutom att spela något ungdomligare musik än till exempel Brenda Dayne, spenderar hon sin sändningstid med att gnälla med en enerverande accent. Smått outhärdligt och knappast punkigt på något sätt. Ett annat bottennapp var den poddsändning där skaparen tillbringade tiden med att berätta poänglösa historier om sina får. Jag visar hänsyn och låter bli att tipsa om länken dit. Det finns en poddsändning som levererar sticknyheter, den heter Knitting News Cast, skapas av Rhonda Bell i Texas och är helt OK. Poängen med den borde vara att prenumerera, så att nyheterna verkligen är nyheter när lyssnaren får del av dem. Bell recenserar stickböcker, tipsar om nya poddsändningar och parallellstickningar och så vidare. Förutom renodlade sticksändningar finns det förstås sändningar med ett vidare textilt innehåll. De brukar heta saker med Fiber eller Stitch i titeln. Jag har provlyssnat på FiberCast, där Caroline i New Hampshire gör temaprogram, till exempel om att spinna. De poddsändningar inom stickning som finns just nu är för det mesta djupt personliga bloggliknande historier. Vissa planerar väldigt noga vad de ska säga och kan redigera. Andra är sändningsamatörer i en för lyssnaren inte särskilt bra bemärkelse. Många spelar musik. Någon poddsändning består enbart av musik. Den heter KnitTunes. All musik kommer från samma källa, en slags musikbank med kontraktslösa band som poddskapare fritt kan hämta från: Podsafe Music Network. Detta gör att om man är seriöst intresserad av att lyssna på poddsändningar inom stickning får mångdubblad nedladdningstid från Internet (musik tar lång tid att ladda ned) och att man sannolikt får höra kopiösa mängder med kass musik. Tänk om det bara fanns 37 stickbloggar i hela världen, ungefär så ter sig stickpoddsvängen just nu. Utvecklingen kan alltså bara gå framåt. Och jag ser fram emot den första svenska stickpoddsändningen. Marika Holmblad Cast-On FiberCast It s a purl, man itunes KnitCast KnitTunes Knitting News Cast Math 4 knitters The Mosh knit Podcast Alley 9

10 spinning. Handspinning är ett hantverk som tycks ha fått ett betydande ökat antal utövare de senaste åren. Förmodligen hänger det ihop med den senaste stickboomen, men det verkar också finns en ny liten grön våg där människor längtar tillbaks till det ursprungliga, och där de så långt som möjligt vill skapa själva, från början av processen till den färdiga produkten. Alla kan ju inte ha en egen fårfarm, men med mycket små medel kan alla som vill skapa sitt eget garn. Liten historik De första trådarna formade av fibrer tvinnades förmodligen med händerna. Sländan var ett redskap som måste ha ökat på produktionstakten avsevärt, och det är även troligt att sländan uppkom på flera olika håll i världen, oberoende av varandra. Sländorna kan se olika ut, och ofta pratar man om två huvudgrupper; den vilande sländan (supported spindle) eller den fritt hängande. Den vilande sländan roterar på samma sätt som en fritt hängande slända, men själva sländtenen vilar i en liten skål. Detta innebär att det inte blir någon belastning på tråden som formas, och man kan därmed spinna mycket tunt garn. Denna spinnteknik används ofta till att spinna bomull, som har korta fibrer och måste tvinnas hårt. När man spinner på en fritt hängande slända den typiska sländan for oss i Norden är det sländans tyngd som hjälper till att dra ut fibrerna och forma en tråd. Ju tyngre slända, desto tjockare garn, eftersom det krävs fler fibrer för att hålla uppe sländans tyngd. Man har hittat sländtrissor från vikingatiden som bara väger några gram, dessa har alltså använts till att spinna mycket, mycket tunt garn. Den moderna spinnrocken är en relativt ny uppfinning, troligen någon gång under 1500-talet. Det revolutionerande med spinnrocken är dels trampan det lämnar händerna helt fria till att forma tråden, och dels spinnvingen, som är den anordning som tvinnar och matar på garnet på spolen. Det är svårt att säga hur mycket spinnrocken effektiviserade spinnandet, men man kan spinna avsevärt mycket mer garn på en spinnrock jämfört med en slända under samma tid. Det finns en mängd olika varianter av spinnrockar, och ofta har olika regioner och länder haft sitt eget mode. Varför spinna idag? Det finns flera anledningar till att man väljer att spinna sitt eget garn. Ett är den emotionella tillfredsställelsen av att skapa något från grunden. Man får en verklig insikt i, och förståelse för hur mycket jobb som ligger bakom ett textilt plagg. Min beundran för äldre tiders textila hantverksutövare ökade ytterligare sedan jag lärde mig spinna. För det tar tid att spinna sitt eget garn. Lägger man dessutom på tiden för att förbereda fibrerna för att spinna, till exempel tvätt, sortering, kardning, så inser man att det verkligen varit en heltidssysselsättning att hålla alla klädda innan den industriella revolutionen. En annan anledning kan vara önskan att kunna skapa något helt individuellt och icke- reproducerbart. Om du spinner ditt eget garn och stickar ett plagg av, så kan du vara säker på att ingen kan få ett likadant plagg som du har. Många spinner också för att få exakt det garn de vill ha till en produkt. Om man använder sig av kommersiellt producerat garn så måste man trots allt välja mellan det som finns på marknaden, hur stort utbudet än må vara. Om man istället spin- 10

11 ner, kan man välja exakt vilken fiberblandning man vill ha, hur tjockt garn, hur hårt tvinnat etc. Spinna kan alltså vara ett steg i processen av att skapa det ultimata plagget. Vill du prova? Tyvärr är det inte lika vanligt att hitta folk som spinner, som de som stickar. Det gör att man kan känna sig lite ensam när man vill prova, och det är inte heller lika lätt att hitta redskap och material. Som många andra hantverk så underlättar det även om man har någon som kan visa och hjälpa till på vägen, men som tur är finns det många böcker och videofilmer man kan lära sig av om man inte har möjlighet att gå någon kurs eller liknande. Det enklaste och definitivt billigaste sättet att prova, är att skaffa en slända och lite fiber. I Sverige är ull det som är lättast att få tag på, och det brukar även anses som en bra fiber att börja med, då den inte är alltför kort. Om man vet med sig att spinning är något man verkligen kommer ägna sig åt, kanske man vill investera i en spinnrock. En nytillverkad spinnrock kostar allt mellan kronor, beroende på tillverkare. Det allra bästa är om man har möjlighet att prova ett antal olika spinnrockar innan man bestämmer sig, eftersom alla känns olika. En del passar bättre för de med långa ben, en del är mer lättrampade än andra och en del känns helt enkelt inte rätt för en enskild individ. Eftersom det rör sig om så pass stora summor pengar, är det bra om man slipper köpa grisen i säcken. I Sverige är det tyvärr svårt att hitta försäljare av spinnrockar, och ofta har man bara möjlighet att prova ett märke. På loppmarknader och auktioner kan man för en billig penning ofta hitta vackra antika spinnrockar. Många av dessa är i gott skick och definitivt spinnbara. Däremot kan det vara vanskligt att köpa en begagnad spinnrock som nybörjare. Kanske vet man inte vad man ska titta efter, det kan saknas delar som man inte ens vet ska finnas med. Ett annat stort problem är att hjulet ofta blir skevt med tiden, speciellt om spinnrocken stått i ett fuktigt garage någonstans. Viktigt att tänka på är att de flesta begagnade spinnrockar man hittar i Sverige har använts till att spinna lin. Det innebär att de ofta spinner med väldigt hög hastighet och med mycket tvist, inte alltid lämplig om man vill spinna till exempel. mjukt ullgarn. Tänk först igenom vad det är du vill med spinnandet, och gör ordentligt med efterforskningar, så är risken mindre att du blir besviken. Fibrer Fiber att spinna av kan komma från tre olika grupper, växtriket, djurriket och de människotillverkade fibrerna. Nästan alla djur med päls tycks användas till att spinna av. Till de vanligare förutom får hör getter, kaniner, kamel, lama, alpacka, bison och hundar. Silke, som kommer från silkesmasken, hör också till fibrerna från djurriket. Olika fårraser finns i hundratal, och alla har sin egen ull med specifika egenskaper. Det finns allt från den mjukaste merinoullen till grov ull som används som inslag till mattor. Från växtriket kommer fibrer såsom bomull, lin, hampa, och nässlor. Numera finns även fibrer producerade från sojaprotein och bambu, och dessa går utmärkt att spinna. Människotillverkade fibrer som rayon, Tencel och nylon finns, och används ofta för att blanda i andra fibrer för att skapa slitstarkt garn till sockor till exempel. Köp och lässugen? Det enklaste sättet att få tag på olika fibrer och redskap är att handla på nätet. Framförallt i USA finns det mängder med försäljare av olika fibrer, men risken med att handla från USA är att paketen fastnar i tullen, och det kan bli betydligt dyrare än man tänkt sig. Jag listar i alla fall några försäljare som jag har haft god erfarenhet av: svensk försäljare av Ashford spinnrockar och en del fibrer. Har även kurser i spinning. försäljare i UK som har ett mycket bra utbud av framförallt brittisk ull. försäljare i USA som har stort utbud av alla olika sorters fibrer. försäljare i USA med stort utbud av alla olika sorters fibrer. Har även vackra handmålade fibrer. För mer information om hur man spinner, historik, spinnrockens olika delar och funktioner etc så finns det en mängd bra böcker. Här är endast ett litet urval: Ull hemligheter, möjligheter, färdigheter Gustafsson, Kerstin & Waller, Alan Spinna, växtfärga och forma av tråd från naturfiber till textil Conradi-Engqvist, Cecilia Spinnredskapen förr och nu von Stockenström, Anne-Marie In Sheep s clothing a handspinner s guide to wool Fournier, Nola & Fournier, Jane The essentials of yarn design for handspinners Ross, Mabel Jag är själv bara en glad amatör när det gäller spinning, men om någon har frågor eller synpunkter får ni gärna kontakta mig på garnludd@hotmail.com. Jag pratar mer än gärna om spinning! Text och foto: Tina Hallendal 11

12 sirkka könönen. För några veckor sedan fick jag en egen dag. Ledig från jobb, barn och allt vad hemarbete heter. Då tog jag bilen och åkte till Falun. Där visades nämligen Sirkka Könönens tröjor i ett litet galleri i Nordstan. Jag tyckte att det skulle vara så trevligt att få se lite av hennes verk. Hon stickar tröjor, mössor, kjolar, sockor och sjalar med motiv från naturen, eller enkla med bara lusar eller helt enfärgade. Jag trodde att det skulle finnas lite information om henne i galleriet, men det fanns tyvärr inte så mycket. Det jag vet om henne är att hon är född 1947 och har sin ateljé i Helsingfors. Hon färgar allt sitt garn själv. Det är kanske lite svårt att få tag i garn till de naturnära färgerna. I det lilla galleriet var det fullt med hennes stickade alster. Där fanns både maskinstickade och handstickade plagg. Man blev helt upprymd. Det var försäljning av hennes saker också så det var lite stökigt, men helt klart värt ett besök. Kul att det händer lite på stickfronten även i en liten stad som Falun. Text och foto: Sanna Thors Sköld Stickat från Norden Vi har kommit över ett begränsat antal av den fina boken Stickat från Norden av Susanne Pagold. Den utgavs 1987 och finns inte längre in handeln. Därför är vi mycket glada över att nu kunna erbjuda våra medlemmar att köpa den från oss. Boken kostar 250 kr inkl. porto och emballage. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker och gäller endast medlemmar i Sticka. Beställ boken genom att betala till plusgiro Sticka! Sveriges stickförening. OBS! Ange namn, adress och medlemsnummer samt att det gäller boken på inbetalningen. 12

13 beskrivning. KNIT-MARIES OS-HALSDUK Jag använde restgarn, bomull. Ungefärlig sträckning m/10 cm. Lägg upp 34 m. Sticka 1 v avigt. Starta mönstret från rätan. v1: 1r *2 r, dubbelt omsl* 3ggr 20 r *2 r, dubbelt omsl* 3ggr 1r. v2: 1a *2 a, 1 r i omslagets främre och en i bakre maskbågen* 3ggr 20 r *2 a, 1 r i omslagets främre och en i bakre maskbågen* 3ggr 1a. v3: Alla räta. v4: 15 a, 20 r, 15 a. v5: Maska av 8 rätt, sticka räta varvet ut. v6: Maska av 8, 6 a, 20 r, 7 a. Upprepa v 1 6. Design, beskrivning och foto: Knit-Marie Åkes virkade volangsjal Garn: 3 färger Drops Alpaca (sammanlagt ca 120 g). 1 nystan färg 7238, 1 nystan färg 2916 och 1 nystan färg Virknål: 4 mm (det blir ganska löst). Lägg upp c:a 250 luftmaskor med färg 1. Vänd med 1 luftmaska och gör en fast maska i varje luftmaska. Vänd med 2 luftmaskor och gör två stolpar i varje fast maska. Byt till färg 2, vänd med 4 luftmaskor och gör två dubbelstolpar i varje stolpe. Vänd med 4 luftmaskor och gör en dubbelstolpe i varje dubbelstolpe. Byt till färg 3, vänd med 6 luftmaskor och gör två trippelstolpar i var 5:e dubbelstolpe, en trippelstolpe i övriga. Fäst trådändarna, KLART! Design och beskrivning: Maria Gustafsson Foto: Bengt Gustafsson 13

14 beskrivning. Mrs Beeton-muddar Beskrivningen är en översättning från Knitty, com, med godkännande från designer Brenda Dayne. Färdiga mått Längd: ca 13cm Foto: Brenda Dayne Handledens omkrets: 15,5 18 cm Material A Tjockare garn, Rowan Cashsoft DK (57% Extra Fine Merino, 33% Mikrofiber, 10% Cashmere, 130m/50g), 1 nystan. B Tunnare garn, Rowan Kidsilk Spray (70% Super Kid Mohair, 30% Silke, 210m/25g), 1 nystan. Du kan också sticka dina muddar från restgarner, se nedan för garn åtgång. Tabellen nedan anger ungefärlig garnåtgång för de olika momenten i en Mrs Beeton-mudd. Om du vill sticka två exakt likadana muddar behöver du dubbla de angivna mängderna. Garn A är det tjockare garnet med ungefär 130 meter per 50 gram. Garn B är det tunnare garnet med ungefär 450 meter per 50 gram. Del av mudden Uppläggning med pärlor till inre volangen Inre volang Yttre volang Garnåtgång 4 meter B 18 meter A 18 meter B Resår Spetsavmaskning 16 meter A & B (vardera!) 3 meter A Pärlor: 108 pärlor, storlek 11/0 (2,1 mm). 18 pärlor, storlek 8/0 (3,1 mm) Stickor: Strumpstickor 4 och 4,5 mm Masktäthet: 21 maskor och 30 varv = 10x10cm i slätstickning, garnkvalitet A och stickor 4,5 mm 21 maskor och 30 varv=10x10 cm i slätstickning, garnkvalitet B och stickor 4 mm Förkortningar m = maska v = varv r = rät maska a = avig maska 2tillsr = sticka 2 maskor tillsammans rätt öht = lyft 1 m som om den skulle stickas rät, 1r, dra den lyfta maskan över döht = lyft 1m som om den skulle stickas rät, sticka 2m tillsammans rätt, dra den lyfta maskan över 1 pärla = dra fram en pärla längs garnet så att den ligger tätt intill stickan. Lägg upp nästa maska som vanligt. 1r med pärla = dra fram en pärla längs garnet så att den ligger tätt intill stickan. Stick in höger sticka i nästa maska som om den skulle stickas rät, hämta upp garnet, putta fram pärlan längs garnet till framsidan av maskan på vänster sticka och avsluta maskan. Pärlan ska hamna i den maska som du nyss stickat. Uppläggningar Både korsuppläggning och skoluppläggning används. Om att sticka med pärlor Pärlorna måste träs på garnet innan man börjar sticka med det. Börja sticka läs här Muddarna har två volanger. Dessa stickas först var och en för sig. Sedan stickas volangerna ihop och mudden stickas med dubbelt garn (en tråd vardera av A och B). Mudden avslutas med en spetsavmaskning som görs med en tråd av det grövre garnet. Inre volangen Trä 54 pärlor (11/0) på garn B och skjut dem längs med garnet ungefär 1 meter. Lämna tillräckligt med garn för att lägga upp maskor med korsuppläggning. Pärlor sätts in mellan maskorna i uppläggningen genom att en pärla dras längs med garnet tills den ligger tätt intill stickan (=1 pärla). Använd korsuppläggning och lägg upp 108 maskor på strumpstickor 4,5 mm så här: Lägg upp 1 m, 1 pärla, [lägg upp 2 maskor, 1 pärla] 53 gånger, lägg upp 1 maska. 108 maskor på stickorna. 14

15 Fördela maskorna jämnt över strumpstickorna och börja sticka runt. Fortsätt med garn B i ett varv som stickas [3 aviga, 9 räta] varvet runt. Byt till garn A och sticka så här: Varv 1 och 2: [3a, 9r] varvet runt Foto: Heléne Wallin Varv 3: [3a, 1 öht, 5r, 2 tillsr] varvet runt. 90m kvar Varv 4: [3a, 7r] varvet runt Varv 5: [3a, 1öht, 3r, 2tillsr] varvet runt. 72m kvar. Varv 6: [3a, 5r] varvet runt Varv 7: [3a, 1öht, 1r, 2tillsr] varvet runt. 54m kvar. Varv 8: [3a, 3r] varvet runt Varv 9: [3a, 1döht] varvet runt. 36m kvar. Varv 10 och 11: [3a, 1r] varvet runt Den inre volangen är nu klar. Ta inte av garnet men lägg åt sidan och sticka den yttre volangen. Yttre volangen Trä upp 9 pärlor (8/0) på garn B och dra dem längs med garnet. Du kommer inte behöva pärlorna på ett tag, så skjut dem ganska långt bort. Använd korsuppläggning och lägg upp 108 maskor med garn B på strumpstickor 4mm. Fördela antalet maskor jämnt mellan stickorna och sätt ihop för att börja sticka runt. Var noga med att inte vrida arbetet. Fortsätt med garn B och sticka varv 1 9 lika som för den inre volangen. På varv 10 stickas pärlorna in genom att man drar fram en pärla så att den ligger tätt emot stickan, börja sticka nästa maska rät men innan du drar igenom garnet ser du till att pärlan ligger framför maskan på vänster sticka, så att den säkert hamnar på rätt maska (=1r med pärla). Varv 10: [3a, 1r med pärla] varvet runt. Varv 11: avigt; varje gång du stickar en maska som föregående varv stickades med pärla, var noga med att pärlan hamnar på bullen som bildas av den nya aviga maskan. Ta inte av garnet. Sticka ihop volangerna Kanske har du någon gång maskat av till exempel axlar genom att sticka ihop axlarnas maskor och samtidigt maska av. Den teknik som du ska använda nu är snarlik; den skiljer sig bara genom att du inte kommer att maska av maskorna, du kommer bara sticka ihop två maskor som sitter på två olika stickor. Den inre volangen ska sitta innerst och den yttre volangen ska sitta ytterst. Trä alltså den yttre volangen över den inre. Foto: Heléne Wallin Detta gör du lättast genom att samla ihop den inre volangens maskor så de sitter tätt mitt på stickorna. Sprid ut den yttre volangens maskor så de sitter glest på stickorna. Se till att början av varvet på båda volangerna är på samma ställe och stoppa in den inre volangen ovanifrån, genom öppningen mellan stickorna som hör till den yttre volangen. Se till att varje sticka från nedre volangen är precis bakom en sticka från yttre volangen. Nu ska du sticka med båda garnerna, en tråd från yttre volangen och en tråd från inre volangen. När du börjar ihopstickningsvarvet, håll första stickan som hör till inre volangen tillsammans med första stickan som hör till yttre volangen i vänster hand. Stickan i höger hand, som du ska sticka med, ska vara strumpsticka 4,5 mm (den grövre storleken som användes för inre volangen). Stick in högra stickan i första maskan från båda stickorna, framifrån och bakåt, som om du skulle sticka dem rätt, och sticka ihop båda maskorna. Fortsätt på detta sätt att sticka samman maskorna från den yttre och inre volangen tills alla maskor stickats ihop. Du har då 36 maskor på stickorna. Handledsresår Använd A och B ihop (en tråd av varje) och sticka: 1r, [1a, 3r] till de sista 3 maskorna, 1a, 2r. Upprepa det här varvet ytterligare 19 ggr. Ta av garn B. Spetsavmaskning/picotavmaskning Använd endast garn A och maska av med picoter på följande sätt: Maska av 1 m, [vänd arbetet och lägg upp 2 maskor med skoluppläggning, vänd arbetet och dra den andra maskan över den första, dra den tredje maskan över den andra (en maska kvar på höger sticka); maska av 2 m] tills maskorna är slut. Montering Fäst alla trådar och dina Mrs Beeton-muddar är klara att använda. Det är inte nödvändigt att spänna ut muddarna men man kan ånga volangerna försiktigt med ett strykjärn för att få ut dem lite. Var noga med att inte ha strykjärnet för nära glaspärlorna, de spricker om de blir för varma. Översättning: Liisa Byberg Granskning: Maria Gustafsson 15

16 beskrivning. Trippelvolang Garn: 3 nystan Fonty kidopale eller motsvarande (gör man sjalen lite kortare kan det räcka med 2 nystan). Skräpgarn av till exempel bomull till uppläggningstråd. Foto: Bengt Gustafsson Stickor: långa stickor eller rundstickor av storlek 2,5 3,5 4,5 6 och 7 mm. OBS! Antalet maskor är ungefärligt och det gör inte så mycket om man har andra stickstorlekar, det viktigaste är att man ökar storleken! Lägg upp c:a 250 maskor med japansk uppläggning 1) på stickor 2½, sticka rätstickning i 2 varv. Byt till sticka 3½ och öka mellan var 5:e maska genom att plocka upp tråden mellan maskorna och sticka 1 rät maska i den bakifrån till ca 300 maskor. Stickar man inte bakifrån blir det hål, men det kan ju också vara en snygg effekt. Sticka totalt 4 varv rätstickning på sticka 3½. Byt till sticka 4½ och öka mellan var 5:e maska till ca 350 maskor. Sticka totalt 6 varv rätstickning på sticka 4½. Byt till sticka 6 och öka mellan var 5:e maska till ca 450 maskor. Sticka totalt 6 varv rätstickning på sticka 6. Byt till sticka 7 och öka mellan var 5:e maska till drygt 500 maskor. Sticka totalt 3 varv rätstickning på sticka 7. Totalt är nu 21 varv stickade. Maska av på följande sätt: sticka 2 räta maskor, för dessa tillbaka till vänstra stickan och sticka ihop dem bakifrån, *sticka 1 rät maska, för båda maskor från höger till vänster sticka och sticka ihop dem bakifrån* upprepa * * tills alla maskor är slut, drag tråden genom sista maskan. Första volangen är klar. Tag sticka 2½ och plocka utmed uppläggningstråden upp 250 maskor, men låt tråden sitta kvar. Sticka ytterligare en volang på samma sätt som ovan med det UNDANTAGET att sista maskan dras igenom första maskan på motsvarande varv på den föregående volangen, på detta sätt slipper man sy ihop volangernas kortändor efteråt. Den tredje volangen stickas på samma sätt som den andra. När den tredje volangen är klar fästs alla trådar och uppläggningstråden dras ur. Om man vill kan man givetvis göra fler volanger på samma sätt som volang två och tre. 1) Japansk uppläggning innebär att man lägger upp maskor kring en avvikande tråd genom att hålla uppläggningstråden sträckt och med garnet man skall sticka med plocka upp alternerande en maska framför och en maska bakom uppläggningstråden. Detta innebär att man får en öppen uppläggning som man kan använda för att plocka upp maskor ur och sticka åt motsatt håll från. Design och beskrivning: Maria Gustafsson 16

17 tips. Lägga upp maskor i ena sidan Ibland behöver man öka fler än en maska i ytterkanten av stickningen. Här är ett enkelt sätt att göra det i slutet av ett färdigstickat varv. Lägg garnet över tummen. För in stickan under garnet på tummens insida. Dra åt halvslaget och upprepa från bild 1. Fortsätt på samma vis tills du har så många nya maskor i sidan av stickningen som du önskar. Foton: Heléne Wallin Så här ser det ut när de nya maskorna har stickats ett varv. 17

18 sommar, sommar, sommar. Sommargarner, innefärger och trender Har vi fått nog av tjocka varma tröjor? Då är det dags att ta fram stickningen som känns skön mot bara ben! Självklart är det bomullsgarn som toppar listan. Bomull finns i många varianter; Muscat och Paris från Garnstudio, HPs, Garntjänsts och Kampes bomullsgarner samt det nya tjocka melerade bomullsgarnet från Patagonien. Nyheter är Idenas och Garntjänsts BAMBU-garner som fungerar precis som bomull. Tänk, bambu, ett material att äta, bygga hus (nåja i Japan) och ha på sig. Av bomull gör du snabbt ett linne. Nytt för i år är utsmyckningar; virka ett par blommor av restgarner i matchande färger, gör en spetskant, eller bara en kant med hål i (sticka runt ett ljus, en tjock rundstav eller liknande om du inte har stickor i storlek 15). Bomull har tyvärr några baksidor: Det är stumt, därför är bomullsblandningar intressanta då ofta ger elasticitet. Garnet kan vara sammansatt av många trådar som man kan fastna i när man stickar. Glöm inte heller att bomull kan krympa, läs noga på etiketten eller fråga där du köper ditt garn. Lättare att sticka i är då bandgarn, som finns i ren bomull hos Rowan. Colinette har också massa bandgarner, i allehanda blandningar i läckra färger. Kastade mig över Noros nya garn, Hotaru, som såg somrigt ut i lime och rosa (men jisses vad knoppigt garn fastnar när man stickar). Noros Daria Multi är dyrt, finns i härliga färger och är glansigt, men inget jag verkligen rekommenderar till plagg fast, jag är ju himla svensk. Jag bara älskar vår egen bambu, nämligen LIN. Lingarn är precis lika stumt och trögt att sticka i som bomull, ja, nästan lite hårt, det delar sig när man stickar, men stickade plagg i lin är slitstarka och får en fantastisk lyster efter några tvättar och flitig användning. Karin Öbergs lingarn Kalinka i fantastisk färgskala (ny rosa, lime och blå!!) och Yllets turkos är favoriter. YlloTylls handspunna lin är otroligt och det nya lingarnet från Ullcentrum som är mjukt i färgerna och också finns svagt melerat. 18

19 Även om turkos just nu känns som min färg, föreskriver modet väldigt konservativt svart och vitt (gärna i ränder) med ytterst lite accentfärg. Självklart är detta modeoraklens tycke, och inte alls vad som sker här på hemmafronten än. Pasteller är helt OK enligt vissa sticktidningar, och de naturliga linfärgerna i både blekt och oblekt är ju ljuvliga. Svart som är svårt för ögonen att sticka i men som ger härligt resultat. Tänk bara på att vissa garner (till exempel ull) som är svarta ofta är överfärgade av någon annan färg och kan vara av dålig kvalité. Vill man vara riktigt inne så är det som gäller ute i världen och här hemma spetsstickning. Syns inte minst på det enorma utbudet av KAL (Knitalongs) där spetsstickningarna dominerar. Det visar fram stickmästarna och resultatet ser ofta mycket mer avancerat ut än det egentligen är att utföra. En del spetsmönster är förstås inget att ha framför deckaren på TV... de kräver full koncentration på mönstret! Gärna med både linjal och penna i högsta hugg, och varför inte säkerhetstråd med jämna mellanrum? Som sagt, många hål och mycket mönster skall det vara. Alla rabblar mönsternamn som björk (birch), maiglöchchen (liljekonvalj), flame (flamma), flowerbasket (blomsterkorg) och påfåglar. Vi svenskar har sjalnoja då de svala sommarkvällarna kräver något att slänga över axlarna och jag tror att många av dessa fantastiska mönster (sticka två ihop, ett omslag) kommer synas i sommartopparna. Faktum är att när man fått in farten på spets och hål, så går det fortare än man tror. I stickkorgen finns alltså bambu, linne och bomull, men årets favorit för lyxklassen är silke. Självklart är återvunnet silke i någon form då specialspunnet silke inte är billigt. Debbie Bliss garn i rent silke finns i vackra färger, men kostar 99 kr för 50g (125m). Som alla stumma garner så blir silke extra bra när det blir uppblandat med något, till exempel ull som i Lavolds Silke-tweed som är mjukt och skönt mot bar hud, Garnstudios Silke-tweed som är betydligt torrare eller Rowans Silke-Tweed. Vilka blandningar tycker jag är bra? Ullen har fantastiska egenskaper; elastiskt, varmt men som ändå andas är favorit (speciellt merino!). Det finns även andra spännande blandningar, till exempel angora, cashmere eller alpacka. Dyrast och nästan vackrast är handfärgad silke eller silke-ull i tunt, tunt garn (räcker länge och bra till spets) som till exempel Ann-torps väv eller Marias garn har tjusigt. Drömmen om en riktig sommarstickning mot bara ben kan behövas, för runt midsommar så inser vi att vi bor på norra halvklotet, att kvällarna är kyliga och att vi nog i alla fall behöver en härligt mjuk ulltröja (eller ull/angora). Så, pröva något nytt garn, några få nystan, och gör en liten sommar topp. Dem kan man aldrig få nog av. Sticka eller virka på några blommor eller spetskant och vips är du klar att börja nästa projekt. Har insett att Sticka!s medlemmar inte är mycket för snabbstickat, utan vill ha riktigt tuffa projekt utöver det vanliga. Mitt tips är ändå att hellre än att fastna i svårigheter, gör en enkel semesterstickning som du kan sticka utan att behöva tänka på vad händerna gör. Text och foto: Sigrid i Älvsjö Länklista: Ann-torp's väv Colinette Debbie Bliss Elsebeth Lavold Garnstudio Garntjänst HPgruppen Kampes ullspinneri Karin Öberg (Karin Öberg har ingen hemsida men Kalinka finns bland annat att köpa hos Nysta eller Marias garn i Stockholm) Marias garn Noro Patagonien Rowan Ullcentrum Yllet YlloTyll 19

20 månadsmuddar. Foton: Bengt Gustafsson Just nu pågår en utställning hos Marias garn i Stockholm där Annika Boströms stickade muddar presenteras tillsammans med fotografier och text på temat årets månader. Vi passade på att fråga Annika lite om henne själv och utställningen. Berätta lite om dig själv! Bor i Enskede i 30-talsvilla med ständiga renoveringsprojekt, med min sambo. Jag jobbar som arkitekt på arkitektkontor vid Skanstull. Ritar, målar och tecknar mycket både hemma och på jobbet å gillar att göra saker med händerna, påta i trädgården, snickra lite smått och så sticka förstås! Jag tror att det första jag stickade som blev nått var i fyran, femman eller så, en babydräkt i ljusgult som var så hårt stickad att den kunde stå själv. Stickat på riktigt har jag gjort sen jag gick i högstadiet. Då var det mycket tjocka, stickiga polotröjor i Angorina lyx. Jag tror att jag stickat nått i alla olika kulörer som fanns då och det var ganska många! Nu för tiden stickar jag varje dag och betydligt lösare än förr, och i princip bara i naturgarn. Varför just muddar? Muddarna kom till för att jag alltid fryser om händerna. Jag stickar förstås inte bara muddar, men det är ett så behändigt plagg att testa olika sticktekniker, färger och mönster på eftersom det ju blir färdigt fort. På sistone har jag gjort en del sjalar och mitt nästa projekt är en tröja med utbytbara muddar i olika mönster. Jag hade nog klart för mig ganska tidigt det här med månadstemat. Jag ville ju ha muddar som jag kunde ha jämt inte bara när det var minusgrader. Det började med små skisser, typiska färger för varje månad, kvaliteter på garn ull på vintern/hösten, bomull, silke, lin för vår och sommar. Materialet spelade också roll för karaktären. Sen kom texterna. Jag hade nog stämningen och det typiska jag förknippade alla må- 20