Årsredovisning 2009 Fingerprint Cards AB (publ)

Transkript

1 Årsredovisning 2009 Fingerprint Cards AB (publ)

2 Fingerprint Cards i korthet Fingerprint Cards (FPC) utvecklar strömsnåla och kostnadseffektiva system för verifiering av fingeravtryck. Teknikportföljen har ett starkt patentskydd och kunder är huvudsakligen utvecklare av slutprodukter och lösningar i vilka FPC-teknik integreras. Kunderna nås genom direkta kontakter eller via det uppbyggda nätverket av regionala distributörer och återförsäljare. FPC med kontor i Göteborg har 12 anställda och hade en omsättning på 38,5 Mkr för Innehåll VD:s ord...4 Verksamheten....5 Värdeskapande humankapital...6 Marknad...7 Produktutveckling och produktion Finansiell och teknisk ordlista, valutakurser Aktien och ägarna Tioårsöversikt Förvaltningsberättelse Finansiell rapport, koncern...22 Finansiell rapport, moderbolag...25 Noter till de finansiella rapporterna...28 Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport...42 Styrelse...45 Ledning...46 Ekonomisk information...47 Pressmeddelanden...47 Årsstämma...47 Kontakt...48 Affärsidé FPC ska tillsammans med ett globalt nätverk av distributörer och återförsäljare leverera kvalitativa och kostnadseffektiva system för verifiering av fingeravtryck. Målsättningar FPC ska skapa värde för aktieägarna genom hög försäljningstillväxt under god kostnadskontroll, samt vidareutveckling av befintlig och ny teknologi för verifiering av fingeravtryck. Affärsmål Vara en ledande aktör på volymmarknaden inom system för verifiering av fingeravtryck. Vara den ledande aktören på den kinesiska marknaden för areasensorer. Bli en etablerad innovatör av linjesensorer för den globala mobiltelefonimarknaden. Netto-omsättning (Mkr) 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Omsättning, Mkr 16,000 14,000 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2,000 0,0 Q1 Q2 Q3 Q4 Året i korthet Kvartal 1 Kvartal 3 Strategiskt samarbete med japanskt företag. Nya distributörsavtal med företag i Sydamerika. FPC meddelar om VD-byte. Kvartal 2 Kvartal 4 Johan Carlström börjar som ny VD. Förändringsarbetet påbörjas genom omstrukturering av verksamheten. Besök hos viktiga distributörer och leverantörer. På årsstämman väljs delvis ny styrelse Bruttoresultat, Mkr 5,000 4,000 3,000 2,000 1,000 0,000-1,000-2,000 Q1 Q2 Q3 Q4 Pontus Jägemalm blir ny teknikchef. Marknadspotentialen för biometri inom mobiltelefoni bekräftas. Nya order från Kina på totalt 35 Mkr säkerställs. Order för kortprojekt erhålls från Sydkorea och leveranser till Kina utökas. Advisory Board för mobiltelefoni bildas. Jens Reckman börjar som tillförordnad CFO. Ny A-aktieägare i FPC. Företrädesemissionen övertecknas och tillför netto 40,3 Mkr. Fortsatt framgång i Kina, nya order säkerställs. Produktionsstörningar löses via resursfokusering och ett åtgärdspaket Årsredovisning 2009 Fingerprints 3

3 VD:s ord Framtidens Fingerprint Cards växer fram. Verksamheten Resan har bara börjat var ett förändringens år. Med hjälp av hårt arbete, många frågeställningar och viktiga beslut börjar nu framtidens Fingerprint Cards (FPC) växa fram. Det är ett företag som präglas av affärsmässighet, glädje och en vilja att bli en stark, global leverantör på den biometriska marknaden. FPC har sedan maj 2009 ny VD, bytt två tredjedelar av ledningsgruppen och delvis fått en ny styrelse. En Advisory Board innehållande etablerade kompetenser inom strategiska områden har utsetts och resurser har säkrats för att utveckla nästa generations biometriska sensorer som är konkurrenskraftiga på en volymmarknad. Under hösten genomfördes en övertecknad företrädesemission som tillförde bolaget medel för att kunna genomföra förändringen och bygga för framtiden. Samtidigt har bolaget också fokuserat på att säkerställa och växa den existerande affären med areasensorer. Produktionen har förbättrats genom att minska antalet led i produktionskedjan, frigöra resurser som kan fokusera på produktionen och tillföra produktionskapacitet för att möta den växande efterfrågan. Resurser för effektivare och mer marknadsnära bearbetning har prioriterats. Det har resulterat i att vi nu har en bättre kunskap om marknaden och kan lättare göra leveransplaner. Lönsamheten och marginalerna har drastiskt förbättrats. Genom en ökad marknadsnärvaro ser vi fler projekt hos existerande distributörer och med nya avtal i Indien och Brasilien öppnar sig nya geografiska marknader och affärsmöjligheter. Ett nytt affärssegment håller på att formas, fokuserat mot mobiltelefonimarknaden. Denna marknad ligger helt i linje med min tidigare erfarenhet inom telekom och mobiltelefoni. Dessutom bidrar styrelsen och den införda Advisory Board med ytterligare erfarenhet, kompetens och ett utökat nätverk som används för att kunna verifiera kravspecifikationen på framtidens sensorer för mobil telefoni. Linjesensorprojektet har inletts och följer den föreslagna kravspecifikationen, den fastställda utvecklingsplanen och mark nadens önskemål om nästa generations linjesensor för konsumentbruk, framför allt på mobiltelefonimarknaden. För att vara en seriös, respekterad och trovärdig leverantör på en högvolymmarknad krävs finansiell styrka och stabilitet. Den genomförda emissionen visade att våra aktieägare delar vår uppfattning med att se framtidens FPC växa fram, tror på vår affärsidé och marknadspotentialen. Vi från bolaget har börjat visa att det är möjligt med bättre lönsamhet genom att under god kostnadskontroll öka marknadsnärvaron, satsa på rätt personal och vara lyhörd för marknadens signaler. Avslutningsvis vill jag tacka alla aktieägare, kunder, partners och medarbetare för att ni har hjälpt till med att lägga grunden till framtidens FPC. Med en omsättningsökning för helåret 2009 på 40% jämfört med 2008, en ökning på 57% för andra halvåret, en bättre lönsamhet och bearbetning av flera marknader, känns potentialen för framtidens FPC mycket spännande och framförallt verklig. Välkommen till framtiden, här och nu! Johan Carlström Fingerprint Cards (FPC) utvecklar strömsnåla och kostnadseffektiva system för verifiering av fingeravtryck. Teknikportföljen har ett starkt patentskydd. FPC:s kunder är huvudsakligen utvecklare av slutprodukter och lösningar i vilka FPC:s teknik integreras. Kunderna nås genom direkta kontakter eller via det uppbyggda nätverket av regionala distributörer och återförsäljare. Marknaden för biometri fortsätter att växa i både djup och mångfald och allt fler produkt- och systemlösningar ser fördelarna med biometriska metoder. FPC produkterbjudande består av komponenter, som kan levereras separata eller som kompletta system, samt av fristående biometriska moduler. Samtliga produkter är egenutvecklade av FPC och består av: Areasensor Linjesensor Processor ASIC Modul (biometriska sub-system) Hur ser affären ut FPC har två affärsmodeller. Den ena modellen avser ren licensiering av teknik som utvecklats av FPC, där licenstagaren betalar royalty till FPC och själv ansvarar för produktutveckling och produktion. Den andra affärsmodellen innebär att FPC låter producera hårdvaran, som tillsammans med mjukvara säljs och levereras till kund. FPC arbetar i denna modell via distributörer och tecknar licensavtal för återförsäljning med distributörer för skilda geografiska regioner. Försäljningen sker via distributörer FPC säljer i huvudsak via återförsäljare och distributörer, som i sin tur bearbetar produktutvecklande företag på olika regionala marknader. FPC har för närvarande återförsäljare som täcker 17 länder med en geografisk spridning från Asien över Europa och Amerika. FPC viktigaste återförsäljare är sedan 2002 Hardware & Software Technologies Co. (HST) med huvudkontor i Taiwan och tre regionkontor i Kina. De volymmässigt viktigaste slutprodukterna för FPC-teknik på den kinesiska marknaden är biometriska inloggningsenheter som levereras till Kinas banker. Patent en styrka och tillgång Ökad leverans till en volymmarknad innebär också en kraftigare prispress på teknik. Därmed ökar möjligheterna för en affärsmodell inriktad mot ren IP-licensiering. FPC innehar starka IP-rättigheter inom områdena för sensorteknik, algoritm och matchningsmetod. FPC viktigaste patent rör sensorarkitekturen, algoritm och paketeringslösningen. Dessa patent täcker in många av FPC viktigaste konkurrensfördelar, som bildkvaliteten vid avläsning, möjligheten att applicera ett tjockt skyddsskikt på sensorn med bibehållen bildkvalitet, snabb och metodanpassad behandling av inlästa fingermönster, metoden att läsa in delbilder av ett fingeravtryck i rörelse samt möjligheten att tillverka robusta sensorer med lång livslängd. Affärsidé FPC ska tillsammans med ett globalt nätverk av distributörer och återförsäljare leverera kvalitativa och kostnadseffektiva system för verifiering av fingeravtryck. Målsättningar FPC ska skapa värde för aktieägarna genom hög försäljningstillväxt under god kostnadskontroll, samt vidareutveckling av befintlig och ny teknologi för verifiering av fingeravtryck. Affärsmål Vara en ledande aktör på volymmarknaden inom system för verifiering av fingeravtryck. Vara den ledande aktören på den kinesiska areasensormarknaden. Bli en etablerad innovatör av linjesensorer för den globala mobiltelefonimarknaden. Strategier För att nå dessa målsättningar avser FPC att driva följande strategier framöver: FPC ska säkerställa en stark försäljningstillväxt på den kinesiska marknaden genom en ökad närvaro på distributörs- och kundnivå. FPC ska positionera sig för att offensivt kunna lansera sin satsning på mobiltelefonimarknaden. Detta innebär att säkerställa finansiella resurser, samarbetspartners och övrig kompetens med omfattande erfarenhet från mobiltelefonimarknaden. FPC ska upparbeta nya geografiska marknader med stor affärspotential och som har en god förståelse och ett påvisat behov av lösningar med biometri. 4 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 5

4 Värdeskapande humankapital Medarbetarna är den största tillgången. Marknad Det mesta talar för fingeravtryck. I en högteknologisk och konkurrentutsatt industri är det viktigt att attrahera, förvalta och utveckla humankapitalet. I en liten fokuserad organisation är det dessutom avgörande att ha rätt resurs på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Inom FPC har vi lyckats med att bygga upp en unik kompetens inom biometri området och strävar efter att vidareutveckla personalen genom deltagande i spännande projekt, utökat ansvar och delaktighet i affärsutvecklingen. Att samla och vidareutveckla denna unika kompetens inom samma företag ställer förutom krav på fackkunskaper inom teknik, marknadsföring och finans även krav på ledarskap och motivationsförmåga. Dessutom är det viktigt att komplettera de tekniska kunskaperna med sociala talanger hos var och en som ingår i den grupp som tillsammans skall utveckla och leverera de resultat som FPC skall erbjuda marknaden och aktieägarna. FPC är en unik skapelse med stark organisation där förmågan att tillsammans prestera resultat genom de samlade insatserna är starkare än summan av de individuella möjligheterna. Inom FPC är vi medvetna om vilken position vi har och vikten av att kontinuerligt utveckla den genom att tillföra rätt kunskaper och kompetenser vid rätt tidpunkt för att bygga framtidens FPC. I april 2009 utsågs Johan Carlström till verkställande direktör för FPC och har sedan tillträdet påbörjat utvecklingen av den operativa organisationen, till att bli mera marknadsnära och tekniskt nyskapande. Projektstyrning och insikten att det är den gemensamma insatsen som skapar resultaten är ledstjärnor. Detta har resulterat i att FPC har kunnat samarbeta mera över organisationsgränserna och ökat den globala närvaron av egna marknadsresurser till marknader och kunder. Flexibel och virtuell organisation Alla kompetenser, i framför allt utvecklingsprojekten, behövs inte regelbundet och på lång sikt eller kontinuerligt och därför knyts ett antal kompletterande och kvalificerade resurser löpande till verksamheten på projektbasis. På detta sätt kompletteras FPC personal och kompetens på ett flexibelt och optimalt sätt. De samordnande och styrande resurserna finns dock alltid hos FPC:s fast anställda personal. Tillsammans utgör vi en virtuell organisation, ett nätverk, som sträcker sig bortom FPC. Utbildningsnivån är hög inom alla delar med spetskompetens inom för verksamheten relevanta kunskaper. Personalen var vid utgången av personer, samtliga män och FPC strävar efter en mera balanserad könsfördelning och har detta i åtanke vid nyanställning. Den genomsnittliga ålder för anställd personal uppgick då till 42 år och den genomsnittliga anställningstiden var 5 år. Sjukfrånvaron uppgick till 0,5 % där ingen del avser sjukfrånvarotimmar längre än 60 dagar. Med början under 2010 erbjuder FPC insatser för friskvård för sina anställda vilket är till nytta för både individer och företag. Vad är biometri Identitetsstölder och utnyttjande av falska identiteter har alltid varit ett stort problem i samhället. Historiskt har dessa identitetsstölder avsett pappersbaserade identitetshandlingar som pass, ID- och körkort. Numera, i en allt större utsträckning, avser dessa stölder elektroniska identiteter, som är helt avpersonifierade. Som en lösning på denna problematik har biometriska säkerhetslösningar vuxit fram. Biometri är numera det ledande produktsegmentet för elektronisk verifiering av identitet. Biometriska lösningar är den enda teknologi som finns tillgänglig i dagsläget som direkt länkar en specifik person till en funktion eller en tjänst. Biometri innefattar lösningar som mäter en persons fysiologi för att verifiera en persons identitet. Det finns två huvudgrupper av biometrilösningar; fysiska och beteendemässiga. Fysiska teknologier inkluderar verifiering via fingeravtryck, iris, röst, ansikte, hand och DNA. Beteendemässig verifiering inkluderar framförallt verifiering via elektronisk signatur. Utöver dessa huvudgrupper finns det lösningar som kombinerar två eller flera biometritekniker tillsammans, så kallade multibiometriska lösningar. Biometri en växande marknad Enligt International Biometrics Groups, Biometrics Market and Industry Report uppgår marknaden för biometriprodukter 2009 till drygt miljoner USD och förväntas ha en genomsnittlig årlig tillväxt (CAGR) på cirka 20 % fram till Frost & Sullivan uppskattar Nordamerika till den största geografiska biometrimarknaden följd av Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA). Asiens andel beräknas uppgå till cirka 20 %. Asien Förväntad omsättning i MUSD på biometrimarknaden P 2010P 2011P 2012P 2013P 2014P har dock kommit längst när det gäller penetrationen av biometri inom vissa applikationer, som till exempel för mobiltelefoner. Enligt Frost & Sullivan World Biometrics Market 2007 förväntas myndighetssektorn utgöra cirka 40 % av den globala biometrimarknaden och bank och finans cirka 30 %. Tillsammans utgör dessa två segment cirka 70 % av den totala biometrimarknaden. Andra sektorer där biometri används i en större utsträckning är inom läkemedelsindustrin och inom utbildningsväsendet. Verifiering med fingeravtryck är vanligast Från cirkeldiagrammet nedan framgår fördelningen mellan olika Marknadsandel per biometrisk teknik 2008 Tekniker för verifiering av fingeravtryck*, 66,7% Ansiktsigenkänning, 11,4% Handgeometri, 1,8% Irisigenkänning, 5,1% Middleware, 8,0% Venigenkänning, 2,4% Röstigenkänning, 3,0% Övriga modaliteter, 1,6% Källa: Biometrics Groups Biometrics Market and Industry Report, 2009 * Inklusive Non-AFIS och AFIS verifieringstekniker. Tekniker för verifiering av fingeravtryck utgör cirka 70 % av biometrimarknaden och är därmed det största enskilda segmentet. Anledningen till att verifiering av fingeravtryck har etablerat sig som den ledande teknologin är bland annat att fingermönster är unika. Vidare är sannolikheten för felmatchning låg, då fingermönstren är stabila i den bemärkelsen att de inte ändras över tid. För mobiltelefoner är det en ökad tillväxt av mobiltelefonitjänster där mobilen i en allt större utsträckning används för betalning som bidragit till det ökade intresset för biometri och lösningar för verifiering av fingeravtryck. Japan och Sydkorea har varit föregångsländer och där har efterfrågan för mobiltelefoner med biometriska applikationer uppvisat en stark tillväxt under senare år. Penetrationen av verifiering av fingeravtryck för mobiltelefoner förväntas att starta i det högre prissegmentet, så kallade smart phones. I nedanstående graf illustreras marknadstillväxten avse- Källa: Biometrics Groups Biometrics Market and Industry Report, 2009 Smart phones/handdatorer globalt, P Biometrimarknaden globalt geografisk fördelning Nordamerika, 37% EMEA, 32% Asia Pacific, 23% Latinamerika, 8% P 2010P 2011P 2012P Källa: Frost & Sullivan, World Biometrics Market, 2007 Källa: Frost & Sullivan, Non-AFIS Fingerprint in Notebook PCs and Wireless Devices Markets, Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 7

5 Marknaden är dynamisk Verifiering av fingeravtryck blir alltmer vanligt i samband med fysisk access, logisk access, IT-säkerhet samt fristående enheter, som USB-nycklar och säkerhetsskåp. Dessa marknader visar stadig tillväxt baserat på det mervärde som dessa produkter levererar och har fördelen av att tekniken för verifiering av fingeravtryck görs tillgänglig för miljontals slutanvändare till ett överkomligt pris. Flera av dessa slutanvändare kan nu ha både en eller flera biometriförsedda produkter i sin ägo. En annan dynamisk kraft som driver biometrimarknaden framåt är lagar och regleringar som införs för att öka säkerheten inom en viss bransch eller verksamhetsområde. I Kina har exempelvis regler nyligen införts vilka kräver ett långt mer omfattande användande av biometri för ökad IT-säkerhet. I de flesta fall rör det sig om biometriska applikationer för inloggning på datorer och nätverk men det förekommer även att tekniken används för fysisk access. Detta har speciellt varit synbart inom den finansiella sektorn i Kina där användningen av biometriska lösningar är stor. De lösningar som levereras till banker i Kina är framförallt avsedda att koppla transaktioner till en enskild anställd. Installationerna av dessa system infördes efter att personligt ansvar lagts på säkerhetschefer och avdelningschefer för transaktioner som utfördes olagligt av bankens anställda. Genom att med biometri koppla transaktionen till en enskild individ istället för ett säkerhetskort eller lösenord har olagliga transaktioner bland de anställda försvårats. Asias biggest banks Japan and China dominates the top ranks in terms of tier 1 capital, but KDB and another Korean bank also make a showing. Tier 1 capital 1 ($MIL) 1. Mitsubishi UFJ Financial Group $77, Industrial & Commercial Bank of China 74, Bank of China 64, China Construction Bank 63, Mizuho Financial Group 48, Sumitomo Mitsui Financial Group 46, Agricultural Bank of China 39, Norinchukin Bank 23, Korea Development Bank 12, Kookmin Bank 12,150 1 Includes equity capital and disclosed reserves, as of the end of Sources: The Banker, KDS. Försäljningen sker via distributörer Den största delen av försäljningen sker via någon av FPC:s distributörer, som vid årsskiftet täcker fler än femton länder. Distribu törerna fungerar som FPC:s förlängda arm på de lokala marknaderna där deras branschkännedom, kulturella och språkliga kunskaper ger FPC en stark lokal närvaro. Under året har diskussioner förts med potentiella partners i bl.a. Sydamerika och i april 2009 tecknades ett distributörsavtal med Cash Pass Argentina S.A. som nu representerar FPC i Argentina, Paraguay samt Uruguay. FPC har även under året fört förhandlingar om distributör i Brasilien och Indien vilket resulterat i tecknade avtal med Alphatech Servicos e Com Ext Ltda. för Brasilien i början av 2010 och med Implantaire Techno logies (India) Private Limited för Indien i början av andra kvartalet Det primära marknadssegmentet för FPC-produkter är IT-säkerhet för bankväsendet, både för anställda och bankernas kunder. Idag används FPC-teknik av personalen och kunderna på de fem största kinesiska nationella bankerna, fler än trettio provinsiella kinesiska banker samt över åttio kinesiska lokala, privata eller kooperativa banker. Några av dessa banker tillhör de absolut största bankerna i regionen. FPC-produkterna levereras även till lösningar för biometriska nyck lar, USB-minnen, dörrlås, kassaskåp, portabla och stationära be talningsstationer, kassasystem, tidsredovisningssystem och väskor. Under året har FPC även deltagit i flera intressanta kortbaserade projekt i såväl Asien och Europa som i Nordamerika. Till dessa levereras areasensorer, linjesensorer och processorer på wafernivå. De största marknaderna för FPC är idag Kina och Sydkorea men försäljning sker även till länder och regioner som Frankrike, Indien, Kanada, Rumänien, Singapore, Storbritannien, Sverige, Sydamerika, Tyskland och USA. Försäljningen under året Omsättningen för 2009 var 38.5 MSEK, vilken innebär en ökning med 40 % jämfört med föregående år. Omsättningsökningen var mycket stark under det andra halvåret och ökade med 57 % jämfört med samma period under Under det fjärde kvartalet var omsättningen 13.6 MSEK, vilket motsvarade hälften av hela omsättningen Parallellt med omsättningsökningen har även bruttomarginalen förbättrats successivt under året. Den största förtjänsten till den ökade bruttomarginalen är den nya paketeringslösningen för areasensorn FPC1011F. Den nya versionen av paketering började levereras under 2008, men en total övergång från den äldre lösningen skedde först under andra kvartalet Detta ledde både till lägre produktionskostnader och färre kundreturer. Omsättningen är till största delen (85 % ), baserad på försäljning av areasensor, FPC1011F, där merparten levererades till den asiatiska marknaden, och då framför allt till den Kinesiska marknaden. Övrig försäljning avser moduler, processorer samt wafers för FPC olika produkter. Under året ställde FPC ut på mässan Secure Exhibit & Conference i Mumbai, Indien. Detta dels för att möta existerande kunder och dels för att skaffa nya. Dessutom fanns ett intresse för att möta flera potentiella partners där målet var att utse en distributör i regionen. Marknadens drivkrafter Det finns ett flertal möjliga konkurrensfaktorer på biometrimarknaden. De viktigaste är framförallt tillförlitlighet och funktion, användarvänlighet, robusthet, pris, kvalitet, strategiska partnerskap och allianser samt referenskunder. Användarvänlighet, kostnadsoch säkerhetsskäl hör till faktorer som i dagsläget driver tillväxten av biometrimarknaden. Ökad bekvämlighet vid autentisering Biometri gör autentiseringen enklare, snabbare och ger också möjlig het till att öka graderna av rättigheter och privilegier vid access. Det blir mindre komplicerat att göra känslig information tillgänglig på ett nätverk som skyddas av biometri, jämfört med ett nätverk som skyd das av lösenord. Dessutom slipper användaren behovet av att memo rera ett flertal olika koder, då dessa ersätts av biometrisk verifiering. Lägre kostnader Den tekniska utvecklingen på både hård- och mjukvarusidan har pressat ner priserna på biometrisk teknik för autentisering till en acceptabel nivå för den breda kommersiella marknaden. Dessutom har prestanda i datorer, nätverk och databassystem ökat, vilket gjort att biometriska system har blivit snabbare och enklare att hantera. Ökande säkerhetskrav Med dagens högt ställda krav på ökad säkerhet i samband med logisk och fysisk access erbjuder biometri en tilltalande metod för skydd mot stöld eller förlust av identifieringsbärare som kort eller lösenord. Jämfört med traditionella autentiseringsmetoder kan biometriska system säkerställa en högre grad av säkerhet genom att de enbart låter auktoriserade användare få tillträde. Ökad spårbarhet Växande krav på ökad säkerhet har gjort att behoven av att registrera och aktivera de transaktioner som utförs i ett system har ökat. Genom att använda biometri förbättras dessa möjligheter väsentligt, samtidigt som transaktionen kopplas till en individ. Transaktionen blir därmed också enklare att spåra i efterhand. Kostnadsbesparingar Ytterligare en drivkraft för implementering av biometriska autentiseringssystem är kostnadsbesparingar för företagen, exempelvis på supportavdelningar då inte längre nya lösenord eller säkerhetskort måste ställas ut. Volymmarknaden drivs av pris De ledande teknikföretagen fortsätter att leverera produkter till volymmarknaden, som kännetecknas av kundstyrda krav på förbättringar. Till övervägande del avser dessa krav leverans av teknik till allt lägre kostnad, men med bibehållna säkerhetskrav och användarvänlighet. Detta är en naturlig del av marknadsdynamiken i denna sektor, till skillnad från den offentliga sektorn och biometri för storskaliga identifieringssystem, där prestanda och interoperabilitet är viktigare. Behovet att reducera kostnaden för biometrin har blivit central på volymmarknaderna och även för dem som utvecklar tekniken för dessa produktsegment. Det visar också på att verifiering av fingeravtryck är den mest lovande av de biometriska teknikerna tack vare dess förmåga att leverera bra prestanda till ett konkurrenskraftigt pris. Utvecklingen visar också på att verifiering av fingeravtryck lever upp till marknadens förväntningar på lägre kostnad över tiden. 8 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 9

6 Produktutveckling och Produktion Vi stärker vår ställning. En produktutveckling baserad på marknadens krav och hög teknikhöjd är fundamentet i verksamheten och en effektiv och optimerad produktion bygger en lönsam affär. Grundläggande på kärntekniknivån är förmågan att läsa av ett fingermönster och att effektivt hantera den avlästa informationen. På båda dessa områden, sensorteknik respektive algoritmer, bedöms FPC ha en ledande position på marknaden och ett starkt patentskydd för de egenutvecklade lösningarna. Den konsekventa inriktningen mot en teknikportfölj som kännetecknas av en kompakt, strömsnål och effektiv teknik för avläsning och matchning av fingermönster har lett FPC till att ha en stark ställning i utvecklandet av kostnadseffektiva biometriska system. Kunden har möjlighet att använda alla eller delar av de komponenter som utgör ett system beroende på utformningen av den slutprodukt kunden utvecklar. Det som styr kundens val är de krav som slutanvändaren ställer på den aktuella applikationen. FPC har ingen egen produktion utan lägger ut produktionen av sensorer och processorer på specialiserade underleverantörer. Utveckla vad marknaden behöver Utvecklingsarbetet präglas av att ständigt vara lyhörd för förändringar i marknadens krav och förväntningar på tekniken vad gäller framförallt utformning, formfaktor och pris. Tidigare har detta bekräftats bland annat genom utvecklandet av en linjesensor med liten formfaktor och tillhörande algoritm och metod för matchning av fingermönster. Under 2008 och 2009 har verksamheten i huvudsak varit fokuserad på produktion av FPCs areasensor samt utvecklandet av nya produkt- och produktionslösningar. Som ett resultat av detta har en ny paketeringslösning för areasensorn introducerats på marknaden. Utvecklingen har skett i samarbete med några av marknadens mest erfarna leverantörer vilket ger förutsättningar för en framtida god produktionsekonomi, hög kvalitet och korta leveranstider. Under andra halvan av 2009 fokuserades resurserna för utveckling på det nya linjesensorprojektet. FPC ser ett flertal möjliga användningsområden för en konkurrenskraftig linjesensor, där mobiltelefoner är ett av de viktigaste. Denna applikation ställer höga krav på prestanda, strömförbrukning, storlek och framförallt tillverkningskostnad. Den nya linjesensorn bygger på sensorplattformen som tagits fram under det gångna året och som nu skall anpassas till en specifik linjesensorprodukt. För att förkorta tiden för kiselutvecklingen har resurser engagerats från två konsultbolag med expertis inom ASIC-utveckling. Förutom kiselutveckling ingår Wafer production and test Application of surface coating Substrate manufacturing Wafer saw chip to substrate attach and wirebonding även utveckling av paketering för den nya linjesensorn, samt utveckling av algoritmer och mjukvara för linjesensorsystemet. Paketeringsutvecklingen kommer att göras i nära samarbete med en leverantör av tillverkningsutrustning, men även tillsammans med underleverantör för paketering. Algoritm- och mjukvaruutvecklingen sker i huvudsak med egna resurser. Ökad försäljning kräver ökad produktion Med ökade produktionsvolymer har fokus legat på optimering av produktionen för areasensorn. Nya leverantörer har utvärderats och ett antal förbättringar i produktionsprocessen har införts, vilket möjliggjort ett minskat produktionsbortfall samt förbättrad kvalitet på produkten. Under det fjärde kvartalet har resurser lagts på att lösa brist på komponenter som utgör en del av areasensorns uppbyggnad. Även produktionskapacitet har varit en utmaning under den senare delen av året, framförallt beroende på ett maskinhaveri hos underleverantören. Maskinen i fråga är specialiserad för tillverkning av sensorer och därmed finns inte samma grad av parallella tillverkningslinor för denna del av processen. Som ett led i ansträngningarna att säkra produktionskapacitet inför framtiden och minska potentiella risker inom produktionskedjan har FPC under det fjärde kvartalet lagt en beställning på en sådan tillverkningsmaskin och denna skall placeras hos underleverantören. Från och med fjärde kvartalet har FPC en personell resurs på plats hos underleverantören för paketering. Målet för denna lokala representant är att säkerställa kvalitet och att produktionsflödet hålls på planerad nivå, samt att arbeta med att ytterligare förbättra produktionsutfallet. En annan uppgift är att förkorta ledtiderna i leveranskedjan, vilket kan uppnås genom direktleveranser till kund. Under året har två produktionsrelaterade projekt pågått med syfte att reducera tillverkningskostnader för areasensorn. Båda projekten har varit framgångsrika och ger nu möjlighet till en lägre produktionskostnad och högre kvalitet, men även förkortade leveranstider. Som ett direkt resultat av arbetet med kvaliteten på den nya paketeringslösningen har antalet returer från slutkund för den nya lösningen hittills varit drastiskt mycket lägre än för den tidigare produkten. Molding of plastic to cover chip edges Bezel and connector attach and singulation Visual inspection and electrial test Från wafer till färdig sensor Vägen från kisel till en färdig sensor är en komplex process som ständigt måste optimeras med avseende på produktionsutfall, kvalitet och ledtider. Första steget i produktionskedjan är att en kiselwafer går igenom ett mycket omfattande och högteknologiskt processarbete hos kiselleverantören, inklusive en test som visar vilka chip på wafern som klarar de stränga kraven. Wafern beläggs sedan med en tjock och skyddande ytbehandling, innan den sågas upp till individuella chip, (i vårt fall sensorchip) innehållande en integrerad krets vardera. Parallellt med denna process produceras ett substrat, eller kretskort, som förbereds med ett antal ledningsbanor för inkoppling av komponenter och chip. På detta kretskort monteras ett antal passiva komponenter och därefter möts chip och kretskort när chipmonteringen utförs. I detta skede bortsorteras de chip som i den tidigare testen inte klarade kraven. Chippet kopplas sedan in elektriskt till kretskortet genom trådbondning (dvs dragning av mycket tunna ledande trådar) och för att skydda chippets kanter gjuts därpå en plastblandning ovanpå kretskortet och runt chippet. Nästa steg är att en elektriskt ledande ram monteras, vilken förutom att skydda sensorchippet mekaniskt även levererar en svag mätsignal till fingret samt skyddar sensorn vid elektriska urladdningar. Innan sluttest och inspektion delas kretskortet med multipla sensorer upp till individuella enheter. Efter paketeringen är sensorn klar att skeppas till kund. Patent en styrka och tillgång IP-licensiering: I takt med ökad volym av biometri till låg kostnad ökar också möjligheterna för en affärsmodell inriktad mot ren IPlicensiering. Eftersom FPC innehar starka IP-rättigheter inom områdena för sensorteknik, algoritm och matchningsmetod, utvärderas kontinuerligt förutsättningarna för denna typ av affärsupplägg. Patentstrategi: FPC arbetar med en aktiv patentstrategi som bygger på att noga följa marknaden för att utvärdera nya möjligheter för patent och identifiera eventuella intrång i FPCs patent. Alla utvecklingskontrakt med underleverantörer fordrar att dessa ska vara uppmärksamma på patenteringsmöjligheter som ett resultat av utvecklingsarbetet och meddela FPC om sådana möjligheter. Alla rättigheter till tekniska resultat och patent i dessa samarbeten tillfaller FPC. Vid designarbete tillsammans med kunder, som syftar till framtagande av kundspecifika lösningar, levereras inkapslade IP-block varigenom kunden ej kan kopiera eller vidareutveckla konstruktionen på egen hand. FPCs viktigaste patent rör sensorarkitekturen, pixelelementen i sensorn, matchningsalgoritm, konstruktionen av linjesensorn samt paketeringslösningen. Dessa patent täcker in många av FPCs viktigaste konkurrensfördelar såsom bildkvaliteten vid avläsning, möjligheten att applicera ett tjockt skyddsskikt på sensorn med bibehållen bildkvalitet, snabb och metodanpassad behandling av inlästa fingermönster, metoden att minneseffektivt läsa in delbilder av ett fingeravtryck i rörelse samt möjligheten att tillverka robusta sensorer med lång livslängd. Kvalitet och miljö det är en självklarhet Kvalitet: All tillverkning av FPC-produkter sker hos ett antal noga utvalda leverantörer. Samarbetet med dessa leverantörer följs regelbundet upp och under året har ytterligare insatser gjorts för att säkerställa kvalitet, spårbarhet och effektiviteten i produktionskedjan. Investeringar har också gjorts för att effektivisera hanteringen av affärsdokument och transaktioner inom företaget allt för att öka kvalitet och effektivitet. Miljö: FPC har ingen egen tillverkning av fysiska produkter men köper elektroniska komponenter av olika utvalda leverantörer som uppfyller de krav som ställs med avseende på funktion, kvalitet, stabilitet och ur miljöaspekt. Det är viktigt att värna om miljön och FPC uppfyller både EU:s och Kinas RoHS-direktiv om begränsning av farliga ämnen i elektriska produkter. Dessutom är det viktigt att även se till att insamling och återvinning sker på ett miljöeffektivt sätt. Givetvis försöker vi också att vara extra miljövänliga på hemmaplan och använder företrädesvis återvinningsbara och energieffektiva produkter. 10 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 11

7 Finansiell ordlista Teknisk ordlista Resultat per aktie Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med moderbolagets genomsnittliga antal aktier för räkenskapsåret. Resultat per aktie efter utspädning Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med det vägda genomsnittet av antalet utestående aktier adderat med det genomsnittliga antalet aktier som skulle emitterats som en effekt av pågående ersättnings- och personalprogram. Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal utestående aktier, före utspädning, vid periodens slut. Eget kapital per aktie efter utspädning Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal utestående aktier, efter utspädning, vid periodens slut. Genomsnittligt antal aktier Moderbolagets vägda genomsnittliga antal aktier för räkenskapsåret. Genomsnittligt antal aktier efter utspädning Det vägda genomsnittet av antalet utestående aktier adderat med det genomsnittliga antalet aktier som skulle emitterats som en effekt av pågående ersättningsoch personalprogram. Valutakurser Soliditet Eget kapital dividerat med totala tillgångar. Varulagrets omsättningshastighet Kostnader för sålda varor dividerat med genomsnittligt lager. Genomsnittlig kredittid Genomsnittligt värde på kundfordringar under en period i förhållande till nettoomsättningen multiplicerat med 360 dagar. Orderstock Skillnaden mellan periodens orderingång och upparbetade intäkter plus orderstocken vid periodens ingång. Rörelsekapital Kortfristiga tillgångar minus kortfristiga icke räntebärande avsättningar och skulder. Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av Nettoomsättning. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av Nettoomsättning. Nettomarginal Periodens resultat i procent av Nettoomsättning. FPC:s försäljning och materialinköp sker nästan uteslutande i USD. I mindre grad förekommer inköp av tekniktjänster i EUR. I övrigt används SEK. Per 31 december 2009 var valutakursen SEK/USD 7,18 och SEK/EUR 10,30. SEK/USD-kursen sjönk successivt under året för att mot slutet stiga över 7 kronor per dollar. Valutasäkring gjordes ej under 2009 med följd att valutakursförluster uppstod i rörelseflödena under Från slutet av 2009 sker valutasäkring av nettoflödet i USD. USD och EUR-kursernas utveckling under ,00 11,00 10,00 9,00 8,00 7,00 SEK/EUR SEK/USD 6,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 12,00 11,00 10,00 9,00 8,00 7,00 SEK/EUR SEK/USD 6,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Algoritm En systematisk procedur för hur man genom ett givet antal steg utför en beräkning eller löser ett problem. I FPC:s specifika fall avses metoden som jämför två fingeravtryck med varandra. Areasensor En sensor med storlek som en fingertopp och som kan läsa in hela fingeravtrycket samtidigt. Fingertoppen läggs helt enkelt mot sensorytan, jmf linjesensor. ASIC (Application Specific Integrated Circuit) En integrerad krets i form av ett kiselchip som är konstruerad för att utföra specifika funktioner i vårt fall mätning på ett fingeravtryck. Autentisering Avser processen för kontroll av en uppgiven identitet, till exempel vid inloggning. Ordet är då synonymt med verifiering. Biometriskt system Ett mönsterigenkänningssystem som identifierar eller verifierar en person genom att studera en fysiologisk egenskap hos personen, i vårt fall fingeravtrycksmönstret. Chip En bit kisel där en integrerad krets byggts in, såsom ett sensorchip. En kiselwafer sågas normalt upp i en mängd chip, där varje chip i princip är identiskt. dpi Dots per Inch Upplösningen per ytenhet i detta fall Inch (engelska för måttenheten tum). Ju högre värde desto bättre upplösning och detaljeringsgrad. Identifikation Jämförelsen av insamlad biometrisk data med alla lagrade templates, med syfte att identifiera en av dessa templates (och därigenom en individ) som en ur mängden. Intellectual Property, IP På svenska menas Immateriella Rättigheter (Tillgångar) och innefattar äganderätten till patent och andra metoder och processer som är unika för FPC. Linjesensor (eng. swipe sensor) En sensor med bredd som en fingertopp men mycket smalare i fingrets längdled. Fingertoppen dras över sensorytan och en del av fingeravtrycket läses av i taget, jmf areasensor. På detta vis scannas fingeravtrycket av. Matchning Processen att jämföra en bild av ett fingeravtryck med en på förhand lagrad template, och göra bedömningen om de är lika eller ej. Paketering Arbetet och komponenter som förutom kiselchippet behövs för att bygga en sensor. Produktionsutfall (eng. yield) Procentsatsen av antalet godkända enheter dividerat med antalet startade enheter. Används framförallt inom produktion. Registrering (eng. enrolment) Insamling av biometriska data som används för att skapa en template. [Den process då biometrisk information inhämtas från individen för att sedan behandlas och lagras som referensbild.] Sensorplattform Den kiselteknologi som FPC har utvecklat för uppbyggnaden av framtida sensorer, dvs. den grundläggande tekniken. Trådbondning Inkoppling av ett chip med tunna ledande metalliska trådar som löper mellan kontaktpunkter på chippet och kontaktpunkter på substratet (oftast ett kretskort). Template (sv. referensbild) En uppsättning unika data, som representerar ett visst fingeravtryck. Verifiering Jämförelsen av insamlad biometrisk data med ett givet template, med syfte att verifiera att de två överensstämmer. Detta innebär att med stor sannolikhet kan verifiering av individen därigenom göras. Wafer En tunn cirkulär skiva av kisel som innehåller en mängd integrerade kretsar, som t.ex. sensorchip. 12 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 13

8 Aktien och ägarna Aktien Fingerprint Cards aktier har emitterats enligt svensk lag och finns registrerade hos Euroclear i elektronisk form, med ISIN-kod SE Bolagets samtliga aktier är denominerade i svenska kronor. Enligt Fingerprint Cards bolagsordning ska det emitterade aktiekapitalet vara lägst kronor och högst kronor. Antalet aktier skall vara lägst och högst Aktiens kvotvärde är 0,20 kronor. Alla aktier har samma rätt till vinst och överskott. Aktier av serie A berättigar till 10 röstandelar, medan aktier av serie B berättigar till en röst vardera vid bolagsstämman. Samtliga aktier är fritt överlåtningsbara. Förändringar av aktieägarnas rättigheter förutsätter ändring av bolagsordningen i enlighet med gällande lagstiftning. Aktieägarna har företrädesrätt vid teckning av nya aktier i samband med nyemission i enlighet med Aktiebolagslagen (2005:551). Eventuell utdelning beslutas på bolagsstämman, se nedan om utdelningspolitik. Efter en preskriptionstid på 10 år återgår rätten till utdelning till bolaget. Det föreligger inga restriktioner för utdelning eller särskilda förfaranden för aktieägare bosatta utanför Sverige och utbetalning sker via Euroclear på samma sätt som för aktieägare bosatta i Sverige. Fingerprint Cards AB introducerades på Stockholmsbörsens lista Nya Marknaden, den 8 maj Aktien handlas sedan den 19 april 2000 på Stockholmsbörsens vilken numera benämns Nasdaq OMX, Stockholm, Small Cap. Bolaget handlas under namnet FING B. En handelspost omfattar 1 aktie. Bolaget publicerar delårsrapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och rekommendationer som gäller för bolag vars fondpapper är noterade vid Nasdaq OMX Stockholm. Kursutveckling och handel Börskursen har under 2009 fluktuerat mellan 2,50 kronor och 7,90 kronor. Kursens utveckling i kronor under året framgår nedan: Under året omsattes aktier för totalt kronor. Genomsnittligt antal aktier som bytt ägare per dag uppgick till Fluktuationen av handeln per dag i antal aktier och under året framgår nedan: Börsvärdet ökade under 2009 från 56 Mkr vid årets ingång till 131 Mkr vid årets utgång. Aktiekapitalet i Fingerprint Cards uppgick per den 31 december 2009 till kr, fördelat på A-aktier och B-aktier. Varje aktie har ett kvotvärde på 0,20 kr. Varje aktie av serie A berättigar till tio (10) röster och varje aktie av serie B till en (1) röst. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolaget. Under 2009 har två nyemissioner slutförts, vilka tillfört bolaget 54,0 Mkr efter emissionskostnader. Antalet aktier ökade med , varav av serie A och av serie B. Den 30 december 2009 handlades bolagets B-aktie till 3,30 kr. Aktiekapitalets sammansättning Aktieslag Röster Antal aktier Antal röster Kapitalandel % Röstandel % Serie A ,5 20,2 Serie B ,5 79,8 Summa ,0 100,0 Aktiekapitalets förändring Förändring Totalt antal Ökning Totalt År Händelse Kvotvärde, kr antal aktier aktier aktiekapital aktiekapital 1997 Split 500:1 0, Fondemission 0, Nyemission 0, Nyemission 0, Nyemission 0, Nyemission 0, Nyemission 0, Nyemission 0, Nyemission 0, Nyemission 0, Nyemission 0, ,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec , , , , ,00 0, jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ägarstruktur per Antal Antal Antal Antal Kapital Röster Aktieägare A-aktier B-aktier aktier röster i % i % Imagio Tech AB ,59 11,95 Transferator AB ,51 11,89 Utländska ägare ,34 21,49 varav Balling Storköb, Danmark ,62 2,06 varav Amagerbanken A/S Danmark ,55 1,22 varav Danske Bank International ,05 0,83 varav övriga utländska ägare ,12 17,38 Övriga svenska ägare , 56 54,67 varav Avanza pension ,35 1,85 varav Nordet pension ,28 1,79 varav övriga svenska ägare ,93 51,03 Summa ,0 100,0 Antal aktieägare Antal aktieägare per den 30 december 2009: (7 125 per 30 december 2008). Den 30 december 2009 var 670 juridiska per soner ägare och fysiska personer, varav män och kvinnor. Större ägarförändringar Per har Transferator AB förvärvat Imagiotech AB:s A-aktier och innehar efter förvärvet samtliga A- aktier motsvarande 3,02 % av aktiekapitalet och 23,77 % av rösterna. Aktieägaravtal Så vitt styrelsen för Fingerprint Cards AB känner till, föreligger inte några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan några av bolagets aktieägare som syftar till gemensamt inflytande över bolaget. Så vitt styrelsen känner till finns inga överenskommelser eller motsvarande avtal som kan leda till att kontrollen över bolaget förändras. Utdelningspolitik Bolagets kassaflöde under de kommande åren skall användas för att finansiera fortsatt expansion och utveckling. Detta innebär att Fingerprint Cards AB inte har för avsikt att föreslå utdelning för de kommande åren. Styrelsen kommer årligen att pröva den fastlagda utdelningspolitiken. Optionsprogram På årsstämman den 31 maj 2007 beslutades om ett incitamentsprogram för bolagets anställda. Av detta program innehas teck ningsoptioner av personalen. Teckningsoptionerna medför rätt till teckning av aktier i bolaget för 23,60 kronor per aktie. Optionerna kan utnyttjas för teckning under perioden 1 juni 2010 till och med 30 november Vid fullt utnyttjande kan totalt nya B- aktier, vilket innebär en utspädning med cirka 0,6 procent av antalet aktier och cirka 0,4 procent av antalet röster. På extra bolagsstämma den 3 mars 2010 beslutades om teckningsoptioner i ett nytt incitamentsprogram. Teckningsoptionerna medför rätt till teckning av aktier i bolaget för 7,48 kronor. Optionerna kan utnyttjas för teckning under perioden 1 juni 2012 till och med 31 augusti Vid full nyteckning kan nya B-aktier ges ut vilket motsvarar en utspädning om cirka 9,0 procent av antalet aktier och cirka 7,2 procent av antalet röster. Bemyndigande Vid årsstämman den 4 juni 2009 bemyndigades styrelsen att under tiden intill nästkommande årsstämma fatta ett eller flera beslut om nyemission av högst aktier i serie B med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Teckning skall huvudsakligen kunna ske av industriella, finansiella och institutionella investerare. Årsstämma Årsstämman äger rum 17 juni Avstämningsdag för stämman är 11 juni Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 15

9 Tioårsöversikt Innehållsförteckning Resultaträkning Nettoomsättning (Mkr) 38,5 27,5 20,7 11,1 2,7 2,9 5,2 4,4 2,1 3,6 Bruttoresultat (Mkr) 9,8-1,0-12,5 0,2 0,0 0,6 3,1 4,4 2,1 3,6 Rörelseresultat (Mkr) -24,7-24,1-35,4-20,0-18,1-23,5-27,5-38,6-44,8-29,1 Årets resultat (Mkr) -24,6-23,3-34,2-19,7-17,5-21,6-21,2-28,7-36,3-20,7 Finansiell ställning Balansräkning Balanserade utgifter för utveckling (Mkr) 12,3 20,8 16,4 13,7 14,0 16,6 13,1 6,8 5,0 4,1 Varulager (Mkr) 9,1 15,4 18,0 16,6 5,6 5,8 4,6 1,2 Kundfordringar (Mkr) 9,7 8,4 4,0 1,1 0,1 1,6 0,8 0,2 0,8 Likvida medel inkl. kortfristiga placeringar, vid årets slut (Mkr) 50,1 22,7 33,8 71,1 40,0 31,0 60,5 91,6 119,2 154,4 Eget kapital vid årets slut (Mkr) 74,3 58,1 67,2 100,9 58,7 53,7 75,3 96,4 125,1 161,3 Balansomslutning vid årets slut (Mkr) 83,7 69,0 74,0 108,4 61,0 56,4 81,9 103,9 130,7 167,6 Omsättningshastighet Varulager (dagar) Genomsnittlig kredittid (dagar) Soliditet (%) 88,8 84,2 90,7 93,1 96,2 95,2 91,9 92,8 95,7 96,2 Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten (Mkr) -11,3-17,1-31,9-28,5-13,6-25,0-22,7-22,5-35,0-150,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten (Mkr) -1,5-7,8-5,5-2,3 0,0-4,4-8,5-5,1-0,5-2,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten (Mkr) 40,3 13,7 0,0 62,0 22,5 0,0 0,1 0,1 0,2 149,3 Periodens kassaflöde (Mkr) 27,5-11,2-37,4 31,2 8,9-29,4-31,1-27,5-35,3-3,7 Aktie Resultat per aktie (kr) -1,11-1,92-2,81-1,77-1,87-3,40-3,34-4,52-5,72-3,26 Resultat per aktie efter full utspädning (kr) -1,11-1,92-2,81-1,77-1,87-3,40-3,34-4,52-5,72-3,26 Likvida medel inkl. placeringar vid årets slut per aktie (kr) 1,26 1,86 2,78 6,39 4,28 4,88 9,53 14,43 18,78 24,33 Eget kapital vid årets slut per aktie (kr) 1,87 4,78 5,53 9,07 6,28 8,46 11,86 15,19 19,71 25,41 Antal aktier vid årets slut (tusental) Antal aktier genomsnittligt (tusental) Antal aktier efter full utspädning genomsnittligt (tusental) Börskurs vid årets slut (kr) 3,30 2,58 13,20 16,20 12,00 13,30 30,00 15,80 32,50 55,00 Börsvärde vid årets slut (Mkr) Övrigt Antal anställda vid periodens slut Orderstock vid årets utgång (Mkr) 36,5 30,8 24,7 = uppgift saknas eller ej tilllämpligt Förvaltningsberättelse Rapport över totalresultatet för koncernen Rapport över finansiell ställning för koncernen Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för koncernen Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen Rapport över kassaflöden för koncernen Resultaträkning för moderbolaget Rapport över totalresultat för moderbolaget Balansräkning för moderbolaget Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget Kassaflödesanalys för moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper Not 2 Intäkternas fördelning Not 3 Rörelsesegment Not 4 Övriga rörelsekostnader Not 5 Anställda personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Not 7 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag Not 8 Finansnetto Not 9 Skatter Not 10 Resultat per aktie Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Not 12 Materiella anläggningstillgångar Not 13 Varulager Not 14 Kundfordringar Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 16 Likvida medel Not 17 Eget kapital Not 18 Övriga skulder Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 20 Finansiella risker och riskhantering Not 21 Operationell leasing Not 22 Närstående Not 23 Koncernföretag Not 24 Rapport över kassaflöden Not 25 Händelser efter balansdagen Not 26 Viktiga uppskattningar och bedömningar Not 27 Uppgifter om moderbolaget Styrelsens intygande Revisionsberättelse Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 17

10 Förvaltningsberättelse Koncernen och moderbolaget Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 1 januari 31 december Fingerprint Cards AB (publ) (Org.nr ) (FPC) utgör moderbolag i en koncern där ett dotterbolag ingår. Dotterbolaget Fingerprint Security System Databärare AB:s verksamhet har under den tid det ingått ikoncernen begränsats till att vara lager för de av moderbolaget utgivna teckningsoptionerna i incitaments-program avseende teckningsoptioner som inte placerats på medarbetare i FPC. Dotterbolaget har under 2009 varit vilande. All verksamhet och resultatet av koncernens verksamhet har under 2009 bedrivits i moderbolaget. All personal är anställd i moderbolaget. Moderbolaget har säte i Göteborgs kommun i Västra Götalands län och är sedan 1998 noterat på NASDAQOMX Nordic, Small Cap. Allmänt om verksamheten FPC:s affärsverksamhet utgörs av utveckling och försäljning av elektroniska system, som genom analys och matchning av individers unika fingermönster fastställer den personliga identiteten. Systemet utgörs av microchips med algoritmer, som utan hjälp av extern processorkraft läser av, lagrar och jämför fingermönster. FPC har utvecklat två typer av kapacitiva sensorer för avläsning av fingeravtryck, en liten linjesensor och en areasensor. Dessutom pågår utveckling av en ny linjesensor. Till varje sensor har processorer och algoritmer tagits fram. Genom den ringa storleken, begränsade förbrukningen av elektrisk ström samt mycket låga tillverkningskostnaden, kan tekniken integreras i volymprodukter av mindre storlek som till exempel kort, mobiltelefoner m.m. med högt ställda krav på de uppräknade egenskaperna. Ytterligare områden för tillämpning av tekniken utgörs av access, verifiering av identitet vid inloggning samt identitetskontroll vid attest eller auktorisation av transaktioner i t.ex. banksystem. Väsentliga händelser under året Lennart Carlsson sade upp sig som verkställande direktör och Koncernchef i FPC i februari Johan Carlström anställdes som verkställande direktör och koncernchef och tillträdde sin tjänst i maj Under hösten 2009 genom fördes en övertecknad nyemission varigenom eget kapital ökade med netto 40,3 Mkr. FPC erhöll under 2009 flera order från Kina om totalt 43 Mkr. I oktober 2009 fick FPC en ny största ägare i Transferator AB med 11,89% av rösterna. Utöver ny ägare och verkställande direktör har förändringar skett i styrelse och den operativa företagsledningen. Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning Verksamheten har pågått sedan 1997 och de två sista kvartalen 2009 blev omsättningen den bästa sedan verksamheten startats. Försäljningen under 2009 utvecklades positivt och med detta följde ökande produktionsvolymer med större krav på leveranssäkerhet och trimmade tillverkningsprocesser. Den största marknaden utgörs av den kinesiska banksektorn som fortsatte att efterfråga produkter i ökande grad. Nettoomsättningen ökade under 2009 till 38,5 Mkr (27,5) och Bruttoresultatet förbättrades till 9,8 Mkr (-1,0) trots påverkan under det fjärde kvartalet av lagernedskrivning med -1,9 Mkr (-) samt en omvärdering av kisel i varulagret med negativ effekt på bruttomarginalen om -2,4 Mkr. Verksamheten drabbades av produktions-störningar under andra halvåret vilket hade negativ påverkan på infriandet av utställda prognoser. Resultatet efter finansiella poster och Nettoresultatet för räkenskapsåret uppgick till -24,5 Mkr (-23,3). Under sista kvartalet gjordes nedskrivning av balanserade utgifter för utveckling med -5,9 Mkr (-) efter att aktiverade utgifter analyserats beträffande kommersiell potential. Orderingången för helåret 2009 uppgick till 43,2 Mkr vilket resulterade i en bättre utgående Orderstock 2009 om 36,5 Mkr jämfört med vid årets början 30,8 Mkr. Efter genomförd nyemission hösten 2009 uppgick likvida medel och kortfristiga placeringar vid räkenskapsårets slut till 50,1 Mkr (22,7). Nyemissionen tillförde 40,7 Mkr netto efter emissionskostnader. Eget kapital ökade under 2009 från 58,1 Mkr till 74,3 Mkr vid årets slut. Investeringar 2009 års investering i anläggningstillgångar utgörs av 0,1 Mkr (0,1) i IT-utrustning och inventarier samt 1,5 Mkr (7,7) i balanserade utgifter för utveckling. Avskrivningar enligt plan ökade till 4,1 Mkr (-3,5) sedan avskrivningstakten på balanserade utgifter för utveckling höjts. I slutet av 2009 gjordes efter en bedömning av kommersiell potential en engångsnedskrivning av balanserade utgifter för utveckling med -5,9 Mkr (-). Kassaflöde Kassaflödet förbättrades genomgående; från den löpande verksamheten till -11,3 Mkr (-17,1), från investeringsverksamheten till -1,5 Mkr (-7,8 Mkr) och från finansieringsverksamheten till 40,3 Mkr (13,7), detta inbegripet en nyemission som tillfört 40,3 Mkr. Eget Kapital och finansiering Eget Kapital ökade under 2009 till 74,4 Mkr (58,1) och soliditeten i koncernen uppgick vid årets utgång till 88,7 %. Under 2009 erhölls ytterligare finansiering genom en nyemission om 40,3 Mkr. Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar ökade till 50,1 Mkr (22,7) och Rörelsekapitalet förbättrades till 61,7 Mkr ( 37,1). Verksamhet inom forskning och utveckling Fingerprint utvecklar och har utvecklat den teknik och de produkter som verksamheten erbjuder marknaden. Utvecklingsarbetet är inriktat på vidareutveckling av fingeravtrycksensorer med tillhörande mjukvara, algoritmer, processorer samt produktionsprocesser. Det vid årets slut största pågående projektet är det under hösten 2009 uppstartade projektet med syfte att ta fram nästa generations linjesensor. I den operativa organisationen är en tredjedel av resurserna sysselsatta med utvecklingsarbete. Utvecklingsverksamheten har under 2009 fortsatt på motsvarande nivå som föregående år. Utgifter för utveckling aktiveras i balansräkningen efter bedömning av kommersiell potential. Avkrivningstakten bestäms utifrån den kommersiella livslängden och varierar från projekt till projekt. Under sista kvartalet 2009 gjordes en genomgång av samtliga hittills aktiverade och ännu ej avskrivna balanserade utgifter för utveckling varvid avskrivningstakten justerades ned till 3-4 år för produkter och 4 5 år för plattformsutveckling. Utgifter för forskning och utveckling har under året uppgått till Tkr (19 396) varav Tkr (7 692 tkr) har aktiverats och Tkr (14 521) kostnadsförts. Andelen utgifter inom forskning och utveckling av totala rörelsekostnader uppgick under 2009 till 30% (33%). Ägarförhållanden Den största förändringen avseende större aktieinnehav under 2009 står Transferator AB för, som förvärvat aktier och som tillsammans med Imagiotech AB utgjorde största ägare i FPC. Ägare Andel aktier samt röster vid årets slut Kapital % Röster % Imagiotech AB 1,59 2,46 11,95 20,25 Transferator AB 1,51-11,89 - Aktieslag Antal Aktier Antal röster A B Totalt Ägande till minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier per : Imagiotech AB 11,95% Transferator AB 11,89% Per har Transferator AB förvärvat Imagiotech AB:s A- aktier och innehar därefter samtliga A-aktier motsvarande 3,02% av antalet aktier och 23,77% av antalet röster. Nyemission Under 2009 slutfördes två emissioner varav den första tillförde 13,7 Mkr i början av året och den andra, som genomfördes under hösten, tillförde 40,3 Mkr efter emissionskostnader. Incitamentsprogram På årsstämman 31 maj 2007 beslutades om emission av teckningsoptioner, varav optioner har tecknats av nuvarande anställda och resterande har makulerats. Löptiden är 3,5 år. Efter omräkning är lösenkursen 23,60 kr. Personalkostnaden för optionerna i dotterbolaget redovisas först då de överlåtits till framtida anställda. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i 2007 års optionsprogram kan nya B-aktier ges ut vilket motsvarar en utspädning om 0,6 procent av totala antalet aktier och 0,4 procent av antalet röster. Vid extra bolagsstämma den 3 mars 2010 godkändes styrelsen beslut om riktad emission av teckningsoptioner. Rätt att teckna teckningsoptionerna gavs dotterbolaget Fingerprint Security System Databärare AB. Teckning skedde senast den 19 februari Teckningsoptionerna emitterades utan vederlag. Dotterbolaget överlåter teckningsoptionerna i enlighet med vad som anges under rubriken Överlåtelse av teckningsoptioner nedan. Dotterbolaget tecknade teckningsoptioner. Varje teckningsoption ger rätt att teckna en ny aktie av serie B i FPC. Teckning av aktier i enlighet med villkoren för teckningsoptionerna kan ske under tiden från och med den 1 juni 2012 till och med den 31 augusti Teckningskursen ska uppgå till ett belopp motsvarande 200 procent av den för aktier av serie B i FPC på NASDAQ OMX Stockholm noterade volymvägda genomsnittliga betalkursen under perioden från och med den 16 februari 2010 till och med den 26 februari Teckningskursen har fastställts till 7,48 kronor. Ökningen av FPCs aktiekapital kommer vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna att uppgå till högst kronor vilket motsvarar en utspädning om cirka 9,0 procent av det totala antalet aktier i FPC, cirka 7,2 procent av det totala röstetalet i FPC. Skälen till avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är att de anställda genom en egen investering ska ta del av och verka för en positiv värdeutveckling av FPC:s aktier under hela den period som det föreslagna programmet omfattar. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen FPC är ett ungt bolag med ny huvudägare, ny styrelse, ny ledning och med en verksamhet i tillväxt. Den positiva utveckling som kännetecknat 2009 förväntas fortsätta i och med att teknik och produkter vinner terräng på marknaden. På den kinesiska bankmarknaden används tekniken av alltfler aktörer och inga tecken på minskad efterfrågan finns. I utvecklingsverksamheten förväntas projektet med en ny linjesensor resultera i en prototyp under FPC står vid ingången av 2010 med en bättre likviditet än för ett år sedan och har genom den ökande försäljningen ett bättre kassaflöde från rörelsen. Förväntningar finns att denna positiva trend skall fortsätta samtidigt som utvecklingsprojekten kommer att förbruka en del av de finansiella resurserna. I takt med att FPC agerar på fler marknader förväntas positiva signaler komma från dessa marknader och försäljningen öka. Säsongsvariation Den främsta säsongsmässiga variationen som påverkar intjäningen utgörs i dagsläget av det kinesiska nyåret. Eftersom den kinesiska marknaden är dominerande får försäljningen en nedgång under den treveckorsperiod då firandet pågår. Riktlinjer för ersättning till styrelse och ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Arvodet för 2009/2010 har uppgått till kronor till styrelsens ordförande samt kronor till styrelseledamöter, totalt kronor. Styrelsen har inför årsstämman 2010 följande förslag till riktlinjer avseende ersättning till ledande befattningshavare: En inom styrelsen utsedd ersättningskommitté skall bereda rikt linjer avseende lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare och förelägga styrelsen förslag till beslut i sådana frågor. Styrelsen fattar beslut om lön och övriga ersättningar till verkställande direktören. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension samt finansiella instrument. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. För verkställande direktören och andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30% av grundlönen. Den 18 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 19

11 rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Uppsägningstid skall vara maximalt sex månader. Vid uppsägning från Bolagets sida skall avgångsvederlag kunna utgå med ett belopp motsvarande högst sex månadslöner. Beslut om aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram fattas av bolagsstämman. Pensionsavsättningar skall vara avgiftsbestämda. Händelser efter balansdagen Januari 2010: Jens Reckman anställs som ny CFO för Fingerprint Cards. Mars 2010: Fingerprint Cards (FPC) distributör i Sydkorea, Camos Tech Co., Ltd. (CamosTech) har lagt en order värd drygt 1,3 Mkr till en identifieringslösning med integrerad fingeravtrycksteknologi för handikappade personer. April 2010: Fingerprint Cards (FPC) har utsett Implantaire Technologies Private Limited (Implantaire) till distributör för den Indiska marknaden vilket väsentligt stärker FPC s position i regionen. April 2010: Fingerprint väljer SEB som bankpartner för vår fortsatta expansion samt erhåller rörelsekredit om 15 Mkr. April 2010: Delårsrapport för perioden januari mars 2010: Fingerprint Cards uppnår break-even, fördubblad omsättning samt bruttomarginal om 50%. April 2010: Fingerprint Cards (FPC) distributör i Sydkorea, Camos Tech Co., Ltd. (CamosTech) har lagt en order värd drygt 3,5 MSEK. Fingeravtryckstekniken kommer att distribueras bland flera olika kunder och kommer att användas för en statlig identifieringslösning för handikappade personer samt för inloggningsenheter och moduler. Information om affärsrisker och osäkerhetsfaktorer Kompetens Biometri är fortfarande ett relativt nytt område som uppvisar en hög tillväxttakt och som ställer krav på högt tekniskt kunnande hos medarbetare. Inom FPC finns ett antal nyckelpersoner som är viktiga för en framgångsrik utveckling av FPC:s verksamhet. Förlust av nyckelpersoner skulle kunna medföra störning samt ökade kostnader i samband med rekrytering av ersättare. För att hantera denna risk arbetar FPC kontinuerligt med att säkerställa att rätt villkor finns för att behålla kompetenser samt att samtidigt inte knyta kunskap till enskilda individer. Försäljning FPC är verksamt på en relativt ung marknad. På grund av detta försvåras möjligheterna att kunna förutsäga den framtida utvecklingen för verksamheten. FPC:s utveckling är beroende av att mark naden för biometri fortsätter att expandera. En fördröjd penetration på fler tillämpningar och marknader påverkar försäljning och resultat. FPC är i dagsläget mycket beroende av den kinesiska marknaden med en etablerad återförsäljare med stark position för FPC:s teknik. En förlust av distributören skulle allvarligt kunna störa intjäning och resultat. Åtgärder för att begränsa sårbarheten av att antalet kunder är begränsat och inbegriper den kontinuerliga utvecklingen av affärsverksamheten, försäljning och marknadsarbete för att komma in på fler geografiska marknader och användningsområden. Produktion FPC lägger ut all produktion på underleverantörer. All tillverkning, försäljning och leverans av FPC:s teknik och produkter förutsätter överensstämmelse med avtalade krav vad gäller exempelvis mängd, kvalitet och leveranstid. Produktions och leveransproblem hos FPC:s leverantörer skulle kunna ha negativ påverkan på FPC genom förseningar eller kvalitetsproblem i leverans mot kund. Produktionen planeras med upp till ett halvårs framförhållning. Bindande order från kund erhålls normalt inte med samma framförhållning. Osäkerhet i försäljningsprognoser skulle kunna leda till lageruppbyggnad och negativ likviditetspåverkan. Koncentration av produktion till få leverantörer och åtföljande möjlighet till lägre kostnad måste vägas mot risken. Ett sätt att begränsa denna är att ta kontroll över delar av produktionsprocessen. Exempel på detta är investering i egna verktyg och maskiner vilket delvis skett under Rättigheter Verksamheten är till stor del beroende av att FPC skyddar sin teknik genom patent och immateriella rättigheter. Strategin är att skydda de viktigaste delarna men det går inte att garantera att alla patentansökningar beviljas. Bedömningen är att FPC:s teknologi inte inkräktar på andras immateriella rättigheter. I de eventuella fall immateriellt skydd ej kan erhållas kan det påverka resultat och ställning negativt. Utveckling FPC:s framgång är till stor del beroende av förmågan att leda och anpassa sig efter teknikutvecklingen. Sedan slutet av 2009 driver FPC ett väsentligt utvecklingsprojekt avseende en ny linjesensorprodukt för bland annat mobiltelefoni. Projektet drivs i nära samarbete med konsulter och underleverantörer. Ett väl fungerande samarbete är avgörande för framgång. Projektet är omfattande och komplext, varför förseningar i tidplanen inte kan uteslutas. Allvarliga fördröjningar, störningar eller oförutsedda händelser i utvecklingsprocessen skulle kunna påverka FPC:s framtida verksamhet negativt. Genom att dels använda resurser med kompetens och erfarenhet av tekniskt avancerade utvecklingsprojekt samt dels förbättra system för projektstyrning minskas dessa risker. Finansiering Behov av framtida kapital för finansiering av verksamhet, utveckling och expansion kan inte uteslutas. Behovet kan uppstå i ett ogynnsamt marknadsläge och till villkor som är mindre fördelaktiga än vad styrelsen anser dem vara idag. Extern finansiering i ett hårdare kreditgivnings- och investeringsklimat skulle kunna påverka FPC:s verksamhet medan upplåning, om det är möjligt, kan medföra begränsningar i handlingsfriheten. Inga garantier kan ges för att kapital kan anskaffas vid behov eller med acceptabla villkor. Genom att successivt nå framgång på marknaden inbegripet erhålla tillfredställande marginal skapas positivt kassaflöde vilket bidrar till att minska behovet av kapitaltillskott. Politiska risker FPC arbetar på många marknader med vitt skilda förutsättningar. Förändringar av lagar och regleringar avseende exempelvis utländskt ägande, skatter, statligt deltagande, royalty och tullar samt övriga politiska och ekonomiska risker och osäkerhetsfaktorer inbegripet exempelvis krigshandlingar eller terrorism kan påverka resultat och ställning. Valutakurser Inköp och försäljning sker till största delen i USD. Valutasäkring av nettoexponeringen i USD sker till 80-90% för att motverka valutakursfluktuationer. Fluktuationer i valutakurserna kan i resterande delar påverka resultatet men dessa volymer är begränsade. En procents förändring i kursen mellan svenska kronan och USD skulle utan valutasäkring påverka 2009 års resultat med +/- 0,2 Mkr. Medarbetare och organsiation Personalfilosofin är inriktad på att utveckla medarbetare, organisation och ledarskap. Under 2009 har antalet anställda uppgått till 12 anställda (12). Verksamheten är uppdelad på Marknad, Produktion, Utveckling samt Ekonomi/Administration. Inom varje del är strävan att rekrytera och utveckla medarbetare för att tillsammans utgöra ett starkt, kompletterande lag med rätt kompetenser på rätt plats. Utöver fast anställda knyts kompetenser och konsulter till verksamheten för definierade och begränsade uppgifter samt projekt. Utbildningsnivån är hög inom alla delar med spetskompetens inom för verksamheten relevant teknik. Genomsnittlig ålder för anställd personal uppgick vid årets utgång till 42 år och den genomsnittliga anställningstiden var 5 år. Sjukfrånvaron uppgick till 0,5%. Ingen del avser sjukfrånvaro längre än 60 dagar. Under året uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 8,6 Mkr (8,3). Bolagsstyrning I enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning ( koden ) har en särskild Bolagsstyrningsrapport med ett avsnitt om intern kontroll upprättats. FPC har förbundit sig att, där det är möjligt, följa bästa praxis när det gäller bolagsstyrning. Under 2009 skedde förändringar inom både styrelse och ledning. Vid årsstämman valdes Tommy Trollborg till styrelseordförande. Till styrelseledamöter omvaldes Geza Fülöp och Christer Bergman samt till nya styrelseledamöter valdes Anders Hultqvist och Urban Fagerstedt. Under 2009 utsågs Johan Carlström till verkställande direktör. Verkställande direktören bistås av ledningsgrupp som förutom verkställande direktören består av marknadschef, teknikchef samt finanschef. Teknikchef samt finanschef har bytts ut under Ledningssystem samt system för uppföljning och intern kontroll är under översyn. I arbetet ingår övervakning avseende intern kontroll och efterlevnad av gällande lagstiftning, noteringskrav och bolagstyrningskoden. Redogörelse för styrelsearbetet under året Styrelsens arbete har under 2009 kännetecknats av hög aktivitet och hög frekvens vad gäller möten. Styrelsen har hållit 25 styrelsemöten under året, som har präglats av byte av verkställande direktör, kapitalanskaffning, stigande försäljning, produktionsstörningar, strategiska utvecklingsprojekt samt den i slutet av 2009 påbörjade och under 2010 slutförda processen med incitamentsprogram. En mer utförlig redogörelse för bolagsstyrningen under 2009 inbegripet regelverk, bolagsstämmor, valberedning, styrelsens sammansättning och arbete jämte interna styrprocesser och intern kontroll finns i den separata Bolagsstyrningsrapporten. Förslag till disposition beträffande bolagets resultat Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor: Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa Balanseras i ny räkning: varav till överkursfond Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer. 20 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 21

12 Rapport över totalresultatet för koncernen Rapport över finansiell ställning för koncernen 1 januari 31 december Tkr Not Nettoomsättning 2, Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Teknik och Utvecklingskostnader Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 3, 5, 6, Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt 9 Årets resultat Övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Årets resultat hänförligt till Moderbolagets ägare Minoritetsintresse Årets resultat Årets totalresultat hänförligt till Moderbolagets ägare Minoritetsintresse Årets totalresultat Resultat per aktie 10 Före utspädning (kr) -1,11-1,92 Efter utspädning (kr) -1,11-1,92 Per den 31 december Tkr Not Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital 17 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Summa eget kapital Skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för koncernen Per den 31 december Tkr Not Ställda säkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser Inga Inga 22 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 23

13 Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen Resultaträkning för moderbolaget 1 januari 31 december 1 januari 31 december Tkr Aktiekapital Övrigt Balanserade vinstmedel totalt tillskjutet kapital inkl årets resultat eget kapital Ingående eget kapital Årets totalresultat Aktierelaterade ersättningar Pågående nyemission Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets totalresultat Aktierelaterade ersättningar Nyemission Utgående eget kapital Tkr Not Nettoomsättning 2, Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Teknik och Utvecklingskostnader Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 5,6, Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat före skatt Rapport över kassaflöden för koncernen Skatt 9 - Årets resultat Per den 31 december Tkr Not Den löpande verksamheten 24 Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Rapport över totalresultat för moderbolaget 1 januari 31 december Tkr Not Årets resultat Övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Finansieringsverksamheten Nyemission Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 25

14 Balansräkning för moderbolaget Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget Per den 31 december Tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Kortfristiga fordringar Förskott till leverantör 358 Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 17 Bundet eget kapital Aktiekapital ( A-aktier, B-aktier) Reservfond Pågående emission Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget Per den 31 december Tkr Not Ställda säkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser Inga Inga 1 januari 31 december Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Pågående Överkurs- Balanserat Årets Totalt eget Tkr kapital fond Nyemission fond resultat resultat kapital Ingående eget kapital Årets totalresultat Resultatdisposition Koncernbidrag Pågående nyemission Aktierelaterade ersättningar Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Pågående Överkurs- Balanserat Årets Totalt eget Tkr kapital fond Nyemission fond resultat resultat kapital Ingående eget kapital Årets totalresultat Resultatdisposition Nyemission Nyemission Aktierelaterade ersättningar Utgående eget kapital Kassaflödesanalys för moderbolaget 1 januari 31 december Tkr Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Koncernbidrag 20 Nyemission Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 27

15 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 24 maj Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 17 juni (b) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet eller finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 26. (e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag. (f) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. Utformning av de finansiella rapporterna Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (2007). Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som Företaget presenterar efter årets resultat i en förlängd resultatrapport som benämns rapport över totalresultat. Företaget har valt att använda de nya titlar på rapporterna som införts i IAS 1 (2007) rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning, rapport över förändringar i eget kapital och rapport över kassaflöden. Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringarna endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de finansiella rapporterna. Upplysningar om segment Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen nya IFRS 8 Rörelsesegment, som ersätter IAS 14 Segmentrapportering. IFRS 8 inför ett ledningsperspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras. De nya principerna beskrivs längre ner bland redovisningsprinciperna i denna not. Standarden har tillämpats i enlighet med dess övergångsbestämmelser, genom att jämförelseårets uppgifter anpassats till kraven i IFRS 8. Tillämpningen av IFRS 8 har för Företaget inte inneburit någon ändring av segmentindelningen, eftersom de segment som identifierades i enlighet med IAS 14 sammanföll med de som koncernledningen ( högsta verkställande beslutsfattare ) följer upp. Företaget fortsätter att tillämpa samma redovisningsprinciper i rörelsesegmenten som i koncernredovisningen, d.v.s. IFRS. Följaktligen har inga av de belopp som redovisas förändrats jämfört med tidigare redovisade belopp. Upplysningar om finansiella instrument Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar Företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk. Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tilllämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Företaget har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. (g) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. Dessa är: Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument. 9. IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet. Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning: Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av nyemissioner. Ändringar av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värde ring med avseende på poster berättigade för säkringsredovisning. IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare. IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder. IFRIC 19 Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments. Annual improvements som inte redan är tillämpliga, främst bland de som publicerades i april (h) Klassificering m.m. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. (i) Rörelsesegmentrapportering Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelse- segments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment. (j) Konsolideringsprinciper (i) Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade eget kapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt even tualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. (ii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. (k) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (l) Intäkter Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter. (m) Leasing (i) Operationella leasingavtal Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. (ii) Finansiella leasingavtal Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. (n) Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas och vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde. (o) Skatter Då koncernen inte uppvisar ett beskattningsbart positivt resultat finns heller ingen skatt att redovisa. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar redovisas ej som tillgång när det inte längre bedöms sannolikt att de kommer utnyttjas. (p) Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder. (i)redovisning i och borttagande från rapporten över finansiell ställning En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när FPC blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller FPC förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då FPC förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. (iii) Lånefordringar och kundfordringar Kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har 28 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 29

16 fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. (iv) Andra finansiella skulder Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (q) Materiella anläggningstillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad. (ii) Leasade tillgångar Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i rapport över finansiell ställning. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld. (iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. (iv) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. Beräknade nyttjandeperioder; Maskiner och andra tekniska anläggningar 5 år Inventarier, verktyg och installationer 5 år (r) Immateriella tillgångar (i) Forskning och utveckling Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, med syfte att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. I rapport över finansiell ställning redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. (ii) Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Produkter 3 4 år Plattform 4 5 år (s) Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. (t) Nedskrivningar Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard. Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För immateriella tillgångar beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Nedskrivning av finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Kundfordringarnas nedskrivningsbehov fastställs efter individuell värdering. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i årets resultat i finansnettot. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas. (u) Resultat per aktie Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets ägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till de eget kapitalreglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2. (v) Ersättningar till anställda Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken och investeringsrisken. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. (i) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. (ii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. (iii) Aktierelaterade ersättningar Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade, med hänsyn till tjänstevillkor och prestationsvillkor som inte är marknadsvillkor. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att till slut återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Justering sker dock inte när förverkande endast beror på att marknadsvillkor och/eller villkor som inte är intjäningsvillkor inte uppfylls. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut. (w) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. (x) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. (y) Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Ändrade redovisningsprinciper Utöver eller till skillnad mot de ändrade redovisningsprinciper som anges ovan för koncernen har nedanstående ändringar påverkat moderbolaget under 2009: RFR 2.2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter senast från och med 2010 ska tillämpas även avseende moderbolaget, med några undantag. Företaget har valt att i enlighet med möjligheten som anges i RFR 2.2 förtidstillämpa den nya utformningen av de finansiella rapporterna för moderbolaget. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital fått ett innehåll som liknar koncernens, d.v.s. exkluderande de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital men nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Vidare kommer även moderbolaget att redovisa en extra balansräkning, per ingången av jämförelseåret, i årsredovisningar då retroaktiva ändringar påverkat någon post i den extra balansräkningen i väsentlig utsträckning. Klassificering och uppställningsformer För koncernen redovisas resultatet i rapport över totalresultat och för moderbolaget i resultaträkningen. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Balansräkning är för moderbolaget uppställd enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. Dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. Leasade tillgångar I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Ersättningar till anställda Moderbolaget har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot ba- 30 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 31

17 lanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras. Rörelsesegmentrapportering Moderbolaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och Not 2 Intäkternas fördelning Intäkter per väsentligt intäktsslag Koncernen Moderbolaget Nettoomsättning: Varuförsäljning Tjänsteuppdrag Licenser Not 3 Rörelsesegment Koncernens rörelsesegment Sensorer Övrigt Totalt och kvarvarande verksamheter Intäkter från externa kunder Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Koncernens rörelsesegment Sensorer Övrigt Totalt och kvarvarande verksamheter Tillgångar Investeringar i anläggningstillgångar Skulder Kassaflöde från löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Geografiska områden samma omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens fördelning på moderbolagets verksamhetsgrenar. Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad management approach eller företagsledningsperspektiv. Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer utgör dessa koncernens rörelsesegment. Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga varors prestationer och resultat. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens segment har identifierats, genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att segment har slagits ihop när de har likartade ekonomiska egenskaper, såsom likartade bruttomarginaler, produkter, produktionsprocesser, kunder och distributionssätt samt att de verkar i en omgivning med likartade regelverk. Följande rörelsesegment har identifierats: Fingeravtryckssensorer Övrigt Koncernen Intäkter från externa kunder Anläggningstillgångar Sverige Asien Europa, Mellersta Östern och Afrika Syd och Nord Amerika Totalt Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land kunden har sin hemvist. Information om större kunder Företaget har under 2009 genererat intäkter från en koncern på totalt Tkr. Dessa intäkter redovisas i rörelsesegmenten Sensorer respektive det geografiska området Asien. Moderbolaget Moderbolagets indelning i rörelsesegment överensstämmer med koncernens varvid all information ovan om koncernen även är identisk för moderbolagets segment. Not 4 Övriga rörelsekostnader Koncernen och moderbolaget Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Utgifter för forskning och utveckling har under året uppgått till Tkr (19 396) varav Tkr (7 692 tkr) har aktiverats och Tkr (14 521) kostnadsförts. Not 5 Anställda personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Kostnader för ersättning till anställda Koncernen och moderbolaget Löner och ersättningar m.m Aktierelaterade ersättningar Pensionskostnader avgiftsbaserade planer Sociala avgifter Medelantalet anställda Moderbolaget och koncernen 2009 varav män 2008 varav män Sverige % % Totalt moderbolaget och koncernen Könsfördelning i företagsledningen Moderbolaget och koncernen Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 0 % 0 % Övriga ledande befattningshavare 0 % 0 % Vid uppsägning från bolagets sida skall avgångsvederlag kunna utgå om med belopp motsvarande högst 6 månadslöner. Uppsägningstiden för verkställande direktören är maximalt 6 månader. Löner och andra ersättningar fördelade på ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader Moderbolaget och koncernen Ledande Övriga Summa Ledande Övriga Summa befattningshavare anställda befattningshavare anställda (4 pers.) (4 pers.) Löner och andra ersättningar Varav verkställande direktör (1) Sverige och totalt (varav tantiem o.d.) Sociala kostnader varav pensionskostnader Av pensionskostnaderavser 440 (350) verkställande direktör.inga utsetående pensionsförpliktelser till VD fanns vid årets eller föregående års utgång. (1) Fördelning per verkställande direktör framgår av Löner och ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget, se nedan. Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare från moderbolaget Tkr Grundlön Rörlig Pensions- Summa Grundlön Rörlig Pensions- Summa styrelse ersättning kostnad styrelse ersättning kostnad arvode arvode Styrelsens ordförande Tommy Trollborg Styrelsensordf. (5/6-31/12) Styrelsedamot 1/1-31/ Totalt Perc Brodén (1/1 4/6) Styrelseledamöter Géza Fülöp Christer Bergman Lennart Carlsson (1/1-4/6) Anders Hultqvist (5/6-31/12) Urban Fagerstedt (5/6-31/12) Verkställande direktör Johan Carlström Lennart Carlsson Andra ledande Befattningshavare (3 pers.) Totalt från moderbolaget Aktierelaterade ersättningar På årsstämman 31 maj 2007 beslutades om emission av teckningsoptioner varav optioner har tilldelats nuvarande anställda och resterande har makulerats. Under 2009 har anställda med innehav motsvarande optioner slutat och återlämnat motsvarande antal optioner. Löptiden är 3,5 år. Efter omräkning är lösenkursen 23,60 kr per aktie. Personalkostnaden för optionerna i dotterbolaget redovisas först då de överlåtits till framtida anställda. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i 2007 års optionsprogram kan nya B-aktier ges ut vilket motsvarar en utspädning om 0,6 procent av totala antalet aktier och 0,4 procent av antalet röster. Någon skuld för sociala avgifter för teckningsoptionerna redovisas inte per 31 december 2009, då den höga lösenkursen, 23,60 kronor, relativt börskursen gör att optionernas verkliga värde är i princip noll kronor. 32 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 33

18 Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar Kostnad hänförlig till eget kapitalreglerade optioner Sammanlagd personalkostnad till följd av aktierelaterade ersättningar Sjukfrånvaro i moderbolaget Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 0,5% 0,3% Andel av totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer % % Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid Sjukfrånvaron fördelad efter kön: Män Kvinnor 100% % 100% % Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 29 år eller yngre % % år 0,5% 0,2% 50 år eller äldre % 0,1% Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG Revisionsuppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Not 7 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag Varukostnad Personalkostnader Avskrivningar Nedskrivningar Andra rörelsekostnader Not 8 Finansnetto Ränteintäkter Finansiella intäkter Övriga räntekostnader -2-4 Finansiella kostnader -2-4 Not 9 Skatter Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Uppskjuten skattekostnad Periodens uppskjutna skattekostnad Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt Tkr % % Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26, , Ej avdragsgilla kostnader -6, ,0 4 Ökning av underskottsavdrag utan aktivering av uppskjuten skatt -20, , Redovisad effektiv skatt Skatteeffekt på poster redovisade över eget kapital uppgår till (-). Utgifterna avser emission, (-). Ej redovisade uppskjutna skattefordringar Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i rapporten över finansiell ställning: Skattemässiga underskott De avdragsgilla temporära skillnaderna förfaller inte enligt rådande skatteregler. Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats eftersom bolaget ännu inte redovisat vinst. När bolaget börjar redovisa vinster kommer bolaget bedöma hur mycket som skall aktiveras som uppskjutna skattefordringar. Not 10 Resultat per aktie Kr Före utspädning Efter utspädning Resultat per aktie -1,11-1, 92-1, 11-1, 92 De belopp som använts i täljare och nämnare redovisas nedan. Resultat per aktie före och efter utspädning (1) Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare före utspädning Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier före och efter utspädning I tusental aktier Totalt antal utestående aktier 1 januari Nyemission Totalt antal utestående aktier 31 december Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året före utspädning (1) FPC har ett optionsprogram från 2007 som löper till Teckningskursen uppgår till 23,60 kronor. Då teckningskursen överstiger marknadsvärdet har inte programmet beaktats vid beräkning av antal aktier efter utspädning. På extra bolagsstämma den 3 mars 2010 beslutades om teckningsoptioner i ett nytt incitamentsprogram varav optioner förvärvats till marknadspris av personal i koncernen. Teckningsoptionerna medför rätt till teckning av aktier i bolaget för 7,48 kronor. Optionerna kan utnyttjas för teckning under perioden 1 juni 2012 till och med 31 augusti Vid full nyteckning kan nya B-aktier ges ut vilket motsvarar en utspädning om cirka 9,0 procent av antalet aktier och cirka 7,2 procent av antalet röster. Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans Övriga investeringar Utgående balans Ackumulerade avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans Årets nedskrivning Utgående balans Redovisade värden Vid årets början Vid årets slut Avskrivningar ingår i nedanstående rader i rapporten över totalresultat Teknik och Utvecklingskostnader Samtliga immatriella anläggningstillgångar avser internt upparbetade balanserade utgifter för utveckling av teknik för fingeravtryckssensorer. Nyttjandeperioden är bestämbar baserad på förväntad kommersiell potential och intjäning. Avskrivningstiden baseras på beräknad nyttjandeperiod vilken är 3 4 år för produkter och 4 5 år för plattformar. Nedskrivning har skett efter bedömning av varje projekts kommersiella potential. Nedskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultat Teknik och Utvecklingskostnader Not 12 Materiella anläggningstillgångar Koncernen och moderbolaget Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans Övriga förvärv Utgående balans Ackumulerade avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Redovisade värden Vid årets början Vid årets slut Avskrivningar ingår i nedanstående rader i rapporten över totalresultat Administration Not 13 Varulager Koncernen Tkr Varor under tillverkning Färdigvaror I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med Tkr (-). Not 14 Kundfordringar Kundfordringar redovisas i koncernen och moderbolaget efter individuell bedömning av reservationsbehov. Inga kundförluster har skett under året eller föregående år. Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen och moderbolaget Tkr Hyra Börs och notering Försäkring Resor 23 Ränta 22 Pension 122 Varor Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 35

19 Not 16 Likvida medel Koncernen Tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel Summa enligt rapporten över finansiell ställning Summa enligt rapporten över kassaflöden Den effektiva räntan för kortfristiga placeringar var under ,5 % (-). De kortfristiga placeringarna hade ett genomsnittligt förfall på 38 dagar (-). Moderbolaget Tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel 1 Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel Summa enligt rapporten över finansiell ställning Summa enligt rapporten över kassaflöden De kortfristiga placeringarna hade ett genomsnittligt förfall på 38 dagar (-). Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer De kan lätt omvandlas till kassamedel De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten Not 17 Eget kapital Typer av aktier Antal aktier Emitterade per 1 januari A-aktier vid årets början Nyemission A-aktier Summa A-aktier B-Aktier vid årets början Nyemission B-Aktier Summa B-aktier Totalt utestående aktier Kvotvärde 0,20 0,20 Per den 31 december 2009 omfattade det registrerade aktiekapitalet stamaktier ( ). Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per aktie. Kapitalhantering Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god finansiell ställning som bidrar till att bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Skuldsättningsgraden är noll då FPCs finansiering enbart består av inbetalt kapital. Koncernen eller moderbolaget har hittills inte lämnat någon utdelning. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller dotterbolaget står under externa kapitalkrav. Moderbolagets eget kapital Avstämning av ingående och utgående balans för moderbolagets komponenter inom eget kapital redovisas ovan i en separat rapport över förändringar i eget kapital efter moderbolagets balansräkning. Beskrivning av karaktär och syfte med reserverer under Eget Kapital: Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden har överförts till och ingår i reservfonden. Enligt övergångsregeln till ändringen av ÅRL ska medel som tillförts överkursfonden före den 1 januari 2006 överföras till reservfond i den första årsredovisningen som upprättas efter den 1 januari För kalenderårsföretag innebar detta att överkursfonden överfördes till reservfonden i årsredovisningen för år Reservfonden är fortsatt bundet eget kapital i moderbolaget. Överkursfonder som uppkommer efter den 1 januari 2006 redovisas som fritt eget kapital i moderbolaget. Fritt eget kapital Följande fonder utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, som också utgör utdelningsbart belopp. Överkursfond När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Belopp som tillförts överkursfonden fr.o.m. 1 januari 2006 ingår i fritt eget kapital. Balanserade vinstmedel Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat efter avdrag för under året lämnad vinstutdelning. Not 18 Övriga skulder Tkr Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Förskott från kunder 805 Summa övriga kortfristiga skulder Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Tkr Semesterlöner Sociala avgifter Reklamationer 200 Löner Styrelsearvoden Terminskontrakt 741 Revision Årsredovisning Not 20 Finansiella risker och riskhantering Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Ansvaret för finansiella transaktioner och risker hanteras av finansfunktion som finns inom moderbolaget. Likviditetsrisk Likviditetsrisken är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncernen har rullande likviditetsplanering. Planeringen uppdateras varje månad. Koncernens prognoser som omfattar 6 månader innefattar likviditetsplanering på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden och i god tid ha beredskap för att ta in mer finansiering när så krävs. Uppgångar såväl som nedgångar skall pareras utan betydande oförutsebara kostnader och utan att riskera koncernens rykte. Koncernen har ingen upplåning och det är tillsvidare policy att minimera upplåningsbehovet genom att använda likviditet från emissioner. Tillgänglig likviditet uppgick vid årets slut till 50,1 Mkr. Enligt finanspolicyn ska det alltid finnas tillräckligt med kontanta medel och garanterade krediter om minst 5 Mkr för att täcka den närmaste månadens likviditetsbehov. Företagets finansiella skulder som består av leverantörskrediter uppgick vid årsskiftet till 5,9 Mkr och har en kort förfallostruktur inom 1 2 månader. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer; valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av valutarisker och råvaruprisrisk, medan ränterisken är av mindre påverkan till följd av att ingen inlåning finns. Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera marknadsriskerna inom fastställda parametrar och samtidigt optimera resultatet av risktagandet inom givna ramar. Parametrarna är fastställda med syfte Mkr 12 mån Totala Snittkurs Säkrings- Totala Snittkurs Säkringsbedömda nettoflöden säkringar grad säkringar grad Intäkter USD och Totalt 23,9 21,1 6,96 88% USD och Totalt 9,8 Transaktionsexponeringen har till 88 % säkrats genom valutaderivat. Använda derivat är främst terminskontrakt. Det verkliga värdet på terminskontrakt använda för att säkra prognostiserade flöden uppgick netto till 21,0 Mkr (-) per den 31 december Härav är i rapporten över finansiell ställning redovisat som tillgångar - (-) och som skulder 0,7 Mkr (-). Valutaderivatens verkliga värde förväntas redovisas i årets resultat enligt nedan tabell: Tkr Inom 1 år 1 år 3 år 3 år 8 år > 8 år Summa Resultateffekt Under 2009 avslutades inga kassaflödessäkringar pga att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa. Kreditrisk Kreditriskexponering Kundfordringar Summa att marknadsriskerna på kort sikt (6 12 månader) endast ska påverka koncernens resultat och ställning marginellt. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser, räntor och elpris få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Valutarisk Risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras kallas valutarisk. Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument kund- eller leverantörsskulder dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden. Dessa risker benämns transaktionsexponering. Valutarisker säkras i sin helhet om de är hänförliga till monetära tillgångar och skulder, kontrakterad försäljning eller andra bindande åtaganden. Mycket sannolika prognostiserade valutaflödens nettoexponering säkras framåt i tiden om 85 90% på upp till ett års sikt. Enligt finanspolicyn får standardiserade valutaterminer och valutaoptioner användas. I redovisningen tillämpas i dagsläget ej säkringsredovisning enligt IAS 39. Denna får tillämpas när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Koncernen har under sista kvartalet 2009 börjat säkra valutaflöden men redovisar gjorda säkringar över resultaträkningen löpande. I årets resultat för koncernen ingår valutakursdifferenser med -842 Tkr (-204) i rörelseresultatet och med ingen del i finansnettot. Transaktionsexponering Koncernens transaktionsexponering och säkringar fördelar sig per balansdagen på följande valutor. Känslighetsanalys valutakursrisk före säkring med terminskontraktens effekt En 10 % förstärkning av den svenska kronan gentemot andra valutor per 31 december 2009 skulle innebära en förändring av eget kapital med 1,7 Mkr och av resultat med 1,7 Mkr. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer (t.ex. räntan) förblir oförändrade. Råvaruprisrisk Med råvarurisk avses förändringen i priset på insatsvaror och dess påverkan på resultatet. För koncernen är det främst förändringar av priset på kisel och guld som utgör en råvaruprisrisk. Denna risk är dock liten i förhållande till hela produktionskostnaden. Kiselkostnaden har hittills inte påverkat priset på mellanprodukten wafer i någon betydande omfattning utan det är mer konjunktur och beläggningen hos underleverantörer som påverkar. Guld ingår med mindre än 1% i produktionskostnaden och dess fluktuationer är heller inte av stor betydelse för hela produktionskostnaden. 36 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 37

20 Kreditrisker i kundfordringar Risken att koncernens/företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden d.v.s. att betalning inte erhålls från kunderna utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras och resulterar i en bedömning för varje affär. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring, bankgaranti eller annan säkerhet avseende kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Utifrån historisk data gör koncernen bedömningen att ingen nedskrivning av kundfordringar som ännu inte är förfallna är nödvändig per balansdag. 98 % av utestående kundfordringar utgörs av för koncernen tidigare kända kunder med god kreditvärdighet och kredithistorik. Åldersanalys förfallna ej nedskrivna kundfordringar Tkr Redovisat värde Säkerhet Redovisat värde Säkerhet ej nedskr fordr ej nedskr fordr Ej förfallna kundfordringar Förfallna kundfordringar 0 30 dgr Förfallna kundfordringar > 30 dgr 90 dgr Summa Under året har ingen nedskrivning skett. Koncentration av kreditrisk vid årets slut Tkr Antal % totala % andel Antal % totala % andel kunder antalet kunder av värdet kunder antalet kunder av värdet Exponering < 1 Mkr Exponering 1 10 Mkr Exponering > 50 Mkr Total Ränterisk Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Koncernens ränterisk har ingen egentlig ränterisk eftersom ingen upplåning finns. På tillgångssidan finns kortfristiga placeringar som omplaceras regelbundet. Not 21 Operationell leasing Leasingavtal där företaget är leasetagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år Mellan ett år och fem år Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal uppgår till: Moderbolaget Minimileaseavgifter Variabla avgifter Totala leasingkostnader Operationella leasingavtal utgörs av hyresavtal för lokal. Det största avtalet upphör per men har förlängts till Detta avtal motsvarar 98% av kostnadsförda minimileasingavgifter under Möjlighet till omförhandling och förlängning finns. Avtalet löper med löpande justeringar mot konsumentprisindex. Not 22 Närstående Närståenderelationer Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 23. Sammanställning över närståendetransaktioner Tkr Försäljning Inköp av Övrigt (t.ex. Fordran på Skuld till av varor/tjänster varor/tjänster ränta utdelning) närstående per närstående Närståenderelation År till närstående från närstående 31 december 31 december Andra närstående Andra närstående 2008 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Transaktioner begränsar sig till enskilda mindre tydligt avgränsade konsultuppdrag där specifik kompetens krävs. Följande ersättningar har nyckelpersonerna i ledande ställning erhållit: Kortfristiga ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning Övriga långfristiga ersättningar Aktierelaterade ersättningar Ersättningar vid uppsägning 225 Uppgifter om ersättningar till respektive nyckelperson i ledande ställning, se not 5. Not 23 Koncernföretag Moderbolagets innehav i dotterföretag Dotterföretagets säte, land Ägarandel i % Not 24 Rapport över kassaflöden Likvida medel koncernen Tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel Summa enligt balansräkningen Summa enligt rapporten över kassaflöden Fingerprint System Databärare AB Sverige Tkr Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Utgående balans 31 december Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Utgående balans 31 december Redovisat värde den 31 december Specifikation av moderbolagets direkta innehav av i dotterföretag Dotterföretag/Organisationsnummer/Säte Antal andelar Andel i % i Redovisat värde Redovisat värde Fingerprint System Databärare AB Göteborg Likvida medel moderbolaget Tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel Summa enligt balansräkningen Summa enligt kassaflödesanalysen Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer De kan lätt omvandlas till kassamedel De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten 38 Årsredovisning 2009 Fingerprints Årsredovisning 2009 Fingerprints 39