Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB)

Transkript

1 Växjö kommun Skol och barnomsorgsnämnden Omsorgsnämnden Box Växjö 1 (10) Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Skolinspektionen har granskat om Växjö kommun tar sitt ansvar för HVB-placerade elevers rätt till utbildning enligt 1985 års skollag så att eleverna ges förutsättningar att nå lägst betyget Godkänt i alla ämnen. Tillsynen gäller endast skolpliktiga elever som inte får undervisning i hemkommunens egna skolor utan i annan kommuns skola alternativt får sin undervisning vid en fristående skola. Helhetsbedömning och beslut Växjö kommun bedriver ett fungerande samarbete på olika nivåer kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Skol- och barnomsorgsförvaltningen har utarbetade riktlinjer och rutiner kring hantering, samarbete och uppföljning kring den aktuella elevgruppen. Inför elevens återgång samverkar tjänstemän från socialtjänsten med tjänstemän inom skol- och barnomsorgsförvaltningen. Skriftliga rutiner för samarbetet mellan socialtjänsten och skol- och barnomsorgsförvaltningen saknas dock för samarbetet kring elever som placeras på HVB-hem. Skolinspektionen bedömer att Växjö kommun kan tydliggöra rutiner för hantering och samarbete kring elever som placeras på HVB-hem. Ett gemensamt dokument som anger rutiner och fördelar ansvar mellan socialtjänst, skol- och barnomsorgsförvaltningen och hemskola inom kommunen fanns dock inte att tillgå vid granskningen. Genom att upprätta tydliggöra kommunens ansvar i förhållande till planering, överlämning, fastställande av utbildning, uppföljning och återgång alt övergång till annan skola, värnas och säkras såväl elevens rätt till utbildning som uppfyllande av skolplikt. Kommunen bör också uppmärksamma de sekretessregler som gäller vid överförande av information mellan socialtjänst och skola. Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder bör vidtas; - Växjö kommun bör utarbeta dokumenterade rutiner som tydliggör ansvar, rollfördelning och rutiner mellan skol- och barnomsorgsförvaltning och socialtjänst i arbetet med elever som placeras på HVB i annan kommun. Skolinspektionen, Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2 (10) Skolinspektionen följer upp de bedömningar som granskningen resulterat i. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. den 5 maj 2011, ska Växjö kommun lämna en redovisning till Skolinspektionen i Lund. Redovisningen ska beskriva vilka åtgärder kommunen vidtagit och en plan för det fortsatta arbetet. Allmänt om riktad tillsyn Den riktade tillsynen fokuserar på specifika verksamheter inom Skolinspektionens tillsynsområde. Inom denna tillsynsform granskar Skolinspektionen därför oftast ett avgränsat område som undersöks på ett begränsat antal skolor eller inom en skolform. Skolinspektionen har under vårterminen 2010 genomfört en riktad tillsyn av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB). Granskningen av Växjö kommun ingår i detta projekt. Fokus för granskningen är hemkommunerna och deras ansvarstagande enligt 1985 års skollag. Utgångspunkt i författningarna är att hemkommunen ansvarar för att rätten till utbildning tillgodoses. Resultatet av Skolinspektionens riktade tillsyn redovisas förutom i kommunrapporter även i en övergripande rapport. Övergripande iakttagelser och slutsatser inom området kommer att redovisas i Skolinspektionens rapport Riktad tillsyn av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende, HVB. Övergripande information om den riktade tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Bakgrund och syfte Rätten till utbildning för HVB-placerade elever är ett område som tidigare inte legat i fokus för den statliga tillsynen. Skolinspektionen har därför under hösten 2009 kvalitetsgranskat alla kända HVB som, för skolpliktiga elever, bedriver särskild undervisning enligt 10 kap års skollag, totalt 31 enheter med HVB. Syftet med projektet var att ta reda på om de skolpliktiga eleverna får den utbildning de har rätt till. De granskningsområden som kvalitetsgranskningen inriktades mot var förutsättningar för och genomförande av undervisning vid HVB. Skolinspektionen granskade även samverkan mellan elevens hemkommun och tidigare skola. Sammantaget framkom att det finns stora brister i hemkommunens kännedom om hur elevernas rätt till utbildning tillgodoses. Projektet utmynnade i en rapport som finns tillgänglig på Utifrån ovan nämnda brister ser Skolinspektionen ett behov av att fortsätta att fokusera på elevens rätt till utbildning, men att denna gång inrikta granskningen på hemkommunerna och deras ansvarstagande enligt 1985 års skollag. Syftet med den riktade tillsynen är att få ökad kunskap om i vilken utsträckning hemkommunerna tar sitt ansvar för HVB-placerade elevers rätt till utbildning. I besluten för respektive kommun tar Skolinspektionen ställning till om hemkommunen tar sitt an-

3 3 (10) svar enligt 1985 års skollag. I de fall där behov av åtgärder framkommer ansvarar kommunen för att åtgärder vidtas. Frågeställningar När en elev vistas på HVB kan utbildningen tillgodoses på olika sätt. Det vanligaste är att eleverna går på en kommunal eller fristående skola, i vissa fall ägs den fristående skolan av samma huvudman som HVB. Det förekommer också att en lärare från en kommunal skola undervisar på HVB. Därutöver finns möjlighet för skolhuvudmannen att enligt 10 kap års skollag överlåta till HVB att bedriva undervisning. Skolinspektionen har mot bakgrund av detta valt att utgå från den övergripande frågeställningen om hemkommunerna tar sitt ansvar för eleverna så att dessa ges förutsättningar att nå lägst betyget Godkänt i alla ämnen. För att besvara frågeställningen har tillsynen genomförts utifrån nedanstående områden. En närmare förklaring till vad som undersökts under respektive område finns i anslutning till rubrikerna i beslutet. Samverkan kring eleven Information och dokumentation Konsekvenser av bristande hantering Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument som Växjö kommun har lämnat till Skolinspektionen, dels den information som samlats in under besöket den 30 april Vid verksamhetsbesöket intervjuades avdelningschefen för skol- och barnomsorgsförvaltningen, verksamhetsutvecklare inom skol- och barnomsorgsförvaltningen, enhetschef för utredningsenhet öster, enhetschef för utredningsenhet väster samt biträdande avdelningschef för barn och familj inom Växjö kommun. Ordförande för skol- och barnomsorgsnämnden har också intervjuats telefonledes. Kontakter har även tagits med rektor på den mottagande skolan i Aneby kommun där en av de HVBplacerade eleverna i Växjö kommun har sin undervisning. I den riktade tillsynen ingår endast de kommuner som i dagsläget har skolpliktiga elever som inte får undervisning i hemkommunens egna skolor alternativt får sin undervisning vid en fristående skola. Växjö kommun har liksom rektorn på den mottagande skolan tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i kommunbeslutet. Ansvariga för den riktade tillsynen i Växjö kommun har utredarna Lotta Müller och Lars Uddbäck varit.

4 4 (10) Motivering till beslutet Skolinspektionen har gjort sina bedömningar med stöd av bestämmelser i 1985 års skollag och grundskoleförordningen. Följande bestämmelser i författningarna har varit utgångspunkt för bedömningarna inom respektive område. Kommunernas ansvar för skolpliktiga elevers skolgång regleras i 1985 års skollag. I 3 kap års skollag anges att kommunen ska se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Kommunen ska också se till att skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola eller särskola, på något annat sätt får föreskriven utbildning. I 4 kap. 8 1 och 2 st års skollag anges att en kommun i sin grundskola även ska ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. En kommun som på grund av sådan skyldighet tar emot en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Motsvarande reglering för fristående skolhuvudmän finns i 9 kap års skollag. Enligt förarbetena till skollagen (prop. 1985/86:10, Del A, s. 90) innebär detta en skyldighet för hemkommunen att hålla sig underrättad om var och hur barnet får föreskriven utbildning samt ingripa om barnet inte bereds sådan utbildning. I den nya skollagen (SFS 2010:800) förtydligas lägeskommunens ansvar för HVBplacerade elevers skolgång i 24 kap Samverkan kring eleven; Skollagens krav på att kommunerna ska se till att skolpliktiga elever hemmahörande eller boende i kommunen fullgör sin skolgång, att samarbeta med socialnämnden, samhällsorgan, organisationer och andra som berörs angående barn som far illa. Information och dokumentation; Skollagens krav på att elevernas skolgång tillgodoses och dokumenteras och att kommunerna ser till att detta efterlevs samt att de som en del i samverkan kring eleverna dokumenterar behövliga uppgifter. Konsekvenser av bristande hantering; Skollagens krav på att kommunerna ska se till att eleverna fullgör sin skolgång eller skolplikt och att det vid behov anordnas särskild undervisning. Beskrivning av hemkommunen Växjö kommun ligger i Kronobergs län i Småland. Antal invånare i kommunen är ca I Växjö kommun är det skol- och barnomsorgsnämnden som bildar den politiska ledningen inom skola och utbildning. Motsvarande inom socialtjänsten är nämnden för arbete och välfärd. På tjänstemannanivå är det skol - och barnomsorgsförvaltningen som ansvarar för att implementera de beslut som nämnden fattat. Avdelningen för barn i behov av särskilt stöd som organiserar insatserna för barn som kräver särskilda insatser. Avdelningen

5 5 (10) arbetar övergripande inom kommunen och vid avdelningen finns psykologer, LSShandläggare, skolöverläkare och chef för mångfaldsenheten. Avdelningens chef och verksamhetsutvecklare fungerar som nyckelpersoner i arbetet kring elever som placeras inom hem, vård och boende (HVB). Vid tidpunkten för tillsynen hade Växjö kommun en skolpliktig elev placerad på HVB i Aneby kommun. Eleven får sin undervisning vid HVB som även är fristående skola. Bedömning 1. Samverkan kring eleven Inom detta granskningsområde har samverkan mellan social- respektive utbildnings- /skolförvaltningen inom hemkommunen granskats. Med samverkan avses social- respektive utbildnings-/skolförvaltningens eller motsvarande i elevens hemkommun gemensamma arbete för att säkerställa rätten till utbildning för de elever som är placerade på HVB. I frågorna som rör samverkan har rollfördelningen mellan de olika förvaltningarna studerats liksom deras beskrivning av hur man inom kommunen samverkan kring aktuella elevgrupper. Vidare har rutiner för samverkan mellan kommun och skola inför placeringen såväl som återgång till hemskolan behandlats. De senare frågorna har även undersökts genom att en skola där en av de HVB-placerade eleverna har sin undervisning kontaktats. Genom den dokumentation och de intervjuer som Skolinspektionen tagit del av framgår att politiker och tjänstemän inom Växjö kommun strävar efter att samverka på flera olika nivåer. I syfte att samverka på ett övergripande plan kring barn och ungdom möts ledamöterna i de båda nämnderna. Skol- och barnomsorgsförvaltningen och socialtjänsten har gemensamma regelbundna träffar cirka en gång per månad. Vid dessa möten deltar representanter från avdelningen för barn i behov av särskilt stöd och enhetschefer från socialtjänstens avdelning barn och familj, ibland deltar även avdelningscheferna. Fokus för mötena är barn som far illa eller riskerar att fara illa. Skol- och barnomsorgsförvaltningen har utarbetade riktlinjer och rutiner kring hantering, samarbete och uppföljning kring den aktuella elevgruppen. Inom förvaltningen har vikten av att utveckla rutiner uppmärksammats, vilket resulterat i att ansvaret kring elever placerade på HVB är knutna till en befattningshavare. Denna befattningshavare är även verksamhetsutvecklare inom avdelningen för barn i behov av särskilt stöd. Vid placering av elever är det socialtjänsten som är den ansvariga och aktiva parten. Samverkan inför placering mellan socialtjänst och skolförvaltning sker vid planerade placeringar. Socialtjänsten samråder då med elevens hemskola samt skolförvaltning. Vid dessa placeringar ansvarar skol- och barnomsorgsförvaltningen för utbildningsdelen vid placeringen. Vid akuta placeringar kontaktar handläggaren på socialtjänsten

6 6 (10) ansvarig på skolförvaltningen efter det att eleven blivit placerad. Denne kontaktar i sin tur hemskolan. Samtliga tjänstemän framhöll vid intervjuerna att de strävar efter att socialtjänst och skol och barnomsorgsförvaltningen samverkar vid placering. De poängterade också att de lägger stor vikt vid att säkra elevens rätt till utbildning. Då det blir aktuellt för elever som är placerade på HVB aktualiseras för återgång till hemskolan, ansvarar verksamhetsutvecklaren vid skol- och barnomsorgsförvaltningen för att sammankalla berörda parter. I en del fall har rektor på hemskolan ansvarat för kontakten med HVB- hemmet under placeringstiden. Andra gånger har verksamhetsutvecklaren inom skol- och utbildningsförvaltningen haft det ansvaret. Inför elevens återgång samverkar tjänstemän från socialtjänsten med tjänstemän inom skol- och barnomsorgsförvaltningen. I regel ingår handläggande/ansvarig socialsekreterare, rektor vid hemskola och ansvarig verksamhetsutvecklare vid de inledande mötena. Vid intervjun framhålls att ansvariga strävar efter att ta hänsyn till pågående skolgång, men att individuella behov oftast styr återgången. Behoven av behandling beaktas i högre grad än hänsyn till skolgång. Vid intervjuerna betonas vikten av en rutin som bygger på samverkan gällande återgång, det avsätts ofta extra resurser för detta. Rektor på mottagande skola beskriver Växjö kommun som ett föredöme avseende samverkan. Vidare anser rektorn att den organisation som Växjö kommun utarbetat underlättar samarbete och kommunikation kring aktuella elever. Sammanfattning och bedömning Växjö kommun samarbetar på olika nivåer. Ansvarig verksamhetsutvecklare inom avdelningen för barn i behov av särskilt stöd bär huvudansvaret för de elever som placeras inom HVB gällande kontakt, information, uppföljning, samverkan och återgång till hemkommunen. Ansvarig verksamhetsutvecklare strävar efter att säkra elevernas rätt till utbildning. Genom intervjun framgår att det finns goda förutsättningar för en fördjupad samverkan mellan skola och socialtjänst. Vid tiden för den riktade tillsynen fanns det dock inte ett gemensamt dokument som anger rutiner och fördelar ansvar vid placeringar på HVB. Skolinspektionen bedömer att Växjö kommun bör utarbeta dokumenterade rutiner kring rollfördelning mellan socialtjänst och skola gällande placering på HVB. 2. Information och dokumentation Detta granskningsområde är kopplat till de rutiner som finns vad gäller informationshantering och dokumentation inom hemkommunen respektive mellan hemkommunen och mottagande skola. Här har Skolinspektionen bedömt kommunernas ansvarstagande enligt 1985 års skollag. Hemkommunen ansvarar för skolplikten och ska informeras om eleven uteblir från undervisningen under en längre tid. Verksamhetsutvecklare inom skol- och barnomsorgsförvaltningen i Växjö kommun bär ansvaret för att dokumentation och information överlämnas till mottagande skola.

7 7 (10) Denne kontaktar hemskolan gällande överlämnande. Hemskolans rektor ansvarar för att överlämna information och pedagogisk dokumentation till mottagande skola. Vid dokumentation som omfattas av sekretess krävs vårdnadshavarens medgivande. I en del fall administrerar också samordnaren den pedagogiska dokumentationen och för information vidare. Växjö kommuns rutiner kring skolpliktbevakning inkluderar de barn som är placerade på HVB. I en del fall ansvarar hemskolans rektor för att bevaka elevens närvaro men oftast är det ansvarig verksamhetsutvecklare som följer närvaron kring eleverna. All pedagogisk dokumentation överlämnas till mottagande skola eller HVB-hem. Även muntlig information kring elevens sociala utveckling och socialtjänstens konsultationsdokument, Barns behov i centrum (BBIC) överlämnas. I BBIC ingår både dokumentation som rör behandling/utredning och skola. BBIC är ett verksamhetssystem som flertalet socialtjänster i Sverige använder sig av i utredningar av barns sociala situation samt vid uppföljning av barnets situation. Ett av sju behovsområden inom utredningen är utbildning. Växjö kommun följer fortlöpande upp placerade elevers skolgång. Mottagare av informationen är vanligtvis hemskolans rektor. I en del fall utses ansvarig kontaktperson av skolans rektor. Socialtjänsten har kontinuerliga uppföljningsmöten då de besöker den placerade eleven var 4 6 vecka. Handläggaren får då information kring elevens utveckling både ur ett vård- och utbildningsperspektiv. Vid behov kontaktar handläggaren verksamhetsutvecklaren inom skol- och barnomsorgsförvaltningen för närmare bevakning av utbildningsdelen. Verksamhetsutvecklaren har ibland upplevt att den dokumentation, som tillhandahålls gällande elevers utbildning och kunskapsutveckling, saknar kopplingar till skolans styrdokument. Verksamhetsutvecklaren har då påtalat dessa brister. Växjö kommun tar sitt ansvar gällande betygssättning och kräver väl underbyggda underlag gällande elevernas kunskapsutveckling. Ansvariga inom Växjö- kommun anser att de generellt har en bra kännedom om den undervisning som eleverna erbjuds. De tecknar avtal med mottagande skola eller HVBhem gällande elevernas skolgång samt dokument som avser beslut gällande anpassad studiegång. Vid intervjun framgår att det förekommit avvikelser från de avtal som upprättas. Verksamhetsutvecklaren har i dessa fall upplevt att placerade elever inte fått den undervisning som de har rätt till. Ansvariga inom kommunen har då påtalat detta i kontakten med HVB-hemmet. I kontakten med rektor på mottagande skola bekräftas att Växjö kommun tar ansvar för uppföljning av sina elever. Skolans rektor betonar att en ansvarig person på förvaltningsnivå underlättar kontakten med kommunen. Sammanfattning och bedömning Växjö kommun har rutiner kring överlämnande av dokumentation och information vid placeringar. Skolinspektionen bedömer att Växjö kommun har upprättade rutiner för skolpliktsbevakning och strävar efter att i förekommande fall (gäller ju bara särskild undervisning) genom avtal med mottagande skola säkra elevens rätt till utbildning.

8 8 (10) Kommunen bör också uppmärksamma de sekretessregler som gäller vid överförande av information mellan socialtjänst och skola. 3. Konsekvenser av bristande hantering Inom granskningsområdet har Skolinspektionen studerat vilka rutiner och/eller beredskap kommunerna har för att hantera de fall där elever placerade på HVB inte får den undervisning de har rätt till. De har rutiner för hantering av elever som placeras på HVB- hem, både avseende överlämning, fastställande av utbildning, uppföljning och återgång alternativt övergång till annan skola. Ett gemensamt dokument som anger rutiner och fördelar ansvar mellan socialtjänst, skol- och barnomsorgsförvaltningen och hemskola inom kommunen saknas dock. Skolinspektionens bedömning är att Växjö kommun bör ta fram ett dokument som anger rutiner och fördelar ansvar mellan socialtjänst, skol- och barnomsorgsförvaltningen och hemskola vid en placering på HVB-hem. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Lennart Hansson Undervisningsråd

9 Bilaga 1 (2) BILAGA Motivering till beslutet 3 kap års skollag: Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Kommunen skall också se till att skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola eller särskola, på något annat sätt får föreskriven utbildning. 4 kap. 8 1 och 2 st års skollag: En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. En kommun som på grund av sådan skyldighet tar emot en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot en sådan elev skall den inhämta yttrande från elevens hemkommun, om sådant yttrande inte bedöms som onödigt. 9 kap års skollag: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs, 6. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

10 Bilaga 2 (2) En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Ett godkännande kan avse vissa årskurser. Lag (2002:159). 1 kap. 2 a 1985 års skollag: Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 och 9 kap. 16 a denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2009:433). 10 kap års skollag: För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats. Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får överlåta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervisning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Eftersom lagstiftaren har valt att definiera särskild undervisning som en utbildningsform som inte ingår i det offentliga skolväsendet så är inte alla de lagar och förordningar som styr det offentliga skolväsendet direkt tillämpbara när vi ska bedöma om eleven får den utbildning de har rätt till. Det finns dock några bestämmelser som är tillämpbara och det är 10 kap. 3 skollagen samt 5 kap. 6 grundskoleförordningen om att det ska finnas en skriftlig överenskommelse mellan skolhuvudmannen och institutionen om överlåtandet av den särskilda undervisningen. Vidare gäller kravet på ett skriftligt beslut om eleven har anpassad studiegång enligt 5 kap. 10 grundskolförordningen. Och slutligen gäller hela 14a kapitlet i skollagen om åtgärder mot kränkande behandling. Men en central bestämmelse för Skolinspektionens bedömning om undervisningens innehåll och kvalitet i den särskilda undervisningen är följande regel i 5 kap. 7 grundskoleförordningen; Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i.