VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

Transkript

1 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:12 VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN Särskild utredning Hanebo Socken Bollnäs kommun Hälsingland 2012 Maria Björck

2

3 VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN Särskild utredning Hanebo Socken Bollnäs kommun Hälsingland 2012 Rapport 2012:12 Maria Björck

4 Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom länsmuseets verksamhetsområden arkeologi, bebyggelsehistoria, byggnadsvård, kulturmiljövård, etnologi, konstoch kulturhistoria. Du kan själv ladda hem rapporter i PDF format från länsmuseets hemsida eller beställa kostnadsfritt i PDF format inger.eriksson@xlm.se eller Rapporter (tryckt), böcker och mycket annat kan Du köpa/beställa i länsmuseets butik butiken@xlm.se eller Utgivning och distribution: Länsmuseet Gävleborg Box 746, Gävle Tel Länsmuseet Gävleborg 2012 Omslagsbild: En grund från fäboden Innantjärsbo. Foto: Maria Björck Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket. Medgivande MS2010/ ISSN Print: Länsmuseet Gävleborg 2 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

5 INNEHÅLL Inledning...5 Målsättning och metod...6 Topografi och fornsmiljö...6 Resultat...7 Åtgärder...11 Sammanfattning...12 Administrativa uppgifter...13 Käll- och litteraturförteckning...13 Bilaga: Objekttabell LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 3

6 Bild 1. Utdrag ur karta över Bollnäs kommun, med utredningsområdet markerat. 4 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

7 INLEDNING Länsmuseet Gävleborg har på beslut av länsstyrelsen ( ) utfört en särskild utredning inför etableringen av vindkraftparken Tönsen. Den planerade parken är belägen väster om Tönsen och ligger i Hanebo socken i Bollnäs kommun i Hälsingland. Utredningen omfattade platserna för 42 vindkraftverk, 18,8 km nydragning av väg, samt 20 km befintlig väg där vägförbättrande åtgärder kommer att göras. Projektör och kostnadsansvarig är O2 Vindkompaniet AB. Fältarbetet utfördes mellan den 2 och 11 maj 2012 av Bo Ulfhielm och Maria Björck. Den 4 maj fick utredningen tillfälligt avbrytas pga. kraftigt snöfall. Den 23 maj gjordes ytterligare ett fältbesökt tillsammans med O2 Vindkompaniet AB, för att titta på en ny placering av ett vindkraftverk och en väg. Bild 2. Utredningsområdet med nya vägar och platserna för vindkraftverken är markerat med rött. Befintliga vägar där vägförbättrande åtgärder kommer att göras är gula. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 5

8 MÅLSÄTTNING OCH METOD Målsättningen med den särskilda utredningen var att klargöra om fornar och övriga a ar berörs av exploateringen. Utredningsområdena har inventerats okulärt, vid behov har marken sondats. Vid Flottsjön har även provgropar upptagits och sanden sållats i ett handsåll, då det var ett bra läge för stenålderboplats. Kring varje verk har en yta med en radie av 100 meter inventerats och vägarna med en bredd av 60 meter. Befintliga vägar har inför vägförbättrande åtgärder inventerats med en bredd av 10 meter på ömse sidor om vägarna. I kulturmiljöanalysen som gjorts över vindkraftparken har tre områden pekats ut där det skulle kunna finnas rester kvar efter fäbodar (Björck 2010). I den särskilda utredningen var det angeläget att leta på dessa fäbodar, för att påvisa vilka av fäbodarna som berördes och vilka som inte berördes av exploateringen. De ar som direkt berörs eller ligger nära exploateringen har märkts upp med gulsvarta band med texten kulturmiljövårdshänsyn. Lämningar som påträffats har registrerats enligt Riksantikvarieämbetets praxis till FMIS (fornsregistret). Arbetet har utförts med hjälp av GPS och handdator. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Utredningsområdet utgörs till största delen av kuperad stor- och rikblockig moränmark, det förekommer även mindre sandiga områden. Områdena ligger på nivåer mellan 160 och 350 meter över havet. De högsta höjderna på 350 och 340 meter över havet är Stugubacken respektive Brattberg. I närheten till exploateringsområdena finns bl.a. sjöarna Nannsjön, Flottsjön och Rotemobodtjärnen. Mellan två områden för planerade vindkraftverk ligger Djupsjön-Römmabergets naturreservat. Reservatet utgörs av urskogsliknade områden med gamla tallar och död ved. Det finns även myrmarker med en flora av bl.a. orkidéer. I utloppet av Djupsjön finns flodpärlmusslan. Inom utredningsområdet fanns endast en registrerad i FMIS (fornsregistret) och det är Brattbergs fäbodar (RAÄ 66:1). En stor del av kolet från de påträffade kolbottnarna har sannolikt producerats till hammaren i Tönsen. Tönshammars bruk uppfördes av Per Kristian Rettig år 1845 och drevs sedan vidare av hans son Karl Anton Rettig. Bruket bestod av två hammare med var sin härd, samt en såg. Hammaren flyttades år 1870 till Källänge söder om Söderhamn. Det var familjen Rettig som även lätt uppföra herrgården Hemstanäs (Norberg 1956:123f). I dag återstår endast de två flygelbyggnaderna. Herrgårdsbyggnaden förstördes i en brand. 6 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

9 Bild 3. Bo Ulfhielm försöker ta sig fram i den stor- och rikblockiga terrängen. Foto: Maria Björck. Bild 4. Den 4 maj fick utredningen avbrytas pga. snö. Foto: Maria Björck. RESULTAT I utredningen påträffades totalt 38 ar (bilaga 1). Lämningarna utgörs av fyra fäbodar, två husgrunder, en tjärdal, 15 ensamliggande kolbottnar och 13 kolbottnar som har en tillhörande kolarkoja, ett gränsröse och två grunder efter skogshuggarkojor. Av de fyra fäbodarna som registrerades, var det bara fäboden som ligger en bit öster om Bodtjärn (objekt nr 13) som direkt berörs av en ny väg. Även fäboden LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 7

10 Övre Rotemobodtjärn (objekt nr 1) berörs av exploateringen, då denna ligger väl nära verk nr 40. Fäbodarna vid Innantjärsbo och Nedre Rotemobodtjärn (objekt nr 23 och 38) berörs inte. Inte häller de två ensamliggande källargroparna (objekt nr 24 och 25) som kan höra samman med Innantjärsbo. Fäbodarna nr 1, 24 och 25 finns med på Laga skifte på skogen Tyvärr finns det inget äldre kartmaterial över skogen. Dessa fäbodar har klassats som fast forn då de har ålderdomlig karaktär. Medan fäboden öster om Bodtjärn (objekt nr 13) klassas som övrig. Mats Mogren och Peter Mansson har skrivit en artikel om Ödmårdens fjärrleder, bland annat skriver de om fäbodar. Norr om Rotemobodtjärn (f.d Stugtjärn) ska Gammelbodarna ha legat. Gammelbodarna hörde före 1588 till Djupa by i Segersta och tycks ha övergivits före 1672 (Mogren & Mansson 1995). Det är oklart om Övre Rotemoboden (objekt nr 1) är samma som Mogren och Mansson skrivit om. Läget är rätt, men det som gör det hela tveksamt är att fäbod nr 1 finns med på Laga skifte från 1837, då den tyckts ha övergivits före Bild 5. En av husgrunderna vid fäboden Övre Rotemobodtjärn (objekt nr 1). Foto: Maria Björck. 8 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

11 Bild 6. Laga skifte över skogen i Hanebo socken 1837, akt V 16-1:3. I kartan finns Övre Rotemobodtjärn. Bild 7. Karta med de påträffade arna, i den västra delen av utredningsområdet. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 9

12 Bild 8. Karta med de påträffade arna, i östra delen av utredningsområdet. I utredningen påträffades även en tjärdal (objekt nr 9), vilken klassas som fast forn. Gränsröset som framkom i utredningen (objekt nr 36) står i ej aktiv gräns och har troligen markerat en skiftesgräns, röset har fått statusen övrig. Gränsrösen som saknar administrativ funktion, har hög ålder, har inskription eller ligger i t.ex. en sockengräns klassas som fast forn. Dessa krav uppfyller inte gränsröset. Vidare påträffades ett antal kolbottnar efter resmilor, där knappt hälften har en tillhörande grund efter kolarkoja, samt några grunder efter skogshuggarkojor. Dessa ar klassas som övriga a ar. Bild 9. En kolbotten efter en resmila. Foto: Maria Björck. 10 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

13 Bild 10. En grund efter en kolarkoja, som är uppbyggt mot ett större markfast block. Foto: Maria Björck. ÅTGÄRDER Då platsen för verk nr 40 låg för nära fäboden Övre Rotemobodtjärn (objekt nr 1) har länsmuseet tillsammans med O2 Vindkompaniet AB tittat på en ny placering. Den nya placeringen har inneburit att en justering varit nödvändig för verk nr 38, då den annars skulle komma för nära verk 40. Även vägen mellan verk nr 38 och nr 40 har flyttats (bild 11). Flytten av verken har gjorts i samråd med länsstyrelsen. Vid en vägkorsning i västra delen av utredningsområdet har det planterats för en upplagsplats, denna berörs direkt av en kolbotten efter en resmila (objekt nr 22). I utredningen gjordes en inventering direkt väster om detta upplag. Inga ar påträffades. Vårt förslag är att upplagsplatsen flyttas åt väster, så att en inte berörs. Där det finns utrymme att justera vägar och plats för verk, ska detta göras, när de kommer i konflikt med ar. T.ex. ska vägen som leder till verkplatserna nr 12 och 13 flyttas åt nordost om objekt nr 13, som är en fäbod, så att denna inte berörs. Lämningar som klassas som fast forn faller under Kulturminneslagen. Enligt denna lag får man inte rubba, ta bort eller övertäcka en fast forn. Lämningar som klassas som övriga a ar faller under Skogsvårdslagen som säger att hänsyn ska tas till dessa. Inför ett eventuell borttagande av arna skall samråd alltid tas med länsstyrelsen. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 11

14 Bild 11. Karta över verkplatserna nr 38 och 40. Det som är lila i kartan markerar nytt läge för verken och flytt av vägar och det som är överstruket utgår. SAMMANFATTNING Länsmuseet Gävleborg har utfört en särskild utredning inför etableringen av vindkraftparken Tönsen i Bollnäs kommun, Hälsingland. Utredningen omfattade platserna för 42 vindkraftverk, 18,8 km nydragning av väg, samt 20 km befintlig väg där vägförbättrande åtgärder kommer att göras. Projektör är O2 Vindkompaniet AB. Totalt har fyra fäbodar, två husgrunder, en tjärdal, 15 ensamliggande kolbottnar och 13 kolbottnar som har en tillhörande kolarkoja, ett gränsröse och två grunder efter skogshuggarkojor registrerats. Av dessa objekt är det tre av fäbodarna och tjärdalen som klassas som fast forn, de övriga arna klassas som övriga a ar. De ar som direkt berörs eller ligger nära exploateringen har märkts upp med gulsvarta band med texten kulturmiljövårdshänsyn. Av de fyra fäbodarna som registrerades, var det fäboden en bit öster om Bodtjärn (objekt nr 13) som direkt berörs av en ny väg. Även fäboden vid Rotemobodtjärnen (objekt nr 1) berörs av exploateringen, då denna ligger väl nära verk nr 40. Verkplatsen nr 38 och 40 har flyttats, denna flytt har O2 Vindkompaniet AB gjort i samråd med länsstyrelsen och länsmuseet. Där det finns utrymme att flytta vägar och plats för verk där de kommer i konflikt med ar ska detta göras. Lämningar som klassas som fast forn faller under Kulturminneslagen. Enligt denna lag får man inte rubba, ta bort eller övertäcka en fast forn. Lämningar som klassas som övriga a ar faller under Skogsvårdslagen som säger att hänsyn ska tas till dessa. Inför ett eventuell borttagande av arna skall samråd alltid tas med länsstyrelsen. 12 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

15 Bild 12. I utredningen påträffades en telefonkiosk strax väster om den nya vägen upp till verkplatserna nr 28 och 29. Foto: Maria Björck. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut: Fastighetskartans blad: 67F 7iN, 67F 7iS och 67F 7jS Fältarbetstid: Mellan 2 och 11 maj, samt den 23 maj Personal: Maria Björck och Bo Ulfhielm KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Björck, M Vindkraftparken Tönsen, Kulturmiljöanalys, Hanebo och Skogs socknar, Bollnäs och Söderhamns kommuner, Hälsingland. Slutredovisning Länsmuseet Gävleborg 2012 dnr 2463/320. Mogren, M. & Mansson, P Ödmårdens fjärrleder. Något om den försummade kommunikationsforskningen, om de vita fläckarnas arkeologi och om ett projekt i startgroparna. I: Meta 1995:1. Medeltidsarkeologiska föreningen, Arkeologiska Institutionen. Lunds universitet. Norberg, P Hälsinglands järnbruk i Gången tid. En överblick. Bergshandteringens vänner. Uppsala. Lantmäteriverkets forskningsarkiv. Laga skifte över skogen i Hanebo socken 1837, akt V 16-1:3. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 13

16 BILAGA Objekttabell Obj. nr/ RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Osäker position Osäker utbredn. 1 Fäbod Fäbod 130x80 m (N-S), bestående av minst 3 husgrunder och minst 6 röjningsrösen. Fast forn ja erna är 7-11 m l och 5-8 m br, begränsas ställvis av vallar av jord och sten. Grunderna har källargropar som är 3-4 m l och 1,5-3 m br och 0,8-1 m dj. I ena hörnet av grunderna finns spisrösen som är 3 m diam och 0,3-0,6 m h av natursten. Ett av spisrösena innehåller även tegel. Röjningsrösena är 1-5 m l, 1-3 m br och 0,2-0,4 m h. Röjningsrösena ligger i utkanten av fäboden. Det finns 2 gropar i området som kan vara rester efter husgrunder, det är svårt att avgöra då fäboden är skadad av markberedning. Fäboden Övre Rotemobodtjärnen finns med på Laga skifte på skogen 1837, akt V16-1:3. Det finns inget äldre kartmaterial över skogsmark i området. Utifrån grundernas ålderdomliga karaktär har de fått statusen fast forn. Skador: Markberedning Terräng: SO-sluttande moränmark ner mot Rotemebodtjärnen Vegetation: Skogsmark (gles tallskog med inslag av björk) 2 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 45x25 m (NNV-SSO), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, ca 13 m diam, begränsad ställvis av en vall 2 m br och 0,2 m h. 9 m NNV om kolbottnen är ett spisröse efter en kojgrund 2x2 m och 0,4 m h, som är uppbyggt mot ett markfast block 3x3 m och 1,1 m h. Endast spisröset är kvar då grunden är kraftigt skadat av markberedning. Skador: Kojgrunden skadad av markberedning Terräng: N-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (hygge) Vegetation på en: Smågranar på kolbottnen 3 Kolningsanläggning efter resmila, rund, ca 16 m diam och 0,2-0,5 m h. Skador: Markberedning Terräng: N-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (hygge) Vegetation på en: Smågranar a a ar 4 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 40x20 m (NNV-SSO), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 15 m diam och 0,2-0,3 m h 15 m NNV om kolbottnen är en kojgrund 5,5x4 m (ONO-VSV), begränsad av en vall 1 m br och 0,2 m h. I ONO spisröse 3x3 m och 1,5 m h. Terräng: Närmast plan moränmark Vegetation: Skogsmark (hygge) Vegetation på en: Smågranar på kolbottnen 14 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

17 Skador: Markberedning 5 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 25x20 m (NV-SO), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning är rund, 20 m diam, begränsad av en flack vall 4 m br och 0,2-0,5 m h. 1 m SO om kolbottnen är en kojgrund 5x3 m (NO-SV), begränsad av en vall 1,5 m br och 0,4 m h. I SV spisröse 2,5x2,5 m och 1 m h. NV om kolbottnen finns en väg som kan vara en kolarväg. Terräng: NO-sluttande moränmark. Vegetation: Skogsmark (granskog) 6 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 35x20 m (N-S), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 16 m diam och 0,2-0,4 m h. 10 m S om kolbottnen är en kojgrund 5x4 m (NV-SO), begränsad av en vall 0,7 m br och 0,2 m h. I NV spisröse 3,5x1 m och 1,5 m h, som är uppbyggt mot ett markfast block. Terräng: Svagt Ö-sluttande moränmark. Vegetation: Skogsmark (tallskog) 7 skogsbruk Grund efter skogshuggarkoja, 5x3 m (ONO-VSV), begränsad av en vall 0,5 m br och 0,1-0,2 m h. I ONO spisröse 3x2 m och 1,3 m h, som är uppbyggt mot ett markfast block. Terräng: Stor och rikblockig moränmark. Vegetation: Skogsmark (tallskog) Vegetation på en: 2 granar 8 Kolningsanläggning efter resmila, rund, 13 m diam och 0,2-0,3 m h. Skador: Markberedning Terräng: Småkuperad blockrik moränmark. Vegetation: Skogsmark (granskog) 9 Kemisk industri tjärdal Tjärdal, rund, bestående av en grop, 2 m diam och 0,3-0,4 m dj, omges av en vall 3 m br och 0,1-0,3 m h. I S tappningsränna 4 m l, 1 m br och 0,1-0,2 m dj, rännan mynnar i en oval grop, 2x1 m och 0,2 m dj. Vid provstick framkom kol Fast forn Skador: Markberedning Terräng: S-sluttande moränmark. Vegetation: Skogsmark (barrskog) 10 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 45x30 m (NV-SO), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 17 m diam, begränsad av en vall 0,2-0,4 m br och 0,2-0,4 m h. I kanten stybbgropar 2-3 m diam och 0,3-0,4 m dj. 19 m SO om kolbottnen är en kojgrund 5x3,5 m (N-S), begränsad av en vall 0,5-1 m br och 0,2-0,3 m h. I N spisröse 3x2 m och 0,8 m h. Skador: Kojgrunden är skadad av markberedning Terräng: V-sluttande moränmark ner mot myr Vegetation: Skogsmark (hygge med frötallar) LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 15

18 Vegetation på en: Ett antal smågranar på kolbottnen. 11 Kolningsanläggning efter resmila, rund, 16 m diam, begränsad av en vall 3 m br och 0,3-0,4 m h. Orientering: 8 m NV om väg (NO-SV) Skador: Körspår genom kolbottnen (NO-SV) Terräng: Blockrik moränmark Vegetation: Skogsmark (granskog) 12 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 35x25 m (NNO-SSV), bestående av minst 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 12 m diam och 0,3 m h. Det finns eventuellt rester efter fler kolbottnar i direkt anslutning till kolbottnen. 5 m NV om kolbottnen är en kojgrund 5x3,5 m (NO-SV), begränsad av en vall 0,5-1 m br och 0,2 m h. I SV spisröse 3x2 m och 0,9 m h, som är uppbyggt mot ett markfast block. Terräng: Småkuperad moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog med inslag av lövträd) 13 Fäbod Fäbod, 30x20 m (VNV-OSO), bestående av två grunder. Den ena grunden är 6x6 m, begränsad av en vall 2 m br och 0,2-0,5 m h. Vallen är uppbyggd av sten och jord. Grunden har en öppning i Ö. Den andra grunden är 8x6 m (NV-SO), begränsad av syllstenar 0,4-0,8 m st. I grunden finns en urgrävning 3,5x3 m och 0,3 m dj. Fäboden är skadad av markberedning, eventuellt har det funnits fler grunder i området och sannolikt röjningsrösen. Vid och på grunderna växer sälg. ja Fäboden ligger Ö om Bodtjärn, den finns inte med i något historiskt kartmaterial. Skador: Markberedning Terräng: Flack blockrik moränmark Vegetation: Skogsmark (ung tallskog) 14 skogsbruk Grund efter skogshuggarkoja, 5x4 m (NV-SO), grunden är upphöjd 0,2-0,3 m. I SV hörnet finns ett spisröse 3x1,5 m och 1 m h, som är uppbyggt mot ett markfast block. Terräng: Flack blockrik moränmark Vegetation: Skogsmark (ung tallskog) 15 Kolningsanläggning efter resmila, rund, 14 m diam och 0,3 m h. Terräng: NV-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (gles barrskog) Vegetation på en: Tät granskog 16 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 45x20 m (Ö-V), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 16 m diam och 0,3 m h. 23 m Ö om kolbottnen är en kojgrund 5x3,5 m (VNV-OSO), begränsad av en vall 1 m br och 0,1-0,4 m h. I VNV spisröse 4x1,5 m och 1,7 m h, som är uppbyggt mot ett markfast block 5x2 m och 2,5 m h. Intill grunden finns en täktgrop 2x1 m och 0,3 m dj. Terräng: Småkuperad moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog) Vegetation på en: Tät granskog på kolbottnen 16 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

19 17 Kolningsanläggning efter resmila, rund, 16 m diam, begränsad av en vall 3-4 m br och 0,2-0,5 m h. Terräng: NV sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (granskog) Vegetation på en: Tät granskog 18 Kolningsanläggning efter resmila, rund, ca 18 m diam, svår att se och avgränsa pga. tät vegetation. Terräng: Småkuperad moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog med inslag av björk) Vegetation på en: Tät granskog 19 Kolningsanläggning efter resmila, rund, ca 12 m diam, svår att se och avgränsa pga. tät vegetation. Orientering: 18 m S om väg (Ö-V) Terräng: Småkuperad moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog med inslag av björk) Vegetation på en: Tät granskog 20 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 25x20 m (Ö-V), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning 21 Kolningsanläggning 22 Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 16 m diam, omges av en vall 3 m br och 0,2 m h. Kolbottnen är närmast halverad av en väg med tillhörande dike, den SV delen saknas. 3 m NV om kolbottnen är en kojgrund 5x3,5 m (NV-SO), begränsad av en vall 0,5-1 m br och 0,2 m h. I NV spisröse 2,5x1 m och 1 m h. Skador: Kolbottnen är närmast halverad av väg med tillhörande dike Orientering: Direkt NO om dike (NV-SO) Terräng: Småkuperad blockrik moränmark Vegetation: Skogsmark (gles tallskog) efter resmila, rund, ca 15 m diam, svår att se och avgränsa pga. tät vegetation. Orientering: 7 m VSV om väg (NNV-SSO) Terräng: V-sluttande moränmark ner mot myr Vegetation: Skogsmark (barrskog) Vegetation på en: Tät granskog efter resmila, rund, 15 m diam, omges av en vall 3 m br och 0,2 m h. Orientering: 10 m S om väg (N-S) Terräng: Flack N-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog) Vegetation på en: Tät granskog 23 Fäbod Fäbod, 140x60 m (NNV-SSO), bestående av minst 3 husgrunder med spisröse och 1 grund utan spisröse. Fast forn ja erna är 9-11 m l och 6 m br, avgränsas delvis av syllstenar. Grunderna har källargropar som är 4x3 m och 0,8-1 m dj. Spisrösena är 2-3 m diam och 0,5-0,8 m h. Grunden som saknar spismur är 7,5x6 m, begränsas av en vall 1-2 m br och 0,2-0,3 m h. Gropen är 2x2 m och 0,4 m dj. Fäboden finns med på Laga skifte på skogen 1837, akt V16-1:3. Det finns inget äldre kartmaterial över skogsmark i området. Utifrån grundernas ålderdomliga karaktär har de fått statusen fast forn. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 17

20 Terräng: Större flack moränudde i Myrsjömyrorna Vegetation: Skogsmark (gles barrskog) 24 jordbruk Grund efter jordkällare, totalt 8x5 m (NO-SV) och 0,2-1 m h. Urgrävd centralt 0,4 m dj. I NO finns ett valv av kallmur av 0,3-1 m st stenar. I SO är källaren inrasad. Här troligen ihop med den närbelägna fäboden Innantjärsbo. Terräng: Kraftigt SV-sluttande moränmark mot Myrsjömyrorna Vegetation: Skogsmark (gles barrskog) 25 Grund efter källare, kvadratisk, 4x4 m och 0,7 m dj, uppbyggd av kallmurad natursten 0,3-0,6 m st. Här troligen ihop med den närbelägna fäboden Innantjärsbo. Orientering: 12 m SV om myrkant (NNV-SSO) Terräng: Kraftigt SV-sluttande moränmark mot Myrsjömyrorna Vegetation: Skogsmark (tallskog) 26 Kolningsanläggning Kolbottnen efter resmila, rund, 15 m diam, upphöjd 0,2 m. I kanten stybbgropar 2-4 m l, 1-2 m br och 0,2-0,3 m dj. Terräng: Flack SO-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog) 27 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 30x25 m (NÖ-SV), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 15 m diam, upphöjd 0,2-0,3 m h. I bottnen finns flera täktgropar. I kanten finns stybbgropar 2-3 m diam och 0,4 m dj. Kojgrund 5x3 m (NNV-SSO), begränsad av en vall 0,7 m br och 0,2-0,3 m h. I NNO spisröse 3x2 m och 1 m h. Intill grunden finns en täktgrop 2x1,5 m och 0,2 m dj. Skador: Kolbottnen är skadad av markberedning Terräng: Ö-sluttande moränmark ner mot myr Vegetation: Skogsmark (barrskog) Vegetation på en: Tät barrskog 28 Kolningsanläggning Kolbottnen efter resmila, rund, 13,5 m diam, begränsad av en vall 1-2 m br och 0,2-0,3 m h. Terräng: Småkuperad moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog) 29 Kolningsanläggning Kolbottnen efter resmila, rund, 13 m diam, begränsad av en vall 2 m br och 0,2 m h. Orientering: N delen tangerar en traktorväg Terräng: Närmast plan moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog) Vegetation på en: tät granskog 30 Kolningsanläggning Kolbottnen efter resmila, rund, 14 m diam, begränsas ställvis av en vall 3 m br och 0,3 m h. Terräng: S-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (gles tallskog) Vegetation på en: 2 tallar 18 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

21 31 Kolningsanläggning Kolbottnen efter resmila, rund, 15 m diam, upphöjd 0,1-0,2 m. I kanten ställvis stybbränna. Orientering: 15 m SV om väg (NV-SO) Terräng: Kuperad moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog med inslag av björk) 35 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 30x20 m (Ö-V), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 16 m diam, begränsad av en vall 2 m br och 0,2 m h. 3 m Ö om kolbottnen är en kojgrund 7x5 m (Ö-V), begränsad av en vall 1-2 m br och 0,2-0,3 m h. I SV spisröse 3x2 m och 1 m h. I Ö delen är en källargrop 4x2 m och 0,6 m dj. Den stora kojgrunden med källargrop har eventuellt även brukats som en skogshuggarkoja. Terräng: Platå i småkuperad moränmark Vegetation: Skogsmark (tät granskog) Vegetation på en: Tät granskog på kojgrunden och kolbottnen 36 Gränsmärke Gränsröse, ovalt, 1,5x1 m och 0,3 m h. I centrum en visarsten 0,25 m br, 0,1 m tj och 0,3 m h (NV-SÖ). Visarstenen lutar. Gränsröset är uppbyggt vid ett markfast block. Röset står ej i aktiv gräns. Terräng: NV-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog) 37 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 40x25m (Ö-V), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 18 m diam, upphöjd i S 0,2-0,5 m h. 4 m SV om kolbottnen är en kojgrund 6x4 m (N-S), begränsad av en vall 1-1,5 m br och 0,2-0,3 m h. I S spisröse 4x2 m och 1,2 m h. Skador: Markberedning Terräng: N-sluttande storblockig moränmark Vegetation: Skogsmark (hygge) 38 Fäbod Fäbod, 130x30-60m (NV-SO), bestående av minst 3 husgrunder och minst 10 röjningsrösen. Fast forn ja erna är 5-6 m br och 7-11 m, begränsas delvis av vallar och syllsten. Källargroparna är 3x3 m och 0,6-1,5 m dj, uppbyggda av kallmurad natursten. Spisrösena är 3 m i diam och 0,6-0,8 m h och uppbyggda av natursten, i ett av spisrösena finns även tegel. Röjningsrösena är 1 m diam upp till 2x3 m och 0,2-0,5 m h. Fäboden är kraftigt markberedd, sannolikt har det funnits fler grunder och röjningsrösen. Det finns en del gropar inom fäboden som kan ha utgjorts av grunder. Fäboden finns med på Laga skifte på skogen 1837, akt V16-1:3. Det finns inget äldre kartmaterial över skogsmark i området. Utifrån grundernas ålderdomliga karaktär har de fått statusen fast forn. Skador: Kraftigt markberedd Terräng: NV-sluttande moränmark Vegetation: Ung granskog LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN 19

22 39 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 24x20 m (ONO-VSV), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläggning Kolbottnen är rund, 13 m diam, begränsad av en vall 2 m br och 0,2-0,3 m h. 3 m VSV om kolbottnen är en kojgrund 5x4 m (NO-SV), begränsad av en vall 1 m br och 0,1 m h. I SO spisröse 3x2 m och 1 m h, som är uppbyggd mot ett markfast block 5x5 m och 2,4 m h. Terräng: NV-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog) 40 Kolningsanläggning Kolbottnen efter resmila, rund, 13 m diam, begränsad av en vall 2 m br och 0,2 m h. Orientering: 6 m SV om väg (NV-SO) Terräng: Plan moränmark Vegetation: Skogsmark (barrskog) 43 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 35x30 m (Ö-V), bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolningsanläg gning Kolbottnen är rund, 15 m diam, begränsad ställvis av en vall 2-3 m br och 0,2 m h. I kanten ställvis stybbränna 2 m br och 0,2 m dj. 9 m VSV om kolbottnen är en kojgrund 5x4 m (NNV-SSO), begränsad av en vall 0,5 m br och 0,1 m h. I SSO spisröse 3x2 m och 0,6 m h av kallmurad natursten. Orientering: 16 m OSO om väg (NNO-SSV) Terräng: V-sluttande moränmark Vegetation: Skogsmark (granskog, som gränsar till hygge) 20 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG VINDKRAFTPARKEN TÖNSEN

23

24 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG, BOX 746, GÄVLE. TEL BESÖKSADRESS: SÖDRA STRANDGATAN 20, GÄVLE. FAKTARUM: STYRMANSGATAN 4, GÄVLE.