TENDENS ÖRESUND Svensk version.

Transkript

1 TENDENS ÖRESUND Svensk version

2 2 Projektledare Birgitte Steenstrup, datainsamling, analys och text Thomas Behrens Arbetsförmedlingen Mai Lundemark Københavns Kommune, Interreg-projektet Job og Uddannelse Gert Jørgensen Beskæftigelsesregion Hovedstaden og Sjælland Eivor Johansson Landskrona stad Anders Axelsson Region Skåne Christian Lindell Region Skåne Christina Ripa Region Skåne Daniel Svärd Region Skåne Lova Wigvall Region Skåne Lene Wittek-Holmberg Wonderful Copenhagen Britt Andresen Öresundskomiteen Peter Krygell Öresundskomiteen Hitta mer information här grafisk formgivning Mikael Forth/ Tryck CS-Grafisk A/S upplaga 500 st. Översättning till svenska Thomas Hedberg Översättning till danska och redigering Marianne Worm,

3 TENDENS ÖRESUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING En region i utveckling...4 Förord... 4 Fakta om Öresundsregionen....6 Geografi Karta över Öresundsregionen... 7 Demografi... 8 Kunskap och innovation...12 Ekonomisk utveckling Näringslivsstruktur Forskning och utveckling Utbildning Kultur och upplevelser...40 Kultur Identitet Turism Hälsa Välfärd En sammanhållen och varierad arbetsmarknad Arbetsmarknaden Pendlingen över Öresund Tillgänglighet och mobilitet Flyttning Bostadsförhållanden och byggande Bostadspriser Trafiken över Öresund Köpenhamns Flygplats Om analysen Missvisande statistik Om Ørestat Om Tendens Öresund Kontaktpersoner

4 4 EN REGION I UTVECKLING FÖRORD EN REGION I UTVECKLING Förord Öresundsregionen är hemort för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren väntas befolkningen växa med ytterligare 10 procent. Regionen är en viktig faktor för såväl den danska som den svenska nationalekonomin eftersom 27 procent av de två ländernas samlade BNP skapas i Öresundsregionen. Öresundsregionen utgör i ekonomiska sammanhang en viktig bricka på bägge sidorna av Öresund. Öresundspendlarna bidrog under 2010 med 7 miljarder kronor i värdetillväxt för den danska ekonomin. Sedan Öresundsbron öppnade år 2000, har den danska ekonomin genom öresundspendlingen fått en betydande ekonomisk injektion med totalt 42 miljarder kronor, vilket i 2010 års priser motsvarar en och en tredjedels Öresundsbro. Den samhälleliga vinsten av Öresundsbron överstiger med andra ord långt mer än det har kostat att bygga den. Samtidigt sparar Sverige årligen kostnader för arbetslöshetsunderstöd med 1,5 miljarder kronor, eftersom arbetslösa svenskar får jobb i Danmark. Öresundsregionen är liksom resten av Europa drabbad av finanskrisen. Krisen har inneburit att ökningen av flyttningen, pendlingen och trafiken över Öresund har bromsats upp. Antalet dagliga pendlare låg under 2011 på personer, lite under nivån från 2008 då pendlingen nådde sin högsta nivå med nästan pendlare över Öresund. Under 2011 åkte i genomsnitt personer (med bil, buss, tåg och färja) och fordon över Öresund varje dag. Det är en ökning med 1 procent för antalet passagerare och en minskning med 2 procent för antalet fordon jämfört med året före. Den ekonomiska tillväxten i Öresundsregionen har under perioden varit lägre (6 procent) än genomnsittet för EU27-området (13 procent). Utvecklingen är markant lägre än i både Helsingforsregionen (24 procent) och i Stockholms län (30 procent). Dock ökade bruttonationalprodukten per sysselsatt under perioden mer i Öresundsregionen (5,3 procent) än genomsnittet för alla regioner i Europa (4,2 procent). Detta är emellertid lägre än i både Stockholm (19,2 procent) och Helsingfors (16,9 procent) under denna period. Denna situation måste förbättras om Öresundsregionen ska förbli en viktig tillväxtmotor i hela Skandinavien. Öresundsregionen har många potentialer, som med fördel kan utnyttjas bättre. 35 procent av invånarna har en vidareutbildning, vilket är högre än den nationella nivån i både Danmark och Sve-

5 TENDENS ÖRESUND rige. Totalt studerande läser vid regionens 11 universitet och högskolor. Andelen av bruttoregionalprodukten som används för forskning och utveckling i Öresundsregionen är bland de högsta (4,9 procent) i Europa. Samtidigt går hela 43 procent av näringslivets samlade investeringar i forskning och utveckling i Sverige och Danmark till regionen. Ändå tyder mycket på att det är svårt att omsätta dessa investeringer till innovationer och kommersiella produkter, vilket är ett generellt problem i både Danmark och Sverige. som trafik och infrastruktur. Tendens- Öresund följer och analyserar denna integration och vi hoppas att du ska tycka att analyserna är intressanta. Trevlig läsning! 12 år efter Öresundsbrons öppning är det glädjande att konstatera att den gemensamma öresundsregionala identiteten bland regionens medborgare växer. Men identitet och integration förutsätter fortfarande en ökad och ömsesidig samvaro över Öresund inom såväl kultur, arbetsmarknad, kunskap och innovation

6 6 FAKTA OM ÖRESUNDSREGIONEN GEOGRAFI FAKTA OM ÖRESUNDSREGIONEN GEOGRAFI Geografiskt består Öresundsregionen av Sjælland, Lolland, Falster, Møn och Bornholm på den danska sidan och Skåne på den svenska sidan av Öresund därav namnet. Administrativt utgörs Öresundsregionen av tre regioner: Skåne på den svenska och Region Hovedstaden och Region Sjælland på den danska. Öresundsregionens danska och svenska del binds samman i söder av den 16 kilometer långa Öresundsbron mellan Köpenhamn och Malmö, som öppnade under 2000, och i norr av färjeförbindelsen mellan Helsingør och Helsingborg. Öresundsregionen omfattar en samlad areal på kvadratkilometer, vilket motsvarar hälften av hela Danmarks areal, fördelat med kvadratkilometer på den danska sidan och på den svenska sidan. Mätt i kvadratkilometer är Skåne störst, men omkring två tredjedelar av de 3,8 miljoner, som bor i Öresundsregionen, bor i den danska delen av regionen. De danska delen av regionen har 2,5 miljoner invånare och den svenska delen har 1,3 miljoner. Öresundsregionen innefattar Danmarks huvudstad, Köpenhamn, och Sveriges tredje största stad, Malmö. Köpenhamn- Malmö är det största stadsområdet i Skandinavien. Den genomsnittliga befolkningstätheten är 179 invånare per kvadratkilometer: flest på den danska sidan av sundet med 258 invånare per kvadratkilometer och minst på den svenska sidan med 110 invånare per kvadratkilometer. Den geografiska variationen är stor: Från täta storstadsområden som Köpenhamn och Malmö till relativt glest befolkade landsbygdskommuner på Lolland och i östra Skåne. Administrativt utgörs Öresundsregionen på den svenska sidan av 33 kommuner, som tillsammans utgör Region Skåne, och på den danska sidan av 46 kommuner, som tillsammen utgör Region Hovedstaden och Region Sjælland. Invånarantal i Öresundsregionens sex största kommuner (medio 2012) Köpenhamn Frederiksberg Roskilde Malmö Helsingborg Lund Källa: Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån

7 Slagelse Odsherred Holbæk Sorø Næstved Ringsted Kalundborg Frederiks- værk- Hundested Frederikssund Åstorp Klippan Helsingborg Bjuv Gribskov Helsingør Svalöv Hillerød Fredensborg Egedal Høje- Lejre Roskilde Taastrup REGION SJÆLLAND Køge Faxe Hørsholm Allerød Rudersdal Furesø Greve Solrød Stevns Höganäs Båstad REGION HOVEDSTADEN Ängelhom Kävlinge Örkelljunga Perstorp Eslöv Landskrona Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Sjöbo Malmö Svedala Vellinge Skurup Ystad Höör SKÅNE Hörby Osby TENDENS ÖRESUND 2012 Östra Göinge Kristianstad Trelleborg Hässleholm Bromölla Tomelilla Simrishamn 7 REGION HOVEDSTADEN Lolland Guldborgsund Vordingborg Lyngby-Taarbæk Gladsaxe Gentofte Herlev Ballerup Rødovre Frederiksberg Albertslund Glostrup Köpenhamn Brøndby Hvid- Ishøj Valovrlensbæk Tårnby Dragør Bornholm

8 8 FAKTA OM ÖRESUNDSREGIONEN DEMOGRAFI DEMOGRAFI Befolkningsökning Andelen äldre (+65) växer snabbare i den danska delen av Öresundsregionen än i den svenska delen, medan andelen i gruppen år väntas växa snabbare i den svenska delen än i den danska delen. Försörjningskvoten på båda sidor av sundet väntas stiga med procent fram till årsskiftet 2031/2032 jämfört med Utveckling Det bor cirka invånare i Öresundsregionen, varav två tredjedelar bor i den danska delen. Denna siffra väntas öka med , drygt 10 procent, fram till början av 2030-talet. Ökningstakten väntas vara högst under de första åren och avtar något under resten av den 20-åriga prognosperioden. I Skåne väntas befolkningen öka med invånare. På den danska sidan väntas Region Hovedstaden växa med Befolkningstäthet Befolkning inom 2,5 km radie Källa: Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån. Karta: Region Skåne invånare, medan Region Sjælland i början av perioden kommer att uppleva en minskning av antalet invånare med omkring invånare. Denna minskning beräknas dock avta under slutet av prognosperioden. Totalt sett beräknas ökningen i den danska delen bli knappt invånare under de närmaste 20 åren. Den förvärvsarbetande gruppen (20-64 år) väntas öka med i Region Hovedstaden och i Skåne. Region Sjælland kommer å andra sidan att uppleva en minskning av denna grupp med omkring invånare fram till årsskiftet 2031/2032. Fler barn och äldre Befolkningens ålderssammansättning i Öresundsregionen som helhet väntas genomgå stora förändringar under den närmaste 20-årsperioden. Framför allt väntas antalet äldre (+65 år) öka mar-

9 TENDENS ÖRESUND kant. Det beror på att det föddes många barn under efterkrigstiden och dessa generationer är nu på väg mot pension. Dessutom beror den större andelen äldre på att vi i allmänhet lever längre. Även antalet barn och unga väntas öka, särskilt i Region Hovedstaden och Skåne. Det beror till stor del på en ökad inflyttning, både migration från utkantsområden i bägge länderna och Befolkningsutveckling Utveckling av befolkningens ålderssammansättning Antal Folkmängd vid årsskiftet Källa: Danmarks Statistik, Statistiska Centralbyrån och Region Skåne; materialet bearbetat av Region Skåne Genomsnittlig årlig förändring Femårsperiod Öresunds- Öresundsregionen regionen DK SE År Totalt 2001/ / / Prognos 2016/ / / / Källa: Danmarks Statistik, Statistiska Centralbyrån och Region Skåne; materialet bearbetat av Region Skåne Ålder Region Hovedstaden 2011/2012 Prognos Region Hovedstaden 2031/2032 Skåne 2011/2012 Prognos Skåne 2031/2032 Region Sjælland 2011/2012 Prognos Region Sjælland 2031/2032

10 10 FAKTA OM ÖRESUNDSREGIONEN DEMOGRAFI immigration från andra länder, samt att fler och fler efterhand uppnår fruktsam ålder. Konsekvenser för samhällsekonomin Försörjningsbördan i Öresundsregionen väntas öka markant på grund av den stigande befolkningsökningen särskilt i de icke förvärvsarbetande åldersgrupperna 0-19 år och +65 år, som växer snabbare än åldersgruppen år. Befolkningens förändrade ålderssammansättning kommer att bli en utmaning för välfärdssamhället, som vi har lärt känna det, särskilt när det gäller barnomsorg, skolmöjligheter, äldreomsorg och efterfrågan på olika boendeformer. Alla former av tillsyn, omsorg och vård kommer således att hamna under press, eftersom det kommer att finnas färre i den förvärvsarbetande åldern för att klara den samlade försörjningsbördan och fler kommer att efterfråga offentliga tjänster. Försörjningskvoten definieras som den börda varje person i den förvärvsarbetande åldern (20-64 år) ska klara förutom sig själv. I denna beräkning ligger fokus uteslutande på ålder och inte på om personen arbetar eller ej. I den danska delen av Öresundsregionen är försörjningskvoten under ,68 person, medan den i den svenska delen är marginellt högre, nämligen 0,71. Det vill säga att för varje 100-tal personer i förvärvsarbetande ålder, ska skåningarna försörja tre personer mer än danskarna. Utveckling av försörjningskvoten ( ) Vid årsskiftet 2031/2032 beräknas dessa siffror har stigit till 0,79 (den danska delen) och 0,81 (den svenska delen). Det innebär en ökning av försörjningskvoten med omkring 16 procent i den danska delen och 14 procent i den svenska delen. Skillnaden mellan de två delarna av Öresundsregionen kommer då att minska till omkring 2 procent. Om man ser på fördelningen av försörjningskvoten i de två regionerna i den danska delen av Öresundsregionen är skillnaden markant större mellan de två jämfört med skillnaden mellan den svenska och den danska delen: I Region Hovedstaden ligger försörjningskvoten Geografi 2011/ / /2032 Öresundsregionen DK 0,68 0,71 0,79 Öresundsregionen SE 0,71 0,77 0,81 Region Hovedstaden 0,64 0,65 0,72 Region Sjælland 0,77 0,86 0,98 Källa: Danmarks Statistik, Statistiska Centralbyrån och Region Skåne; materialet är bearbetat av Region Skåne

11 TENDENS ÖRESUND under 2012 på 0,64 och i Region Sjælland på 0,77 - en skillnad med 0,13. Vid årsskiftet 2031/2032 beräknas Region Hovedstadens försörjningskvot var 0,72, och Region Sjælland kommer att ha en försörjningskvot på 0,98 en markant ökning med 27 procent för Region Sjælland och 13 procent för Region Hovedstaden jämfört med Även om försörjningskvoten ökar i hela Öresundsregionen kommer ökningen med andra ord att vara markant större i Region Sjælland och Skåne jämfört med Region Hovedstaden: Skåne och Region Sjælland kommer vid årsskiftet 2031/2032 att ha en försörjningskvot på 0,81 repektive 0,98, medan Region Hovedstaden beräknas ha en försörjningskvot på 0,72. Avtagande flyttnetto Befolkningsökningen i Öresundsregionen väntas bestå av nyfödda och nyinflyttade personer. Antalet födda per år är större än antalet döda per år i såväl Skåne som i Region Hovedstaden. Under slutet av den 20-åriga prognosperioden väntas antalet dödsfall stiga ytterligare, vilket beror på att fler och fler pensionärer har kommit upp i en ålder då det är naturligt att antalet minskar på grund av ålderdom. Det är svårt att göra en bedömning av framtida flyttningsmönster, men flyttnettot (antalet inflyttningar minus antalet utflyttningar) väntas minska på både den danska och den svenska sidan av Öresund. Danmarks Statistik har utarbetat prognoserna för den danska delen av Öresundsregionen och Region Skåne för den svenska delen av Öresundsregionen. Osäkerheten i prognoserna blir större när de bryts ner på kommunnivå och siffrorna bör tas med en nypa salt. Befolkningsutveckling ( ) Procentuell förändring ( ) Källa: Danmarks Statistik, Statistiska Centralbyrån och Region Skåne; materialet är bearbetat av Region Skåne Befolkningsökningen beräknas vara störst i de största kommunerna och deras grannkommuner.

12 KUNSKAP OCH INNOVATION EKONOMISK UTVECKLING KUNSKAP OCH INNOVATION EKONOMISK UTVECKLING Bruttoregionalprodukt i ett europeiskt perspektiv På det nationella planet har man bruttonationalprodukt (BNP) som ett mått på ett lands totala produktiva insats per år, beräknat som värdet av den totala produktionen av varor och tjänster minus värdet av förbrukade råvaror och insatsvaror. På det regionala planet använder man begreppet bruttoregionalprodukt (BRP), som är ett mått på en regions ekonomiska utveckling. Måttet räknas ut på samma sätt som BNP, men på regional nivå. Den ekonomiska tillväxten i Öresundsregionen har under perioden varit lägre än genomsnittet för EU27- området: 6,1 procent i Öresundsegionen respektive 12,8 procent i EU27-länderna. Och jämfört med Helsingforsregionen och Stockholm har Öresundsregionens tillväxt varit ännu svagare under samma period: Helsingfors har haft en BRP-ökning med 24 procent och Stockholm med 30 procent. Dessvärre saknas det BRP-uppifter för perioden efter 2009 gå grund av eftersläpning i den regionalekonomiska statistiken. Index: 2000= Eurostats uppgifter om utvecklingen av BNP indikerar dock att Skåne, Helsingfors och Stockholm även under 2010 och 2011 har haft en högre tillväxt än Region Hovedstaden och Region Sjælland. Tillväxten har sedan 2009 varit högre i Sverige och Finland än i Danmark. Utveckling av BRP och BRP/sysselsatt i EU27 och Öresundsregionen ( ) EU27 BRP Öresundsregionen BRP EU27 BRP/sysselsatt Öresundsregionen BRP/sysselsatt Källa: Eurostat, Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån. Beräkningar: Region Skåne

13 TENDENS ÖRESUND BRP i Öresundsregionen jämfört med EU27 ( ) i miljoner euro (2000-priser) Tillväxt EU ,8% Öresundsregionen DK ,4% varav Region Hovedstaden ,5% varav Region Sjælland ,9% Öresundsregionen SE (Skåne) ,4% Öresundsregionen ,1% Danmark ,0% Sverige ,2% Stockholm ,5% Helsingfors ,0% Källa: Eurostat, Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån. Beräkningar: Region Skåne En förklaring till den högre tillväxten i den svenska delen av Öresundsregionen än i den danska är att befolkningen i den svenska delen ökade med 9 procent under perioden , medan befolkningen i den danska delen ökade med 4 procent. En växande befolkning kräver ett större utbud av varor och tjänster, vilket bidrar till ökad BRP. Produktivitet Produktivitet mäts i regel som ökad produktion per arbetstimme. Det är emellertid inte möjligt att mäta detta på regional nivå i stället kan man med fördel mäta värdeökning per sysselsatt. I Öresundsregionen har ökningen av arbetskraftens produktivitet under perioden varit något bättre än genomsnittet för EU27-länderna: 5,3 procent i Öresundsregionen och 4,2 procent i EU27. I jämförelse med Stockholms län og Helsingforsregionen har utvecklingen i Öresundsregionen varit väsentligt svagare: Stockholm har under perioden haft en BRP-ökning på 19 procent per sysselsatt och Helsingfors 17 procent. I Öresundsregionen har Region Hovedstaden dock upplevt en kraftigare produktivitetsökning än Skåne under perioden Region Sjælland blev hårt drabbad av finanskrisen under 2008 och har såväl en negativ BRP-utveckling generellt som BRP-utveckling per sysselsatt. Den totala BRP-ökningen per sysselsatt har i den svenska delen varit 5 procent jämfört med 6 procent i den danska delen.

14 14 90 KUNSKAP OCH INNOVATION EKONOMISK UTVECKLING EU27 BRP EU27 BRP/sysselsatt Öresundsregionen BRP Öresundsregionen BRP/sysselsatt Tillväxt av BRP i Öresundsregionen ( ) Öresundsregionen SE (Skåne) 110 Region Hovedstaden 105 Öresundsregionen DK Region Sjælland Källa: Eurostat, Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån. Beräkningar: Region Skåne Ekonomisk tillväxt i Öresundsregionen Det är för tidigt att tala om Öresundsregionen som en funktionellt integrerad enhet. Regionen har dock potential för att på sikt bli ett betydande ekonomiskt centrum om ekonomierna på bägge sidor sundet knyts närmare samman. Ett mått på Öresundsregionens ekonomiska potential är att regionern svarar för omkring 27 procent av Danmarks och Sveriges samanlagda BNP. Den BRP per sysselsatt i Öresundsregionen jämfört med EU27 ( ) i euro (2000-priser) Tillväxt EU ,2% Öresundsregionen DK ,7% varav Region Hovedstaden ,5% varav Region Sjælland ,6% Öresundsregionen SE (Skåne) ,5% Öresundsregionen ,3% Danmark ,8% Sverige ,0% Stockholm ,2% Helsingfors ,9% Källa: Eurostat, Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån. Beräkningar: Region Skåne

15 TENDENS ÖRESUND danska delen av Öresundsregionen stod under 2009 för 49 procent av Danmarks totala BNP. Region Hovedstaden står ensam för 38 procent och Region Sjælland för 11 procent. Den svenska delen av Öresundsregionen stod för 11 procent av Sveriges totala BNP, vilket har varit oförändrat sedan Den danska delen av Öresundsregionen svarar för två tredjedelar av Öresundsregionens totala BRP. BRP-ökningen har varit högre i Skåne än i den danska delen av Öresundsregionen, vilket delvis beror på att finanskrisen drabbade Danmark hårdare än Sverige. Medan Skånes BRP under perioden ökade med 13 procent var motsvarande ökning i den danska delen av Öresundsregionen bara 3 procent.

16 16 KUNSKAP OCH INNOVATION NÄRINGSLIVSSTRUKTUR NÄRINGSLIVSSTRUKTUR Öresundsregionen genomgår liksom resten av västvärlden strukturella förändringar: Andelen sysselsatta i den privata servicesektorn ökar medan andelen sysselsatta inom produktion och jordbruk minskar. På grund av datahaveri i statistiken under 2007 är det inte möjligt att beskriva regionens långsiktiga strukturförändring, men helt klart finns det stora strukturella skillnader mellan regionens olika områden. Under 2010 arbetade cirka 11 procent av samtliga sysselsatta i Region Hovedstaden inom tillverkningsindustri, inklusive byggbranschen som jämförelse var denna siffra för Region Sjælland och Skåne 18 respektive 20 procent. Även om tillverkningsindustrin går tillbaka i alla tre regioner i Öresundsregionen upplever Region Hovestaden den största minskningen. I gengäld finns det en mycket stor andel sysselsatta, 52 procent, i den privata servicesektorn i Region Hovedstaden. I Region Sjælland och Skåne står den privata servicesektorn för 43 respektive 44 procent av den totala sysselsättningen. De mest framträdande sektorerna i alla tre regioner är företagsservice, transport och parti- och detaljhandel. Hightechsektorn i Europa Globaliseringen betyder att de gamla ekonomierna står inför ökad konkurrens från länder med lägre kostnader och för att möta den ökade konkurrensen måsta man tänka nytt. En strategi skulle kunna vara att i högre grad konkurrera med kunskap i stället för pris i samband med varuproduktion och tjänster. För att kunna analysera hur kunskapsintensiva ländernas/regionernas produktion är har OECD pekat på en rad branscher av särskilt intresse i kategorin hightech. Hightech omfattar branscher med högteknologisk service- och varuproduktion, till exempel specialisering på produktion av läkemedel, kommunikation och flyg och, när det gäller servicesektorn, forskning och utveckling samt it- och telekomtjänster. Det är något missvisande att kalla dessa branscher högteknologiska eftersom det snarare handlar om kunskapsbranscher som dels är värdeskapande i sig själv, dels erbjuder tjänster som stärker det övriga näringslivet. Men eftersom begreppet hightech är standard för OECD ska vi också använda detta begrepp i denna rapport. En hög sysselsättningsandel inom den högteknologiska sektorn anses vara en viktig konkurrensparameter för att nå EU 2020-målen. När det gäller hög och medelhög hightech-industri, har Öresundsregionen

17 TENDENS ÖRESUND Sysselsatta (dagbefolkning) efter bransch i procent (2010) Bransch Skåne Region Hovedstaden Region Sjælland Danmark + Sverige, utanför Öresundsregionen Lantbruk, skogsbruk och fiske 2,0 0,4 2,7 2,3 Råvaruutvinning 0,1 0,1 0,1 0,2 Livsmedels- dryckes- och tobaksvaruindustri 2,3 0,8 2,0 1,6 Textil- och läderindustri 0,1 0,1 0,1 0,2 Trä- och pappersindustri, tryckerier 1,4 0,3 0,6 1,7 Oljeraffinaderier mm 0,0 0,0 0,1 0,0 Kemisk industri 0,8 0,5 0,6 0,4 Läkemedelsindustri 0,4 1,5 1,1 0,2 Plast-, glas- och betongindustri 1,3 0,4 1,1 0,9 Metallindustri 1,4 0,5 1,0 2,4 Elektronikindustri 0,3 0,8 0,4 0,8 Produktion av elektrisk utrustning 0,4 0,2 0,3 0,6 Maskinindustri 1,5 0,7 1,4 2,0 Transportmedelsindustri 0,5 0,0 0,1 1,6 Möbel- och annan industri mm 1,3 0,5 0,9 1,2 Energiförsörjning 0,5 0,3 0,5 0,6 Vattenförsörjning och rening 0,5 0,3 0,5 0,4 Bygge och anläggning 7,1 4,2 7,5 6,5 Handel 13,9 14,2 16,2 13,3 Transport 5,3 5,1 5,3 4,9 Hotell och restaurang 3,0 3,4 2,5 3,2 Information och kommunikation 3,3 6,2 2,9 3,5 Finansiering och försäkring 1,4 4,5 3,0 2,1 Fastighetsmäklare och uthyrning 1,6 1,8 1,7 1,5 Reklam, rådgivning och övrig service 5,4 6,6 3,7 4,8 Forskning och utveckling 1,2 1,0 0,6 0,4 Resebyråer, rengöring och annan operationell service 5,1 5,2 4,8 4,9 Offentlig administration, försvar och polis 4,7 6,7 5,7 5,4 Undervisning 10,9 8,1 7,6 9,9 Hälso- och socialvård 16,4 18,4 19,7 17,0 Kultur och fritid 1,9 2,3 1,4 1,8 Andra servicetjänster mm 2,4 3,9 3,4 2,6 Icke angiven aktivitet 1,4 0,9 0,7 0,9 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 Antal sysselsatta Källa: Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån

18 18 KUNSKAP OCH INNOVATION NÄRINGSLIVSSTRUKTUR jämfört med andra Nuts2 1 -regioner i EU15-området ingen framträdande plats. Hög och medelhög hightechindustri är koncentrerad till sydvästra Tyskland och norra Italien samt Tjeckien, Slovakien och Ungern. Öresundsregionen har tillsammans med Oslo, Stockholm och Helsingfors sin styrkeposition inom högteknologisk service, som omfattar postoch telekommunikation, databehandling samt forskning och utveckling. Om man utgår från det absoluta antalet sysselsatta inom hightechsektorn intar Öresundsregionen en tiondeplats bland de 232 regioner som ingår i statistiken. Specialiseringskvoten är ett mått på sysselsättningsandelen i hightech-sektorn i 1 Nuts2 är EU:s regionala indelning och omfattar totalt 319 regioner - merparten av Eurostats regionala statistik rapporteras på Nuts2-nivå. Alla regioner ingår inte i all statistik. Vi har i denna rapport arbetat med ett jämförelseunderlag på cirka 150 europeiska regioner. Den högteknologiska servicesektorn i de 20 ledande europeiska regionerna sorterade efter antalet sysselsatta (2011) Placering Land Region Andel av tot. sysselsatta Antal sysselsatta 1 Frankrike Île de France 6, Spanien Comunidad de Madrid 6, Storbritannien Outer London 5, Italien Lombardia 3, Italien Lazio (NUTS 2006) 5, Tyskland Oberbayern 5, Storbritannien Berkshire, Buckinghamshire 9, and Oxfordshire 8 Storbritannien Inner London 6, Polen Mazowieckie 4, Danmark/Sverige Öresundsregionen 5, Spanien Cataluña 2, Sverige Stockholm 7, Tyskland Köln 4, Tyskland Berlin 4, Frankrike Rhône-Alpes 2, Tyskland Düsseldorf 3, Finland Etelä-Suomi (NUTS 2006) 5, Tyskland Stuttgart 3, Irland Southern and Eastern 4, Nederländerna Zuid-Holland 3, Tyskland Darmstadt 3, Tyskland Karlsruhe 4, Storbritannien Surrey, East and West Sussex 4, Ungern Közép-Magyarország 4, Danmark Hovedstaden 6, Källa: Eurostat. Materialet är efterbearbetat av Region Skåne

19 TENDENS ÖRESUND Den högteknologiska servicesektorn i de 20 ledande europeiska regionerna sorterad efter andel sysselsatta inom hightech-tjänster av den totala sysselsättningen (2011) Placering Land Region Andel av tot. Antal Specialiceringsgrad sysselsatta sysselsatta 1 Storbritannien Berkshire, Buckinghamshire and Oxfordshire 9, ,3 2 Tjeckien Praha 8, ,9 3 Sverige Stockholm 7, ,8 4 Slovakien Bratislavský kraj 7, ,6 5 Spanien Comunidad de Madrid 6, ,4 6 Norge Oslo og Akershus 6, ,4 7 Frankrike Île de France 6, ,4 8 Storbritannien Inner London 6, ,4 9 Danmark Hovedstaden 6, ,3 10 Belgien Prov. Brabant Wallon 5, ,1 11 Storbritannien Outer London 5, ,1 12 Italien Lazio (NUTS 2006) 5, ,0 13 Tyskland Oberbayern 5, ,0 14 Frankrike Etelä-Suomi (NUTS 2006) 5, ,0 15 Belgien Région de Bruxelles-Capitale / Brussels Hoofdstedelijk Gewest 5, ,0 16 Österrike Wien 5, ,9 17 Belgien Prov. Vlaams-Brabant 5, ,9 18 Nederländerna Utrecht 5, ,8 19 Danmark/Sverige Öresundsregionen 5, ,8 20 Slovenien Zahodna Slovenija 4, ,8 21 Sverige Sydsverige 4, ,7 22 Irland Southern and Eastern 4, ,7 23 Schweiz Zürich 4, ,7 24 Holland Flevoland 4, ,7 25 Island Ísland 4, ,7 Källa: Eurostat. Materialet är efterbearbetat av Region Skåne

20 20 KUNSKAP OCH INNOVATION NÄRINGSLIVSSTRUKTUR Sysselsatta inom hightech fördelade efter bransch (2010) Öresundsregionen Region Hovedstaden Region Sjælland Sydvästra Skåne Övriga Skåne FA 2 Stockholm Högteknologisk tillverkningsindustri Farmaceutiska basprodukter 3,51 4,66 0,55 4,72 1,73 0,19 Läkemedel 2,45 3,42 2,26 0,97 0,82 1,59 Elektroniska komponenter och kretskort 0,84 0,41 1,12 2,34 0,26 1,07 Datorer och kringutrustning 0,74 1,35 0,04 0,22 0,00 1,39 Kommunikationsutrustning 0,17 0,22 0,13 0,13 0,13 2,84 Hemelektronik 0,14 0,15 0,29 0,08 0,00 0,19 Instrument och apparater för mätning, 1,01 1,46 0,35 0,23 1,12 1,30 provning och navigering samt ur Strålningsutrustning samt elektromedicinsk 2,73 4,94 0,87 0,10 0,04 0,22 och elektroterapeutisk utrustning Optiska instrument och fotoutrustning 1,78 2,75 0,10 2,07 0,00 0,92 Magnetiska och optiska medier 2,01 3,90 0,00 0,00 0,00 1,43 Luftfartyg, rymdfarkoster o.d. 0,05 0,02 0,03 0,14 0,10 0,08 Högteknologisk tjänsteproduktion Film-, video- och TV-programverksamhet 1,35 2,23 0,30 0,69 0,25 2,43 Ljudinspelning och fonogramutgivning 1,06 1,63 0,18 0,77 0,45 2,57 Sändning av radioprogram 0,43 0,34 0,39 0,84 0,34 2,33 Planering av TV-program och sändningsverksamhet 1,95 3,50 0,22 0,64 0,00 1,54 Trådbunden telekommunikation 1,01 1,52 0,33 0,92 0,10 1,38 Trådlös telekommunikation 1,19 2,10 0,06 0,55 0,05 2,38 Telekommunikation via satellit 0,85 1,66 0,00 0,00 0,00 3,63 Annan telekommunikation 1,39 2,15 0,23 1,00 0,56 1,07 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. 1,18 1,65 0,31 1,34 0,38 1,86 Databehandling, hosting o.d.; webbportaler 1,09 1,68 0,38 0,62 0,41 2,33 Andra informationstjänster 1,34 2,37 0,12 0,33 0,29 3,31 Naturvetenskaplig och teknisk forskning 1,75 1,61 1,15 4,07 0,31 1,32 och utveckling Samhällsvetenskaplig och humanistisk 2,00 3,20 0,34 1,76 0,00 2,16 forskning och utveckling Hightech tillverkning 1,29 1,81 0,97 0,64 0,53 1,56 Hightech tjänster 1,29 1,78 0,41 1,53 0,31 1,82 Hightech totalt 1,29 1,79 0,56 1,29 0,37 1,75 Minst 50 procent högre specialisering än genomsnittet för Sverige och Danmark Minst 100 procent högre specialisering än genomsnittet för Sverige och Danmark Källa: Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån 2 FA: Funktionell arbetsmarknadsregion

21 TENDENS ÖRESUND regionen dividerat med den genomsnittliga sysselsättningsandelen i samtliga regioner. Berkshire, Buckinghamshire och Oxfordshire är de regioner som har den största andelen sysselsatta inom hightechtjänster (9 procent av den totala sysselsättningen), vilket ger en specialiseringskvot på 3,3. Stockholm intar med 7,8 procent av sysselsättningen och en specialiseringskvot på 2,9 en tredjeplats. Region Hovedstaden är på en niondeplats med 6,3 procent av sysselsättningen inom highhtechtjänster och en specialiseringskvot på 2,3, medan Öresundsregionen intar en nittondeplats med 5 procent sysselsatta inom hightechtjänster, vilket motsvarar en specialiseringskvot på 1,8. Hightechsektorn i Danmark och Sverige I ett dansk-svenskt perspektiv är Öresundsregionens högteknologiska profil inte lika tydlig som i ett europeiskt perspektiv. Genom att beräkna ett regionalt specialiseringsindex för den högteknologiska sektorn, där 1 är lika med genomsnittet för Danmark och Sverige tillsammans, blir det möjligt att beskriva de olika regionernas teknologiska profil. Stockholmsregionen har en hightechspecialisering på drygt 60 procent över genomsnittet för Danmark och Sverige; som jämförelse har Öresundsregionen en hightechspecialisering på bara 29 procent över det dansk-svenska genomsnittet. I Öresundsregionen har Region Hovedstaden den högsta specialiseringsgraden med 57 procent över det dansksvenska genomsnittet medan sydvästra Skåne ligger på 51 procent. Stockholm har en betydligt högre specialiseringsgrad inom hightech än Öresundsregionen. Om man betraktar branscherna inom hightechsektorn en och en ändrar bilden sig dock något. Inom exempelvis läkemedelsproduktion har Öresundsregionen en konkurrenskraftig position jämfört med Stockholm. I själva Öresundsregionen har Skåne specialiserat sig inte bara inom tillverkningsbranscher utan också inom naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling. Det finns till exempel åtskilliga forsknings- och utvecklingstunga företag inom såväl bioteknik som telekommunikation. Region Hovedstaden har en framträdande position inom läkemedelsindustrin, annan avancerad teknologisk produktion och andra datarelaterade branscher. Region Sjælland har framför allt specialiserat sig på läkemedel. Av samtliga anställda i läkemedelsindustrin i Danmark och Sverige fanns 62 procent i Öresundsregionen år Det bör dock noteras att ovanstående

22 22 KUNSKAP OCH INNOVATION NÄRINGSLIVSSTRUKTUR Arbetsplatser fördelade efter bransch i procent (2010) Öresundsregionen Öresundsregionen DK Öresundsregionen SE Danmark Sverige Sverige och Danmark Jordbruk, skogsbruk och fiske 6,6 5,4 9,0 11,3 9,4 8,9 Utvinning av mineral 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Tillverkning 5,0 4,5 6,1 5,5 6,4 5,7 Försörjning av el, gas, värme och kyla 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 0,3 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 Byggverksamhet 10,2 9,8 10,9 9,3 11,5 10,5 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 17,9 18,0 17,6 18,1 15,8 17,1 Transport och magasinering 4,3 4,2 4,6 4,2 4,6 4,4 Hotell- och restaurangverksamhet 4,5 4,6 4,1 4,4 4,1 4,3 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,3 6,2 3,7 4,3 4,3 4,6 Finans- och försäkringsverksamhet 1,4 1,6 1,0 1,6 1,1 1,3 Fastighetsverksamhet 4,3 4,8 3,3 5,3 3,0 4,0 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 13,2 13,2 13,2 10,1 13,2 12,4 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 4,8 5,4 3,6 4,7 3,6 4,3 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,6 0,6 0,7 0,6 0,7 0,7 Utbildning 3,2 2,7 4,0 2,7 4,1 3,4 Vård och omsorg; sociala tjänster 8,6 10,2 5,5 9,5 5,7 7,6 Kultur, nöje och fritid 3,1 2,6 4,1 2,3 4,2 3,3 Annan serviceverksamhet 6,1 5,3 7,6 5,3 7,1 6,3 Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o. d. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Okänt 0,3 0,2 0,6 0,2 0,5 0,4 Andel totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Antal totalt Källa: Ørestat Bara företag, som utgör huvudintäktskällan för ägaren eller andra, ingår. Biverksamheter utan anställda räknas alltså inte

23 TENDENS ÖRESUND uppgifter är från Sedan dess har det skett en omfattande omstrukturering av telekommunikation och läkemedel i Öresundsregionen: Nokia i Köpenhamn och AstraZeneca i Lund har lagt ner och Sony har varslat om nedskärningar. Öresundsregionen var med drygt sysselsatta (2010) inom teknisk forskning och högteknologisk produktion, som totalt utgör 35 procent av Danmarks och Sveriges totala sysselsättning inom denna sektor, det största kunskapscentret följt av FA Stockholm på andraplatsen med sysselsatta inom denna sektor. Det är dock viktigt att komma ihåg att Öresundsregionen ännu inte kan betraktas som en ekonomiskt homogen region på samma sätt som andra storstadsregioner, till exempel Stockholm. På längre sikt kommer 3 Skaleffekter eller stordriftseffekter: Stora regioner tenderar att ha högre tillväxt och att vara mer innovativa än små regioner. ökad integration mellan näringslivet på Sjælland och i Skåne att ge skaleffekter 3, som kan bidra till att stärka Öresundsregionens position, när det gäller både konkurrens och samarbete med andra storstadsregioner i övriga Norden och Europa. Arbetsplatser i Öresundsregionen År 2010 fanns det totalt arbetsplatser i Öresundsregionen, varav 78 procent inom servicenäringen, vilket Arbetsplatser fördelade efter antalet anställda (2010) var 4 procentenheter mer än genomsnittet för Danmark och Sverige. Den största andelen arbetsplatser hittar man inom handel (18 procent) och fria näringar som juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (13 procent) samt bygge och anläggning (10 procent). Fördelningen varierar relativt lite mellan den danska och den svenska sidan av Öresundsregionen. Skåne har en väsent- Antal Öresunds- Öresunds- Öresundsregionen Danmark Sverige sysselsatta regionen regionen DK SE 1 52,9 51,9 55,0 49,2 52, ,0 22,4 21,2 23,3 21, ,9 11,2 10,3 12,1 11, ,1 7,3 6,7 7,9 7, ,5 4,6 4,4 4,9 4, ,5 1,5 1,6 1,6 1, ,1 1,1 0,9 1,0 1,0 Andel totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Antal totalt Källa: Ørestat Bara företag, som utgör huvudintäktskällan för ägaren eller andra, ingår Biverksamheter utan anställda räknas alltså inte.

24 24 KUNSKAP OCH INNOVATION NÄRINGSLIVSSTRUKTUR ligt större andel arbetsplatser inom jordbruk än den danska delen av Öresundsregionen, men en betydligt mindre andel arbetsplatser inom information och kommunikation samt vård och omsorg och socialtjänst. Flertalet företag i såväl Öresundsregionen som i Danmark och Sverige är små. Cirka hälften av alla arbetsplatser var enmansföretag med bara en medarbetare. Cirka 85 procent av de anställda arbetade i företag med färre än 10 anställda. Nya företag Etablering av nya företag är en viktig drivkraft för samhällsekonomin. I jämförelse med övriga Europa har både Danmark och Sverige ett relativt litet antal nya företag, men bägge länderna har gjort det till en prioritering att öka antalet företagsetableringar i framtiden. Såväl den danska som den svenska delen av Öresundsregionen har en högre andel företagsetableringar än genomsnittet för respektive land. Antalet nystartade företag är större i Sverige än i Danmark. Antalet nystartade företag i Region Hoved- Antalet nystartade företag per invånare i åldern år ( ) staden är lägre än i Stockholms län och Skåne, men större än i Region Sjælland. Under 2009 såg nya företag dagens ljus i Öresundsregionen, vilket motsvarar 26 procent av alla nya företag i Danmark och Sverige. 61 procent av alla nya företag etablerades på den danska sidan av Öresund. Flertalet nya företag i Öresundsregionen skapas inom den finansiella sektorn och företagstjänster (35 procent), handel (14 procent), bygge och anläggning (9 procent) samt hotell och restaurang ( Danmark 6,8 6,1 7,1 7,0 8,0 8,3 8,5 8,3 7,6 Sverige 6,3 6,6 6,4 7,3 7,6 7,6 9,2 9,1 10,0 Öresundsregionen 7,9 7,2 8,0 8,3 9,0 9,4 9,8 9,7 9,3 Öresundsregionen DK 8,3 7,3 8,5 8,3 9,5 9,7 9,9 9,8 8,5 Region Hovedstaden 9,3 8,1 9,4 9,1 10,2 10,5 10,6 10,8 9,2 Region Sjælland 6,2 5,7 6,6 6,7 7,8 8,3 8,5 7,7 6,9 Öresundsregionen SE (Skåne) 7,0 7,0 6,8 8,1 8,2 8,6 9,5 9,5 11,1 Stockholms län 10,6 10,2 11,2 11,4 11,1 13,7 13,8 13,5 15,3 Källa: Ørestat

25 TENDENS ÖRESUND Nystartade företag fördelade efter bransch (2009) Öresundsregionen Öresunds- Öresunds- Sverige Danmark regionen DK regionen SE Jordbruk, skogsbruk, fiske samt utvinning av mineral 2,5 2,6 2,2 2,2 5,9 Tillverkningsindustri, el, gas och vattenförsörjning 3,9 3,9 3,8 4,2 4,8 Byggnadsindustri 9,4 8,8 10,4 11,3 8,9 Handel 13,9 11,6 17,6 15,3 12,5 Transport och kommunikation 11,7 13,3 9,3 10,1 10,7 Hotell och restaurang 4,7 5,0 4,2 4,0 5,1 Finansiella tjänster, fastigheter, företagstjänster 35,4 38,8 30,0 30,1 36,3 Offentlig administration, utbildning, vård och omsorg, 18,4 16,0 22,4 22,7 15,9 Kultur Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: Ørestat Helårsarbeten i nya företag i procent (2009) Öresundsregionen Öresundsregionen DK Öresundsregionen SE Sverige Danmark Sverige + Danmark Jordbruk, skogsbruk, fiske samt utvinning av mineral 2,1 2,3 2,0 1,9 4,9 2,5 Tillverkningsindustri, el, gas och vattenförsörjning 3,6 3,6 3,6 4,1 4,4 4,0 Byggnadsindustri 8,8 8,1 9,6 11,0 8,6 9,9 Handel 15,2 11,9 19,0 16,4 13,8 15,6 Transport och kommunikation 10,1 10,8 9,2 10,1 9,0 9,9 Hotell och restaurang 9,9 11,3 8,2 7,8 11,6 9,1 Finansiella tjänster, fastigheter, företagstjänster 31,1 31,9 30,1 29,0 27,6 29,4 Offentlig administration, utbildning, 19,3 20,2 18,2 19,8 20,0 19,7 vård och omsorg, kultur Totalt andel 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Totalt antal Källa: Ørestat

26 26 KUNSKAP OCH INNOVATION NÄRINGSLIVSSTRUKTUR procent). Branschfördelninge för nystartade företag i Skåne motsvarar i stort sett fördelningen i Sverige som helhet, dock med en viss överrepresentation när det gäller parti- och detaljhandel. Den danska delen av Öresundsregionen skiljer sig främst från Danmark som helhet genom en större andel inom den finansiella sektorn och företagsservice och en mindre andel nystartade företag inom parti- och detaljhandel. Skillnaderna i branschstruktur är större mellan den danska och den svenska delen av Öresundsregionen än jämfört med respektive land. Under 2009 skapades 31 procent av helårsarbetena i Öresundsregionens nya företag inom den finansiella sektorn och företagservice. Därefter kommer handel (15 procent) och transport och kommunikation (10 procent). Detta mönster är genomgående oavsett geografiska förhållanden.

27 TENDENS ÖRESUND

28 28 KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING FORSKNING OCH UTVECKLING Innovationsprocessens första fas består ofta av forskning och utveckling (FoU). Där uppstår den kunskapsbas som ligger till grund för högteknologiska och högkvalitativa produkter, varor och tjänster. Det är dock långt ifrån säkert att forsknings- och utvecklingsresultaten kommersialiseras i samma region där forskningen äger rum. Det kan påverka den ekonomiska tillväxten 1. Den regionala avkastningen av FoU-investeringar beror på flera faktorer, bland annat genomförda FoU-aktiviteter jämfört med andra ekonomiska åtgärder i värdekedjan: FoU-aktivitetens fokus (grundforskning, tillämpad forskning eller experimentell utveckling), den regionala hemmamarknadens storlek samt tillgång till kapital. Tidsfaktorn spelar också en viktig roll eftersom innovationsprocessen många gånger kan ha en tidshorisont på flera årtionden. En specialiserad FoU-sektor av tillräcklig storlek och kvalitet är första steget i riktning mot ekonomisk framgång i den moderna kunskapsekonomin. Öresundsregionen intar i detta sammanhang en framträdande plats på såväl nordiskt som eruropeiskt plan (se sidan 16 om näringslivsstruktur). Det avspeglar sig också i tillgången på kapital, säkskilt utländskt kapital, för att finansiera forskning och utveckling. Därtill kommer att nordiska länder generellt kännetecknas av ett bra näringslivsklimat 2. FoU-investeringar Investeringar i forskning och utveckling är ett centralt mål för regionens förmåga och vilja att optimera kunskapsbasen. Det är dock inte nödvändigtvis entydigt med att alla investeringar i forskning och utveckling omsätts i kommersiella produkter. I EU2020-planen, som har som mål att göra EU till den globalt mest konkurrenskraftiga ekonomin, är FoUinvesteringar en av 14 indikatorer för att mäta framgång. Målet är en investeringsnivå på minst 3 procent av BNP. 1 Detta stöds av empiriska studier. Ytterligare belägg härför framgår av en undersökning från 2006, som omfattade Nuts2-regioner, där man jämförde FoU-intensiteten och antal patent å ena sidan och ekonomisk utveckling (mätt i BNP-tillväxt per invånare) å den andra. Undersökningen visade att den region som investerade mest i FoU, Braunschweig i Tyskland, samtidigt var den fjärde sämsta regionen mätt i ekonomisk tillväxt. Omvänt har ingen av regionerna i tillväxtligans topp 10 en FoU-intensitet på över 2 procent (Hanell. T & Neubauer. J: Geographies of Knowledge Production in Europe. Nordregio WP 2006: 3) 2 Forbes Best Countries for Business De nordiska ländernas placering på världsrankinglistan (inom parentes): Danmark (5), Sverige (7), Norge (8), Finland (13) och Island (23).

29 Öresund DK Region Sjælland TENDENS ÖRESUND FoU-utgifter som andel av BNP i ett urval länder i procent (2010) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Israel Finland Källa: OECD Sverige Danmark USA (2009) Tyskland Österrike Island (2008) Frankrike Slovenien Belgien Holland Kina De nordiska länderna är, så när som på Norge och Island, bland världens ledande när det gäller investeringar i forskning och utveckling. Redan under 2010 låg såväl Danmarks som Sveriges och Finlands totala utgifter till forskning Irland Storbritannien Norge (2009) Estland Portugal Tjeckien Spanien Italien Rusland Ungern Polen Slovakien EU27 OECD totalt (2009) och utbildning långt över EU2020 s målsättning. Två tredjedelar av dessa investeringar blev finansierade av näringslivet, vilket är högt mätt med internationell måttstock. Västsverige och flera tyska regioner låg tidigare högt på listan över näringslivets FoU-investeringar, men föll tillbaka något under 2009, vilket kan förklaras med att finanskrisen drabbade bilindustrin hårt. Bland de 264 europeiska regioner som rapporterar FoU-investeringar står Öresundsregionen högt på listan över FoU-investeringar som andel av bruttoregionalprodukten. Öresundsregionen ligger på en åttondeplats (Region Hovedstaden intar en sjundeplats, Skåne-Blekinge en niondeplats och Region Sjælland en sjutttondeplats). Investeringsstrukturen är i stort sett lika på båda sidor av sundet. Näringslivets väsentligaste och marknadsorienterade FoU-investeringar, som utgör 75 procent av de totala investeringarna, kombineras med mer beskedliga investeringar från universitet och myndigheter (i Region Sjælland är det lite annorlunde eftersom det här är en större aktivitet

30 30 KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING från myndigheternas sida). Detta mönster präglar också de övriga nordiska storstadsregionerna. På det akademiska området står Öresundsregionen starkt. Öresundsregionen har dels ett universitet i världsklass, eftersom Köpenhamns Universitet är nr 44 i världen enligt Shanghai-indexet 2011, dels två universitet bland de 200 bästa i världen. Därmed intar Öresundsregionen en stark position i både Norden FoU-utgifter som andel av BRP i topp-20 EU-regioner (2009) och Nordeuropa. Det är bara Stockholm som står lika starkt 3. 3 Enligt Shanghai-indexet 2011 ( Placering Land Region FoU-medel (miljoner euro) Andel av BRP i procent 1 Tyskland Braunschweig ,93 2 Belgien Prov. Brabant Wallon 922 7,63 3 Finland Pohjois-Suomi ,58 4 Storbritannien Cheshire ,51 5 Tyskland Stuttgart ,44 6 Storbritannien East Anglia ,59 7 Danmark Hovedstaden ,27 8 Danmark/Sverige Öresundsregionen, inklusive Blekinge län ,91 9 Sverige Skåne-Blekinge ,73 10 Tyskland Oberbayern ,63 11 Tyskland Tübingen ,55 12 Sverige Östra Mellansverige ,55 13 Frankrike Midi-Pyrénées ,38 14 Sverige Västsverige ,32 15 Tyskland Karlsruhe ,09 16 Finland Länsi-Suomi ,06 17 Danmark Sjælland 966 3,97 18 Österrike Wien ,95 19 Österrike Steiermark ,88 20 Sverige Stockholm ,88 21 Finland Etela-Suomi (Helsinki) ,83 Källa: Eurostat. Eftersom Eurostat bara rapporterar uppgifter om Nuts2-regioner har det inte varit möjligt att särskilja mellan Skåne och Blekinge då båda regionerna ingår i samma Nuts2-region. Det betyder att det absoluta värdet av Öresundsregionens FoU-utgifter är lite högre.

31 TENDENS ÖRESUND Näringslivets FoU-utgifter i miljarder euro samt som andel i procent av BRP (2009) Placering Region Miljarder euro Andel av BRP 1 Cheshire 1,644 6,32 2 Stuttgart 7,865 5,93 3 Braunschweig 2,362 5,43 4 Pohjois-Suomi (NUTS 2006) 0,910 5,31 5 East Anglia 2,024 3,82 6 Hovedstaden 3,094 3,78 7 Öresundsregionen 5,210 3,64 8 Oberbayern 6,238 3,58 9 Skåne-Blekinge 1,295 3,51 10 Tübingen 1,862 3,44 11 Sjælland 0,821 3,38 12 Västsverige 1,835 3,36 13 Essex 1,164 3,32 14 Midi-Pyrénées 2,400 3,18 15 Länsi-Suomi 1,220 3,11 16 Bedfordshire and Hertfordshire 1,366 3,04 17 Darmstadt 4,426 2,95 18 Östra Mellansverige 1,168 2,83 19 Stockholm 2,539 2,81 20 Etelä-Suomi (NUTS 2006) 2,613 2,64 Källa: Eurostat Ser man på näringslivets engagemang i ländernas FoU-investeringar jämfört med de totala FoU-investeringarna finns det ett klart samband mellan dessa. Det vill säga att ju större FoU-investeringarna som finansieras av näringslivet är, desto högre är den generella investeringsnivån i landet 4. För de flesta nordiska regioner är detta samband tydligt. Öresundsregionen är bland de ledande 4 Hanell & Neubauer, 2006 europeiska regionerna när det gäller näringslivets FoU-utgifter och de totala FoU-utgifterna som andel av BRP. Även om Öresundsregionen ännu inte kan betraktas som en funktionellt sammanhängande region kan man dra slutsatsen att en betydande del av de totala FoU-investeringarna i Danmark och Sverige är koncentrerade till Öresundsregionen. Under 1997 tog Öresundsregionen hand om 25 procent av näringslivets totala FoU-investeringar i Danmark och Sverige. Under 2009 förlades 43 procent av näringslivets totala FoU-investeringar i Danmark och Sverige till Öresundsregionen. Det är en ökning med 18 procentenheter. Det är ett genomgående mönster att merparten av FoU-investeringarna sker i storstadregioner. I Danmark är näringslivets egna FoU-investeringar i stor utsträckning koncentrerade till den