PROGNOS VÅREN Arbetsmarknadsutsikter. Örebro län

Transkript

1 PROGNOS VÅREN 2011 Arbetsmarknadsutsikter Örebro län 2012

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...11 ARBETSLÖSHETEN I LÄNET ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR... 1 YRKESBAROMETER Definitioner Arbetskraften: Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen, år. Kapacitetsutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Ohälsotal: Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Örebro län presenteras den förväntade utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet samt utvecklingen inom olika branscher. Dessutom beskrivs arbetskraftsutbud, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 3 antal arbetsställen inom i princip alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren Prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som har bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Svensk ekonomi har tagit sig upp ur den djupa svackan som följde i finanskrisens spår. De flesta pilar pekar nu uppåt. Tillväxten i ekonomin har varit hög under 2010 samtidigt som arbetslösheten har minskat. Såväl vår egen undersökning som andra framåtblickande indikatorer pekar på att det kommer att vara ett fortsatt högt tempo i samhällsekonomin under en tid framöver. Över hälften av de arbetsgivare i länet som deltog i vår undersökning tror att efterfrågan ökar det kommande året. Många räknar även med att det leder till ett ökat antal anställda. I denna prognos, som sträcker sig till utgången av 2012, räknar vi därför med en fortsatt ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet i Örebro län. Trots en bra utveckling det senaste året är arbetslösheten i länet fortfarande hög. Omkring människor var inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen under april i år. Arbetslösheten har varit högre i länet än i riket sedan lång tid tillbaka, men under det senaste året har utvecklingen varit bättre i länet. Den positiva utvecklingen måste fortgå om inte en hög arbetslöshet ska permanentas. Många av de arbetslösa står långt från arbetsmarknaden och det behövs en längre period av hög efterfrågan om högkonjunkturen ska komma även dessa grupper till del. Möjligheterna är goda. Många företag har i princip ingen möjlighet att öka produktionen utan att behöva nyanställa och nästan 3 av 10 företag signalerar redan nu brist på arbetskraft. Fler i arbete under 2011 och 2012 De intervjuer som gjorts med företag i länet ger en förhållandevis samstämmig och mycket positiv bild av utvecklingen den senaste tiden. Företagens förväntningar på det kommande året ger anledning att tro att den positiva utvecklingen som man upplevt under 2010 och hittills under 2011 kommer att fortsätta ett tag till. Med endast ett fåtal undantag bedömer arbetsgivarna att sysselsättningen antingen ökar eller förblir oförändrad i samtliga branscher i länet de kommande åren. Inom den stora privata tjänstesektorn är optimismen påtaglig och vi bedömer att en stor del av de nya jobben kommer att hamna i dessa branscher. Även industrin i länet ser ljust på framtiden och sysselsättningen väntas öka, inte minst inom verkstadsindustrin. Byggbranschen räknar med fortsatt renoveringsiver hos hushållen samtidigt som bostadsbyggandet ökat. Kommunerna kom ur krisen utan ackumulerade underskott och är väl rustade inför de kommande åren. Totalt bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen i länet kommer att öka med personer under 2011 och Tillsammans med den uppgång som varit under 2010 kommer sysselsättningen i så fall att vara tillbaka på de nivåer som rådde innan lågkonjunkturen. Arbetslösheten minskar Den stigande sysselsättningen kommer innebära att arbetslösheten i länet minskar. Men hög efterfrågan på arbetskraft brukar betyda att fler, framförallt unga, söker sig till arbetsmarknaden bland annat genom att färre studerar eller genom att förkorta studietiden. I och med att också arbetskraften väntas öka något, kommer arbetslösheten inte att minska lika mycket som sysselsättningen ökar. Totalt väntas arbetslösheten minska med personer under 2011 och Arbetslösheten skulle då motsvara 7,6 procent av arbetskraften. I dag är den 9,8 procent. Trots den positiva utvecklingen skulle ändå personer vara utan arbete vid utgången av år 2012, om prognosen slår in.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län Utmaningar på länets arbetsmarknad I Örebro län, liksom i flera andra län, kommer arbetskraften snart att börja minska. Kompetensförsörjningen kommer att vara beroende av att utanförskapet minimeras. Allt fler företag uppger att de har svårt att hitta rätt personal. Det man avser är ofta kompetenser som förvärvas genom lång yrkeserfarenhet eller långa studier. Kompetenskraven skärps och vissa grupper har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Behovet av stöd till utsatta grupper är inget som försvinner för att konjunkturen vänt. Att få fler ungdomar motiverade att fullfölja gymnasieutbildningen är det bästa sättet att undvika framtida arbetslöshet. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt. Minskningen av produktionen under lågkonjunkturen är nu i princip återhämtad. Trots god tillväxt finns fortfarande lediga produktionsresurser, som kan ses som en potential för fortsatt ökning av produktion och sysselsättning. Industrins starka tillväxt under 2010 hänger samman med en mycket snabb återhämtning av exporten och det finns anledning att tro att utvecklingen kommer att fortsätta ytterligare en tid. Det finns dock några frågetecken kring utvecklingen av världshandeln och den allt starkare svenska valutan, vilket kan komma att dämpa exporten på sikt. Tillväxten i ekonomin kan därför komma att bli mer beroende av inhemsk konsumtion och investeringar. Ännu syns ingen avmattning av hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar och man är fortfarande optimistisk om framtiden trots stigande räntor. Stigande sysselsättning är en viktig förklaring till detta men många räknar nog även med sänkta inkomstskatter. I takt med att de lediga produktionsresurserna krymper måste företagen investera för att kunna öka produktionen och möta den stigande efterfrågan. Länets företag uppger att efterfrågan på varor och tjänster har utvecklats bra. Hälften av företagen i vår intervjuundersökning säger att efterfrågan ökat under det senaste halvåret, och endast vart tionde uppger en minskning. Än mer positiva är man i sin bedömning av framtida efterfrågan. Såväl byggbranschen som industrin tror på en bättre utveckling det kommande året och endast en handfull företag tror på minskad efterfrågan. Privata tjänstesektorn är också optimistisk, men det varierar en del mellan olika branscher. Mest positiva är turistnäringen och konsultbranschen. Intervjusvaren i länet avviker inte nämnvärt från riksgenomsnittet när det gäller bedömningarna om framtiden och de optimistiska tongångarna lever kvar från höstens undersökning. I tabell 1 redovisas andelen arbetsgivare i vår undersökning som uppger ökad efterfrågan minus de som uppger minskad. Noll betyder att lika många tror på ökande efterfrågan som på en minskande. För att kunna jämföra företagens bedömningar om framtiden kontra den senaste tidens utveckling är det lämpligt att jämföra kolumnerna senaste 6 månaderna och 6-12 månader framöver då dessa inte fångar någon eventuell variation som beror på säsongen. Vill man jämföra hur de intervjuades framtidsbedömningar förändrats jämfört med höstens undersökning är det lämpligt att jämföra kommande 6 månaderna för vårprognosen 2011 med 6-12 månader framöver för höstprognosen 2010, då dessa avser samma period.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 5 Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Höst 2010 Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Vår 2011 Lediga platser Ett tecken på att sysselsättningen växer är att arbetsgivarna anmäler allt fler lediga platser till Arbetsförmedlingen. Under de fyra första månaderna i år har nya platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet och var och en av årets fyra första månader överträffar alla andra månader under hela 2000-talet. Platserna hittills i år är 90 procent fler än motsvarande period 2009 och 40 procent fler än Fler lediga platser är inte bara ett resultat av att arbetsgivarna ökar personalstyrkan utan också av att omsättningen på arbetskraft ökat då fler byter jobb under goda tider. Kapacitetsutnyttjande När efterfrågan ökade igen efter konjunkturnedgången hade många företag lediga personalresurser. Det dröjde därför en förhållandevis lång tid efter vändningen tills dess att företagen hade behov av att nyanställa. Det senaste året har andelen företag som har påtaglig överkapacitet minskat. Att företagen har högt kapacitetsutnyttjande betyder att en ökning av produktionen sannolikt kommer att resultera i fler anställda. I vårens undersökning uppger två av tre företag i länet att det inte går att öka produktionen med mer än 10 procent innan nyanställningar måste ske. Om företagens optimistiska bedömningar Samtidigt som tillströmningen av platser är stor blir tiden från annons till tillsättning längre. Det betyder att arbetsgivarna får allt svårare att hitta rätt personal. Denna bild förstärks av att allt fler arbetsgivare i undersökningen påtalar arbetskraftsbrist. Knappt 20 procent av platserna i år avser försäljningsyrken eller olika yrken inom handeln. Omkring 10 procent avser undersköterskor och vårdbiträden och lika många gäller montörer och maskinoperatörer inom industrin. Många av de nyanmälda jobben har bemanningsföretag som avsändare. om den framtida efterfrågan slår in bör dessa, i kombination med det höga resursutnyttjandet, resultera i en fortsatt god utveckling av sysselsättningen i länet. Såväl inom byggbranschen som inom industrin har de lediga personalresurserna minskat jämfört med höstens undersökning. Minst lediga resurser finns inom transportsektorn och verkstadsindustrin. Största förändringen senaste året noteras inom verkstadsindustrin. Jämfört med riksgenomsnittet uppger länets transportföretag betydligt mindre överkapacitet medan byggbranschen i länet har större. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka produktionen utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län Rekryteringsproblem Varsel Sysselsättningen i länet Arbetsmarknaden i länet har återhämtat en del av fallet i sysselsättningen på över personer som blev lågkonjunkturens dystra facit. Örebro var ett av de län som drabbades hårdast i landet. Nästan 60 procent av fallet i sysselsättning utgjordes av jobb inom industrin. Även om konjunkturen vände förhållandevis snabbt andra Det dröjde inte länge efter det att arbetslösheten börjat minska från den högsta nivån på nästan 20 år förrän arbetsgivare började signalera om personalbrist. Att de udda makarna personalbrist och arbetslöshet tycks ha funnit varandra beror på att bristen ofta gäller väldigt specifika kompetenser. 27 procent av arbetsgivarna i länet anger att de upplevt brist på arbetskraft den senaste tiden. Den upplevda bristen ökar, men är fortfarande betydligt lindrigare än Värst är läget inom industrin där också länet utmärker sig negativt jämfört med riket. Inom andra branscher verkar situationen vara likartad i länet och i riket. Den vanligaste konsekvensen av bristen har varit övertidsarbete men det har också hänt att företagen tvingats tackat nej till uppdrag. Att värdera signaler om rekryteringsproblem är svårt då skalan i viss mening är flytande. Det som fångas är utbudet i förhållande till arbetsgivarnas förväntningar, vilka måste tolkas i ett sammanhang. Frågan är om det sker en successiv förändring i arbetsgivarnas inställning till att själva lära upp personer som kanske inte passar precis in på kravprofilen, eller om den viljan mest beror på det aktuella rekryteringsläget. Signaler från intervjuerna säger att arbetsgivarna krav på de arbetssökandes kompetens har skärpts. Tabell 3: Andel arbetsgivare som har angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Den stora vågen av varsel som drog in över länet under lågkonjunkturen varade under sju månader. Från oktober 2008 till april 2009 varslades i genomsnitt 700 personer per månad om uppsägning i länet. Nästan 60 procent av varslen lades inom industrin. Det fick följdverkningar inom t.ex. transportsektorn. Varslen i länet låg ungefär på samma nivå som i riket. Sedan dess har antalet varsel sjunkit, och omfattar runt 100 personer i månaden i genomsnitt. Omkring 70 procent av de varslade personerna under de senaste åren har blivit uppsagda, men inte alla uppsägningar har lett till arbetslöshet. Hittills under 2011 har ett relativt stort antal personer varslats om uppsägning. En stor del av dessa förklaras av ett enskilt varsel med speciella förutsättningar varför det inte speglar någon nedgång på arbetsmarknaden. Det kommer med all sannolikhet inte heller att medföra någon märkbar minskning av sysselsättningen. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Källa: Arbetsförmedlingen Antal varslade (t.o.m. april) halvåret 2009 tog det viss tid innan företagen började anställa, vilket bland annat visade sig genom ett ökat övertidsarbete. Uppskattningsvis har antalet sysselsatta i länet ökat med mer än personer under 2010 men utvecklingen har varit lite haltande. Under första kvartalet i år verkar uppgången ha fortsatt vilket inte minst

7 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 7 syns genom en snabb minskning av antalet arbetslösa. Även nyföretagandet i länet ökade under 2010 och trenden verkar hålla i sig hittills i år. Vi bedömer att antalet sysselsatta i länet kommer att öka med Näringsgrenar och yrken Den samlade bilden från vår intervjuundersökning tillsammans med de samhällsekonomiska trenderna är att sysselsättningen i länet kommer öka eller vara oförändrad i de flesta branscher till slutet av Bäst utveckling väntas inom verkstadsindustrin, hotell- och restaurangbranschen, företagstjänster samt byggbranschen. Utvecklingen bedöms oförändrad eller svagt ökande inom jord- och skogsbruket och på totalnivå i offentlig sektor, även om det ser olika ut i olika verksamheter. Ändringar i huvudmannaskap, som att fler elever väljer friskolor, bedöms inte påverka sysselsättningen. Den totala ökningen av antal sysselsatta i länet väntas uppgå till personer under 2011, vilket innebär en höjning med 700 personer jämfört med höstens prognos. Ökningen av sysselsättningen under personer under 2011 och Ökningen kommer att vara kraftigare under motsvarar 1,8 procent. Över 60 procent av ökningen väntas hamna inom privat tjänstesektor. Under 2012 väntas ökningen avta och hamna på personer. Pilarna i tabell 5 indikerar den procentuella förändringen. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Jord- och skogsbruk Jordbruket sysselsätter ungefär personer, motsvarande drygt 1 procent av länets arbetsmarknad. Jordbruksföretagen i länet är medelstora och en fjärdedel har anställda i företaget. Produktivitetsutvecklingen har varit lika hög som inom industrin de senaste årtiondena. Industrin har kvitterat ut detta i kraftigt ökad produktion, medan jordbruket uppvisar endast en svag ökning av produktionen men istället en kraftigt minskad sysselsättning. Nedgången under lågkonjunkturen var dock förhållandevis liten. Utvecklingen under 2010 har överlag varit positiv. Avräkningspriser har stigit. Trots att produktionen minskat har lönsamheten därför varit god. En majoritet av lantbrukarna tror att lönsamheten blir lika bra eller bättre I vår undersökning är företagen positiva om framtida efterfrågan. Det är dock inte troligt med någon ökad sysselsättning i länet, eftersom majoriteten av företagen idag saknar anställda. Medelåldern är hög och ett frågetecken måste sättas för generationsväxlingen i många lantbruk. Antalet sysselsatta i skogsbruket i länet uppgår till färre än personer men antalet har ökat svagt under 2000-talet. Antalet skogsägare är betydligt större, men bara en liten del av dessa har skogen som huvudsaklig sysselsättning var ett år med god prisutveckling och ökad lönsamhet. En majoritet av skogsägarna tror på fortsatt stigande timmer- och massapriser Vi bedömer en svag ökning av sysselsättningen de närmaste åren. Branschen signalerar brist på skogsmaskinförare. Industri Sett över längre tid har antalet sysselsatta i industrin minskat, samtidigt som produktionen ökat kraftigt. Effektiviseringstrycket brukar synas tydligt efter en lågkonjunktur eftersom den sysselsättning som försvinner under kort tid inte återhämtas fullt ut. Företagen har denna gång också varit försiktiga med att återanställa efter vändningen. Mellan sommaren 2008 och 2009 minskade antalet sysselsatta i industrin i länet med ca 15 procent. Under 2010 har en återhämtning skett. Industrin sysselsätter direkt omkring personer, motsvarande 17 procent av arbetsmarknaden. I slutet av talet var andelen 25 procent. En del av

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län minskningen är dock en synvilla då företag köper allt mer tjänster vilket gör att sysselsättningen hamnar i konsultfirmor eller bemanningsföretag. Tre fjärdedelar av alla anställda inom industrin är män och stålbadet under lågkonjunkturen gjorde att arbetslösheten bland män ökade betydligt snabbare än för kvinnor. Antalet arbetslösa montörer och maskinoperatörer tredubblades i länet mellan sommaren 2008 och Sedan början av 2010 har tongångarna i industrin i länet varit mycket positiva. Drygt hälften av företagen i vårens undersökning har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret och mindre än vart tionde har upplevt en minskning. Utvecklingen är något dämpad jämfört med undersökningen i höstas och signalerar att tempot i utvecklingen nu mattas av något. Antalet nya order fortsätter att stiga, men inte lika kraftigt som förra året. Att tillväxttakten verkar vara något mer dämpad betyder inte att den är låg, utan att den mest expansiva fasen kanske är över. Företagen är dock klart positiva om det kommande året. Det gäller de flesta grenar inom industrin. En klar majoritet av företagen planerar att upprätthålla eller höja produktionsnivåerna och endast en handfull ser en minskning framför sig. Det går inte att se något klart mönster bland de få pessimistiska företagen i länet, men andra undersökningar visar att det främst är sågverk och massaindustrin som utgör undantagen i det positiva industrisverige. Framförallt verkstadsindustrin är optimistisk om framtiden. I princip inga företag i vår undersökning tror på en minskad efterfrågan kommande året. 80 procent av verkstadsföretagen i länet uppger att de har mindre än 10 procents lediga personalresurser. Många tror också på en ökad sysselsättning de närmaste åren. Bemanningsföretag är ett vanligt inslag i verkstadsindustrin. De används numera inte bara för att möta kortare toppar i efterfrågan utan vissa företag arbetar utifrån att en viss andel av personalstyrkan ska vara flexibel. Det är också inom verkstadsindustrin som flest företag, 40 procent, uppger arbetskraftsbrist. Flest rekryteringar planeras av montörer men man anser att det är brist på kvalificerade ingenjörer inom maskin och el/elektronik, CNC-operatörer och verktygsmakare. Även inom den övriga tillverkningsindustrin är optimismen påfallande. Knappt hälften av företagen tror på ökad efterfrågan. Även här är andelen som tror på en minskning liten. Knappt 70 procent av företagen har maximalt 10 procents lediga personalresurser. Man är mer avvaktande än verkstadsindustrin i bedömningen om antalet anställda. Pappers- och massaindustrin är försiktig i sin framtidsbedömning med en liten minskning av antalet anställda. Företagen inom livsmedelsindustrin bedömer att antalet anställda kommer att vara oförändrat medan företag inom metallvaror, kemisk industri och plastindustrin tror på viss ökning. Andelen företag som uppger arbetskraftsbrist är 35 procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet. Brist påtalas för olika typer av kvalificerade konstruktörer och ingenjörer. Vi bedömer att antalet anställda inom länets industri kommer att öka under 2011 och även öka något under Ökning kommer sannolikt främst att hamna i verkstadsindustrin. Arbetskraftsbristen kan komma att ställa till problem, men i Konjunkturinstitutets undersökning uppger bara 4 procent av industriföretagen i Sverige att bristen är det största hindret för fortsatt tillväxt idag. Men problemet växer. Trots hög efterfrågan och brist på vissa kompetenser finns fortfarande många arbetslösa industriarbetare i länet. Även gruvnäringen vädrar morgonluft. Höga råvarupriser har lockat till ökad aktivitet i Bergslagen. Konkreta planer finns från några företag, men det är oklart i vilken omfattning detta kommer att resultera i arbetstillfällen. Bergslagen är annars ett område som betalat ett högt pris för de senaste årtiondenas strukturomvandling. I dagsläget sysselsätter gruvnäringen omkring 500 personer i länet. Byggnadsverksamhet Utvecklingen inom byggbranschen fortsätter att vara stark. God köpkraft, låg ränta och skattesubventioner har gjort att hushållen investerat friskt i ombyggnationer av bostäderna. Även en ökad nyproduktion ligger bakom utvecklingen. Nyproduktionen rasade under finanskrisen, men har nu tagit fart. Under 2010 började man bygga mer än dubbelt så många lägenheter som 2009, stimulerat av låg ränta och höga bostadspriser. Sett i ett längre perspektiv är dock bostadsbyggandet fortfarande blygsamt. Även om räntan förväntas stiga är nivån fortfarande relativt låg. Inkomstutvecklingen är god och bostadsinvesteringarna tros därför fortsätta att driva byggbranschen. Företagen rapporterar om fortsatt god or-

9 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 9 dertillväxt under första kvartalet Drygt hälften av företagen i vår undersökning tror på ökad efterfrågan det kommande året. Vart tionde tror på en minskning. Aktiviteten i byggbranschen är beroende av säsongen, varför företagens förväntningar inför sommaren är betydligt högre än inför vintersäsongen. Länets byggare är lite mindre optimistiska än riksgenomsnittet. Kapacitetsutnyttjandet är högt. 74 procent av företagen i länet uppger att produktionen maximalt kan öka med 10 procent innan nyrekryteringar måste ske. Den lediga kapaciteten har dock ökat något från höstens undersökning. Det går inte att svara på om detta är ett resultat av en snabb sysselsättningstillväxt eller dämpad efterfrågeutveckling. Under finanskrisen nästan fyrfaldigades arbetslösheten bland länets byggnadsarbetare. Många ungdomar som då lämnade utbildningen har haft problem att hitta lärlingsplatser, och arbetslösheten bland byggnadsarbetare är fortfarande hög. Samtidigt uppger 30 procent av företagen i vår undersökning att de upplevt arbetskraftsbrist det senaste halvåret. I flera fall avser bristen nyckelkompetenser, som konstruktörer, platschefer och kalkylatorer. Andra bristyrken är VVS-ingenjörer och byggnadsplåtslagare. I Konjunkturinstitutets undersökning påtalar hälften av byggföretagen i Sverige att brist på lämplig arbetskraft har hindrat företaget att ta in nya order. Förutsatt att rekryteringsproblemen inte leder till dämpad aktivitet bedömer vi att den goda sysselsättningsutvecklingen kommer att fortsätta under resten av 2011 men mattas av något under Byggverksamheten i länet sysselsätter idag omkring personer, motsvarande 7 procent av arbetsmarknaden. Privata tjänster I flera av branscherna inom de privata tjänstenäringarna har sysselsättningen ökat påtagligt sedan mitten av 1990-talet och området omfattar nu knappt 40 procent av sysselsättningen i länet. Företagen är överlag optimistiska men det varierar en del mellan olika branscher. Handeln är den största branschen i privata tjänstesektorn och sysselsätter personer i länet. Utvecklingen under 2010 har varit bra, men under det första kvartalet 2011 har det gått trögare. Det gäller främst dagligvaruhandeln som får stå tillbaka när hushållen lägger mer pengar på sällanköpsvaror och restaurangbesök. Uppgifter för april visar dock på en tempoökning inom dagligvaruhandeln. Över hälften av handelsföretagen i vår undersökning tror på ökad efterfrågan det kommande året. Det finns dock fortfarande en del lediga personalresurser. I ljuset av den svaga utvecklingen under första kvartalet i år samt ett högre ränteläge bedömer vi att sysselsättningen kommer att vara oförändrad under resten av 2011 och Hotell- och restaurangbranschen går bra. Ökade disponibla inkomster ger fler restaurangbesök. Branschen har återerövrat en del av det som förlorades till dagligvaruhandeln under Utvecklingen hittills under 2011 har varit bra. 3 av 4 företag i vår undersökning tror att efterfrågan kommer att öka det närmaste året. En starkare krona kan dämpa efterfrågan, men den sänkning av restaurangmomsen som föreslås skulle sannolikt resultera i fler restaurangbesök. Det finns en del lediga personalresurser i företagen varför sysselsättningen bara bedöms öka marginellt i år och nästa år. Sedan en tid tillbaka har det varit brist på kockar och liksom i andra branscher är det ofta specialkunskaper och yrkeserfarenhet som efterfrågas. Branschen sysselsätter omkring personer i länet. I transportbranschen har utvecklingen hittills under 2011 sett bra ut även om branschen nu verkar uppleva en avmattning. Branschen kan ses som en spegel av den allmänna konjunkturen då en ökad aktivitet i ekonomin ger såväl fler varutransporter som ökad arbetspendling. Hälften av transportföretagen tror på ökad efterfrågan det kommande året. Det är något lägre än näringslivet i stort. Företagen i vår undersökning har väldigt lite lediga personalresurser. Branschen sysselsätter omkring personer i länet. Vi bedömer att antalet kommer att öka något de kommande två åren. Vart femte företag uppger arbetskraftsbrist. Området finansiell verksamhet och företagstjänster fortsätter att växa och sysselsätter omkring personer i länet. Konsultföretagen upplever en stark efterfrågan och är positiva vad gäller förväntad sysselsättningsutveckling. Det gäller även bank- och försäkringsbranschen. Vart fjärde företag uppger personalbrist. Bristen gäller främst tekniska konsulter. Även revisorer upplevs som problematiskt, vilket tyder på att den slopade revisionsplikten för mindre företag ännu inte har påverkat efterfrågan.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län Inom området information och kommunikation, där t.ex. datakonsulterna finns, räknar nästan alla företag i vår undersökning med ökad efterfrågan. Det råder stor brist på olika typer av programmerare. Den privata tjänstesektorn omfattar fler delar, bland annat företag som säljer hushållsnära tjänster och verksamheter inom kultur/nöje, men intervjuunderlaget är för litet för att dra några slutsatser kring dessa. Sysselsättningen i de privata tjänstenäringarna bedöms öka relativt mycket under 2011 och 2012 och utgöra den största delen av länets sysselsättningsökning. Att hitta specialister, framförallt inom IT och teknik, är ett reellt problem för flera företag redan idag. Offentliga tjänster Landstinget och länets kommuner gjorde överlag bra resultat Överskotten beror på tillfälliga statsbidrag och oväntat god tillväxt av skatteunderlaget. Även kostnadsökningarna i sektorn var förhållandevis små. Det bekräftas av att sysselsättningen i sektorn inte ökat under Offentliga tjänster utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter omkring personer. Hälften utgörs av omsorg och sjukvård och en tredjedel av barnomsorg och utbildning. 8 av länets 10 största arbetsgivare är offentliga. Vårdval och friskolor gör att inslagen av privata utförare blivit vanligare. Utsikterna inför 2011 och 2012 ser ljusa ut. Sektorn lämnar lågkonjunkturen utan ackumulerade underskott. Även om konjunkturstödet avvecklas så förväntas tillväxten i skatteunderlaget bli god. Det utjämningssystem som finns inom sektorn gör att den enskilda kommunens skatteinkomster mer påverkas av utvecklingen i riket, än i den egna kommunen. Befolkningsstrukturen och socioekonomiska förutsättningar påverkar däremot behoven olika, varför bilden inför 2011 och 2012 skiljer sig åt inom länet. Antalet förvaltningar som uppger övertalighet i förhållande till budget har mer än halverats på ett år och motsvarar i vårens undersökning 15 procent. Vi bedömer att antalet sysselsatta i offentlig tjänstesektor kommer att vara oförändrat eller öka marginellt under 2011 och Antalet barn i barnomsorgen väntas öka under 2011 och I förskolan vänder det dock redan 2013, men i skolbarnomsorgen väntas däremot behoven växa under flera år efter Vi bedömer att sysselsättningen kommer att öka något under 2011 och Ökningen är koncentrerad till Örebro kommun med omnejd. Kommuner i hela länet signalerar brist på förskollärare. Minskningen av elevantalet i grundskolan har avtagit, men vändningen väntas inte förrän 2013, även om det redan vänt i någon kommun. Elevantalet i de yngre årskurserna ökar visserligen redan nu, men minskningen i de äldre åldersgrupperna uppväger detta. Inom gymnasieskolan kommer elevantalet att fortsätta minska de närmaste åren. Den nya gymnasieskolan som införs under 2011 bedömer regeringen ska innebära vissa stordriftsfördelar (vilket i praktiken betyder större elevgrupper) för gymnasieskolan, och har därför aviserat sänkta statsbidrag till kommunsektorn. Undersökningen pekar på oförändrad sysselsättning i grundskolan och minskad i gymnasiet under 2011 och Andelen elever i fristående gymnasieskolor har ökat i nästan alla kommuner i länet. Det råder brist på yrkeslärare och specialpedagoger. Antalet äldre ökar kraftigt. Ökningen beror på den stora kullen 40-talister, varför äldreomsorgen inte påverkas speciellt mycket de närmaste åren. Handikappomsorgen är mer svårbedömd. Sysselsättningen i omsorgen har minskat något under 2010, men vår undersökning visar på en svag ökning de närmaste åren. Även efterfrågan på sjukvård kommer att öka med en åldrande befolkning. Sysselsättningen i landstinget har varit relativt oförändrad under 2010, men utvecklingen med allt mer avancerad vård ger ökat behov av läkare och specialistsjuksköterskor. Till bristyrkena kan även tandläkare och apotekare läggas. Att apotekare upplevs som ett bristyrke är troligen en konsekvens av förändringarna på apoteksmarknaden och det återstår att se hur personalbehovet utvecklas på sikt. Vi räknar med oförändrad sysselsättning i landstinget de närmaste åren. Även sysselsättningen i de statliga verksamheterna och kommunernas övriga verksamheter bedömer vi bli oförändrad.

11 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 11 Utbudet av arbetskraft Att tillhöra arbetskraften innebär att man antingen förvärvsarbetar eller är arbetslös. Arbetskraftens storlek påverkas av befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper och hur stor del av dessa som arbetar eller söker arbete. Antalet personer i arbetskraften kommer att utvecklas svagt positivt i länet under de närmaste åren, men kommer sedan att minska. Många står utanför arbetskraften Efter en svag nedgång under lågkonjunkturen söker sig nu fler åter till arbetsmarknaden. Ungdomar är mer konjunkturkänsliga eftersom de som regel har svagare anknytning till arbetsmarknaden och lättare söker sig till studier för att undvika arbetslöshet. I åldersgruppen år deltar drygt 77 procent av befolkningen i arbetskraften i Örebro. Arbetskraftsdeltagandet är högst i Lekebergs kommun och lägst i Ljusnarsberg. Ljusnarsberg är en av de kommuner som har lägst arbetskraftsdeltagande i landet. I och med att många studerar efter gymnasiet är arbetskraftsdeltagandet lågt bland de yngre. Som högst är det i åldersgruppen år och sedan minskar det med stigande ålder, vilket delvis förklaras av att ohälsotalen då ökar. Höga ohälsotal är också en förklaring till att kvinnor i mindre utsträckning än män deltar i arbetskraften. Högre studiedeltagande är en annan. Av de studerande vid Örebro universitet är två tredjedelar kvinnor. Kvinnorna i länet har förhållandevis lågt arbetskraftsdeltagande. Antalet personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning (som tidigare benämndes förtidspension) har minskat med mer än 20 procent i länet sedan Länet har en något större andel personer med sjukersättning än genomsnittet i landet. Många har sin ersättning på heltid och ingår således inte i arbetskraften. Att denna grupp minskar är ett resultat av att färre beviljas ersättning men också att den tidsbegränsade sjukersättningen upphör som ersättningsform. En del av dem vars tidsbegränsade ersättning upphört övergår till Arbetsförmedlingen, men många återvänder till sjukförsäkringen efter en tid. Försäkringskassan gör bedömningen att antalet personer med sjukersättning kommer att fortsätta minska och därmed ge ett positivt tillskott till arbetskraften. Under 2011 och 2012 väntas inte några stora förändringar av antalet studieplatser på högskolan och vuxenutbildningen, varför dess påverkan på arbetskraften kommer att bli liten. Däremot är det sannolikt att antalet personer som är 65 år eller äldre kommer att utgöra en större del av arbetskraften de närmaste åren. I dag utgör gruppen 3 procent av arbetskraften. Andelen har fördubblats på fem år. Fler personer i åldersgruppen tillsammans med reducerade arbetsgivaravgifter och utformningen av pensionssystemet förklarar denna utveckling. Befolkningen Befolkningen i de yrkesaktiva åldrarna utgör basen för arbetskraftsutbudet. Under 8 av de senaste 10 åren har Örebro län haft en positiv befolkningsutveckling. De senaste åren har befolkningen ökat med mellan och personer årligen. Befolkningen väntas växa med knappt personer per år de närmaste åren. De senaste årens stora invandring till Sverige är orsaken till länets växande befolkning. Flyttarna till och från andra län visar på negativa siffror 9 av de senaste 10 åren. Födelseöverskottet varierar en del mellan åren, men har de senaste tio åren i genomsnitt varit negativt. I slutet av 2010 bodde det drygt personer i länet. 63 procent av befolkningen är i åldersgruppen år, vilket är en något lägre andel än riksgenomsnittet. Antalet personer i åldersgruppen har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet, men har under 2010 börjat minska. Minskningen väntas fortsätta. Utvecklingen kännetecknas av de höga födelsetalen under 40-talet och början av 90-talet varför antalet åringar minskar de närmaste åren, medan antalet i den yngre delen av den yrkesaktiva befolkningen ökar. Utvecklingen i länet är inte unik. De stora demografiska trenderna är likartade i hela landet. Flertalet län väntas få en minskning av befolkningen i de yrkesaktiva åldrarna framöver. I Örebro län väntas befolkningen i yrkesaktiv ålder minska med ungefär 650 personer per år 2011 och Trots detta betyder befolkningsutvecklingen bara en marginell minskning av arbetskraftsutbudet. Detta hänger ihop med att befolkningsförändringarna fördelar sig ojämnt över åldersgrupperna, som i sin tur har

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län olika arbetskraftsdeltagande. Bland de utrikes födda ökar dock antalet personer i yrkesaktiv ålder. Då de utrikes födda har lägre arbetskraftsdeltagande än svenskfödda riskerar detta att ytterligare begränsa arbetskraftsutbudet om inte ökad efterfrågan kan stimulera ett högre arbetskraftsdeltagande. Lägre ohälsa och invandring utgör de positiva tillskotten till arbetskraften de kommande åren. Förändrad ålderssammansättning hos befolkningen ger ett minskat utbud. Det är även rimligt att räkna med ett något högre arbetskraftsdeltagande då efterfrågan på arbetskraft nu är hög. Sammantaget betyder dessa faktorer att arbetskraftsutbudet väntas öka svagt, med 450 personer 2011 och 300 personer Ett ökat behov av arbetskraft skulle också kunna mötas med ändrade pendlingsmönster. Länet har idag en något mindre in- än utpendling över länsgränsen. Lokala skillnader Örebro är ett typiskt län i den meningen att det är den stora staden i länet som attraherar inflyttare och har en sådan åldersprofil på befolkningen som också innebär ett födelseöverskott. Flera av kommunerna i länet brottas däremot med vikande folkmängd. Örebro och Kumla har haft stabil folkökning de senaste åren, men också Nora och Lekeberg har överlag positiva siffror. Övriga kommuner uppvisar mest negativa siffror. Kommuner med vikande befolkningsunderlag får ofta en skev åldersfördelning, eftersom många ungdomar flyttar från orten. Andelen personer i befolkningen som är 65 år eller äldre närmar sig 30 procent i Hällefors och Ljusnarsberg medan andelen i Örebro är 17 procent. Befolkningsutvecklingens bidrag till arbetskraftsutbudet väntas bli positivt i Örebro och förhållandevis oförändrat i Lekeberg och Kumla men negativt i övriga kommuner. Arbetslösheten i länet Sommaren 2008 var personer inskrivna som arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program) på Arbetsförmedlingen i länet. Ett och ett halvt år senare hade antalet mer än fördubblats. Som mest var personer arbetslösa. Sedan dess har arbetslösheten minskat med ungefär personer. Under första kvartalet 2011 motsvarade antalet arbetslösa 9,8 procent av arbetskraften. Arbetslösheten i länet har varit högre än genomsnittet i riket sedan lång tid tillbaka, men utvecklingen de senaste åren har däremot varit bättre i länet. Skillnaden mellan Örebro och riket är idag den minsta på 12 år. Drygt hälften av de arbetslösa deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. De två största programmen, jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar omfattar tre fjärdedelar av samtliga programdeltagare, knappt personer, och vänder sig till dem som varit arbetslösa en längre tid. Efter 450 ersättningsdagar i jobb- och utvecklingsgarantin erbjuds deltagande i garantins tredje fas, som i huvudsak innebär sysselsättning hos en arbetsgivare. Under april i år deltog närmare personer i länet i fas3 och antalet ökar. Tabell 6: Arbetslösa i Örebro län, fjärde kvartalet Antal och procentuell förändring 2007 kv Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Förändring % 2008 kv % 2009 kv % 2010 kv % 2011 kv % 2012 kv % Källa: Arbetsförmedlingen Troligen kommer det att ta ytterligare tid innan den stora efterfrågan på arbetskraft syns bland de långtidsarbetslösa, varför antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin väntas öka under 2011 och Ökningen sker inom fas3. Det betyder att en allt större del av arbetslösheten kommer att utgöras av personer som har stora problem med att få fotfäste på arbetsmarknaden. Antalet personer som lämnat fas 3 för arbete har varit mycket litet det senaste året. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar i jobbgarantin för ungdomar väntas däremot minska.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 13 Det tredje största arbetsmarknadspolitiska programmet i länet är de förberedande insatserna. Där ingår programmet för arbetslivsintroduktion, som vänder sig till sökande vars sjukersättning upphört. I och med sjukförsäkringsreformen ökade antalet deltagare. I april i år befann sig knappt personer i någon förberedande insats. Vi bedömer att antalet arbetslösa i länet kommer att minska med omkring personer under 2011 och Fortfarande är då fler personer arbetslösa än vid utgången av Arbetslöshetens struktur Arbetslösheten i länet är högre än genomsnittet i riket. Fördelningen av de arbetslösa i olika grupper är dock relativt samstämmig. Avvikelsen är störst bland de utrikes födda och arbetssökande som saknar gymnasieutbildning. Där är arbetslösheten förhållandevis högre i länet än i riket. Kring större städer är arbetslösheten mycket ett resultat av boendemönster. I attraktiva kommuner eller stadsdelar är boendepriserna höga. Det betyder indirekt att inflyttare måste vara etablerade på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har mindre att göra med näringslivets utveckling i de enskilda kommunerna. I områden med stora avstånd blir arbetslösheten en spegel av näringsstrukturen i den enskilda kommunen. En liten arbetsmarknad ger låg rörlighet vilket stänger dörrar för de nya som vill in. Samtidigt är också de expansiva tjänstebranscherna, som i många fall utgör ungdomarnas ingångsjobb, koncentrerade till de större arbetsmarknaderna. Lägst arbetslöshet i länet finns i Lekebergs kommun. Det är en av de kommuner utanför storstadsområdena som har lägst arbetslöshet i landet. Lekeberg fungerar, ur arbetsmarknadsperspektiv, som en pendlingskommun till Örebro. I andra änden på listan återfinns de traditionella industrikommunerna Hällefors och Ljusnarsberg i norra delen av länet samt Karlskoga och Degerfors i västra delen. De mindre industrikommunerna, som inte ligger på pendlingsavstånd till en större stad, brottas generellt med förhållandevis hög arbetslöshet. Hur den lokala arbetsmarknaden ser ut påverkar inte bara nivån på arbetslösheten, utan också dess struktur. En stark och dynamisk arbetsmarknad ger hög rörlighet och därmed fler öppningar för arbetslösa och ungdomar som söker sitt första arbete. Detta syns bland annat genom att långtidsarbetslösheten utgör en mindre del av den totala arbetslösheten i Örebro kommun än vad den gör i de mindre kommunerna i norra delen av länet. Detta är extra tydligt bland ungdomar. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Arbetslösa, andel av arbetskraften i respektive grupp. Procent Utbildning Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Askersund 6,9 7,6 6,3 16,9 6,0 6,7 11,5 6,3 5,0 Degerfors 11,1 11,2 11,0 29,0 9,0 10,0 22,3 18,6 10,4 6,5 Hallsberg 10,1 11,4 9,1 26,6 7,2 8,5 26,5 19,5 9,0 5,4 Hällefors 13,3 12,7 13,7 29,6 9,0 11,8 24,2 20,8 12,9 8,6 Karlskoga 10,9 10,7 11,1 26,3 9,4 9,6 21,1 24,9 9,9 5,9 Kumla 8,6 9,2 8,1 20,5 7,0 7,1 23,0 19,1 7,7 4,6 Laxå 6,9 8,5 5,6 21,8 6,1 6,5 10,2 6,8 Lekeberg 5,9 6,6 5,2 20,6 4,7 5,8 9,8 5,8 3,5 Lindesberg 10,2 9,9 10,5 28,9 7,3 8,7 26,3 22,0 8,7 6,2 Ljusnarsberg 11,4 10,8 11,9 24,1 8,8 10,8 16,7 20,8 9,5 8,9 Nora 9,1 9,3 8,9 22,1 6,7 8,1 19,9 18,6 8,5 5,6 Örebro 9,8 8,9 10,7 19,1 6,9 7,2 25,4 26,3 9,9 5,0 Länet 9,8 9,4 10,1 21,9 7,3 7,8 24,0 22,2 9,2 5,2 Riket 8,7 8,4 8,9 18,5 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Länet ifjol 11,3 10,3 12,2 24,3 7,9 9,4 25,8 22,8 11,3 6,2 Källa: Arbetsförmedlingen

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län Arbetslösheten har minskat snabbare för män än för kvinnor det senaste året, men ökningen under lågkonjunkturen var desto större. Sommaren 2008 var ungefär lika många män som kvinnor arbetslösa i länet men i december 2009 var fler män än kvinnor arbetslösa. Tre fjärdedelar av skillnaden är nu utraderad. I en majoritet av länets kommuner är dock arbetslösheten högre bland kvinnor. I Laxå är skillnaden mellan kvinnor och män bland de största i landet. I Örebro är förhållandet det motsatta. De unga drabbades betydligt hårdare av lågkonjunkturen men det senaste året har inneburit en något bättre utveckling. Bland de utrikes födda har arbetslösheten bara minskat svagt. I Ljusnarsberg är arbetslösheten bland utrikes födda drygt 50 procent högre än för svenskfödda, medan den i Örebro är mer än 3 gånger så hög. I mindre kommuner är dock arbetskraften i vissa grupper liten varför små förändringar på arbetsmarknaden kan få stor effekt. Ungefär 15 procent av arbetskraften har grundskola som högsta utbildning. Antalet minskar över tiden. Gruppen omfattar en stor del något äldre personer som är förhållandevis väl etablerade på arbetsmarknaden. Den gruppen minskar i och med att folk successivt pensioneras. Inflödet i gruppen består av ungdomar som inte fullgjort gymnasiet och utomeuropeiska invandrare. Det är grupper med mycket svag ställning på arbetsmarknaden. Översiktligt kan man säga att gruppen som saknar fullgjord gymnasieutbildning sammanfattar några av samhällets främsta utmaningar. Antalet långtidsarbetslösa har varit i princip oförändrat sedan sommaren Eftersom arbetslösheten i övrigt har minskat betyder det att långtidsarbetslösheten utgör en växande andel. Då chansen att få ett nytt jobb minskar ju längre tid man är arbetslös, är det mycket oroande att antalet långtidsarbetslösa inte minskar trots att efterfrågan på arbetskraft är stor. Drygt hälften av de arbetslösa i länet är långtidsarbetslösa, det vill säga har varit inskriven som arbetslös i minst ett sammanhängande halvår. Andelen är densamma i riket. Långtidsarbetslösheten är betydligt högre bland ungdomar men det krävs inte lika lång arbetslöshetsperiod för att klassas som långtidsarbetslös för en person under 25 år. Andelen långtidsarbetslösa bland de unga har minskat svagt senaste året, men andelen är fortfarande så hög som 66 procent. Efter maximala 15 månader i jobbgarantin för ungdomar erbjuds man plats i jobb- och utvecklingsgarantin. Trots att arbetsmarknaden varit förhållandevis gynnsam för ungdomar det senaste året ökar antalet unga i jobb- och utvecklingsgarantin. Ett växande antal unga har således fastnat i arbetslöshet under en riktigt lång period. Många av de arbetslösa har inte bara varit inskrivna som arbetssökande under en relativt lång sammanhängande period utan har också varit inskrivna under flera tidigare perioder. Detta vittnar om att många har svårt att få ett stadigt fotfäste på arbetsmarknaden. Tabell 8: Arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Antal i åldern år 1-2 år 2-3 år > 3år Vår Vår Vår Vår Vår Vår Källa: Arbetsförmedlingen Knappt 4 000, eller en tredjedel av länets arbetslösa, har sammanlagt varit arbetslösa i över tre år under de senaste tio åren. Det allt bättre arbetsmarknadsläget gör dock att antalet minskar. Antalet arbetslösa personer med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga ökar i snabb takt. Tabell 9: Personer med funktionsnedsättning som är arbetslösa. Andel av samtliga personer som är arbetslösa i respektive grupp. Kv Kv Totalt år 12,0 14,8 16,9 Riket kv Kvinnor 13,4 15,7 18,4 Män 11,0 14,0 15,6 Unga år 4,5 6,6 6,9 Äldre år 19,5 22,2 25,8 Inrikesfödda 13,2 16,6 19,1 Utrikesfödda 8,7 10,2 12,4 Källa: Arbetsförmedlingen

15 Majoriteten av de funktionsnedsatta som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har olika former av subventionerade anställningar. Omkring personer med funktionsnedsättning är inskrivna som arbetslösa. På ett år har antalet inskrivna personer med funktionsnedsättning i länet ökat med 9 procent. Eftersom arbetslösheten minskar i övrigt utgör denna grupp en allt större del av de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Allt fler arbetsgivare i länet signalerar brist på arbetskraft. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar inom flera yrken och rekryteringsproblemen börjar på vissa håll bli problematiska. Att fylla på med ny kompetens kan vara en långsam process. Det är viktigt att de behov som arbetsmarknaden ser framför sig kommuniceras till utbildningssystemet. Det är också problematiskt att vissa yrken inte uppfattas som speciellt attraktiva av ungdomarna. Inför höstens antagning till gymnasiet pekar preliminära siffror på att en allt mindre del av eleverna väljer yrkesprogrammen. Det är för tidigt att säga om detta kommer att bli ett problem i förhållande till arbetsmarknadens behov, eftersom det är första antagningen till den nya gymnasieskolan. Framtida matchningen är inte bara beroende av hur många som påbörjar utbildningen, utan också av hur många som faktiskt tar sig igenom och hur relevant utbildningsinnehållet är jämfört med arbetsgivarnas behov. Det allt svårare matchningsläget är delvis ett resultat av att arbetsgivare skärpt kraven när man åter börjat anställa efter lågkonjunkturen. Många av dem som blev arbetslösa i länet har därför haft svårt att hitta tillbaka till arbetsmarknaden. Det är en stor utmaning att undvika ett växande utanförskap och vissa grupper behöver mer stöd än andra. Arbetssökande med svag utbildningsbakgrund är en utsatt grupp på en allt mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. Trots att allt färre i befolkningen saknar avslutad gymnasieutbildning minskar inte gruppen hos Arbetsförmedlingen. Detta beror på att tillskottet till gruppen främst består av ungdomar som inte går färdigt gymnasiet och utomeuropeiska invandrare. Båda är väldigt svaga grupper på arbetsmarknaden. Andelen elever i länet som inte fått Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 15 Såväl de som är inskrivna som arbetslösa som de som har olika former av subventionerade anställningar ökar. En bidragande orsak är reformerna inom sjukförsäkringen. Totalt har knappt 15 procent av de arbetslösa i länet en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa har också i genomsnitt betydligt längre arbetslöshetsperioder bakom sig. Nästan hälften har varit arbetslösa i mer än 3 år de senaste 10 åren. gymnasiebehörighet efter grundskolan är lägst i landet. Att få ungdomar motiverade att ta sig igenom gymnasieskolan är en stor utmaning för hela samhället. Samtidigt måste också de svagast utbildade kunna ges möjlighet att stärka sin utbildning, såväl inom arbetsmarknadspolitiken som inom utbildningssystemet. Utomeuropeiskt födda arbetssökande är ytterligare en grupp som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Inte bara arbetslösheten är hög, en stor andel står också utanför arbetskraften. När arbetslösheten minskat i länet har antalet arbetslösa i denna grupp ökat. Många av dessa saknar gymnasiekompetens. Arbetsförmedlingen har nu uppdraget att samordna etableringsinsatserna i syfte att påskynda inträdet i arbetslivet. Arbetssökande med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga är ytterligare en grupp som ännu inte gynnats av konjunkturuppgången. För de funktionsnedsatta krävs i många fall en subvention av lönekostnaden för att den arbetssökande ska få en rimlig chans på arbetsmarknaden. Under de kommande åren behövs mer stöd för denna växande grupp arbetssökande. Även om arbetslösheten minskar under 2011 och 2012 kommer antalet personer som saknar arbete att förbli stort inom grupper med en svag position på arbetsmarknaden. Totalt utgör de med svag utbildningsbakgrund, de funktionsnedsatta och de utomeuropeiskt födda över hälften av de arbetslösa i länet. En stor risk är att tiderna utan arbete blir långa. Antalet arbetslösa med långa arbetslöshetstider i länet har förvisso slutat att öka, men mer måste göras om inte en hög strukturell arbetslöshet ska permanentas. Ökad rörlighet kan dels underlätta den framtida försörjningen av arbetskraft men