MN A S I E OL A VALEN INOM RL. Inför läsåret 2015/2016. väggagymnasieskola.se

Transkript

1 K AR VALEN INOM RL Inför läsåret 2015/2016 väggagymnasieskola.se OL A SK VÄGGA MN A S I E GY LSHAM N

2 Du gör dina val i perioden 23 februari - 6 mars. Valen till årskurs 2 görs i Dexter. Logga in på: dexter.karlshamn.se Har du glömt ditt lösenord gå in under genvägen glömt lösenord i Dexter och följ instruktionerna. VAL TILL ÅRSKURS 2 FÖR RL14 (inget www före) Inriktning Inriktning är ett paket av kurser där du fördjupar eller breddar dig inom ditt program. De är nationellt fastställda. På Vägga gymnasieskola erbjuder vi inriktningen Kök och servering. Om du önskar en inriktning som finns på en annan skola kontaktar du din Syv. KÖK OCH SERVERING Matlagning 1 Åk1 Inriktningskurs Matlagning p Åk1/Åk2 Fördjupningskurs skolans val Servering 1 Åk2 Inriktningskurs Drycker och ansvarsfull alkoholhantering Åk2 Fördjupningskurs skolans val Mat och dryck i kombination Åk3 Inriktningskurs Individuellt val Du ska välja oäng individuellt val till årskurs 2 (du väljer 100p till åk3 om ett år). Du ska göra ett förstahandsval på 100p och ett reservval på 100p. De flesta kurser är på 100p och läses måndag em. under hela läsåret. Några kurser är på 50p då väljer du två 50p-kurser, en ht-15 och en vt-16, även dessa läses måndag em. Det finns ett fåtal kurser (100p) som ligger på annan tid (tisdag kväll och onsdag e.m). Högskolekomplettering (grundläggande behörighet) Du som går ett yrkesförberedande program har möjlighet att välja kurser som ger grundläggande behörighet för högskolestudier. Vill du ha detta väljer du kursen Högskolekomplettering under individuellt val. Vi planerar då så att kurserna ryms inom ditt program. Du har också rätt att läsa kurserna som utökat program, om du vill välja fler kurser. Kontakta din SYV för mera info. Programfördjupning Du som inte valt högskolekomplettering väljer här om du vill läsa Engelska 6 eller Entreprenörskap som programfördjupning. Någon av kurserna måste väljas. VILL DU HA PRAKTISK VALHJÄLP ELLER HAR FRÅGOR? SYV har ÖPPEN DÖRR kl måndag till fredag under de perioder Dexter är öppet för val. Vill du diskutera vad du ska välja boka tid för vägledningssamtal via mejl. ingela.strom@utb.karlshamn.se

3 Du gör dina val i perioden 23 februari - 6 mars. Valen till årskurs 3 görs i Dexter. Logga in på: dexter.karlshamn.se Har du glömt ditt lösenord gå in under genvägen glömt lösenord i Dexter och följ instruktionerna. VAL TILL ÅRSKURS 3 FÖR RL13 Individuellt val De flesta elever ska välja oäng individuellt val till årskurs 3. Kontrollera på din studieplan som finns i Dexter vad som gäller för dig. Du ska göra ett förstahandsval på 100p och ett reservval på 100p. De flesta kurser är på 100p och läses måndag em. under hela läsåret. Några kurser är på 50p då väljer du två 50p-kurser, en ht-15 och en vt-16, även dessa läses måndag em. (inget www före) Det finns ett fåtal kurser (100p) som ligger på annan tid (tisdag kväll och onsdag e.m). Yrkesutgång Yrkesutgången är ett paket av kurser inom programfördjupning. Du väljer en av de fyra som Vägga gymnasieskola erbjuder. RESTAURANGKOCK Matlagning p Specialkoster Matlagning p BUTIKSKOCK Matlagning 3 Specialkoster Mat i Butik 1 Mat i butik p KALLKÖKSKOCK Matlagning 3 Specialkoster Konditori 1 Bageri p SERVITRIS/SERVITÖR Drycker Arrangemang Barteknik Servering p Högskolekomplettering (grundläggande behörighet) Du som går ett yrkesförberedande program har möjlighet att välja kurser som ger grundläggande behörighet för högskolestudier. Vill du ha detta men inte valt det tidigare så kontakta din SYV. VILL DU HA PRAKTISK VALHJÄLP ELLER HAR FRÅGOR? SYV har ÖPPEN DÖRR kl måndag till fredag under de perioder Dexter är öppet för val. Vill du diskutera vad du ska välja boka tid för vägledningssamtal via mejl. ingela.strom@utb.karlshamn.se

4 1 (2) Restaurang- och livsmedelsprogrammet VÄGGA GYMNASIESKOLA EXAMENSMÅL: RL EXAMENSMÅL FÖR RESTAURANG- & LIVSMEDELSPROGRAMMET Hämtat på Restaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom restaurang- och livsmedelssektorn, till exempel i restaurang, bageri och med färskvaror. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper inom de delar av restaurang- och livsmedelsbranschen där man arbetar nära kunderna med i första hand hantverksmässiga metoder, såväl traditionella som moderna. Den ska också utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i livsmedelsproduktion, matlagning och servering liksom deras kunskaper om måltiden som helhet. Måltiden som helhet är central i utbildningen eftersom de olika verksamhetsområdena samverkar för att skapa måltidsupplevelser. Oavsett om man till exempel bakar, arbetar i delikatessbutik eller på restaurang bidrar man till helheten. Utbildningen ska även ge kunskaper i arbetsmiljö, försäljning, service, hygien, näringslära, specialkoster och alkoholservering. Arbetet nära kunderna ställer krav på goda kunskaper i kommunikation och service. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att bemöta kunder. Även kunskaper i exponering och skyltning av varor ska ingå i utbildningen. Kommunikation är en viktig del i ett fungerande lagarbete. Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att arbeta i grupp, ta initiativ, vara lyhörda, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att arbeta med planering, organisation och ekonomi. Branschen präglas av förändring och utveckling, vilket ställer krav på kreativitet och flexibilitet. Därför ska utbildningen förbereda eleverna för fortsatt lärande i yrkeslivet samt utveckla deras förmåga att se och förstå sin egen roll i verksamheten, och att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter. Utbildningen ska utveckla elevernas ansvarskänsla, kvalitetsmedvetenhet och företagsekonomiska förståelse. Arbetsmiljöfrågor och frågor om arbetsorganisation ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja god hälsa. Utbildningen ska ge eleverna de kunskaper som behövs för att arbeta arbetsmiljöriktigt, säkert och i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Livsmedels- och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska kunskaper om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är av tradition en del av en internationell arbetsmarknad. Utbildningen ska därför ge eleverna kännedom om arbete i andra länder och möjligheter till fördjupade studier i engelska. Branschen har dessutom en regional anknytning, med fokus på närliggande produktion och lokala traditioner, vilket ska återspeglas i utbildningen. Branschen kännetecknas av många olika typer av företag. Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérikedom och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge kunskaper om entreprenörskap och företagande. Utbildningen ska dessutom leda till en fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer. De etiska frågeställningarna ska även omfatta de tidigare stegen i produktionskedjan, som djurhållning, odling, transport och förädling. 3

5 2 (2) Restaurang- och livsmedelsprogrammet VÄGGA GYMNASIESKOLA EXAMENSMÅL: RL Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning. Inriktningar Restaurang- och livsmedelsprogrammet har tre inriktningar. Inriktningen bageri och konditori ska ge kunskaper framför allt för arbete inom den hantverksmässiga delen av dessa näringar. Den ska ge de kunskaper som behövs för såväl småsom storskalig verksamhet. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som bagare eller konditor. (Denna inriktning erbjuds endast som lärling på Vägga Gymnasieskola) Inriktningen färskvaror, delikatesser och catering ska ge kunskaper inom livsmedelsområdet, i syfte att sälja, och om måltiden och dess delar som råvaruval, tillagning, drycker, dukning och uppläggning. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som matinformatör eller säljare med specialisering mot exempelvis matlagning, bageri eller konditori. (Denna inriktning erbjuds ej på Vägga Gymnasieskola) Inriktningen kök och servering ska ge kunskaper inom matlagning i offentlig eller privat restaurangverksamhet, servering och bararbete samt arbete inom besöksnäringen. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som kock, kallskänka, servitris eller servitör. Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer. 4

6 POÄNGPLAN RL Sid:1(2) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Summa Kursnamn Ht Vt Ht Vt Ht Vt poäng GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN 600p Svenska Engelska Matematik Idrott och hälsa Religionskunskap Historia 1a Naturkunskap 1a Samhällskunskap 1a GYMNASIEARBETE 100p Gymnasiearbete INDIVIDUELLT VAL 200p Individuellt val PROGRAMGEMENSAMMA ÄMNEN 400p Service och bemötande Livsmedels- och näringskunskap Hygien Branschkunskap inom RL Lärlingselever har 1250 p arbetsplatsförlagd utbildning inkluderat matchningen vårterminen i åk 1 vilket innebär att de är ute tre dagar i veckan i Åk 2 och fyra dagar i veckan i Åk3 Övriga elever har totalt 16 veckor APL

7 POÄNGPLAN RL Sid:2(2) Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Summa Kursnamn Ht Vt Ht Vt Ht Vt poäng INRIKTNINGS- OCH FÖRDJUPNINGSKURSER 1200p Kök och servering Matlagning Servering Drycker och ansvarsfull alkoholhantering Mat och dryck i kombination Valbar Entreprenörskap eller Engelska Yrkesutgång KOCK (Utg 1: Kock, Utg2: Kallkökskock, Utg 3: Butikskock) Matlagning Matlagning Specialkoster Utg 1 Matlagning 4 200p 0/200 0/200 Utg 2 Konditori 1 100p + Bageri 1 100p 0/200 0/200 Utg 3 Mat i Butik 1 100p + Mat i butik 2 100p Yrkesutgång SERVITÖR Matlagning Drycker Arrangemang Barteknik Servering Åk1: 850 Åk2: 800 Åk3:

8 För dig med examen från gymnasieskolan (Gy11) Uppdaterad november 2014 För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas att vara behörig. Förkunskapskraven är uppdelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och kraven är desamma för alla utbildningar. Den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till. Grundläggande behörighet För att få grundläggande behörighet måste du ha: examen från ett högskoleförberedande program, eller yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i Svenska 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3 och i Engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand. Särskild behörighet områdesbehörigheter Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Vilka särskilda behörighetskrav som gäller för respektive utbildning hittar du på universitetens och högskolornas webbplatser. Lägsta betygskrav är godkänt (E) om det inte står något annat. Ditt meritvärde Om du är behörig kommer dina betyg att värderas och ett meritvärde att räknas fram. Ditt meritvärde utgörs av jämförelsetalet (se Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde) tillsammans med eventuella meritpoäng. Betyg i samtliga kurser som ingår i din examen och betyg som du kompletterat för grundläggande och särskild behörighet räknas med. Betyget i gymnasiearbetet räknas inte. Betyg i utökade kurser som krävs för behörighet räknas med i jämförelsetalet. Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik läggs till (läs mer om meritpoäng i nästa avsnitt). Utökade kurser kan också ge meritpoäng och betyget räknas då med i jämförelsetalet. Om du kompletterar med meritkurser i efterhand gäller samma regler. Om du har betyg i flera kurser som kan ge meritpoäng räknas de kurser som ger bästa meritvärde. Du kan ersätta betyg i en kurs som ingår i din examen, om du har kompletterat med ett högre betyg i samma kurs. Om du söker till flera utbildningar med olika behörighetskrav kan ditt meritvärde bli olika för de olika utbildningarna. Meritpoäng Till de flesta utbildningar du söker kan du få meritpoäng för kurser i moderna språk, engelska och matematik om du har ett godkänt betyg (lägst E). Kurser som krävs för behörighet eller underliggande kurser ger inte meritpoäng. Basårsstudier och studier på folkhögskola kan ge behörighet, men inte meritpoäng. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Meritpoäng för moderna språk max 1,5 meritpoäng Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng. Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng. Om du har betyg i Moderna språk 4 men saknar betyg i Moderna språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt språk (lägst nivå 2). Detta är alltså ett annat sätt att få 1,5 meritpoäng utan att läsa Moderna språk 5. Om det inte finns något krav på särskild behörighet får du 1,5 meritpoäng om du har Moderna språk 3 och 4. Krävs Moderna språk 3 för särskild behörighet kan du få 1,5 meritpoäng genom moderna språk 4 och 5. Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller modersmål. Till höstterminen 2014 kommer Svenskt teckenspråk för hörande ge meritpoäng på samma nivåer som för ett modernt språk. Meritpoäng för engelska max 1,0 meritpoäng Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. Meritpoäng för matematik max 1,5 meritpoäng Matematik 2, 3 och 4 ger 0,5 meritpoäng vardera. Matematik 5 ger 1,0 meritpoäng. Kurser i matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng. Du kan få meritpoäng för flera kurser i matematik specialisering. Om Matematik 4 krävs för särskild behörighet kan du få 1,5 meritpoäng om du har betyg i Matematik kurs i Matematik specialisering eller om du har tre kurser i Matematik specialisering. Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde 1. Först får dina betyg ett siffervärde, där A=20,0 B=17,5 C=15,0 D=12,5 E = 10,0 F=0. 2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras sedan med kursens omfattning i poäng. Exempelvis betyg B i en kurs som omfattar oäng ger 17,5 x 100= På det här sättet räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Gymnasiearbetet räknas inte med. 3. Alla betygsvärden läggs ihop. Summan av samtliga betygsvärden blir ett tal i storleksordningen till Det sammanlagda betygsvärdet delas med den totala poängsumman för de betygsatta kurserna som ingår i din examen. Betyg i utökade kurser räknas med om kursen krävs för be- Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se

9 hörighet eller kan ge meritpoäng. Det tal du då får fram, det s.k. jämförelsetalet, är maximalt 20,00. Det avrundas till två decimaler. 5. För att få fram jämförelsetalet ska du också räkna med kompletteringar som krävs för behörighet och de kompletteringar du gjort för att höja ditt jämförelsetal, gäller enbart utbyte. 6. Betyg i utökade kurser eller kompletteringar som ger dig meritpoäng ska också räknas med i jämföresletalet. 7. Till jämförelsetalet läggs sedan eventuella meritpoäng. Jämförelsetal plus meritpoäng ger ditt meritvärde. Ditt meritvärde kan maximalt bli 22,5. Betygsurval Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs ett urval bland alla behöriga sökande. Vid lika meriter får ett urval göras genom prov, intervjuer eller genom lottning. Högskolan beslutar om urval vid lika meriter och det är vanligt att man använder högskoleprovet. Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt urval kan förekomma där andra meriter än betyg och högskoleprov vägs in. Regeringen har beslutat att sökande med gymnasieexamen under en treårsperiod, med början sommaren 2014, ska tilldelas platser i en egen betygsgrupp, BIex. Betygsurvalet består av två grupper: betygsgruppen, som delas i BI och BII, samt folkhögskolegruppen, BF. Du med gymnasieexamen som ingår i BI kommer också att ingå i den nya betygsgruppen BIex. Betygsgruppen BI * BII Gymnasiebetyg, utan kompletteringar. Gymnasiebetyg, med kompletteringar. * I BI ingår den nya betygsgruppen för sökande med gymnasieexamen BIex. Folkhögskolegruppen BF Sökande med studieomdöme från folkhögskolan. Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg: 1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och i folkhögskolegruppen. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i BI och BII. 3. I nästa steg minskas platserna med en tredjedel i BII som senare förs över till BI. 4. Platserna i BI delas i sin tur i två grupper, BI och den nya gruppen BIex. Behöriga sökande med gymnasieexamen ingår i BI och BIex. Du som har höjt ditt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar både i BI, BIex och BII (i grupp BI och BIex med ditt ursprungliga meritvärde och i grupp BII med ditt nya högre meritvärde). Du som har kompletterat för att få särskild behörighet, konkurrerar bara i BII till aktuell utbildning. Du som har yrkesexamen som kompletterat för grundläggande behörighet ingår i BI/BIex. Högskoleprovsurval en andra chans Om du har gjort högskoleprovet placeras du i ytterligare en urvalsgrupp, när du söker en utbildning som du är behörig till. Normalt fördelas minst en tredjedel av platserna på grundval av betyg och minst en tredjedel av platserna på grundval av högskoleprovsresultat. Läs mer om och anmäl dig till högskoleprovet via studera.nu. FAKTA Högskoleförberedande examen Examen från ett högskoleförberedande program omfattar gymnasiepoäng där minst gymnasiepoäng ska ha lägst betyget godkänt (E). I de godkända betygen måste det ingå kurser i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (Svenska 1 3, alternativt Svenska som andraspråk 1 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (Engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c). I examen ingår också godkänt betyg i gymnasiearbetet. En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet. Yrkesexamen För att en yrkesexamen ska ge grundläggande behörighet måste Engelska 6, Svenska 2 och 3 ingå i examen eller kompletteras i efterhand. Sökande som kompletterat för grundläggande behörighet ingår i BI/BIex. Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se

10 Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens. Arbetslivsanknytning En stor del av en YH-utbildning genomförs i samarbete med de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen. Alla utbildningar innehåller därför arbetslivsanknutet lärande på olika sätt. Många utbildningar har LIA-perioder (lärande i arbete) ute på arbetsplatser. Utmärkande för LIA är att den studerande under handledning ska kunna tillgodogöra sig ny kunskap samt öva och utveckla sin förmåga att tillämpa de kunskaper han eller hon fått under utbildningen i en verklig situation. Det innebär att de studerande får känna på sin kommande yrkesroll under utbildningens gång. Arbetsgivaren får även möjlighet att lära känna en möjlig framtida medarbetare. Arbetslivet medverkar även i planeringen av en utbildning och är med och påverkar under resans gång. Det gör de bland annat genom att vara föreläsare, delta i skarpa projekt, ta emot studiebesök samt genom att erbjuda LIA-platser. Nivå YH-utbildning är en eftergymnasial utbildningsform. Längd Utbildningarna är från ett halvår långa och uppåt. De flesta är mellan ett och två år långa. MYH13:1 - November 2013 Poängsystem Längden anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 YH-poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 YH-poäng ett års heltidsstudier osv. Man kan inte per automatik tillgodoräkna sig poäng från en YH-utbildning om man senare vill läsa på högskolan. Det är upp till varje högskola att besluta om. Behörighet Behörigheten skiljer sig från högskolans. Behörig att antas till en YH-utbildning är den som uppfyller något av följande: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs. myh.se

11 Särskilda förkunskaper På många utbildningar finns det krav på ytterligare förkunskaper för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. För att vara behörig till en sådan utbildning måste den sökande uppfylla de särskilda förkunskaper som utbildningsanordnaren anger. Det kan handla om: Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande, yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde utbildningen förbereder för, och/eller andra villkor som är av betydelse för utbildningen eller det yrkesområde den förbereder för. Exakt vilka krav som ställs anges i utbildningsplanen för den aktuella utbildningen. Fler möjligheter För dig som inte uppfyller de formella kraven på behörighet finns ändå en möjlighet att bli antagen. Utbildningsanordnaren kan i vissa fall göra undantag om de bedömer att den som söker kommer att kunna klara utbildningen och arbeta inom det yrke utbildningen leder till, men det finns inget krav på att denna möjlighet måste användas. Urval Om det är fler behöriga sökande till en utbildning än det finns platser måste utbildningsanordnaren göra ett urval bland de sökande. Urvalets syfte är att rangordna alla behöriga sökande, och de som bäst bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen antas sedan. De urvalsgrunder som kan användas är betyg, särskilt prov (muntligt, skriftligt eller praktiskt), tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Om det finns flera urvalsgrupper och den studerande har meriter för mer än en grupp kan den ingå i flera urvalsgrupper. Hur urvalet går till anges i utbildningens utbildningsplanen. Ansökan Det är utbildningsanordnaren som sköter antagningen till utbildningarna. Ansökningarna görs därför till respektive utbildningsanordnare. En utbildning kan starta när som helst under året, men vanligast är att de startar i augusti/ september och därmed ofta har senaste datum för ansökan i april/maj. Det finns även en hel del utbildningar som startar i januari. Kontakta utbildningsanordnaren för att få tillgång till utbildningsplanen eller vid frågor om behörighet, urval och ansökan till en utbildning. Betyg På varje genomförd kurs sätts ett betyg. Som betyg kan man få Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt. Examen Yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa kan avslutas med en examen. Följande examina finns: Yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildningen omfattar minst 200 YH-poäng (ett års heltidsstudier). Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildningen omfattar minst 400 YH-poäng (två års heltidsstudier), att minst 25 procent av utbildningstiden är Lärande i arbete (LIA) samt att ett examensarbete ingår i utbildningen. Studiefinansiering Utbildningarna berättigar till studiestöd från CSN. Det gäller även LIA-perioderna (lärande i arbete) ute på en arbetsplats. Studieavgifter YH-utbildningar är avgiftsfria vilket innebär att skolorna inte får ta ut några undervisningsavgifter. Däremot får den studerande själv betala för litteratur och annat studiematerial, precis som vid en högskoleutbildning. Hitta utbildningar Alla aktuella utbildningar finns på yrkeshogskolan.se. Kort om yrkeshögskoleutbildning Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Utbildningarna leder till en specifik yrkesroll vilket gör att de studerande ofta snabbt kan komma ut i arbetslivet. Utbildningarn kan anordnas av t ex kommuner och landsting, högskolor och privata företag. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten utövar även tillsyn och granskar utbildningarnas kvalitet samt bedömer arbetsmarknadens behov av utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145, Västerås info@myh.se myh.se Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Myndigheten har fem verksamhetsområden: yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar, tolkutbildningar inom folkbildningen, validering av utbildning och yrkeskompetens och EQF (European Qualifications Framework). Myndigheten har kontor i Västerås och Hässleholm. De cirka 100 medarbetarna är fördelade på avdelningarna utbildningsfrågor, omvärldsanalys och uppföljning, tillsyn och kvalitetsgranskning, kommunikation samt internt stöd och styrning.

12 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Matlagning 3 Specialkoster Mat och dryck i kombination RESTAURANGKOCK Matlagning 4 KALLKÖKSKOCK Konditori 1 & Bageri 1 BUTIKSKOCK Mat i Butik 1 & Mat i butik 2 Gymnasiearbete Sg 2013 Individuellt val 200p Gymnasiegemensamma ämnen 600p Svenska 1 Engelska 5 Matematik1 Idrott och hälsa 1* Religionskunskap 1 Historia 1a 1 Samhällskunskap 1a1 Naturkunskap 1a1 Karaktärsämnen Åk 1 500p Kök och Servering 500p Servitör 600p Service och bemötande 1 Livsmedels- och näringskunskap 1* Hygien Branschkunskap inom RL Matlagning 1 Matlagning 2* Servering 1 Drycker och ansvarsfull alkoholhantering Engelska 6 Entreprenörskap Servering 2 Drycker Arrangemang Barteknik Mat och dryck i kombination * Läses över åk 1 och åk 2 Kock 600p