Kurs som inte är unik för ett utbildningsprogram, men som kan ingå i ett eller flera utbildningsprogram.

Transkript

1

2

3

4

5 Bilaga 1 Utbildningsberedningen Olov Olson, , Fristående kurs, Struktur att fundera runt 1. Definition fristående kurs (FK) Kurs som inte är unik för ett utbildningsprogram, men som kan ingå i ett eller flera utbildningsprogram. Fristående programkurs, Ingår i program, vid HGU (tex. logistikprogrammet) eller ÖGU (geologprogrammet) (många) Ren Fristående kurs, paketeras till examen av studenterna (många) Kombinationskurser, fristående programkurser integrerade med rena fristående kurser (många). Stordriftsfördelar 2. Intervjuer med prefekter/studierektorer på aktuella institutioner. Jag har från i mitten av juni till början av juli intervjuat prefekter/studierektorer på Handelshögskolans institutioner. Intervjuerna handlade primärt om kursernas roll avseende samhällsbetydelse, studenters efterfrågan av de utbjudna kurserna, samt kommentarer till prestationgraden och inte minst kursernas betydelse för institutionens ekonomi. Intervjuerna varade mellan 0,5 1,5 tim. De intervjuade personerna var: Ekonomisk historia: Sverker Jonsson, prefekt/professor Kulturgeografi och ekonomisk geografi: Anders Larsson, prefekt/universitetslektor & Bodil Jansund, studierektor/universitetslektor. Juridik: Mats Glavå, prefekt/docent & Ylva Benson studierektor/adjunkt. Företagsekonomi: Mette Sandoff: prefekt/universitetslektor & Marie Lumsden, studierektor/universitetslektor. Nationalekonomi med statistik: Lennart Flod, prefekt/professor & Hans Bjurek, studierektor/docent. Institute for Innovation and Entrepreneurship Olof Zaring, biträdande prefekt/docent. Respondenterna representerade mycket erfarenhet av såväl undervisning som forskning. 2. Kurserna 2.1 FK finns på följande utbildningsnivåer 1

6 Bilaga 1 Grundnivå Avancerad nivå 2.2 Kursernas omfattning i HP Min max: 3, ,5, 15 de vanligaste 3,75 Kurser/ Moduler i ext. program 30 & 60 Magistertermin alt magisterår 2.3. Kursernas Form Traditionell kurs (Mix föreläsningar & övningar och examination) Läskurs (Självstudier och examination), främst EH 2.4 Kursernas studietakt Alla kurser är utformade som dag och helfartsstudier, några få undantag (sommarkurser). 2.5 Omfattningen av FK vid institutionerna Liten Volym: EH, både GN och AN, få studenter IIE, endast AN 60HP kurs JUR, främst GN Stor Volym: KG&EG, GN + AN Mycket stor Volym: FEK, GN + AN NEKmS, GN + AN 3 Efterfrågan 3.1 Efterfrågan vid GU Termin Ålder Nya sökande till kurser VT10 4,4 2,5 0,1 7,9 Nya sökande till program VT10 6,1 2,1 0,4 8,6 10,5 4,6 0,5 16,5 Åldern: Drygt 60 % av all nya sökande är under 24 år, varav ca 40% söker program. I nästa ålderskategori, sannolikt efter några års yrkesliv, söker fler kurser. 2

7 Bilaga 1 GU statistiken visar på program vs rena fristående kurser. Skall ej uppfattas som programkurser vs fristående kurser. Många av programmen består av fristående kurser. Mycket enkelt och preliminärt underlag LoSt ReSt NaSt ISt Snitt Grundnivå FK P Avancerad nivå FK P ,5 GNFK en regional fråga GNP en nationell fråga ANFK en nationell fråga ANP en stor fråga 4. Slutsatser Diskutera 1. Nivåer, Bolognareformen är till stor del en fråga om differentiering av nivåer. 2. Diskutera sedan studentmarknaden, lok, reg, nat & internat. 3. Utgå från HGU sammanhangen, vad är vi bra på (# disp lärare & # G234 artiklar) och vad vill studenterna ha (efterfrågan som söktryck). 4. Belöna framgångsrika (vetenskaplig tyngd och mycket efterfrågade kurser) grupper på ett tydligt sätt. 4. Finansiering av kurser Medelstilldelningen till program/kurser bör styras av efterfrågan samt prestationsgrad. Basfinansiering baserat på tidigare efterfrågan och tidigare prestationsgrad + justering för aktuell efterfrågan +justering för aktuell prestationsgrad + Eventuell fakultetshjälp Behov av en funktion som analyserar efterfrågan och prestationsgrad 3

8