Hitta gränser i skogen

Transkript

1 Minibussgrupp 1 Hitta gränser i skogen Då det kan vara svårt att få kontakt med GPS i tät skog får man ibland använda sig av andra metoder för att hitta rätt i skogen. Om man kan utgå från en känd punkt kan man stega sig fram uppskattat längd, eller använda sig av längdsnöre till hjälp. Man kan också leta efter beståndsgränser som kan vara tecken på att det är olika ägare. Genom att titta på flygfoton kan man också urskilja skogsbestånden och därmed orientera sig lättare. Ungskog är lite ljusare på flygfoton, äldre skog mörkare och har större trädkronor. Rågången är den yta närmast gränsen och den ska hållas ren från träd för att undvika konflikter om vilks träd som hör till vilken fastighet. Om man kan urskilja något som liknar en rågång på flygfotot kan det hjälpa för att hitta gränsens sträckning. Rågången skymtas I bakgrunden Förr i tiden vid laga skifte utförde lantmätaren ibland böcker där det tydligt står var gränserna gick och var gränsmarkeringarna låg. Trots det kan gamla markeringer (oftast fastkilade stenblock) vara svåra att hitta då de kan ha hamnat under många års gräs och grenar. De kan också ha tryckts ner av skogsmaskiner.

2 Minibussgrupp 1 Gränsmarkeringar Fastighetsägarna får själva sätta ut hjälpmarkeringar som visar gränsens sträckning så länge de är överens om denna. Från varje sådan markering ska man kunna se mot båda gränsmarkeringarna i förlängning. Det kan vara enklare plaströr eller aluminiumrör. Gamla gränsmarkeringar hittas ofta på naturliga höjdpunkter eller längs med vattendrag. Det ligger ofta så kallade visningsstenar runt omkring gränsstenar som ligger i en brytpunkt för att visa riktningen för gränserna. Sockengränser kan vara ännu äldre än fastighetsgränserna som utstakades under laga skifte. Gränsmarkeringar ligger ofta ute på öar i myrar. Uppskatta skogvolym, ålder och höjd Grundytan mäts ut med ett relaskop. Man ska välja ut en slumpmässig plats i skogen och upprepa på några fler platser beroende på områdets storlek. Det man får ut är m2 skog/ha (om man tänker sig ytan på stubben). Höjden på träden räcknar man ut genom att ta en pinne som har samma längd som avståndet från personerns öga till hand. Sedan ställer man sig på ett sådant avstånd att pinnens längd är lika lång som trädets höjd (då man håller pinnen i 90 grader med utsträckt arm). Man stegar sedan fram till trädet för att få en ungefärlig höjd. För att få en mer exakt höjd på trädet använder man sig av en höjdmätare. Då ställer man sig antingen 15 eller 20 meter från trädet. Från detta avstånd tar men sedan höjdmätaren och lägger den horisontella linjen precis i

3 Minibussgrupp 1 trädets topp och läser av höger eller vänster skala beroende på om du står på 15 eller 20 meters avstånd. Därefter lägger du linjen vid trädets rot och läser av igen. Trädets höjd är sedan toppens höjd minus rotens höjd. För att räkna ut trädets ålder borrar man in till trädets kärna, ungefär 1,3 m från marken, och plockar ut en "stav" där man kan se trädets alla åldersringar vilka man räknar. Det svåra är att träffa kärnan och man måste eventuellt korigera, lägga till några år för att man tar provet en bit upp. Med hjälp av dessa mätningar kan man genom tabeller, specifika för olika delar av Sverige, fastställa skogens bonitetsklass.

4 Minibussgrupp 2 ASA-resan Grupp 2 Föreläsning 1 Skoglig Grundkurs Skogsstyrelsen = Statlig myndighet som även gör uppdrag. Leder utvecklingen i skogen för ett hållbart samhälle. Har även lokal förankring. Driver produktionsfrågor, utvecklar miljöarbeten och skogens sociala värde. Varför blir man skogsägare? Förslag från klassen: Jakt Investering Arv Naturintresse Skog Husbehovs ved Eremit Förr gick många skogsfastigheter i arv men nu är många till försäljning: Friluftsliv och rekreation Ved eller husbehovsvirke Boende urbaniseringen går snabbt men vissa vill bo kvar Kontakt med släkt, vänner och uppväxtmiljö Upprätthålla skogsbrukartradition Skogsinkomster, dyrt att köpa men man tjänar snabbt in det, priset på virke och skogsfastigheter stiger och stiger Jakt och fiske Bär och svamp, bra med lövskog Rationaliseringsförvärv, ex. köpa grannfastigheten och komma undan skattemässigt Idag är det många som tittar på det ekonomiska värdet på skogsfastigheten, vissa tittar på produktion och miljö medan andra ärver eller bara äger (passiva). Sverige består av 41 miljoner ha landareal varav 23 miljoner ha består av skog och skogen ägs till: 50% av enskilda privata skogsägare 30% av privata företag och bolag 19% av staten 4 av 10 skogsägare är kvinnor I Skåne tog man bort bokskogarna och planerade gran, men dessa blåste ner lätt vilket har gjort att man nu är tillbaka med löv. I skogen finns mycket kulturvärden som man behöver ta hänsyn till. Förr låg värdet i att kunna producera foder och mat, idag kan vi importera mycket vilket leder till mer skog.

5 Minibussgrupp 2 Skogspolitik Bevara naturen trots produktion. Jämföra produktionsmålen och naturmålen. Man ska inte förstöra natur och mångfald som följd av produktionen. Det skogliga kretsloppet: Avverkning ta bort den gamla Föryngring om man hugger ner skog måste man åtgärda inom tre år (självföryngring 5 år) Röjning årsåldern Gallring ta bort det klenare virket Tillbaka på avverkning efter år Användning: Koka papper Såga virke Elda energi (snabbt växande) Begrepp: Föryngringsavverkning, slutavverkning, hygge, fälla Föryngring, plantering, självföryngring, frösådd, självsådd Röjning Gallring Skogen växer mer än den avverkas, har några av världens största skogsbolag, se siffror pp. Virkesanvändning i världen: 45% Brännved u-länder 7% Brännved i-länder 33% Industrived i-länder 15% Industrived u-länder Många djur hotas av avverkningen vilket har lett till att drygt hälften av alla rödlistade arter finns i skogen. I Sverige finns miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Skyddad skog Anpassad skötsel Produktion med generell miljöhänsyn Man tar hänsyn till natur- och kulturmiljövärden. Om det ex. finns sjöar kan dessa fungera som rening och får därmed inte tas bort. Döda träd fungerar som levnadsmiljö för många arter och man får därför inte köra över dessa. Stigar får inte risas ner, den ska hållas ren och får inte köras sönder, eftersom folk ska kunna fortsätta gå där.

6 Minibussgrupp 2 När markägaren ska avverka måste de kryssa i vilka miljöhänsyn de ska ta, man kan uppnå lagens låga krav på ganska enkla sätt men man vill påverka med hjälp av virkesköparna för att nå kvalitet på miljöhänsynen. Man vill höja miljöhänsynstagandena med hjälp av mål. Naturvård: Man vill efterlikna naturskog (strukturer och element) Det finns brist på element: o Grova träd o Gamla träd måste lämna evighetsträd som ska stå kvar och åldras o Död ved man måste lämna kvar dessa för att arter ska leva o Bränd ved och mark måste bränna ved för att arter ska leva vidare eftersom man idag är så bra på att släcka skogsbränder vilket gör att detta inte sker naturligt o Stora lövträd en gammal grov ek har många levande organismer knutna till sig Man vill göra det vackert Placering av naturvård vart man placerar det man väljer att spara Koncentrera naturvården kollar på de områden där de gör mest nytta, det finns många debatter om vilken som är den bästa metoden Begrepp: Biologiskt mångfald finns många mål Ekologi Biotop en miljö som passar en specifik organism Naturlig störning skogsbrand, storm etc. Bärande träd och buskar gammalt begrepp, hassel, bok, ek, etc. får inte avverkas Evighetsträd lämnas kvar för att det ska bli fler gamla och grova träd Nyckelart art som är lätt att känna igen och en indikator på att det kan finnas andra känsliga arter som är svårare att upptäcka om man inte är specialist Nyckelbiotop område som kan ge en indikator på att det kan finnas känsliga och hotade arter som är svåra att upptäcka Jakt: Ungefär svenskar är jägare Stort fritidsintresse Håller nere beståndet på sådana djur som inte har några direkta fiender så som vildsvin och älgar bevarar andra arter och träd Älgarna betar på tallarna växer inte mer gran tätare skogar utan bärris vissa djur dör Betskador sänker värdet på skogen Många vill ut i skogen men en påverkande faktor är närheten till skogen.

7 Minibussgrupp 2 Människan har bott i skogen i år och i städerna i 100 år. Detta gör att det finns ungefär en miljon kulturminnen i skogen. Många av dessa är inte upptäckta än viket gör att skogsägarna behöver vara observanta. Grön plan skogsbruksplan För en markägare med mycket skog är detta ett måste. En grön plan är en skötselplan där åtgärder föreslås i en prioriteringsordning. Håller i tio år man bör uppdatera ofta, men många har de längre Indelning i bestånd ska det gallras, röjas etc. Nulägesbeskrivning av fastigheten samt bedömning av bonitet går ut och borrar träd för att ta reda på ålder, mäter hur hög den är, volymen och grundytan. Efter detta görs ett förslag på åtgärder. Om slutavverkning är aktuellt har man ofta kontakt med markägaren för att se vad dennes mål är. Kartor Krav vid certifiering Kraftfullt verktyg för planering och prioritering Ett måste vid en fastighetsaffär om försäljning bör detta finnas för att kunna sätta ett pris Faktiskt påverka skogsskötseln Minst 5% ska sättas av till naturvården (skillnad från gammal plan där 100% kunde avsättas för produktion) Endast en rekommendation, inte lag på skogsbruksplan Man får en beställning av ägaren, tar fram flygbilder och satellitbilder för att göra en förtolkning av fastigheten. Planen kan fås digitalt. Målklassning: PG produktion generell hänsyn (merparten) PF produktion förstärkt hänsyn (ex. vid sjökant) kombinerade mål NO naturvård orört NS Naturvård skötsel Av NO och NS ska finnas minst 5% totalt sett (av arealen), om detta ej finns krävs att nästa generation tar hand om det. Skogen delas in i huggningsklasser: Kalmark kort tid Röjningsskog omkring 20 år Gallringsskog när skogen är år Slutavverkningsskog efter de ovanstående Lågproducerande skog ovanligt, men mycket efter storm Skogen delas in i ståndorter, torr, frisk, fuktig eller blöt mark. Ju fuktigare mark desto mer lövträd.

8 Minibussgrupp 3 Föryngring och röjning Föryngring Sedan början av 1900-talet finns det enligt Skogsvårdslagen krav på föryngring av skogen efter slutavverkning. Om föryngring ej sker genom självföryngring skall det ske genom sådd eller plantering. Då plantorna är känsliga i början av sin livstid krävs markberedning. Detta innebär att man blottlägger mineraljorden genom harvning. Harvningen sker antingen i form av fläckmarkberedning eller vanlig harvning. Vid plantering är det viktigt att man undviker att sätta plantan i lågpunkter i markytan, det beror på att plantan annars lätt kan drunkna. Hellre för tort än för blött! När man planterar sätts plantorna med ett avstånd på cirka 2 meter till närmsta planta i alla riktningar, detta resulterar i ca 2500 plantor per hektar. I mycket bördiga jordar, så som i Skåne, kan man sätta plantorna något tätare. Förr i tiden skedd föryngringen främst i form av sådd, idag är plantering dominerande. I stort sätt finns det plantor av alla trädslag att köpa. En fördel med plantor framför frösättning är att man då kan behandla plantorna mot angrepp från bl. a. snytbaggar. Behandlingen görs med hjälp av vax, kemikalier eller skollim och sand. Det finns även mekaniska skyddsmetoder, dessa är dock komplicerade och tidskrävande. Att behandla plantorna påverkar inte dess framtida tillväxt. Plantorna sätts i maj när det är tort och soligt. Plantor finns i två former, barrotsplanta och täckrotsplanta. Täckrotsplantans rötter är täckta i torv med mycket näring och fukt när den planteras till skillnad från barrotsplantan vars rotsystem är blottat. Plantorna sätts i maj när det är tort och soligt. Fördelen med täckrotsplantan är att den inte är lika känslig. I Norrland sker viss plantering med maskin p.g.a. stora ytor men generellt sker plantering alltså för hand. Barrotsplantan sätts med borr eller hacka, täckrotsplantan sätts med planteringsrör eller hålpipa. Plantering av barrotsplanta m.h.a hacka Plantering av täckrotsplanta m.h.a. planteringsrör

9 Minibussgrupp 3 Röjning Röjning görs för att kvarvarande träd skall kunna få tillräckligt med utrymme och bli grövre. Röjningen bidrar också till kvalitetshöjning. Röjning i skogen sker ca år efter slutavverkningen då träden är 2-4 meter höga. Det som tas ned i skogen vi röjning tas ej omhand då detta innebär högre kostnader än intäkter. Natur och kulturvärden i skogen Konstgryt Konstgryt användes mest under talen. Man använde dessa för att finna de bäst lämpade hundarna för jakt. Man testade grythundarnas mentalitet genom att grävlingar placerades i de konstgjorda gryten och därefter skulle testhunden hålla kvar grävlingen i grytet. För att hålla kvar grävlingen var testhunden tvungen att vara lagom aggressiv, om den var för aggressiv skulle grävlingen anfalla och därmed var hunden inte lämplig att använda vid jakt. Bäck Om bäcken får strömma fritt och till viss del lyckas hållas skyggad så är den en nykelbiotop i skogen. Den bidrar till en större biologisk mångfald då det ä ett viktigt habitat för många arter. Martallar Martallar växer vid sjökanten och har en tuff uppväxt blandat av dåligt med näring och tuffa väderförhållanden. Just vinden resulterar i att ett attribut för denna art är att grenarna är väldigt krokiga. Andra kännetecken är också att de oftast är lite minder pga den näringsfattiga barndomen men kan bli upp emot 200 år om det inte blåser ner. Kolmila Kolmilor användes fram till början av 1900-talet för tillverkning av träkol vilken bildas genom kontrollerad eldning utav ved med begränsad syretillförsel. För att hela tiden kunna hålla koll på kolmilan bosatte sig en s.k. kolare i en kolarkoja i närheten utav kolmilan. Dessa kolarkojor kan man finna spår av uti skogen i form av kullar, ibland med onaturligt stora stenar i ena ändan vilka är rester från spisen. Man kan även identifiera spår från kolarmilor i våra skoga vilka syns i form av en cirkel, en så kallad kolbotten, där marken ofta är väldigt steril i jämförelse med omgivningen. Skogstempel Under den tredje dagen tog vi oss med Ivars hjälp djupt in i skogen för att titta på det som i folkmun kallas för skogstemplet. Detta tempel består av en så kallad pelarsal, alltså en samling höga träd (tror det kan ha varit granar ) som omger en öppen yta. Marken på platsen var täckt av mossa och det fanns inget bärris. Man måste med andra ord ta med sig egen matsäck om man vill äta i kyrkan. Bilden nedan visar hur det kan se ut i kyrkan bara minuter innan en traditionsenlig skogsvigsel skall äga rum.

10 Minibussgrupp 3

11 1(3) Fastighetsbildning VFTF10 Vårterminen 2010 Minibussgrupp 4 Gruppmedlemmar: Alexandra, Julia, Fredrik, Christian, Carl-Johan, Johan, Emilia O och Ellen. Referat från Asa 7/ Lantmäteriförrättning i skog med Jan Lindberg.

12 Minibussgrupp 4 Att genomföra lantmäteriförrättningar på skogsfastigheter kräver att hänsyn tas till ett flertal faktorer. Om detta och vilka övriga lämplighetskrav som ställts på fastighetsbildning berättade Jan Lindberg, förrättningslantmätare på Lantmäteriet i Ljungby. Lantmäteriförrättningar i skogsmark grundar sig, som andra lantmäteriförrättningar, på Fastighetsbildningslagens regler. Möjligheterna till fastighetsbildning i skogsmark styrs till stor utsträckning av den politiska viljan vid en viss tidpunkt. I samband med FBLs införande 1972 innebar denna vilja att skogs- och jordbruket skulle prioriteras. Detta medförde bland annat absoluta krav på att en bostadsfastighet inte kan anses lämplig om dess area är större än 2000 kvm. Denna syn på markhushållningen höll i sig till slutet av 80-talet. Därefter har kraven liberaliserats succesivt tilläts så kallade hästgårdar och 1994 blev det tillåtet att skapa bostadsfastigheter med tillhörande produktiv skogsmark. För att underlätta bosättning i glesbygden och för att rädda avfolkningsbygder har rättstolkningen gått mot en större frihet för individen. Rättsläget är dock oklart och ännu finns inget HD-avgörande att motivera fastighetsbildningar med. Som vägledning i rättstillämpningen finns det s.k. Sibbetorpsfallet, ett avgörande i Göta Hovrätt Göta Hovrätt menade att en överföring om 4,5 ha skogsmark till en bostadsfastighet för fårskötsel och uttag av ved för husbehov var tillåten. Till fastigheten reglerades senare ytterligare 3 ha skogsmark. Fastigheten med bostadsändamål hade därmed sammanlagt reglerat till sig 7,5 ha skogsmark. Någon gräns i hur stor areal skogsmark som kan regleras till en bostadsfastighet går inte att utläsa ur rättsfallet. 5 ha i södra Sverige bör dock ej vara ett problem och gränsen för vad som är att anse som lämpligt förskjuts hela tiden mot större arealer. Detta bidrar till problem för lantmätare vid tolkning av lämpliga arealer vid reglering. Med Sibbetorpsfallet och ett antal rättsfall från Fastighetsdomstolen drar föreläsaren följande generella slutsatser: Produktiv skogsmark kan regleras till en bostadsfastighet om syftet med skogen är att tillgodose ett husbehov av eldningsved. För att syftet ska kunna tillgodoses krävs det därför att bostaden har en vedpanna och därmed ett behov av veden alternativt att det inte finns något annat rimligt uppvärmningssätt att tillgå. Skogsmarken bör ligga i anslutning till fastigheten. I ett rättsfall underkändes fastighetsreglering av ett skifte skogsmark till bostadsfastighet ett par kilometer bort. För att varaktighetskriteriet i FBL 3:1 ska uppnås kan det ställas krav på att bostadsfastigheten är för permanentboende och inte fritidsboende. För fastighetsbildning i skogsmark generellt har Lantmäteriet i Kronobergs län tagit fram följande riktlinjer: För skogsfastigheter utan bostadshus bör produktionen uppgå till minst 200 skogskubikmeter/år för att anses som lämplig. I södra Sverige motsvarar detta

13 Minibussgrupp 4 runt 40 ha. Det kan dock variera stort beroende på bonitet. Som hjälp i en lantmäteriförrättning kan fastighetens skogsbruksplan vara till stor hjälp. Fastighetsreglering av skogsfastigheter till icke sammanhängande skiften kan ske i vissa fall. Ofta fungerar fastigheterna självständigt och en sammanläggning kan inte motiveras på andra sätt än skattemässiga. Hur stort avstånd som får finnas mellan skiftena är oklart. Lantmäteriet i Ljungby kommun har därför beslutat att regleringar inom samma församling är att anse som lämpliga. Det är dock en rekommendation och i gränsfall kan detta krav undantas. I mindre kommuner kan regleringar inom hela kommunen tillåtas Produktiv skogsmark kan tillåtas ingå i en bostadsfastighet för att täcka ett husbehov av eldningsved. Avskiljande av bostadshus från en skogsfastighet kan tillåtas om restfastigheten har mer än 5 ha produktiv skogsmark efter avskiljandet. Detta motiveras med 3:9 FBL och det faktum att det efter avskiljande bildas åtminstone en fastighet som är lämplig. Trots att riktlinjerna är Lantmäteriet i Ljungbys bör de kunna tillämpas i områden med liknande förutsättningar. Föreläsaren betonar dock samtidigt att de är ytterst regionala och varierar stort med förutsättningarna. Övriga aspekter som är viktiga att beakta vid en förrättning innefattar bland annat Den tidigare nämnda skogsbruksplanen kan vara ett hjälpmedel vid utredningen om fastigheten är tillräckligt produktiv. Behövs det förvärvstillstånd för förvärvet? På skogsfastigheter förekommer ofta obsoleta samfälligheter, dessa är sällan inskrivna men måste ändå beaktas i förrättningen. Det bör övervägas om dessa ska tas bort. Jakträtten på fastigheten kan vara utarrenderad vilket man då måste tas hänsyn till. Natura2000-områden på fastigheten kan försämra fastighetens brukningsmöjligheter och därmed dess lämplighet. Detta gäller även fornlämningar, naturreservat och biotopskydd. Det behöver dock inte vara en nackdel att fastigheten belastas av naturreservat eftersom det för certifiering av skogen ändå krävs att minst 5 % av areal sätts av för naturskydd. Vägfrågan måste lösas. Eventuellt med bildande av GA för befintlig väg.

14 Minibussgrupp 5 Försäljningsformer för virke Som fastighetsägare kan man sälja sin skog på olika sätt och de fyra olika sätten att sälja är följande: Rotpost: Försäljning av skog som säljs stående på en rot. Man mäter alla träden med en klave som är ett stort skjutmått för att sedan använda det som anbudsunderlag. Kostnaderna för avverkning förutsätts köparen stå för. Leveransvirke: Skogsägaren avverkar skogen själv till skillnad från rotpost. Virket körs sedan till en närliggande bilväg där försäljningen av virket sker. Virkesmätningen sker normalt vid en industri, t.ex ett sågverk, och priset sätts vanligtvis utifrån aktuella prislistor. Avverkningsuppdrag/Leveransrotköp: Avverkningsuppdrag är vanligast idag vilket innebär att köparen av virket svarar för både avverkningen och terrängtransporten av virket. Kostnaderna för detta arbete belastar säljaren antingen genom löpande räkning eller en överenskommelse. Virkesmätningen och prissättningen på virket görs på samma sätt som leveransvirke. Leveransrotköp är en variant av avverkningsuppdrag men det som skiljer dem åt är att man i leveransrotköp inte avtalat om volymen i förväg. Aktörer på marknaden Det finns flera olika aktörer på marknaden som exempelvis skogsägarföreningar (t.ex. Södra), stora skogsbolag, köpsågverk, diverse inköpsbolag och lokala små aktörer (som sedan säljer till sågverken). Certifiering Inom skogsindustrin har det blivit väldigt viktigt med certifiering av virke vilket visats genom att det är svårt att sälja icke certifierat virke i EU. Konsumenten ställer krav på trovärdighet och miljötänk vilket gör att certifierat virke i dagens läge i stort sett är ett krav. Det finns olika certifieringar som exempelvis PEFC, som togs fram i Europa och FSC. Certifiering för skogsägaren innebär bl.a: Man måste ha en grön plan som innehåller minst 5 % naturvårdsbestånd Miljöhänsyn vid avverkning Krav på ett aktivt skogsbrukande Stimulanspeng från virkesköparna. T.ex. om man är medlem i Södra så får man en extra peng per m 3 massaved man säljer. Certifiering påverkar mellanledet: Certifieringsparaply (små skogsägare, entreprenörer och virkesorganisationer väljer ofta gruppcertifiering)

15 Minibussgrupp 5 Skogsindustrin Virkesköparen, handeln Avverkningsentreprenören Fackliga och ideella organisationer, bl.a. inom naturvården Skogens mått Timmer och massaved mäts i olika enheter. De vanligaste är följande: m 3 sk betyder skogkubikmeter och anger trädstammens volym ovanför stubben inkl. topp och bark. Det används för rotstående skog och är det vanligaste måttet. m 3 t betyder kubikmeter travat och anger en traves totalvolym inklusive bark m.m. m 3 fpb betyder kubikmeter fast volym på bark och anger virkesvolymen med bark. m 3 fub betyder kubikmeter fast volym under bark och anger virkesvolymen utan bark. Handelsmått för massaved. m 3 to betyder kubikmeter toppmått. Volymen av en stock bestämd genom dess längd samt toppdiameter 10 cm innanför toppänden. Handelsmått för timmer. Skador på skog Skador på skog förekommer ofta och orsakerna är många. Allt från att små gnagare äter upp nyplanterade granskott till att barkborrar tar död på fullvuxna träd. Detta orsakar stora ekonomiska skador för skogsägaren. Nedan listas orsaker och vilka skadorna blir till följd: Vilt: Älg, rådjur, kron- och dovhjort (gnager på bark på yngre träd), hare och kanin (småplantor), gnagare (rötter och bark), vildsvin (river upp planterade plantor) För viltet (såsom älg och rådjur) finns näringen i barken. Det är hela tiden en balansgång mellan hur mycket vilt det finns och hur mycket föda det finns. Hålls viltstammen på en bra nivå och det finns gott om föda uppstår det mindre skador på nyplanterad skog. Svamp: Gremeniella (yngre granar), tallskytte (asp och tall) Insekter: Åttatandad barkborre/granbarkborre (har taggar på ryggen och är farligast av alla insekter kan döda en frisk gran), sextandad barkborre (angriper mindre granar), märgborre (angriper tall och minskar tillväxten), snytbagge (ytterbarken på små plantor), tallstekel (äter upp fjolårets bark), sköldlus mm Väder/klimat: Snöskador, snöbrott, vindfällning (lämplig miljö för barkborrar att föröka sig i och sedan sprida sig och angripa friska träd), frost, torka mm Lagar och regler för en skogsbrukare De lagar och regler som finns för en skogsbrukare har som syfte att gynna landsbygd och glesbygd samtidigt som hänsyn tas till miljön. Nedan listas viktiga lagar och förutom dessa måste hänsyn tas även till förvärvsregler, jaktarrende, ledningsrätt, allemansrätt o.s.v.

16 Minibussgrupp 5 Skogsvårdslagen, SVL (sedan 1903) o 1 Jämställda mål (produktion kontra miljö) o 5 Föryngringsplikt o 10 Lägsta föryngringsavverkningsålder (Skåne: 45 år, Norrland: 100 år, beror på bördigheten) o 11 Ransoneringsregler o Ädellöv (bevara bok- och ekskogar) o 29 Insektsregler o 30 Hänsynsregler Miljöbalken, MB, skogliga åtgärder o 12:6...verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas... enligt andra bestämmelser i denna balk komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen... tex Skogsstyrelsen för skogsfrågor Biotopskydd, MB o Generellt skydd för alléer, åkerholmar, småvatten mm o Biotopskyddområden ersättning Naturvårdsavtal civilrättsligt avtal Kulturmiljölagen o Allas ansvar o Varaktigt övergiven (fornlämning) o Förbjudet att skada undantag möjligt För en skogsbrukare finns också regler vid vattenarbete. Vid dikesrensning får man ej rensa djupare än vad det varit från början och samråd med Skogsstyrelsen krävs enligt MB 12:6. Även grannar ska kontaktas. Anmälan till Skogsstyrelsen ska göras vid skyddsdikning (tillfällig dikning för att leda bort ytvattnet) enligt SVL Tillstånd från länsstyrelsen krävs när det gäller nydikning/markavvattning enligt MB 11 kap. Jordbruks- och skogsbruksskötsel då och nu Sättet man bedriver jordbruk och boskapsskötsel idag skiljer sig en del gentemot hur det traditionellt sett ut långt tillbaka i tiden. Idag är det vanligast att boskapsdjuren betar i närhet till brukningscentrum och att den odlade marken är längre ifrån. Förr bestod den typiska gården av ett brukningscentrum med bostad och stall för djuren man ägde. Runt brukningscentrumet fanns ett större område kallat inäga. Där fanns fasta åkerområden för odling och ängar för hö till djuren. Inägan var ofta inhägnat för att hålla boskapsdjur och andra vilda djur borta. Marken utanför inägan kallades för utmark och det var här boskapsdjuren i huvudsak betade. Det förekom även s.k. svedjeåkrar i utmarken. Dessa var inhägnade områden för odling av mestadels säd.

17 Referat minibussgrupp 6 Jesper Hofmann, Simon Isaksson, Klara Karlsson, Pontus Möller, Cazandra Olsérius, Erika Persson, Fitore Regjepaj, Gunnar Rolander, Joakim Sköldén Besök vid pågående avverkning Vi besökte ett skogsbestånd i gallringsfasen. Vid gallringen är den främsta åtgärden att på ett beståndsvårdande sätt utglesa skogen samtidigt som virket man gallrar bort tas tillvara på. Inför gallringen görs planering med grundytebestämning (mätning med realskop) och utsättning av snitslar vid de skogsvägar som ska bildas innan man börjar med den faktiska gallringen. Ungefär 25 % av grundytan ska gallras bort. Vid gallringen är det viktigt att hålla jämnt avstånd mellan träden som gallras för att de kvarvarande ska kunna växa bra, samt underlätta för den framtida slutavverkningen. Utifrån skogsbilvägarna gör man skogsvägar (för gallrings- och slutavverkningsmaskiner) in i bestånden, som är minst 4 meter breda (beroende på hur träden står). Vägarna anläggs parallellt med m mellanrum. För att få gallra och bruka gallringsmaskinen krävs 3 års utbildning. Förr gallrade man enbart under vintern, men nu kan man arbeta i skogen och gallra året runt. Anledningen till gallring på vintern var att man slapp röta under frostperioden samt att barken inte är lika känslig. Gallringsmaskinen respektive stubbe med bekämpningsmedel. Maskinen man har vid gallringsprocessen är smart och effektiv. Den styrs via en dator och påskyndar arbetet något enormt, samtidigt som den utför arbetet ordentligt. Gallringsmaskinen har en kran som har en räckvidd på 7 m in i skogen. Träd väljs ut för gallring (maskinen känner själv av vilka träd som är tillräckligt grova att gallra respektive låta stå kvar (max 35 cm i diameter)), sågas av och rensas från grot (grenat och toppar), kapas i lämpliga bitar och läggs sedan åt sidan i sorterade högar. Grotet får vara kvar på marken för att underlätta körningen för maskinen samt undvika markskador. Kvarvarande stubbar lämnas grönfärgade (sköts automatiskt av maskinen vid avsågningen): de besprutas med pergamentsvamp för att undvika svampskador. Dock är det enbart gran som behöver besprutas, inte tall eller björk. Bekämpningsmedlet är en 24 h förbrukningsvara som blandas och hälls direkt i maskinen. Virkesvärdet sjunker om man inte sprutar för att bekämpa röta, eftersom trädet blir insektsskadat.

18 Referat minibussgrupp 6 Jesper Hofmann, Simon Isaksson, Klara Karlsson, Pontus Möller, Cazandra Olsérius, Erika Persson, Fitore Regjepaj, Gunnar Rolander, Joakim Sköldén Maskinen vid vårt besök var värd ungefär 3 miljoner kronor och hade många funktioner och finesser. Den kunde köra i terränger med stor variation och höjdskillnad (upp till 35 % lutning) eftersom maskinen kan höjas och sänkas (så kallad markfrigång). Maskinen hade ungefär 100 hästkrafter, och kunde på bilvägar köra i en hastighet på 20 km/h. Maskinen ska ha livstidsgaranti, men det kan hända att skärbladen behövs bytas ut om de blir för slitna. Maskinen behöver tankas 2 gånger i veckan (diseldriven) och rymmer ca 60 liter. På 60 l bränsle kan ungefär träd huggas ner/gallras bort. Det innebär träd i veckan och alltså 400 träd per arbetsdag. Det är lönt att investera i en maskin om man är entreprenör. Mindre och äldre maskiner kan finnas på marknaden för kr, som kan vara värt att investera i för enskilda skogsägare om man har tillräckligt stor fastighet. Kostnaden för att gallra slås ut på en snittröskel ju klenare virket är desto dyrare blir det att gallra. Många entreprenörer tar betalt per arbetad timme och tar då ett pris på kr/h. Virket sorteras vid gallringen antingen som massaved (fallande längder) eller som kubb (till reglar i väggar och dylikt). De fallande längderna kapas till allt mellan 3-5 metersbitar. Det virke som är mest värt är det som kan användas till timmer, och inte det som används till massaved. Det är skördaren/gallraren som avgör om träden ska bli till timmer, kubb eller massaved. Man gallrar i viss mån bort gran för att premiera lövskogen, eftersom det är inne med de virkesslagen just nu. Dessutom finns det en viss bestämmelse om att man måste ha en viss andel lövskog. Naturvården premieras även den.

19 Referat minibussgrupp 6 Jesper Hofmann, Simon Isaksson, Klara Karlsson, Pontus Möller, Cazandra Olsérius, Erika Persson, Fitore Regjepaj, Gunnar Rolander, Joakim Sköldén Trädslagskännedom Trädslag Fågelbär Syren Vildapel - äppelträd Hägg - finsnickeri Rönn - läkeväxt, hjul Lönn - instrument Glasbjörk Hassel hasselnötter ingår ej i allemansrätten Ask - askskottsjuk -kronan, slår ut sent Ek - lever 300 år, dör 300 år, möbler, kungens träd Asp - bladen rör sig alltid, även vid vindstilla- ljud - tändsticksvirke, kådar ej Nyponbuske Ask - löv - djur på vintern Vårtbjörk - möbler, ved Tall - vanligt vid snickeri, ved, furu - lever torrt år, första träd efter istiden Sälg - slöjdvirke, mycket insekter Nypon - kalmark, vägkant Ädelt X X X X

20 Referat minibussgrupp 6 Jesper Hofmann, Simon Isaksson, Klara Karlsson, Pontus Möller, Cazandra Olsérius, Erika Persson, Fitore Regjepaj, Gunnar Rolander, Joakim Sköldén Slutavverkning Om ett bestånd på över 0,5 ha ska slutavverkas ska avverkningen anmälas till Skogsstyrelsen. En blankett ska då fyllas i med uppgifter om fastigheten, fastighetsägaren, vilken typ av avverkning som ansökan avser samt en redovisning av planerad hänsyn för natur- och kulturvärden. Inom 3 års tid från det att ett bestånd avverkats ska det ha startats om en föryngringsfas. På mark som är något torrare så bör man plantera medan det på lite blötare mark sköter sig själv och alltså självföryngras. En indikator på att marken är blötare och inte behöver planteras är att det växer vitoch björnmossa. Man säger att de olika markslagen med dess egenskaper och olika optimum utgör olika ståndorter. Vid föryngringen kan marken behöva markberedas för att plantorna ska kunna ta sig bättre. På små bestånd är det väldigt dyrt att markbereda. Att plantera samt markbereda 1 ha kostar ungefär kr. Det är dock viktigt att välja den metod som är säkrast för att kunna spara pengar på lång sikt, även om den kan upplevas som dyrare i ett initialt skede. Slutavverkningsskog respektive vit- och björnmossa. Om ett markområde ska ändra ändamål från skogsmark till betesmark för djur så är det okej, såvida området omges av stängsel inom 3 års tid. Vid slutavverkningen så lämnar man ofta kvar grot (grenar och toppar) på marken, dels för att det är lättare att köra på för avverkningsmaskinen och dels för att undvika körskador. Mot impediment lämnar man oftast kantzoner av träd. Döda eller vindfällda träd lämnas kvar i naturvårdssyfte och för att främja den biologiska mångfalden. Likadant brukar man göra med grova tallar, som sparas som så kallade evighetsträd i år. Ibland lämnas vissa aspar kvar för att de är bra för bobyggare så som hackspett. På så vid undviks dessutom skador på övrigt virke. Vid planeringen för avverkningen är det viktigt att markera ut bäckar (surdråg) och källor (grundvatten som kommer underifrån till ett visst ställe i skogen) i skogsmarken, så att man inte kör över och förstör dem. Om man måste korsa en bäck så väljer man ut ett ställe där man hela tiden kör. Man bör även planera för att avverka så att förhållandet vid bäcken/vattendraget blir bästa möjliga. Det är bra att spara lövträd vid bäcken då de ger bra skugga. Al är väldigt bra att spara intill vattendrag, då al är det enda trädslaget som släpper gröna blad- som blir en viktig näringskälla för vattendragen. Man kan också som skogsägare välja att aktivt hålla undan gran vid vattendragen. Det är viktigt att ta hänsyn till vattendrag och våtmarker då de håller växter som renar vattnet. Ibland kan

21 Referat minibussgrupp 6 Jesper Hofmann, Simon Isaksson, Klara Karlsson, Pontus Möller, Cazandra Olsérius, Erika Persson, Fitore Regjepaj, Gunnar Rolander, Joakim Sköldén rena källor upptäckas genom att det finns stensättningar runt omkring, då de tidigare varit placerade vid gamla torp. Källor kan för bevarandets och renlighetens skull snitslas ut/markeras i landskapet. Bäcken. Efter slutavverkning gör man vissa gånger naturvårdsbränning, där man anlägger en kontrollerad skogsbrand. Det gör man för att gynna vissa arter (till exempel svedjenäva och den sotsvarta brandbaggen) och förändra marken. Bränderna genomförs då det är som absolut torrast i naturen och tänds mot vinden. Vissa större skogsföretag, så som Sveaskog, genomför idag svedjebränning på viss del av arealen. Det är dyrt att anlägga skogsbränder. De kräver mycket kontroll och stor del arbetskraft. Dock kan man få bidrag för det, eftersom skogsnäringen gynnas. De träd som överlever bränderna är tallar på grund av sin tjocka bark. Svedjebrukad skog/mark. (Dendrologi = Läran om träd)