-4, KPR :00. Kommunala pensionärsrådets protokoll

Transkript

1 -4, KPR 13:00 s protokoll

2 -3, KPR 13:00 Plats och tid Tavelbäcksvägen 2, Murklan, kl Paragrafer 1 8 Beslutande Enligt tjänstgöringslista Övriga deltagare Hanna Hirvelä nämndsekreterare Alexandra Sidevärn praktikant Susanne Hoflin medicinskt ansvarig sjuksköterska, 1-2 Magnus Zingmark forsknings- och utvecklingsansvarig, 3 Harriet Jorderud ordförande i Patientnämnden, 6 Justering Underskrifter Hanna Hirvelä Sekreterare Mona Modin Tjulin, Ordförande Britt Hansson Justerande Justeringen av kommunala pensionärsrådets protokoll har tillkännagivits genom publicering på Internet. Förvaringsplats Vård- och omsorgsförvaltningen

3 -2, KPR 13:00 LEDAMÖTER Vård- och omsorgsnämnden Mona Modin Tjulin, S, ordförande Kultur- och fritidsnämnden Eva Marcusdotter, S Miljö- och samhällsnämnden Florian Stamm, MP PRO Astrid Eriksson PRO Inger Könberg PRO Gertrud Nygren SPF Evy Danielsson SPF Margaretha Mooe Helleren SKPF avd 30 Britt Wikman, vice ordförande SKPF avd 30 Eivor Hagström Vision sektion 31 Britt Hansson Vård- och omsorgsnämnden Magnus Rönnerfjäll, C, ersättare Kultur- och fritidsnämnden Maj-Britt Saltin, M, ersättare Miljö- och samhällsnämnden Lennart Ledin, L, tjänstgörande ersättare för Florian Stamm PRO Alvi Berglund, tjänstgörande ersättare för Astrid Eriksson PRO Inger Breil, ersättare PRO Bo Örjan Försth, ersättare SPF Sonja Lähetkangas, ersättare SPF Björn von Essen, ersättare Närvaro X X X X X X X X X X X X X

4 -2, KPR 13:00 SKPF avd 30 Jorunn Åhlberg, ersättare SKPF avd 30 Elisabeth Gustafsson, ersättare Vision sektion 31 Margareta Petterson, ersättare

5 1, KPR 13:00 PROTOKOLL 1 1 Uppföljning av användandet av höftskyddsbyxor Vård- och omsorgsnämnden beslutade vid sitt sammanträde i maj 2015 att kostnadsfritt erbjuda höftskyddsbyxor till personer som bor i särskilt boende och som har en bedömd fallrisk. Från och med januari 2017 erbjuds höftskyddsbyxor kostnadsfritt även till personer med bedömd fallrisk i ordinärt boende. Bakgrund Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Tillsammans med förgiftningsskador är fallolyckor den olyckstyp som ökar snabbast av alla olyckstyper. De flesta fallolyckorna sker i, eller omkring, bostaden. Vård- och omsorgsförvaltningen har tidigare genomfört ett projekt där personer vid särskilt boende, som hade hög fallrisk, erbjöds höftskyddsbyxor utan kostnad. Sjuksköterskor på särskilda boenden genomförde fallriskbedömningar och erbjöd de personer som hade fallrisk att prova höftskyddsbyxor. Enligt beräkningar har 80 % av de personer som bor vid särskilda boenden hög fallrisk. Antal höftfrakturer vid särskilda boenden i Östersunds kommun har tidigare varit i genomsnitt 20 stycken per år. Under projektperioden från maj 2014 till och med mars 2015 minskade antalet höftfrakturer i särskilt boende med 33 % jämfört med motsvarande period Samhällskostnaden för fallolyckor uppgick år 2012 till 24,6 miljarder kronor. Kostnaden för vård och rehabilitering av en höftfraktur är kronor. År 2013 var det 21 personer vid särskilda boenden i Östersunds kommun som drabbades av en höftfraktur. Det motsvarar en samhällskostnad på kronor. Höftskyddsbyxor skyddar mot höftfrakturer i 60 procent av fallen. Vård- och omsorgsförvaltningen har nu följt upp om höftskyddsbyxor har använts i den utsträckning som det var tänkt, sedan de började erbjudas till alla som bor på särskilt boende och har en bedömd fallrisk. Frågan är om användandet har lett till färre höftfrakturer. Susanne Hoflin, medicinskt ansvarig sjuksköterska vid Vård- och omsorgsförvaltningen, berättar om resultatet av uppföljningen. växel

6 1, KPR 13:00 PROTOKOLL 2 Resultatet av uppföljningen vid särskilda boenden fallhändelser har rapporterats under Vid 336 av dessa fallhändelser har personen burit höftskyddsbyxor. Totalt är det 18 höftfrakturer som är registrerade Vid ett av de tillfällena bar personen höftskyddsbyxor. Förskrivningen av höftskyddsbyxor har minskat sedan starten av projektet i maj Slutsatserna är att antalet höftfrakturer inte har minskat sedan projektstarten. Vid 336 fallhändelser har personerna burit höftskyddsbyxor. Det är rimligt att tro att några av dessa fallhändelser skulle ha resulterat i en höftfraktur. Antal fallhändelser visar att övervägande delen av personer som har fallit inte har använder höftskyddsbyxor. Diskussion En av rådets ledamöter undrar varför det inte är fler på särskilda boenden som använder höftskyddsbyxor. Susanne Hoflin svarar att de särskilda boendena får ersättning för att de ska kunna erbjuda höftskyddsbyxor, så det handlar inte om kostnaden. Men personalen har inte vant sig vid att de ska användas. Sedan är det inte säkert att de boende vill använda dem. En av rådets ledamöter säger att personalen på boendena behöver utbildning kring höftskyddsbyxor. Susanne Hoflin svarar att Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att jobba med att se till att personalen tänker på att det finns höftskyddsbyxor och börjar använda dem i arbetet. Lennart Ledin, L, frågar om det bara finns en konstruktionen på byxorna. Susanne Hoflin svarar att de tyvärr inte finns med blixtlås, men det finns lösa skydd som man kan stoppa i underbyxorna. Det fungerar dock inte lika bra som när de är insydda i byxorna. Eva Marcusdotter, S, undrar om byxorna fungerar även för dem som behöver inkontinensskydd. Susanne Hoflin svarar att det fungerar bra även för dem. Mona Modin Tjulin, S, säger att höftskyddsbyxorna är trånga och att det kan vara krångligt att byta dem. Det skulle kunna finnas ett lager med olika storlekar på varje boende. Personalen måste bli van med att använda dem. Det är synd att höftskyddsbyxorna inte används mer. Många skulle vilja ha ett par hemma när de ska gå ut på vintern, för att inte känna sig lika rädda växel

7 1, KPR 13:00 PROTOKOLL 3 för att ramla och slå sig. Det är glädjande att även personer som bor hemma och har hemtjänst kan erbjudas byxorna. De behöver inte betala för det. En av rådets ledamöter tror att kommunen tjänar på att förskriva höftskyddsbyxor samtidigt som det sparar känslomässigt lidande för enskilda. Mona Modin Tjulin, S, berättar att kommunen ofta får förslag om att dela ut broddar. Men höftskyddsbyxor kan vara viktigare för dem som har behov av det. De är dyra att köpa själv, cirka kronor, och man behöver minst två par. Det är bra om pensionärsorganisationerna kan sprida informationen om höftskyddsbyxorna så att fler efterfrågar dem. En av rådets ledamöter säger att även Region Jämtlands Härjedalen måste ta sitt ansvar, patienter borde få med sig höftskyddsbyxor hem när de lämnar sjukhuset. Mona Modin Tjulin, S, säger att det handlar om vems ansvar det är. Robert Brandt, biträdande förvaltningschef vid Vård- och omsorgsförvaltningen, säger att Region Jämtland Härjedalen ser nyttan med byxorna. Det har varit många fallolyckor under vintern. Personalen på Regionen kan hjälpa till att sprida information om höftskyddsbyxorna. växel

8 2, KPR 13:00 ON: 378/2... PROTOKOLL 1 Diarienr Projektet Trygg hemgång trygg tiden efter Inför 2017 har Vård- och omsorgsförvaltningen avsatt extra resurser för att patienter ska kunna lämna sjukhuset så fort de är utskrivningsklara. Det handlar om att snabbt kunna erbjuda den omvårdnad och trygghet som medborgarna behöver efter sjukhusvistelsen. Att patienter blir kvar på sjukhuset när de betraktas som medicinskt färdigbehandlade är ett problem som förekommer i hela landet. Nu arbetar Vårdoch omsorgsförvaltningen för att hitta långsiktiga lösningar. Bland annat anställer man fem nya distriktssköterskor inom hemtjänsten för att säkra upp en trygg hemgång för medborgare med omfattande medicinska behov. På så sätt kan fler återvända direkt hem, utan att först vara på ett korttidsboende. Susanne Hoflin, medicinskt ansvarig sjuksköterska vid Vård- och omsorgsförvaltningen, leder projektet som pågår under Hon har ett nära samarbete med Region Jämtland Härjedalen för att lösa problemen som uppstår med utskrivningsklara som blir kvar på sjukhuset. Projektet fokuserar på hur man snabbare ska kunna erbjuda varje kommuninvånare den omvårdnad och trygghet som krävs för att de ska kunna skrivas ut från sjukhuset. Det handlar även om att se på trygghetslösningar i hemmet för att undvika sjukhusinläggningar där det medicinska och sociala bäst kan tillgodoses i den enskildes hem. Ledorden för projektet lyder: jag får den vård och omsorg jag behöver, när jag behöver det och där jag behöver det. Susanne Hoflin berättar att Vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat i många år för att snabbare kunna ta emot utskrivningsklara personer från sjukhuset. Men nu görs det en rejäl satsning under ett år. Målet är att den enskilde ska uppleva trygghet, delaktighet och inflytande i sin livssituation vid utskrivning från sjuhuset och tiden efter. Utredningar visar att personer som snabbt kommer hem återhämtar sig snabbare än de som blir kvar på sjukhuset eller kommer till ett korttidsboende. Som projektledare är det Susanne Hoflin som samordnar allt arbete som rör trygg hemgång, korttidsboende och trygghet i hemmet. Till sin hjälp har hon tidigare kommundirektören Bengt Marsh som är anställd för att arbeta 20 procent i projektet. De kommer bland annat att titta på hur andra kommuner arbetar med utskrivningsklara för att få inspiration till vad Östersunds kommun kan förbättra.

9 2, KPR 13:00 ON: 378/2... PROTOKOLL 2 Diarienr Diskussion En av rådets ledamöter tycker att det känns bra att kommunen arbetar med detta. Lennart Ledin, L, berättar att han besökte Köpenhamn för 30 år sedan och då var det personal från kommunen som åkte till sjukhuset och träffade de som skulle skrivas ut. Han undrar hur Vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat fram till nu. Susanne Hoflin svarar att kommunen inte får tillräcklig information från sjukhuset och att patienter ibland skrivs ut för snabbt. Det finns ett väl inarbetat arbetssätt idag, men nu ska man titta på om andra kommuner arbetar på bättre sätt. Robert Brandt, biträdande förvaltningschef vid Vård- och omsorgsförvaltningen, säger att det idag finns ett vårdplaneringsteam som träffar de som ska skrivas ut från sjukhuset. Det som har förändrats på senare år är att sådant som man tidigare låg på sjukhuset för i en vecka är man idag bara på sjukhuset för en dag. Därför måste kommunen hitta effektivare sätt att arbeta på. Vård- och omsorgsförvaltningen måste säkerställa att man arbetar på ett tryggt och säkert sätt. Det är ett gemensamt ansvar som kommunen har tillsammans med Regionen. Mona Modin Tjulin, S, säger att bara för att man har varit på sjukhuset behöver det inte betyda att kommunen har ansvaret när personen kommer hem. Om det är en person som exempelvis inte har hemtjänst är det Regionen som har ansvaret. En av rådets ledamöter tycker att det är bra att kommunen har anställt fler distriktssköterskor inom hemtjänsten. I en annan kommun har man utökat antalet undersköterskor. Där har personer som kommer hem från sjukhuset extra stöd av undersköterskor för att på ett tryggt sätt ta reda på vad personen behöver hjälp med. Det handlar alltså om en utökad närvaro i hemmet, vilket skapar trygghet. Robert Brandt säger att det låter som Ronneby kommun. De har ett hemtagningsteam med undersköterskor på plats fram till klockan I Östersunds kommun finns det redan idag personal som tar emot personer dygnet runt. I Susanne Hoflins uppdrag ingår också att omvärldsbevaka och ta vara på bra exempel. En av rådets ledamöter säger att Regionen ibland skriver ut patienter sent på eftermiddagar och då kan det vara svårt för kommunen att hinna få fram tillräckligt med resurser för att ta emot personen.

10 2, KPR 13:00 ON: 378/2... PROTOKOLL 3 Diarienr En annan av rådets ledamöter påpekar att det sällan pratas om taxichaufförer i de här sammanhangen. De skjutsar ofta hem personer från sjukhuset och de behöver ha mer information än de får. Susanne Hoflin tackar för bra synpunkter. Hon har redan tittat på cirka 40 andra kommuner för att se hur de arbetar och en del av dem har hemtagningsteam. Men Östersunds kommun måste se till de förutsättningar som finns här och det är svårt att ta någon annan kommuns arbetssätt rakt av. En av rådets ledamöter säger att det är bra att det här arbetet har startat. Det finns många medborgare som kan berätta om hur det har fungerat att bli utskriven från sjukhuset. Mona Modin Tjulin, S, säger att medborgarperspektivet absolut ska finnas med i arbetet. Hon berättar att hon själv har jobbat en natt i hemtjänsten och att det var nyttigt. Hon har även varit på Biståndsenheten där hon var med vid en vårdplanering. Det var mycket folk som närvarade vid vårdplaneringen och medborgaren var i en utsatt situation. I det här fallet behövde medborgaren mycket stöd i vardagen efter att ha kommit hem från sjukhuset. Medborgaren var orolig och anhöriga var oroliga. Efter att ha kommit fram till att medborgaren skulle få många besök av hemtjänsten, både på dagen och på natten, var de imponerade över vilken hjälp de kunde få. Det är viktigt att vi berättar att man kan få hjälp hemma, inte bara på korttidsboende eller särskilt boende. Vi jobbar med individens behov i centrum. En av rådets ledamöter säger att det har stått i tidningarna att hemtjänstpersonalen är stressade, vilket är oroväckande. Mona Modin Tjulin, S, säger att det är viktigt att titta på arbetssituationen för personalen i hemtjänsten. Det är viktigt för att personalen ska vilja, och kunna, vara kvar i arbetet. Men medborgarna som har hemtjänst är väldigt nöjda. Enligt den senaste mätningen är 93 procent nöjda, och det skulle de inte vara om personalen utstrålade så mycket stress som det står om i tidningarna. Personalen gör ett fantastiskt jobb även om de är hårt pressade. Vård- och omsorgsnämnden har höjt ersättningen till hemtjänsten och gett dem mer pengar för att de ska kunna få ihop ekonomin. Men det handlar även om att de måste ha rätt arbetssätt. En av rådets ledamöter säger att det är svårt för personalen att vara så minutstyrda som de är idag. Mona Modin Tjulin, S, säger att det är viktigt att lita på personalen. Men det kan också vara bra att kunna se om personalen verkligen har varit hemma hos en person. Vård- och omsorgsnämnden vet att det är stressigt för personalen och att de blir stressade av att se exakt hur många minuter de ska vara hemma hos varje person.

11 2, KPR 13:00 ON: 378/2... PROTOKOLL 4 Diarienr Mona Modin Tjulin, S, berättar att det i tv-programmet Sveriges bästa hemtjänst fanns ett äldre par som hade mycket olika personal hemma hos sig. Enhetschefen tog tag i detta och pratade med schemaläggarna. De jobbade med detta och de fick ner antalet personer som besökte paret. Systemen behöver alltså inte vara dåliga, men de kan användas på olika sätt. I och med att hemtjänsten nu har fått mer pengar finns det möjlighet för personalen att få arbetsro. Det är väldigt stressande för cheferna och personalen att deras budget inte går ihop. Nu kan de få ihop ekonomin och vi ser att sjukskrivningarna sjunker. En av rådets ledamöter föreslår att hemtjänstpersonal, och även schemaläggare, bjuds in till för att ha en dialog om deras arbetssituation. Robert Brandt, biträdande förvaltningschef vid Vård- och omsorgsförvaltningen, säger att det är olika vad man ser. Från början var problemet att hemtjänstpersonalen bar på en massa nycklar. För att lösa det införde man så kallade Phonirolås. Med dem kan personalen låsa upp dörrar med mobilen och då loggas det samtidigt exakt när de kommer hem till en person och när de går därifrån. Det är det som många nu upplever som stressande.

12 3, KPR 13:00 ON: 432/2... PROTOKOLL 1 Diarienr Vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetsrapport 2016 Vård- och omsorgsförvaltningen hämtar varje år in uppgifter från samtliga verksamheter och utförare för att följa upp hur kvalitetskraven i uppdragsbeskrivningar och förfrågningsunderlag följs. Insamlingen av uppgifter till rapporten sker på flera olika sätt. Det har genomförts en brukarrevision, enkäter har skickats ut och uppgifter har samlats in från nationella undersökningar och register. Vård- och omsorgsförvaltningens Uppdragsenhet har även genomfört granskningar vid olika enheter. Dessutom har Uppdragsenheten tittat på synpunkter, klagomål och avvikelser som har kommit in under Uppdragsenheten har sammanställt alla uppgifter i en kvalitetsrapport för Magnus Zingmark, forsknings- och utvecklingsansvarig vid Vårdoch omsorgsförvaltningen, berättar om arbetet med kvalitetsrapporten. Rapporten finns publicerad på kommunens hemsida under rubrikerna: Kommun och politik/kvalitet och resultat/kvalitetsredovisning. Kvalitetsrapporten som finns publicerad på hemsidan är en detaljerad, digital version. Inom några veckor kommer det även att tryckas upp en kortare version. Syftet och insamling av uppgifter Syftet med kvalitetsrapporten är att ge medborgare, förtroendevalda och Vård- och omsorgsnämndens olika utförare en överblick över kvaliteten i de olika verksamheterna. Rapporten kan även användas som en del i verksamheternas planering av fortsatta utvecklingsarbeten. Kvalitetsrapporten bygger på ett omfattande uppföljningsarbete som har skett under hela året. Det är 18 olika verksamheter som har följts upp och finns med i rapporten. Det har använts många olika metoder för att samla in uppgifter. Underlag till rapporten har samlats in genom: Enkäter till enheterna Granskningar Uppgifter från enheter (Biståndsenheten) Brukarrevision (inom boendestöd) Socialstyrelsens brukarundersökning Nationella register (Senior alert och Palliativa registret) Avvikelser Synpunkter och klagomål

13 3, KPR 13:00 ON: 432/2... PROTOKOLL 2 Diarienr Uppföljning av Vård- och omsorgsnämndens mål Vård- och omsorgsnämnden har haft tre mål som förvaltningen har följt upp i kvalitetsrapporten. Målen var att: 95 % av alla medborgare skulle göras delaktiga i utformningen av sina genomförandeplaner. 91 % skulle vara ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. 83 % skulle vara ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende. Uppföljningen visar att: Målet med delaktighet i genomförandeplaner är delvis uppnått. Inom hemtjänsten uppfyller 15 av 18 enheter kravet bra eller mycket bra. Inom särskilt boende uppfyller 14 av 21 enheter kravet bra eller mycket bra. 80 % av LSS-bostäderna uppfyller kravet i stor omfattning eller alltid. Inom daglig verksamhet är det en hög grad av delaktighet. Inom hemtjänsten är 93 % ganska eller mycket nöjda. Inom särskilt boende är 75 % ganska eller mycket nöjda. Resultatet av Socialstyrelsens brukarundersökning visar att Östersunds kommun ligger över snittet i riket på i princip alla frågor inom hemtjänsten. Inom särskilt boende ligger Östersunds kommun något under snittet. Antalet rapporterade avvikelser ökar inom hemtjänsten, vilket är positivt, eftersom fler hemtjänstgrupper har blivit bättre på att rapportera. Avvikelserna handlar främst om uteblivna läkemedel. Framöver räknar man med att det blir färre avvikelser kring läkemedel eftersom personalen har fått ett teknikstöd kring detta. Personalen blir nu påmind via mobilen om att de ska komma ihåg att dela ut medicin när de är hemma hos enskilda. Inom särskilt boende är det 57 % av de boende som har svarat på enkäten, trots att den har skickats ut till alla. Svarsfrekvensen är ungefär lika hög i andra kommuner i Sverige och Östersunds kommun sticker inte ut på något vis. Vård- och omsorgsnämndens mål för aktiviteter på särskilda boenden var att det skulle vara minst tre aktiviteter per vecka. 18 av 21 boenden har uppnått målet. 51 % av de som bor på särskilt boende är nöjda med aktiviteterna som erbjuds på boendet. 34 % besvarade enkäten själv eller tillsammans med någon annan. Diskussion Eva Marcusdotter, S, undrar vad det är för enkät som har skickats ut till anhöriga till personer som bor på särskilda boenden.

14 3, KPR 13:00 ON: 432/2... PROTOKOLL 3 Diarienr Mona Modin Tjulin, S, svarar att det är Socialstyrelsens brukarundersökning som skickas ut. Robert Brandt, biträdande förvaltningschef vid Vård- och omsorgsförvaltningen, känner inte till att förvaltningen skickar ut några enkäter. Han tar med sig frågan och kollar upp det. Mona Modin Tjulin, S, säger att förvaltningen gör kvalitetsuppföljningar varje år på de särskilda boendena. Det kan vara så att något boende gör egna enkäter. Lennart Ledin, L, frågar varför inte 100 % av de som har hemtjänst eller särskilt boende ska vara nöjda. Den ambitionen måste man ha. Mona Modin Tjulin, S, svarar att det inte är rimligt att 100 % ska vara nöjda. Däremot kan man ha den ambitionen. Målen ska vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). Lennart Ledin, L, problemet är att om målet inte är att 100 % ska vara nöjda så kommer man aldrig att uppnå det. Robert Brandt, biträdande förvaltningschef vid Vård- och omsorgsförvaltningen, säger att det är årliga mål. Det är inte mål 10 år framåt. Vi har högt ställda ambitioner och man kan ha andra, långsiktiga mål. En av rådets ledamöter undrar varför förvaltningen redovisar målet om delaktighet i genomförandeplaner i enheter och inte i procent. Magnus Zingmark svarar att det inte finns någon tanke bakom det. Det beror på hur uppgifterna har samlats in och sammanställts. Pensionärsrådet har lyft många bra frågor. Det gäller att ställa rätt frågor vid uppföljningar, och att sammanställa svaren på ett bra sätt. Mona Modin Tjulin, S, säger att om det hade varit en procentsats hade det sett ut som att det var ganska lika på alla enheter. Nu kan vi se att det rör sig om tre enheter. När det gäller målet med delaktighet i genomförandeplaner så mäts det genom att titta på hur många enheter som har kryssat i en ruta i verksamhetssystemet om att en person har varit delaktig när genomförandeplanen upprättades. Det kan vara många som missar att kryssa i den rutan, vilket gör att statistiken blir missvisande. Mona berättar att det inom särskilt boende skiljer sig åt mellan boenden som drivs i privat regi och de som drivs i kommunal regi. Det är fler som är nöjda som bor på boenden i kommunal regi. Det är viktigt att Vård- och omsorgsnämnden håller koll på kvaliteten i alla boenden och ser över vad som kan göras för att fler ska bli nöjda.

15 3, KPR 13:00 ON: 432/2... PROTOKOLL 4 Diarienr Mona Modin Tjulin, S, tycker att det är bra att det har gjorts många riskbedömningar kring fall, trycksår och undernäring. Det är viktigt att göra bedömningarna innan fallen sker. Inom Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar det många undersköterskor och få vårdbiträden utan utbildning. Det gör att personalen är kompetent och kan föra resonemang med exempelvis arbetsterapeuter och fysioterapeuter. En av rådets ledamöter undrar om det har gjorts någon uppföljningar kring hur många läkemedelsgenomgångar som har gjorts. Många mediciner ger en ökad fallrisk. Magnus Zingmark säger att det finns siffror på det men han har dem inte med sig. Eva Marcusdotter, S, frågar vad som definierar en aktivitet på ett särskilt boende. Magnus Zingmark svarar att det är en bra fråga. Han kan inte svara på hur väl det är definierat. Mona Modin Tjulin, S, säger att religiösa aktiviteter inte räknas. Det ska vara gruppaktiviteter för alla boende. Hon berättar att några ledamöter i Vård- och omsorgsnämnden och några tjänstemän från förvaltningen har varit på ett studiebesök vid ett boende i Stockholm. Enhetschefen på boendet sa då att de anhöriga hade höga krav på aktiviteter för de boende. Men de boende själva hade inte orken att vara med på en massa aktiviteter. Man kan fråga sig om det är de boende eller anhöriga som har svarat på enkäten i Östersund när det är 51 % som är nöjda med aktiviteterna. Vård- och omsorgsnämnden är intresserad av att veta vad de boende tycker, inte anhöriga. Däremot är det viktigt att anhöriga får veta vilka aktiviteter som finns för att de inte ska bli missnöjda. Det kan vara bra om boendena skickar ut veckobrev eller månadsbrev till anhöriga. Eva Marcusdotter, S, säger att Vård- och omsorgsnämnden borde definiera vad en aktivitet är. Det ska inte vara att passivt titta på TV. Det borde vara att göra något stimulerande tillsammans med andra. Sedan kan det vara bra om det exempelvis finns anslagstavlor på boendena där anhöriga kan läsa om vilka aktiviteter som finns. En av rådets ledamöter frågar om det kan vara så att de som bor på särskilt boende inte har råd att göra de aktiviteter som de skulle vilja göra. Magnus Zingmark svarar att frågan som ställdes i enkäten handlade om de aktiviteter som erbjuds på boendena, och de kostar inget. En av rådets ledamöter säger att det är viktigt att alla människor skriver ner sin levnadsberättelse innan man blir för gammal. Alla kan drabbas av något som gör att man inte kan förmedla vad man exempelvis tycker om att göra

16 3, KPR 13:00 ON: 432/2... PROTOKOLL 5 Diarienr eller äta. Om man då redan har skrivit ner det innan får man det bättre när man väl kommer till ett boende eller liknande. Robert Brandt, biträdande förvaltningschef vid Vård- och omsorgsförvaltningen, säger att förvaltningen jobbar med levnadsberättelser. I Skottland arbetar man med detta i ett tidigt skede vilket har gjort att personer som behöver hjälp har blivit lugnare och mer nöjda. Mona Modin Tjulin, S, säger att det är färre personer som arbetar inom Vård- och omsorgsförvaltningen som är sjukskrivna nu. På särskilda boenden har det anställts en person som arbetar med vårdnära servicetjänster. De behöver inte ha någon vårdutbildning och hjälper till med exempelvis städning och tvätt. Det gör att övrig personal på boendet kan ägna sig åt andra saker, som exempelvis aktiviteter för de boende, och känner sig mindre stressade. Mona berättar att Vård- och omsorgsnämnden har avsatt utvecklingsmedel som särskilda boenden kan söka och många har använt dem på ett bra sätt. Det finns utvecklingsmedel även i år som olika verksamheter inom förvaltningen kan söka. Östersunds kommun måste spara pengar men nämnden vill behålla utvecklingspengarna så länge det går. En av rådets ledamöter undrar om det finns trådlös uppkoppling (wifi) på alla särskilda boenden. Mona Modin Tjulin, S, svarar att det finns på alla boenden.

17 4, KPR 13:00 PROTOKOLL 1 4 Val av vice ordförande och annonsansvarig 2017 Enligt s reglemente utser rådet inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande bör utses bland de kommunalt förtroendevalda och vice ordförande bland representanterna för pensionärsorganisationerna. Ordförande har valts för hela mandatperioden men vice ordförande väljs för ett år i taget. På så vis kan uppdraget alternera bland de representerade organisationerna. Vice ordförande föreslås även utses till annonsansvarig under samma period. Inför de öppna beredningsmötena annonserar utsedd ledamot i dagstidningarna under "Föreningsnytt". Östersunds kommun betalar annonskostnaden. s beslut Britt Hansson väljs till vice ordförande och annonsansvarig för Kommunala pensionärsrådet under år Beslutet skickas till Administratör för förtroendemannaregistret, Kommunledningsförvaltningen

18 5, KPR 13:00 PROTOKOLL 1 5 Val av ersättare till matrådet Vård- och omsorgsnämnden har ett matråd med syfte att föra dialog kring matfrågor för brukare i ordinärt boende och särskilt boende. I matrådet ingår två politiker från Vård- och omsorgsnämnden, två representanter från och en representant från Tillgänglighetsrådet. I rådet ingår även representanter från de olika köken som levererar mat till verksamheten, representanter från de olika utförarna samt representanter från Vård- och omsorgsförvaltningen. Vård- och omsorgsnämnden har utsett ersättare till matrådet och föreslår att gör samma sak. I dagsläget har pensionärsrådet utsett två ledamöter till matrådet som träffas två gånger per år. Det är Vård- och omsorgsförvaltningen som bjuder in till mötena. För att säkerställa att pensionärsrådet alltid har minst en representant i matrådet behöver man även utse två ersättare under resterande del av mandatperioden. s beslut Inger Breil och Britt Wikman väljs till ersättare i matrådet under resterande del av mandatperioden. Beslutet skickas till Administratör för förtroendemannaregistret och sammankallande handläggare vid Vård- och omsorgsförvaltningen

19 6, KPR 13:00 PROTOKOLL 1 6 Information om Patientnämnden Harriet Jorderud, ordförande i Patientnämnden i Jämtlands län, besöker för att informera om deras verksamhet. Patientnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare och sammanträder sex gånger per år. Nämnden är en fristående enhet som inte är knuten till någon vårdverksamhet, även om de rent organisatoriskt finns under fullmäktige i Region Jämtland Härjedalen. Rent fysiskt sitter de på Prästgatan, mitt i Östersunds centrum. Patientnämndens roll Enligt lag ska alla vårdgivare som har en offentlig finansiering ha en patientnämnd. I Jämtlands län har kommunerna och Region Jämtland Härjedalen en gemensam patientnämnd. Nämndens uppgift är att stötta patienter som vänder sig dit och vill ha råd eller hjälp att föra en dialog med vårdgivaren. Personer kan vända sig till Patientnämnden om de inte är nöjda med vården som de har fått. Nämnden behandlar ärenden som är principiellt viktiga och sammanfattar tendenser utifrån de klagomål och synpunkter som kommit in. Dessa förs sedan vidare till ledningen för hälso- och sjukvården. Patientnämnden bidrar till verksamhetsutveckling hos vårdgivarna eftersom de ger dem information om klagomål som har kommit in. Dialogen mellan patient, vårdgivare och andra myndigheter är mycket viktig. Patientnämnden kan föra en dialog med vårdgivaren efter att de har fått in ett klagomål. Patientnämnden har stark sekretess och inget klagomål som kommer in till dem sprids vidare om inte personen som lämnat klagomålet själv vill det. Patientnämnder är de största mottagarna av klagomål i Sverige. Patientnämnden har ett kansli med tre handläggare. De gör inga utredningar eller medicinska bedömningar. Däremot gör de omfattande handläggningar av klagomål som har kommit in. Nämnden kan även hjälpa till med kontakter med försäkringsbolag eller hjälpa till med skrivningar till Inspektionen för vård och omsorg. Personcentrerad klagomålshantering Många patienter dör på grund av felbehandling. Omkring 10 procent av vårdens resurser går åt till skador som orsakats av vården själv. Det kostar

20 6, KPR 13:00 PROTOKOLL 2 cirka 10 miljarder kronor om året. Men antalet vårdskador minskar enligt en utredning som Sveriges Kommuner och Landsting har gjort. Ett ändamålsenligt klagomålssystem bidrar till ökad patientsäkerhet och det ska utgå från patienternas behov. Det är viktigt att återupprätta förtroendet för vården och använda resurserna på ett bra sätt. En personcentrerad klagomålshantering handlar om att utgå från patienternas upplevelser för att förstå hur vårdgivaren på bästa sätt ska bemöta klagomålet. Det gäller att ta reda på vad patienten vill uppnå med sitt klagomål. Många vill att det ska bli ett lärande för vårdgivaren, men en del vill gå vidare till andra myndigheter. Patientnämnden kan bara ge råd och förslag till förbättringar hos vårdgivare de ger inte några förelägganden. Vårdgivare måste försöka förebygga klagomål, framförallt genom bra information och ett bra bemötande. Det är också viktigt att patienten får vara delaktig i vården. Vårdgivare behöver ha en dialog med patientföreningar i sitt dagliga arbete. Det blir mer och mer teknik inom vården samtidigt som det sker en förskjutning från fokus på läkarna till fokus på patienterna. En annan skillnad är att man inte längre blir kallad till sjukhuset, utan man får en inbjudan. Det har också skett en förskjutning från upptagningsområden till valfrihet. Detta ställer krav på information och ett nytt förhållningssätt till patienten. Vanliga klagomål År 2016 rörde de flesta klagomålen som kom in till Patientnämnden vård och behandling. Det var få ärenden som rörde omvårdnad, vilket är de klagomål som brukar röra kommunernas verksamhet. Det område som fick näst mest klagomål var kommunikation. Men antalet klagomål på kommunikation och bemötande har minskat något det senaste året. Inom Region Jämtland Härjedalen har man arbetat med dessa områden, bland annat genom en webbutbildning för personalen. Det tredje vanligaste området för klagomål är organisation och tillgänglighet. Det handlar mycket om att vårdgivaren inte är tillgänglig via telefon. Andra återkommande klagomål rör bristande information eller bristande ansvarstagande när flera myndigheter är involverade. Många patienter vill ha en person som de kan vända sig till, istället för att själva behöva sköta kontakten med flera olika myndigheter. Behov av stödpersoner inom psykiatrin En av Patientnämndens uppgifter är att utse stödpersoner till patienter inom psykiatrin. Det behövs fler stödpersoner och de som är intresserade av att bli stödpersoner är alltid välkomna att höra av sig.

21 6, KPR 13:00 PROTOKOLL 3 Så får du kontakt med Patientnämnden Det går att kontakta Patientnämnden via mejl, telefon, besök eller e-tjänsten Mina vårdkontakter. Patientnämnden är däremot inte aktiv på sociala medier och kommunernas hemsidor. De arbetar för att förbättra detta. Personer som vänder sig till Patientnämnden Det är något fler kvinnor än män som hör av sig till Patientnämnden. De flesta är äldre. Men nämnden har fått i uppdrag att få mer kontakt med nyblivna svenskar. Patientnämnden hoppas att de kan nå fler målgrupper, framför allt unga, genom att bli mer närvarande på sociala medier. Diskussion Eva Marcusdotter, S, undrar hur Patientnämnden bidrar till verksamhetsutveckling hos vårdgivarna. Harriet Jorderud svarar att alla ärenden återförs till vårdgivaren. Patientnämnden kan lämna synpunkter och åsikter kring ärendena vilket förhopningsvis leder till att bristerna inte upprepas. Nämnden tittar även på grupper av ärenden och sammanställer statistik kring klagomålen. Lennart Ledin, L, säger att det antagligen finns ett stort mörkertal kring hur många som har blivit dåligt bemötta. Det är viktigt att människor vet att ni arbetar under sekretess. Harriet Jorderud säger att det är många som inte vill att Patientnämnden ska föra deras klagomål vidare. Många känner sig underlägsna vårdgivaren. Inom kommunen är medborgarna ännu närmare vårdgivaren och kan vara rädda för att de ska få sämre vård om deras klagomål framförs till kommunen. Det går att kontakta Patientnämnden även om man inte vill att ärendet ska föras vidare. En av rådets ledamöter undrar om det är många som klagar på att de inte får komma in till sjukhuset sedan de slog ihop två avdelningar på medicinenheten. Harriet Jorderud svarar att de inte har sett någon sådan ökning. Däremot finns det en del personer som tycker att de skulle ha fått vård på en annan enhet än där de fick vård. Lennart Ledin, L, säger att medicinenheten arbetar på ett annat sätt nu, vilket bidrar till en högre patientsäkerhet. Han undrar om Patientnämnden har mandat att skicka ärenden vidare till Inspektionen för vård och omsorg.

22 6, KPR 13:00 PROTOKOLL 4 Harriet Jorderud svarar att patienten själv måste göra en anmälan, men nämnden kan däremot hjälpa till med att skriva anmälan. Inspektionen för vård och omsorg tar dock bara upp de allra svåraste fallen där en person har fått bestående men eller avlidit. En av rådets ledamöter har själv varit i kontakt med Patientnämnden och har fått ett mycket bra bemötande. Eva Marcusdotter, S, frågar hur gamla de som vänder sig till Patientnämnden är. Hon undrar också om de som vänder sig till Patientnämnden blir nöjda. Harriet Jorderud svarar att nämnden har blivit granskad och att de allra flesta är nöjda. Det finns några som klagar på att det är svårt att få tag på Patientnämnden via telefon och att det inte finns kontaktuppgifter till nämnden på kommunernas hemsidor. De flesta som vänder sig till nämnden är unga kvinnor eller män i åldern år. Mona Modin Tjulin, S, säger att det är bra om kan sprida informationen om att Patientnämnden finns och att det behövs fler stödpersoner i alla åldrar. Östersunds kommun behöver också kontaktpersoner och gode män. Harriet Jorderud säger att stödpersoner får utbildning och god insikt i psykiatrins område. En stödperson ska inte vara någon som är medicinskt kunnig, utan det ska vara en kamrat. Harriet Jorderud tipsar om ett filmklipp från Landstinget i Kalmar län som handlar om bemötande:

23 7, KPR 13:00 PROTOKOLL 1 7 Kontant betalning i parkeringsautomater Föreningen SPF Seniorerna Östersund har lämnat ett uttalande till Kommunala pensionärsrådet. De vill att det även fortsättningsvis ska gå att betala med kontanter i parkeringsautomater i Östersunds kommun. Bakgrunden är att Miljö- och samhällsnämnden har beslutat att det från och med sommaren 2017 endast ska gå att betala med kort eller via SMS i parkeringsautomaterna. SPF Seniorerna Östersund menar även att Miljö- och samhällsnämnden borde ha haft samråd med innan de fattade beslut om betalmedlen i parkeringsautomaterna. De vill att pensionärsrådet ska framföra ett krav på att beslutet ska omprövas. Diskussion Mona Modin Tjulin, S, föreslår att ordförande och vice ordförande (presidiet) i tar fram ett förslag till beslut till nästa sammanträde med rådet. Pensionärsrådet tycker att det är ett bra förslag och ger presidiet i uppdrag att ta fram ett förslag till beslut till nästa sammanträde. En av rådets ledamöter tycker att fler nämnder i kommunen behöver se beslutet som rådet kommer att fatta vid nästa sammanträde. Att beslut som det här med parkeringsautomaterna fattas utan att pensionärsrådet har rådfrågats tyder på att rådet inte används som det ska. Den här typen av frågor ska lyftas eftersom det rör pensionärer. Kommunen arbetar ju med att bli en åldersvänlig stad. Lennart Ledin, L, säger att han kommer att ta med sig den här frågan till Miljö- och samhällsnämnden, som han representerar. Han säger att när beslutet om parkeringsautomaterna fattades var det diskussioner kring kostnaden för att bygga om automaterna så att de skulle passa de nya mynten. Mona Modin Tjulin, S, tycker att det är bra att Lennart Ledin tar med sig frågan till Miljö- och samhällsnämnden. Hon bekräftar också att kommunen har påbörjat arbetet med att bli en åldersvänlig stad. Vård- och omsorgsnämnden vill att kommunen ska ansöka om att gå med i nätverket Agefriendly Cities and Communities, som är ett globalt nätverk för åldersvänliga städer och samhällen. Mona förklarar att det är Kommunstyrelsen som kan fatta beslut om att kommunen ska gå med i nätverket, och där har det varit diskussioner om

24 7, KPR 13:00 PROTOKOLL 2 det är bra för Östersunds kommun att vara med i det. Det finns massor av nätverk som kommunen skulle kunna gå med i. Alla förvaltningar behöver arbeta för att Östersund ska bli en åldersvänlig stad. Om kommunen redan hade varit med i nätverket kanske Miljö- och samhällsnämnden hade fört ett annat resonemang kring betalmedel i parkeringsautomater. Eva Marcusdotter, S, säger att hon ska påminna Kultur- och fritidsnämnden om att är ett viktigt samrådsorgan. Mona Modin Tjulin, S, poängterar att uttalandet om parkeringsautomaterna kommer från SPF Seniorerna Östersund. Det är alltså inte Kommunala pensionärsrådets synpunkter. Pensionärsrådet kommer att enas kring ett yttrande vid nästa sammanträde.

25 8, KPR 13:00 PROTOKOLL 1 8 Övriga frågor Publicering av protokoll på Östersunds kommuns hemsida Vid det öppna beredningsmötet framkom synpunkter på att det är svårt att hitta s protokoll på hemsidan. Dessutom är de svåra att läsa och skriva ut eftersom det bara går att se ett ärende i taget. De två senaste protokollen kommer från och med nu att publiceras i PDFformat på s sida på Östersunds kommuns hemsida. s utbildningsdag Den 23 mars har en utbildningsdag och rådet diskuterar innehållet i programmet. Boulebana inomhus Kultur- och fritidsförvaltningen utreder just nu möjligheten för kommunen att tillsammans med föreningar driva en boulebana inomhus. Ärendet kommer att lyftas för beslut i Kultur- och fritidsnämnden i mars 2017, och sedan är det Kommunstyrelsen som fattar det slutgiltiga beslutet i frågan. Bostadsrätter i tidigare servicehus i Lugnvik Under det öppna beredningsmötet ställdes det frågor kring de bostadsrätter i Lugnvik som tidigare ingick i servicehuset. Det dåvarande servicehuset bestod av 32 bostadsrätter som kommunen ägde. I september 2011 beslutade Vård- och omsorgsnämnden att servicehuset skulle läggas ner och lägenheterna skulle antingen säljas eller övergå till annan kommunal verksamhet. Frågorna som ställdes på beredningsmötet handlade om vilka personer som har erbjudits en bostad i det tidigare servicehuset. I Vård- och omsorgsnämndens beslut från 2011 står det att om en försäljning var aktuell skulle lägenheterna säljas i takt med att de blev lediga. Det var i första hand personer i kommunens seniorkö som skulle erbjudas lägenheterna. Därefter skulle personer över 65 år erbjudas lägenheterna genom annonsering i lokalpressen. Om det inte fanns några intressenter ur dessa kategorier skulle lägenheterna erbjudas på den öppna marknaden. Idag används större delen av lägenheterna till seniorbostäder. 4 lägenheter används som LSS-bostäder och 4 används till sociala ändamål. Vård- och omsorgsnämndens kvalitetspris 2017 Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att dela ut ett kvalitetspris även år Summan är kronor och priset delas ut vid nämndens samman-

26 8, KPR 13:00 PROTOKOLL 2 träde i december. har utsett en ordinarie ledamot och en ersättare till kvalitetsprisjuryn som sitter med där hela mandatperioden.