Nyheter från SVAR! Boskapslängder och andra längder.

Transkript

1 Nr Nyheter från SVAR! Boskapslängder och andra längder. Boskapslängder som täcker åren 1630 till 1642 är ett kompletterande skattematerial som täcker perioden mellan Landskapshandlingarna ( ) och Mantalslängderna ( ). Dessa är nu skannade och publicerade på SVAR. Den viktigaste källan till 1500-talets lokala och regionala förhållanden är landskapshandlingarna. Landskapshandlingarnas räkenskaper från vasatidens fogdar innehåller också räkenskaper från städer, fisken och bergsbruk samt olika slag av kyrkliga räkenskaper. Längden 1629 för Närke och Värmland innehåller ex.: 5:1. Karlstads stad, Karlstads tingslag och Jösse hd i Västersysslet. 5:2. Grums, Gillbergs, Näs och Nordmarks hd i Västersysslet Filipstads stad, Nyeds, Ölme, Väse, Visnums, Kils, Älvdals och Fryksdals hd samt bergslag i Östersysslet. 5:4. Örebro stad, Örebro, Glanshammars, Askers, Sköllersta, Kumla, Hardemo, Grimstens och Edsbergs hd samt Lekebergslagen i Närke. 5:5. Noraskogs och Lindes bergslag samt Fellingsbro hd, Västmanland. 5:6. Västersysslet, Östersysslet, Närke och västra Västmanland. Kvarntull. Mikrofilm: CD 151. Nedan bergsmannen Mats Persson i Hedkärra/Skrikbo som redovisas i efterföljande artikel hade han 1 häst, 4 kor. 1 kviga och 5 getter. Utsäde 1 fjärding? Disponibelt nr

2 DIS-Bergslagen adress, lokal, funktionärer m.m. Adress: DIS-Bergslagen Ekevägen 2 B, Västerås Internet: Styrelsen: Brage Lundström, ordförande Södra Allégatan 20, Västerås. Tel e-post: ordforande@dis-bergslagen.se Elsmarie Strömberg, sekreterare Kristinagatan 16, Västerås. Tel e-post: elsmarie.stromberg@glocalnet.net Gerd Svensson, kassör Svärdsliljegatan 11 B, Västerås. Tel Mobil: e-post: r.gerd.svensson@spray.se Boine Nurmi, ledamot Ekevägen 2B, Västerås. Tel e-post: boine.r@nurmi.nu Jan Wallin, ledamot Eklundavägen 18, Örebro. Tel e-post: g-j.wallin@telia.com Åke Dahlqvist, suppleant Gulsparvsvägen 3, Köping. Tel e-post: ake.dahlqvist@koping.net Christer Hamré, suppleant Bomansgatan 30 B, Västerås. Tel e-post: ch.hamre@tele2.se E-post: styrelsen@dis-bergslagen.se Faddrar: DISGEN för PC, Bengt Hammarström Villagatan 19, Karlskoga. Tel e-post: b.hammarstrom@telia.com Jan Wallin Eklundavägen 18, Örebro. Tel e-post: g-j.wallin@telia.com Gunnar Jonsson Älvhagsgatan Säffle e-post: dis707@kilagenealogen.se DISGEN för Macintosh, Sven Olby Ragnaröksgatan 12, Västerås. Tel e-post: sven.olby@telia.com HOLGER för PC, Kenneth Mörk Bergslagsgatan 17 D, Sala. Tel e-post: kmsala@sheab.net Ortansvariga: Dalarna: Karlskoga: Vakant, Bengt Hammarström, se under Faddrar Örebro: Jan Wallin, se under Styrelsen KAK: Åke Dahlqvist, se under Styrelsen Västerås: Brage Lundström, se under Styrelsen Södermanland: Göran Thomasson, Karlstad: Sala: Bosätervägen 3, Eskilstuna e-post: g.thomasson@telia.com Kjell Hasselroth Stor Ingmars väg 13, Karlstad kjell.hasselroth@comhem.se Gun Utterström Granvägen 7, Sala gun.utt@telia.com Övriga funktioner: Disbytombud: Boine Nurmi, disbytombud.b@nurmi.se Adress: Se ovan Disbytombud: Kerstin Malm kegubi.malm@telia.com Adress: Lärkvägen 4, Örebro Tel DISPONIBELT Medlemsblad för DIS-Bergslagen. Alla bidrag till bladet mottages tacksamt, det kan gälla intressanta saker som du stött på i din forskning, DISGEN-tips etc. Skicka in dina bidrag till: redaktören@dis-bergslagen.se Webbmaster: Leif Svensson, Redaktör: Brage Lundström, Bitr. redaktör: Leif Svensson, leif@dis-bergslagen.se se under Styrelsen se Webbmaster Skribenter och medverkande i framtagandet av detta nummer är: Göran Thomasson, Jan Wallin och Brage Lundström. Ansvarig utgivare: Brage Lundström. 2 Disponibelt nr

3 Sedan föregående krönika har vi inom Dis-Bergslagen varit värd för Dis årsmöte, som för första gången på flera år förlagts utanför Linköping. Vi gjorde väl ingen jättesuccé men inte heller blev det någon fiasko, tror/hoppas jag. I vilket fall så kommer man att fortsätta att förlägga årsmötet utanför Linköping och separera det från den stora träffen för Dis 100-talet funktionärer. Den kommer i år att avhålls i Linköping oktober. I år kommer vi att ha minst en ytterligare funktionär då Kerstin Malm från Örebro kommer att inbjudas och förhoppningsvis att delta. Kerstin och de nyvalda styrelsledamöterna presenteras på annan plats i tidningen. Under våren har jag besökt Riksarkivet, på Marieberg i Stockholm, ett antal gånger. Anledningen har varit att studera Tackjärnstiondelängderna för hyttorna i Bergslagen, från 1640-talet. Det har resulterat i ett par hundra digitala fotografier av dessa böcker, från 1640 till 1670 ännu så länge. Huvudsakligen har det varit hyttorna i Norbergs gamla bergslag (Norberg, Västanfors, Västervåla, Karbenning och Västerfärnebo) som jag fotograferat. Men även hyttor och bergsmän i Skinnskatteberg, Gränge, Norr- och Söderbärke samt i vissa fall även i Värmland och Örebro har jag några fotografier av. Två intressanta saker hittade jag under besöken. Det första var att jag hittade ytterligare en av mina anfäder bland bergsmännen i Hedkärra, utanför Fagersta. Det var Mattis i Skrikbo som jag fick namnet på och uppgifter på vad han blåste, dvs hur mycket han producerade av tackjärn. Det andra var att jag upptäckte att Abraham Momma var så involverad i hyttorna i Bergslagen. Bröderna, Welam, Jacob och Abraham Momma, kom till Sverige omkring 1640, från Holland. Abraham köpte Färna bruk i Västmanland några Här ligger vår lokal på Ekevägen 2 B i Västerås! Mellan Centrallasarettet i Västerås och Österleden. I källaren på gården innanför Nurmis bilverkstad. Ordföranden har ordet! år efter att de blev svenskar. Han engagerade sig i olika hyttor bl.a. Bastmora, Sillbo bovallshyttan och Finnbo hytta i Dalarna. Mommorna adlades till Reenstierna efter att de fick privilegier att exploatera den lappländska malmen, vid Kengis bruk, som byggdes vid ett vattenfall i Torne älv utanför Pajala. De blev ruinerade på den affären men ättlingarna fick adliga namn. Det gav säkert mångfalt bättre utdelning i form av statliga ämbeten privilegier m.m. i huvudsak baserat på adelstillhörigheten och namnet. Under sommaren har jag, av lite speciella anledningar ägnat mig åt att forska på landshövdingen i Östergötland - Elisabeth Nilsson. Henne mötte jag vid porttelefonen vid Jernkontoret vid Kungsan i Stockholm. Hon släppte in mig och vi pratade om mitt ärende som var att kolla uppgifter om ett bruk 2 km från mitt fritidshus. Hon berättade att hon var från Norrbotten, hon också. På den vägen är det. Nu ska min forskning presenteras för henne efter att hon invigt Släktforskardagarna i Norrköping. När detta läses kanske hon fått det. En stor del av forskningen om hennes anfäder har skett genom detaljerade studier av landskapshandlingarna från 1539 och mantalslängder från 1642 samt lantmäteriets historiska kartor. Disgen har använts för att få intressanta illustrationen. Hur man gör detta kommer att bli föremål för en eller två av tematräffarna under hösten i Västerås. Vi hade tidigare en tematräff i Västerås om hur man gör en släktbok med hjälp av Disgens funktion med antavla i grafisk form. Önskemålet var att följa upp det med genomgång av Word, Power Point och liknande program. Brage Lundström Öppettider andra halvåret 2010: Onsdagar udda veckor kl (efter överenskommelse) Under det senaste året har intresset från medlemmarna, att besöka lokalen minskat betänkligt. Vi har antagit att detta beror på att allt flera har skaffat sig egna abonnemang på databaser från Genline, Arkiv Digital och SVAR. Det har inneburit att de personer som bemannat lokalen suttit där och väntat - till ingen nytta. Styrelsen har beslutat att endast ha öppet vissa onsdagar, udda veckor - med Gerd Svensson som värd. För att vara säker på att det är öppet, tag kontakt med Gerd Svensson. Du kan även ta kontakt med Boine Nurmi som kan släppa in besökare efter överenskommelse med honom. Deras telefonnummer finns under styrelsen. Disponibelt nr

4 Vi hälsar Kerstin välkommen som den andra av Dis-Bergslagens Disbytombud. På redaktörens begäran presenterar hon sig själv: Jag heter Kerstin Malm, är 51 år gammal och jobbar som biomedicinsk analytiker på Universitetssjukhuset i Örebro. Jag föddes i Söderbärke i södra Dalarna, som yngsta dotter i en prästfamilj. Vi flyttade runt mycket när jag var barn. Växte främst upp i norra Småland, i trakterna runt Aneby i Jönköpings län samt i Ljusnarsberg i norra Örebro län. Kom till Örebro 1981 för att utbilda mig. Släktforska började jag med 1995, och sedan dess har jag forskat både på min egen släkt, och till bekanta. Jag är specialintresserad av präster, då min mormor har många sådana i sin antavla. Hon kom ifrån släkten Ahlberg, som härstammar från östra Skåne. Jag har som mål att försöka hitta alla ättlingar till släktens stamfar, hovslagaren Håkan Ahlberg från Raskarum i St Olofs församling. Har bl.a. fått kontakt med flera av dessa i USA, bl.a. via Facebook, som är ett utmärkt medium för släktforskare som söker nu levande släktingar. Jag är gift och har två vuxna barn, en son och en dotter. Mitt andra stora intresse är hundar, jag har två papillonhannar som jag tävlar agility med. Mycket tid går åt till träning av dem. Min dotter har dessutom tre egna hundar, som jag ofta får hjälpa henne med. Nytt Disbytombud! Kerstin Malm Örebro Fotot av Kerstin speglar hennes andra stora intresse, utöver släktforskningen, nämligen hundar. På bilden med den yngsta - Remus - då han var valp. Dis-Bergslagens Handledningar på hemsidan! - Gör ett Disbyt-utdrag - Gedcom-export och import - Funktionen kartan - Karta in i DG8 - Arbeta med kartan2 - Antavla grafisk form - Släktbok DG8 - Skicka pa Internet - Porträtt och Bilder - Att ställa in genline, för användning av DISPOS. - Att göra fotokollage i PhotoFiltre (ett gratisprogram). - Att ladda ner programmet PhotoFiltre - Att koppla in en generation, som saknas i antavlan. - Att flytta mannens föräldrar till hustrun i DISGEN. - Inställning. i DG 8 vid utskrift av antavla med porträtt. - Hitta en gård i en husförhörslängd med Emibas. - Att koppla ihop en person med sina syskon. - Olof Cronbergs råd, för DISBYT-utdrag. För DG 8.2 har vi ännu så länge; 1. Hur man lägger in livslinjer, dvs födelse, flyttningar/bosättningar och begravd 2. Hur man lägger in kartor på ett nytt sätt 3. Sidindelad antavla med foton Under planering: Forskning med hjälp av Landskapshandlingar, Mantalslängder, Jordeböcker m.m. Olika exempel visas. Gratisprogram På vår hemsida kan du ladda hem ett gratisprogram för bildpresentation, med namnet Photo Story 3. Att titta på digitalfoton direkt på datorskärmen är inte alltid det mest ultimata. Speciellt inte om man vill samla ihop hela tjocka släkten för att titta på semesterbilderna. Med Microsofts Photo Story kan du skapa snygga bildspel av dina digitalfoton och sedan dela med dig av dessa genom att exempelvis bränna ut dem på en videoskiva och köra i DVD-spelaren, för att titta på TV:n. Du kan också skicka bildspelen via e-post om du har släktingar och kompisar som bort långt borta. 4 Disponibelt nr

5 DIS-Bergslagens aktiviteter andra halvåret 2011! Tematräffar i allmänhet Planeringen av Tematräffar pågår för närvarande på de orter där vi har sådana. Vilka eller var hänvisar till vår hemsida Studiecirklar På samma sätt som för Tematräffar hänvisar vi till hemsidan. Beställning av Grundkurs i Disgen 8.2 Kursboken kan beställas genom insättning av 200:- plus porto på 65:- dvs 265:- på Dis-Bergslagens plusgirokonto Ange namn och adress så skickas den automatiskt av kassören, när betalning erhållits. Grundkursen i Disgen 8.2, har omarbetats ett antal gånger. Den kommer inte att omarbetas ytterligare. Eventuellt kommer en fortsättningskurs att tas fram. Tematräffar i Västerås Söndagen den 25 september 2011 kl på Culturen i Västerås. (karta på sista sidan) Presentation av forskning med hjälp av Word, Power Point och andra program. Presentationen över landshövdingen i Östergötland, som visades vid Släktforskardagarna i Norrköping redovisas. Inledare: Brage Lundström Söndagen den 30 oktober 2011 kl på Culturen i Västerås. Forskning med hjälp av andra källor än kyrkohandlingar. (Landskapshandlingarna, Mantalslängder, Tiondelängder m.m.) Medlemmar delar med sig av sina erfarenheter Söndagen den 27 november 2011 kl på Culturen i Västerås. (Se sista sidan av tidningen) Ny sekreterare i Dis-Bergslagen! Elsmarie Strömberg Västerås Vi hälsar Elsmarie välkommen som styrelseledamot i Dis-Bergslagen. Hon presenterar sig som följer: Jag är född 1944 i Västerås och har bott där merparten av tiden, förutom en avstickare till Stockholm under åtta år. På ASEA/ABB har jag, med några års avbrott, jobbat som sekreterare/ personaladministratör, 1964 till I samband med att jag gick i pension började jag släktforska. Min pappa hade släktforskat i många år och jag fick hans underlag. Det var bara att fortsätta där han slutade, bl.a. med att undersöka släkten på min mammas sida. Efter att ha gått en kurs i Disgen på Pensionärsuniversitetet har jag börjat digitalisera min pappas material som är på papper. Efter disgenkursen, som leddes av Brage, har jag också blivit intresserad av att scanna in foton och lägga in i forskningen. Snart skall jag även försöka börja med kartor. Jag har också nyligen börjat lära mig lite mer om digitalfotografering fick jag sonen Robert med maken Bengt som dock avled Har därför planer att fortsätta forska på min sambos släkt och Bengts släkt, eftersom jag tror att Robert vill ha lite information om sin pappas släkt. Med sambon Willy har jag sonen Johan samt ett barnbarn Elis 5 år. Mina intressen förutom familjen är vårt sommarställe vid Tidö-Björnö (nära Tidö Slott) som vi haft sedan Dessutom älskar jag att läsa, handarbeta och ta långa promenader. Disponibelt nr

6 Skinnskattebergs bergslag 1651 Brage Lundström Sinskattebärgz Sochns Tijonde Jerns Längd Anno 1651 En av de fyra sidorna för Skinnskattebergs hyttor berättar om de förhållanden som gällt under året. På de två första sidorna har man som vanligt redovisat hyttans namn, datum när blåsningen påbörjades samt ibland när den avslutades, antal dygn. Namnet på masmästaren och bergsmännen och avslutningsvis vilken mängd tackjärn man betalar sitt tionde med. Av vilken anledning en sida innehåller en redovisning av de problem man haft i ett antal hyttor, har jag inte kunnat fastställa. Var förhållandena speciellt problematiska detta år och varför? Varken året innan eller efteråt har samma antal hyttor med sådana problem att man inte kunde blåsa. Alla socknar hade en eller några hyttor som vissa år inte blåste. Det kunde vara att det var exeptionellt dålig vårflod och brist på vatten till vattenhjulet. Något år kan dammen ha brustit, antagligen av för mycket vatten. Ibland kunde brist på skog vara anledningen och i något fall på grund av fattigdom hos bergsmännen. Kanske man inte hade resurser att underhålla hyttan. Nedanstående kopia visar första sidan av 1651 års längd. Texten följer på nästa spalt utan angivandet av namnen på bergsmännen men antalet. 6 Disponibelt nr Baggåhyttan Blåst på den 24 april och drifwit den 8 maj 14 dagar 7 skp. Masmästare Mårten i Skommarbo. Hyttan hade 4 bergsmän. Darsbohyttan Blåst på den 26 april och drifwit den 12 maj 16 dagar 8 skp. Masmästare Hans i Hectgier. Hyttan hade 4 bergsmän. Aspebohyttan Blåst på den 28 april och drifwit den 15 maj 16 dagar 8 skp. Masmästare Hans i Ängsiöbo. Hyttan hade 3 bergsmän. Långvikshyttan Blåst på den 2 juni och drifwit den 9 juni. 6 dagar 3 skp. Masmästare Erik i Bastmora. 1 bergsman; Torsten i Långviken. Sunnanforshyttan Blåst på den 4 juli och drifwit den 24 juli. 20 dagar 10 skp. Masmästare Hans Jöransson. Hyttan hade 4 bergsmän. Plöjningshyttan Blåst på den 5 juni och drifwit den 11 juni, 6 dagar 3 skp. Masmästare Mats i Baggbyn. Hyttan hade 1 bergsman, Erik i Plöjningsbo. Fantebohyttan Blåst på den 12 juni och drifwit den 20 juni 8 dagar 4 skp. Masmästare Lars i Bastmora. Hyttan hade 1 bergsman, Erik i Nådhebootorp. Den intressanta sidan ser ut som nedan, Den har sju hyttor med sådana problem att man inte kan betala något tionde, Sidan avslutas med den största hyttan i socknen, som senare övertas av Abraham Momma.

7 Krabo hyttan.intet blåst i åhr, utan hafwer alt sit redhe liggandedes på hyttebacken til nästakommande åhr, ähr fördenskuld fri för dette åhrs tijondeiärn. Kårphyttan Intet blåst i åhr, utan hafwer alt sit redhe liggandedes på hyttebacken til nästakommande åhr, ähr fördenskuld fri för dette åhrs tijondeiärn. Öfwer Uggel Hyttl. Intet blåst i åhr, utan den tijdhen dhe skulle skaffa sigh malm och kåhl, då låge dhe alla siuka och en del af hyttelaget ähro dödhe blefne, ähro fördenskuld ödhmiukeligen bönfallandees til H: K: Nl:t wille nådlist förskona dem för dett åhrs tijondeiärn, dhe ähro utfattighe. Fors Hyttl. Intet blåst i åhr, utan den tijdhen dhe skulle skaffa sigh malm och kåhl, då låge dhe alla siuka och en del af hyttelaget ähro dödhe blefne, ähro fördenskuld ödhmiukeligen bönfallandees til H: K: Nl:t wille nådlist förskona dem för dett åhrs tijondeiärn, dhe ähro utfattighe. Leerkull Hyttl. Intet blåst i åhr, utan den tijdhen dhe skulle skaffa sigh kåhl och malm, då ähre dhe alla siuka heela winterrn, ähro fördenskuld ödhmiukeligen bönfallandees til H: K: Nl:t wille nådlist förskona dem för dett åhrs tijondeiärn. By Hyttl. Intet blåst i åhr, utan den tijdhen dhe skulle skaffa sigh malm och kåhl, då låghe dhe alla siuka heela winterrn, ähro fördenskuld ödhmiukeligen bönfallandees til H: K: Nl:t wille nådhigst förskona dem för dett åhrs tijondeiärn. Emp Hyttl. Ähr aldeles ödhe för skogh skuld, ähr fördenskuld frij för tiondeiärnet Silbowaldz Hyttl. Brukas af Hans Yman och hafwa uthi detta åhr blåst uthi 112 Ähr ännu frij för tiondeiärnet för sin byggningh. Sista sidan i längden, nästa spalt inleds: Bockhammarshyttan Ähr intet bruckat uthi detta åhret. Siärwijkhyttan Ähr intet bruckat uthi detta åhret. Skillahus Kopparbruck Dedh Simon Funck innehafer brucka koppar, dedh war nu tu åhr näst föregången Parssma och der til hafwer han brucka som wogz nu uthi Olofsmässo tijden. Skepp 62 koppar. Det så sant witna Sochnens Söpmän med sina nambn och boomärcke. Christopher i Erichzboo Hans Blarinsson i Sund Lars Eriksson i Darsboo Sigillum Stephani Olaj Rastoris loviut supra Jacob i Aspeboo Swän i Aspeboo Pedher i Lerkullan 636 åhrs Tijondeiärn eller Ordinarie Summa belöper sig til 36 4/40 faat Osmund som til Landz Staten à 32 ½? Taakiärn för fatet lefwererat ähr 45 7: 6 1/4 Blifwer föröfwad och bärgz Staten til upbörd 25:18:13 2/4 Disponibelt nr

8 Nya medlemmar i DIS-Bergslagen Följande nya medlemmar hälsas hjärtligt välkomna i vår förening! Medlem Namn Ort Medlem Namn Ort 6073 Lisbeth Söderberg FAGERSTA Björn Tengnér LEKSAND Marianne Johansson ÖREBRO Mats Eliason NORA Erik Rosenkvist KRISTINEHAMN Annika Backman MOLKOM Bo Norrby VÄSTERÅS Margaretha Carlsson VÄSTERÅS Margareta Edenholm MELLÖSA Hans Eriksson KOLSVA Rolf Berlin ARBOGA Ulf Andrén ENKÖPING Bertil Segerström KARLSKOGA Elsmarie Strömberg VÄSTERÅS Gunnar Ekman VÄSTERÅS Gunnar Ekström KOLBÄCK Ulla Larsson PÅLSBODA Johan Ekelundh TUNGELSTA Birger Dahl TROMSØ Seppo Hosio VÄSTERÅS Jan Orraryd VÄSTERÅS Britt-Marie Modig HAGFORS Inger Johansson HALLSTAHAMMAR Peter Gripewall ESKILSTUNA Rolf Bråthe SANDEFJORD Arne Löfgren BORLÄNGE Peter Schmidt KARLSKOGA Gun Lantz VÄSTERÅS Gunilla Didriksson LINDESBERG Sölve Nygren NORRTÄLJE Bertil Bertilsson VÄSTERÅS Per-Erik Fagerström BORLÄNGE Margaret H Strand MOSS Bengt Lundberg ÖREBRO Thomas Ström VÄSTERÅS Per Norling HAMMARÖ Kurt Olov Björklund ÖREBRO AnnBritt Åström HALLSTAHAMMAR Susanne Jaanin NORA Rutger Johansson LUDVIKA Magnus Helleryd GARPHYTTAN Björn Karlsson HÄGERSTEN Lennart Ögren VÄSTERÅS Stig-Bertil Olsson KARLSKOGA Birgitta Hannfors TORSHÄLLA Egon Sidelöv KUNGSÄNGEN Margaretha Grevesmühl STALLARHOLMEN Zandra Gunnarsson KARLSTAD Ylva Ternby STOCKHOLM Hans Tunner SPÅNGA Anneli Tilkku KARLSTAD Eva Persson HAGFORS Kerstin Larsson DEJE Bo H Gustafson ÖREBRO Leif Olofsson STORA SKEDVI Jonas Myrehed SUNNE Bo Ahlqvist KOLBÄCK Gun Karlsson RIDDARHYTTAN Åsa Johansson JÄRFÄLLA Gunnar Fogde KUNGÄLV Birgitta Wiberg STORFORS Mariana Häkkinen LINKÖPING Ann Jonäll VÄSTERÅS Anders Eriksson MORA Severin Wilhelmsson VÄSTERÅS Daniel Bäckeryd BORLÄNGE Inger Tilstam VÄSTERÅS Medlemmar i vårt verksamhetsområde Bergsl. är medlemmar i Dis-Bergslagen Dis är de som enbart är med i Dis (Riks) Reg./Ort Bergsl. Dis Västerås Örebro KAK (Köping/Arboga/Kungsör) Falun Eskilstuna Karlstad Uppsala 60 0 Ludvika Nora / Lindesberg Karlskoga Enköping Sala Avesta Fagersta Katrineholm 14 0 Övriga regioner Utlandet 6 0 Summa Disponibelt nr

9 Så kom jag till 1539, med mina anfäder i Bergslagen En av mina anfäder som jag forskat mycket om är hammarsmeden Nils Andersson Flodström. Han var född i Fagersta, där hans far var hammarsmed. På Nils mors sida fanns ett antal bergsmän, bl.a. Mats Persson i Skrikbo och Erik Larsson Buss i Onsjö. Hyttorna låg i nuvarande Västanfors socken, men ursprungligen i Gamla Norbergs bergslag. Vid det i min krönika redovisade besöket på Riksarkivet, kunde jag i se att bergsmannen Mattes i Skrikbo, nämndes bland bergsmännen i grannbyn Hedkärra. Mattes, som senare angavs ha efternamnet Persson är Nils mormors farfars far. Den äldsta fastställda uppgiften som jag tidigare haft var dödsuppgiften på bergsmannen Per Matsson i Skrikbo, död (Västanfors LIa:1 ( ) AD Bild 142 / sid 138) Nu fick jag en bekräftelse att hans far var bergsmannen Mats eller Mattis Persson. Han nämns i en mantalslängd från 1645 med hustru och 1 son samt en piga. (Mantalslängder Sala län, 1645, sid 53) I 1647 års mantalslängd nämns han under Hedkärra med hustru och 1 son och 1 sonhustru. Per torde därmed ha gift sig 1646 (+-1år). Matz eller Mattes är oftast redovisad bland bergsmännen i Hedkärra. Där fanns 2 hyttor, vilket man kan se bland Lantmäteriets historiska kartor ersätts Mats av sonen Per Mattsson. Antalet dygn som hyttorna i Hedkärra blåste varierade väldigt blåste de två hyttorna i 50 dygn medan det 1657 antecknas: Hedkiärra hyttor. 2:ne. Ärr bägge obrukade af mingel på wattn, Kåhl och Malm till 658 behållit. Det är först 1667 som Skrikbo eller Skrickeboo, som man stavade hyttan, börjar nämnas i tiondelängderna. Hedkärras två hyttor hade då minskat sitt antal bergsmän och blåst volym. Vissa år saknades de i längderna. När hyttan i Skrikbo byggdes är oklart. Vissa handlingar nämner 1680 som byggnadsår, vilket jag tvivlar på. När en hytta var nybyggd erhöll man ett antal frihetsår. Eftersom det inte finns någon sådan i tiondelängderna bör den ha byggts långt tidigare men redovisats under Hedkärra års längd redovisar att Hans Larsson i Hedkärra blåst i 12 dygn samt skattar 4 och 2/5 fat, Nils i Hedkärra 9 dygn med 3 1/5 fat i skatt. Mattes i Skrikebo 9 dygn och 3 1/5 fat. Produktionen var 7,9 ton, 5,7 samt 5,7 ton. Brage Lundström Västerås Skrikbo har i varje fall två enormt stora övermossade slagghögar, vilket visar på en omfattande aktivitet fram till år 1800 då hyttan blåstes ner för alltid. I Onsjö var Högwälborne Greve, Herr Generalmajor Henrich Horn jordägare och erhöll en del eller allt tionde som förläning. Många hyttor i trakten ägdes av Grevinnan, Fru Ebba Brahe som hon ärvt av sin far Riksmarsken m.m. Magnus Brahe. Hon betalade en klumpsumma, ofta nämnd, på 200 Riksdaler Silvermynt som ersättning till staten för sin ofta mycket omfattande verksamhet. Det som nämns är antal blåsdygn, inte produktionen. Med hjälp av Landskapshandlingarna har jag kunnat följa bergsmännen i Hedkärra bakåt till 1539, enligt antavlan över Nils Flodström i boxar. (Vid utskriften har vissa delar undertryckts.) 1647 års tackjärnstiondelängd finns att studera på Bergslagsrötter, liksom ytterligare ett antal dokument som berättar om Nils Flodström och hans anfäder. Oftast ligger de under Hyttor och Hamrar samt Västerås. (Författarens bostadsort) Adressen är På Bergslagsrötter finns även en artikel om transport av tackjärn från Trummelsberg till Färna samt stångjärn och manufaktur från Färna över Svansjöarna genom Gisslarboån och vidare till järnvågen i Köping. Där berättas om Nils Flodströms farfars far, Nils Nilssons vittnesmål, vid bergsrätten i Köping Ytterligare bl.a. om bergshanteringen i Norrbotten finns på min hemsida under databaser och Hyttor och hamrar i Norrbotten. (Powerpointen om Bastmora kommer ev. att finnas på Bergslagsrötter. Man kan köpa ett kurshäfte på drygt 100-talet sidor i färg, benämnt Hyttor och hamrar i Bergslagen av mig, för ca 150:- exkl. frakt) Vikter: 1 fat är 180 kg. 1 skeppund tackjärn är kg, 1 lispund är 7,48 kg, 1 skålpund är 0,474 kg. Källor: Landskapshandlingarna för Dalarna över Hedkärra 1539:4 sid :6 sid :4 sid :1 sid :16 sid :7 sid :10 sid :12 sid :14 sid :11 sid :8 sid :14 sid :8 sid :14 sid :2 sid :6 sid :13 sid. 13 Disponibelt nr

10 Nämnda i Landskapshandlingarna i Hedkärra: Per Olsson Lars Persson Per Larsson Mats Persson Mattes Per Olsson är artikelförfattarens mm mm mf fm mf ff ff f Möten om hyttor och bergsmän: Sällskapet Släktforskarne Fagersta Den 22 september 2011 kl. 18,00 i Sveasalongen i Västanfors. Hyttor i Gamla Norbergs Bergslag under talet, med inriktning på Västanfors socken. Inledare: Brage Lundström. Västerbergslagens Släktforskare Ludvika 18 oktober kl (se deras hemsida) Hyttor i Bergslagen under 1600-talet, med inriktning på Norr- och Söderbärke socknar. Inledare: Brage Lundström. Hyttor i Västanfors socken. Längst ned till höger ligger Bastmora, på gränsen till Skinnskattebergs socken. Där var Abraham Mommas mannar verksamma. Kopian av 1539 års längd visar att i Moren fanns två hyttor med en skattskyldig/bergsman vid vardera hytta. Hedetierna hade som nämnts Per eller Peder Olsson som bergsman. Aspebenning, som låg i en bäck öster om nuvarande Västanfors tätort hade 3 bergsmän. Åvestbo hade fem och Bastmora, uppströms efter den bäck som gick genom Åvestbo, hade tre skattskyldiga. Wåla socken hade fyra hyttor med en bergsman i vardera. I Stabeck fanns Englika och i Engelsberg Jöns. Ny suppleant i Dis-Bergslagens styrelse. Christer Hamré, är sedan våren 2011 suppleant i DIS-Bergslagens styrelse och presenterar sig. Jag är född i Eskilstuna för 59 år sedan och uppväxt i Västerås flyttade jag till Göteborg där jag studerade samt arbetade inom olika yrken. Min senaste anställning var som IT-samordnare på ett statligt bolag. Då jag under en lång tid känt för att komma tillbaka till min hemstad och en möjlighet dök upp för drygt två år sedan så flyttade jag tillbaka till Västerås. Jag har släktforskat sen 1995 och det mesta av mina rötter finns i Östra Tollstad och Nykil i Östergötland, Vitsand i Värmland, församlingarna i och runt Eskilstuna samt i Västmanland. 10 Disponibelt nr

11 I den nya versionen av Disgen har följande förändringar införts. Kartfunktionen - Registrerade orter visas också som ikoner. Tidigare gällde det bara refererade orter. - Möjlighet finns att visa rutnät i kartan. - Möjlighet finns att visa teckenförklaringar i kartan. - Koordinatsystem RT 90 eller SWEREF 99 TM kan väljas för rutnätet. - Mätverktyget indikerar utöver m eller km nu också gamla mil eller fot. - Nu visas ortsinformation för utpekad ort i kartans panel för orter. -Rubrik i kartan för visade an- och stamtavlor är nu mer komplett. - Utskrift av en eller två varianter av visad kartbild på egen sida är nu möjlig. - Användningen av fixpunkter vid placering av kartbild har förbättrats. Placering sker från placeringspanelen istället för från kartans Popup-meny. - Demoversionen tillåter nu inte export av kartpaket, inte heller placering av mer än 10 kartbilder. Både demo- och ReadOnly-versionerna tillåter dock import av godtyckligt antal kartbilder via kartpaket. Fotot visar styrelsesuppleanten Christer Hamré. Nyheter i Disgen, version 8.2c Göran Thomasson, Eskilstuna Sökning i Dispos - Sökning kan nu göras i Dispos efter källor knutna till ortnamn i personens första händelsenotis, t.ex. uppslag i husförhörslängder med stöd av GIDxindexering. - Sökning kan nu göras i Dispos efter källor knutna till markerat ortnamn i kartans ortpanel, t.ex. uppslag i husförhörslängder med stöd av GIDxindexering. Stabilitetsfixar - Stabilitetsfixar baserade på automatiskt inskickade buggfiler. Tack till alla som skickat in buggfilerna! - Gedcomimport klarar nu alla varianter av CR och LF som radseparator, dvs även Mac- och unixformat. - Språkfiler har uppdaterats. - Fixat problem med vissa textrutor (t ex efternamnsrutan vid sökning). Tidigare var all text markerad när dialogen öppnades. I 8.2a var så inte fallet. - Markör för portätt ska nu synas - Källhanteringen har nu förutom koppling till Genline även koppling till ArkivDigital och SVAR. - Kontrollera notiser : mellanslagskontroll, och kontroll av barn/giften i tidsordning, kan nu stängas av. - Då bild av kartfönster skulle sparas sattes inte filnamn till bmp resp jpg. Gammalt filnamn visades felaktigt. Felet är nu rättat. - Utskrift av släktbok är rättad. - Tidigare krasch i utskrift av komprimerad antavla med mycket text i varje box är nu åtgärdad. - Finsk språkfil för att hindra krasch i vissa fall är rättad. - Tidigare krasch vid borttagning av favorit när favoritlistan är tom förhindras nu. - Ett fel, som gjorde att inläggning av datum på en skild-notis gav dubbla skildnotiser, är nu rättat. - HTML-mallhantering: När <!--! inleder kommentar sker ingen utskrift. Vanliga kommentarer, som inleds med <!-- skrivs numera ut. - Fel, som gäller bröllopsfoto i mall nummer 5 och 8, är nu rättat. Som framgår ovan är kartfunktionen en stor del av nya DG8. Vi kommer därför att - att ha kartfunktionen som ämne på höstmötet, - att anordna ett eller flera utåtriktat arrangemang om kartfunktionen ev. i samarbete med Släktforskarföreningar i vårt verksamhetsområde. Disponibelt nr

12 Avsändare: DIS-Bergslagen Ekevägen 2 B Västerås Osorterad Brevsändning DIS-Bergslagens Höstmöte Söndagen den 27 november 2011 kl i Culturen, Sintervägen 6, Västerås Enligt föreningens stadgar ska vid höstmötet följande punkter behandlas: Val av ordförande och sekreterare för mötet Val av två personer, tillika rösträknare, att jämte ordförande justera protokollet Fråga om kallelse skett i stadgeenlig ordning Fastställande av föredragningslista Nästa års medlemsavgift Övriga frågor att bereda av styrelsen Avslutning Stadgar och förslag till beslut vad gäller medlemsavgiften samt ytterligare informatin om föreningens verksamhet kommer att finns på vår hemsida. Titta på detta innan du kommer till höstmötet vinner vi tid för efterföljande aktivitet. På vår hemsida finns även en enkel beskrivning av kartfunktionen. Om du tittar igenom denna innan höstmötet, kommer Björn Johanssons information att förstås bättre. Vi har även ett stort antal handledningar och lathundar på hemsidan för handhavandet av Disgenprogrammet, Efter höstmötet kommer Björn Johansson, mångårig styrelseledamot och redaktör för- Dis tidning Diskulogen att medverka. Björn Johanssons information; Kartfunktionen i Disgen 8.2 med fokus på nyheterna i Disgen 8.2b inklusive Släktforskarförbundets nya handbok om Kartforskning. Björn är den som utvecklat kartfunktionen i Disgen. Han fortsätter dessutom detta arbete oförtrutet. Disgen är det släktforskarprogram, i hela världen, som ligger i framkant och ständigt utvecklar denna funktion. Björn berättar hur både nybörjare och erfarna få glädje av kartfunktionen. Han visar: 1) hur du placerar egna orter och visar var släkten har bott 2) hur du kompletterar med egna underlagskartor 3) hur du jämför olika historiska kartor På kartan ser man var Culturen ligger i Västerås. För den som kommer utifrån, med bil, bör åka in emot centrum från E 18 ex. vid Emausmotet fram till Cityringen. Efter cityringen, i den östra delen, dvs Östra Ringvägen ligger Culturen. Utanför finns P-platser och inne vid receptionen P- tillståndslappar, som måste användas. Bevakningsbolaget för P-platsen lever på dessa intäkter och är därför extra alerta. 12 Disponibelt nr