DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel DOM Stockholm Mål nr M ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr M , se bilaga A KLAGANDE Björn Jakobsson, Alskog Anningåkre 412, Ljugarn MOTPART Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby SAKEN Föreläggande vid vite avseende vilthägn inom fastigheten Alskog Anningåkre 1:12 i Gotlands kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 1. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ändrar Mark- och miljööverdomstolen Länsstyrelsens i Gotlands län beslut den 27 augusti 2013 (dnr ) till följande lydelse: Björn Jakobsson, , föreläggs med stöd av 12 kap. 11 och 26 kap. 9 miljöbalken (1998:808) vid vite om kr att inom tre månader efter att ha delgivits detta avgörande avveckla vilthägnet på fastigheten Alskog Anningåkre 1:12 i Gotlands kommun. Föreläggandet förenas därefter med ett löpande vite om kr per påbörjad kalendermånad om föreläggandet fortfarande inte efterlevs. Avvecklingen ska ske genom att stängsel monteras ner och forslas bort. 2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen YRKANDE I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Björn Jakobsson har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva underinstansernas avgöranden. Länsstyrelsen i Gotlands län (länsstyrelsen) har bestritt bifall till överklagandet. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Björn Jakobsson har till stöd för sitt överklagande i huvudsak åberopat samma omständigheter som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg och förtydliganden. 12 kap. 11 miljöbalken, MB, tar inte sikte på djurhållning utan anläggande av hägn. Det är inte fråga om ett vilthägn utan ett enkelt stängsel för hållande av gris, till skillnad mot ett hägn utformat enligt Naturvårdsverkets föreskrifter för hållande av vildsvin. Grisarna utgör inte vilt. Hägnet avhåller inte allmänheten från att färdas fritt i området och det medför inte någon annan påverkan på naturvärdena än vad ett icke tillståndspliktigt hägn för tamgrisar skulle ha gjort. Han har för avsikt att under våren 2014 avveckla djurhållningen av korsningsgrisar och istället hålla tamgrisar. Vid en sådan djurbesättning kan stängslet omöjligen längre betraktas som ett vilthägn. Det är svårt att se varför det skulle anses göra det nu bara för att han för tillfället håller ett visst djurslag inom hägnet. Underinstanserna lägger vikt vid risken att grisarna ska rymma, vilket inte är en fråga för 12 kap. 11 MB. Det har skett en sammanblandning av argument som hör till jakt- och djurskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen önskar få bort grisarna, inte stängslet som sådant. Föreläggandet är därmed inte lagligen grundat. Det bestrids att hans grisar rör sig fritt ut och in ur hägnet samt att de orsakar skador. Länsstyrelsen har till stöd för sitt bestridande i huvudsak åberopat samma omständigheter som vid mark- och miljödomstolen med följande tillägg och förtydliganden. Björn Jakobsson har, trots flera uppmaningar, inte sökt tillstånd för att hålla vilt i hägn varför länsstyrelsen inte har någon annan möjlighet än att förelägga honom att ta bort vilthägnet. Beslutet att hägnet ska avvecklas leder till att djuren måste tas bort därifrån innan hägnet tas ner. Grisarna är vilda och inhägnaden av

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen djuren är att betrakta som ett vilthägn, oavsett hur inhägnaden är utformad. Det var länge sedan det förekom några inslag av tamgris hos djuren och det går inte längre att utseendemässigt skilja dem från vildsvin. Korsningsgrisarna rör sig fritt ut och in ur hägnet och orsakar skador på omkringliggande fastigheter. Vildsvin är ännu inte en del av den gotländska faunan. En förvildad stam skulle kunna orsaka betydande skador på befintliga biotoper och utgöra ett allvarligt hot mot specifika arter. REMISSYTTRANDE I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Naturvårdsverket har avstyrkt bifall till Björn Jakobssons överklagande och i allt väsentligt anfört följande. Korsningar mellan tam- och vildsvin är att betrakta som vilt. Den aktuella inhägnaden utgör därmed ett vilthägn. Det saknas tillstånd enligt 12 kap. 11 MB till vilthägnet. s bedömning är rimlig och det har således funnits skäl för länsstyrelsens föreläggande om avveckling av vilthägnet. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Länsstyrelsen har med stöd av 12 kap. 11 och 26 kap. 9 MB förelagt Björn Jakobsson vid vite att inom viss tid och på visst sätt avveckla uppfört vilthägn inom fastigheten Alskog Anningåkre 1:12 i Gotlands kommun. Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till om länsstyrelsen, med de ändringar som skett genom mark- och miljödomstolens avgörande, har haft fog för detta eller om föreläggandet ska upphävas eller ändras. Av 12 kap. 11 första stycket MB följer att vilthägn inte får uppföras utan tillstånd på områden där allmänheten får färdas fritt. I målet är klarlagt att Björn Jakobsson inom inhägnad på fastigheten håller korsningsgrisar (dvs. en korsning av tamgrisar och vildsvin) och att han saknar tillstånd att uppföra vilthägn enligt 12 kap. 11 MB. Fråga har uppkommit om han behöver ett sådant tillstånd, då han bl.a. har invänt att korsningsgrisarna inte utgör vilt och att det inte är fråga om ett hägn utan ett enkelt stängsel. Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömningar i anledning av detta.

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen Att korsningsgrisar inte utgör inhemskt vilt utesluter inte att det kan vara fråga om vilt i miljöbalkens mening (se RÅ 2002 ref. 37). Det krävs vidare tillstånd att hålla korsningar mellan tam- och vildsvin i vilthägn (se Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar m.m. för att förebygga skador av hare, NFS 2002:20). Naturvårdsverket har i sitt remissyttrande även uppgett att korsningar mellan tam- och vildsvin är att betrakta som vilt. Markoch miljööverdomstolen delar denna bedömning och anser således att korsningsgrisar är vilt. Inhägnaden är därmed att betrakta som ett vilthägn. Att inhägnadens utformning av allt att döma inte uppfyller de krav som ställs på ett hägn avsett för korsningsgrisar saknar betydelse för bedömningen av om inhägnaden som sådan är att betrakta som ett vilthägn. För att det ska föreligga tillståndsplikt för uppförande av vilthägnet krävs emellertid att det är uppfört på ett område där allmänheten får färdas fritt. Mark- och miljööverdomstolen noterar att länsstyrelsen i föreläggandet inte uttryckligen angett att området ifråga är tillgängligt för allmänheten utan endast konstaterat att hägnet är tillståndspliktigt. I mark- och miljödomstolen har dock länsstyrelsen anfört att det är fråga om ett område där allmänheten får färdas fritt. Björn Jakobsson har inte bestritt denna uppgift och det saknas anledning att ifrågasätta den. Därmed krävs det tillstånd enligt 12 kap. 11 MB för att uppföra det aktuella hägnet. Då tillstånd saknas finns lagligt stöd för att förelägga om nedmontering och bortforsling av stängslet på sätt som skett. En sådan åtgärd kan inte heller anses vara alltför ingripande (jfr 26 kap. 9 andra stycket MB). Länsstyrelsen har genom sitt beslut även förelagt Björn Jakobsson att i samband med avvecklingen av hägnet vidta vissa åtgärder beträffande korsningsgrisarna. Björn Jakobsson har invänt att 12 kap. 11 MB inte tar sikte på de djur som kan finnas inom hägnet. Mark- och miljööverdomstolen gör i detta avseende följande bedömning. Enligt 12 kap. 11 andra stycket MB ska behovet av skydd för friluftslivet och naturmiljön beaktas vid tillståndsprövningen av vilthägn. Den prövning av vilthägn som ska göras enligt MB stämmer i huvudsak överens med vad som gällde avseende

5 5 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen vilthägn enligt 24 a naturvårdslagen (1964:822) (se prop. 1997/98:45 del II s. 154). I förarbetena till 24 a naturvårdslagen (se prop. 1981/82:220 s. 25) poängteras att skillnad bör göras mellan å ena sidan bestämmelser som tar sikte på att skydda naturmiljön och motverka att allmänheten genom vilthägn utestängs från marker där man annars får färdas fritt och å andra sidan en reglering med syfte att hindra att vissa slag av främmande djurarter etablerar sig här i landet i frilevande stammar genom rymningar från vilthägn. Det kan konstateras att den senare regleringen återfinns i jaktlagen (1987:259). Tillsynsmyndigheten kan vid prövning av tillstånd att uppföra vilthägn enligt 12 kap. 11 MB ålägga den som söker tillstånd att utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra och motverka att uppförandet av vilthägnet medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sådana skyddsåtgärder ska emellertid avse vilthägnet och inte den påverkan på omgivningen som kan härröra från verksamheten inom vilthägnet (se MÖD 2009:15). Tillsynsmyndigheten bör i allmänhet ha möjlighet att under samma förutsättningar ålägga någon att utföra skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som är nödvändiga vid nedmontering av ett vilthägn. Syftet med föreläggandet i den del som avser korsningsgrisarna synes dock vara att undvika smittorisker och hindra korsningsgrisarna från att etablera sig som en vild stam på Gotland genom rymningar från hägnet, dvs. att skydda den gotländska faunan. Den olägenhet för faunavården som kan uppkomma är en följd av verksamheten inom hägnet, dvs. hållandet av korsningsgrisar, och inte en följd av hägnet som sådant. Olägenheten är därmed inte heller en sådan omständighet som kan beaktas inom ramen för en prövning enligt 12 kap. 11 MB. Föreläggandet saknar därmed laglig grund i de delar som avser åtgärder beträffande korsningsgrisarna. Länsstyrelsen har slutligen även förelagt Björn Jakobsson att i samband med avvecklingen av hägnet montera ner och forsla bort väderskydd. Det har dock inte framkommit att väderskydd utgör en del av inhägnaden (t.ex. genom att ersätta en del av stängslet) eller på annat sätt avgränsar det aktuella området. Det har inte heller

6 6 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen framkommit att nedmontering och bortforsling av väderskydd är en nödvändig skyddsåtgärd utifrån de omständigheter som kan beaktas enligt 12 kap. 11 MB. Sammanfattningsvis finns det således skäl att vid vite förelägga Björn Jakobsson att avveckla vilthägnet på fastigheten genom att montera ner och forsla bort stängsel. Däremot är föreläggandet inte lagligen grundat i de delar som avser åtgärder beträffande korsningsgrisarna och väderskydd. Skäl att ändra storleken på vitesbeloppet har inte framkommit och Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det är skäligt att föreläggandet ska efterlevas inom tre månader räknat från dag för delgivning av denna dom. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska därmed länsstyrelsens beslut ändras till den lydelse som framgår av domslutet under punkten 1, men överklagandet i övriga delar avslås. Avslutningsvis erinras att det kan vara straffbart att såväl hålla vilt i hägn utan tillstånd som att sätta ut vilt i frihet (se 36 och 45 första stycket 6 jaktlagen [1987:259] samt 41 och 41 a jaktförordningen [1987:905]). Domen får enligt 5 kap. 5 lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, hovrättsrådet Vibeke Sylten, tekniska rådet Mikael Schultz och tf. hovrättsassessorn Helen Blomberg, referent. Föredragande har varit Petter Larsson Garcia.

7 Bilaga A 1 NACKA TINGSRÄTT DOM meddelad i Nacka Strand Mål nr M KLAGANDE Björn Jakobsson Alskog Anningåkre Ljugarn MOTPART Länsstyrelsen i Gotlands län Visby SAKEN Förläggande vid vite avseende vilthägn inom fastigheten Gotland Alskog Anningåkre 1:12 ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Gotlands läns beslut den 27 augusti 2013 i ärende nr DOMSLUT Mark och miljödomstolen ändrar det överklagade beslutet endast på så sätt att fjärde stycket (som föreskriver att jaktlagen och jakttider ska följas) upphävs, och att tidpunkten för när Björn Jakobsson ska ha avvecklat vilthägnet ändras till den 14 mars s beslut om inhibition den 24 oktober 2013 ska inte längre gälla. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Nacka Strand Augustendalsvägen måndag fredag E-post: mmd.nacka@dom.se 08:30-16:00 -

8 NACKA TINGSRÄTT DOM M BAKGRUND Länsstyrelsen i Gotlands län (länsstyrelsen) förelade i december 2004 Björn Jakobsson m.fl. att komma in med en ansökan om tillstånd för vilthägn enligt miljöbalken och jaktförordningen. Föreläggandet undanröjdes av Svea hovrätt, mark- och miljööverdomstolen i dom den 9 januari 2007 i mål M , bl.a. med hänvisning till att tillståndsprövningen enligt jaktlagstiftningen bör ske före tillståndsprövningen enligt miljöbalken och att det vid de då rådande omständigheterna inte var befogat att förelägga Björn Jakobsson m.fl. att söka tillstånd enligt miljöbalken. Sedan länsstyrelsen sommaren 2013 uppmanat Björn Jakobsson att inkomma med ansökan om tillstånd och någon sådan ansökan inte initierades, beslutade länsstyrelsen att förelägga Björn Jakobsson enligt följande. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 26 kap 9 miljöbalken (1998:808) och 12 kap 11 miljöbalken att förelägga dig Björn Jakobsson , vid vite om kr att inom tre månader efter du delgivits detta beslut avveckla vilthägnet på fastigheten Alskog Anningåkre 1:12 i Gotlands kommun eftersom du saknar tillstånd för vilthägn. Föreläggandet förenas därefter med ett löpande vite om kr per påbörjad kalendermånad (efter de tre månaderna) om föreläggandet fortfarande inte efterlevs. Avvecklingen ska ske genom att grisarna, som enligt din uppgift är en korsning mellan tamoch vildsvin (nedan kallat korsningsgrisar), avlivas eller avyttras. Korsningsgrisarna får inte släppas ut i frihet. Stängsel och väderskydd ska monteras ner och forslas bort. Alla dessa åtgärder ska ske inom tre månader efter att du delgivits detta beslut. Verksamheten ska avvecklas på ett ur djurskyddsynpunkt godtagbart sätt. Nedmontering av stängslet får inte påbörjas innan alla korsningsgrisar har tagits bort ur hägnet. När korsningsgrisarna har tagits bort ska hägnet drivas så att det är helt tomt innan det monteras ner. Jaktlagen och de föreskrifter om jakttider som regeringen meddelat om jakttider ska följas. I korthet innebär det att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och att vuxna djur får jagas mellan 16 april och 15 februari. Kultingar måste skjutas innan vildsvinssuggan och årsungar får jagas hela året.

9 NACKA TINGSRÄTT DOM M Länsstyrelsen bestämmer att beslutet gäller omedelbart även om det överklagas. Björn Jakobsson har överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen. Domstolen förordnade den 24 oktober 2013 att det överklagade beslutet tills vidare inte får verkställas. YRKANDEN M.M. Björn Jakobsson har yrkat att mark- och miljödomstolen ska undanröja länsstyrelsen beslut. Till stöd för sin talan har han anfört bl.a. följande. Stängslet utgör inte vilthägn i den betydelse som avses i 12 kap. 11 miljöbalken. Det är en hage för grisar. Det stämmer att han där har hållit korsningsgrisar med blandning av tamgris och vildsvin. Han och länsstyrelsen har olika uppfattning i fråga om dessa korsningar utgör vilt. Även om de skulle anses utgöra vilt så medför detta dock inte per automatik att hagen ska anses utgöra vilthägn. Såvitt han förstår anser inte heller länsstyrelsen att stängslet uppfyller kraven på ett vilthägn i fråga om höjd etc. Det finns inte heller något stöd i miljöbalken att föreskriva om rivning av staketet eller avskjutning/försäljning av de grisar som idag finns i hagen. Bestämmelsen tar endast sikte på vilthägn som sådana, inte på de djur som kan finnas inom ett vilthägn. Länsstyrelsen har inte presenterat någon annan godtagbar grund för att föreskriva om avskjutning eller försäljning av de grisar som finns i hagen. Oavsett det sagda har länsstyrelsen inte grundat sitt beslut på sådana omständigheter som ska beaktas enligt 12 kap. 11 miljöbalken. Beslutet saknar dock motivering i förhållande till de intressen som 12 kap. 11 miljöbalken avser att värna, dvs. behovet av skydd för friluftslivet och naturmiljön. De intressen som länsstyrelsen avser att skydda med beslutet värnas i jaktförordningen. Det finns inte något stöd

10 NACKA TINGSRÄTT DOM M för att beakta jaktskyddsintressen när beslut om föreläggande och förbud fattas enligt miljöbalken. Länsstyrelsens beslut är därför inte lagligen grundat. Länsstyrelsen har bestritt ändring. Till stöd för sin inställning har länsstyrelsen anfört bl.a. följande. Björn Jakobsson har enligt definitionen i 2-3 i Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2002:20) avgränsat ett markområde för att innestänga vilt, alltså har han ett vilthägn även om hägnet inte uppfyller kraven som ställs på ett vilthägn för s.k. korsningsgrisar. Det är tillräckligt att innestänga vissa djurarter med hjälp av ett stängsel för att ett hägn ska vara för handen. Björn Jakobssons fastighet Alskog Anningåkre 1:12 är ett område där allmänheten får färdas fritt. Björn Jakobsson har trots uppmaningar inte sökt tillstånd för att hålla sina korsningar mellan tam- och vildsvin i hägn. Även korsningar mellan tam- och vildsvin ska omfattas av vilthägnstillstånd. Det är inte tillräckligt att hålla dem i det Björn Jakobsson i sitt överklagande kallar hage. Den nuvarande utformningen av staketet är inte ens tillräcklig för att hålla tamgrisar inhägnade. Av de eltrådar som satts upp är det endast en svag ström i den nedre tråden och trådarna är dåligt spända och på vissa platser endast 13 cm över marken. Vilthägnet är tillståndspliktigt och Björn Jakobsson har trots uppmaningar inte inkommit med någon ansökan om tillstånd. Länsstyrelsen har med stöd av 26 kap. 9 och 14 samt 12 kap. 11 miljöbalken förelagt Björn Jakobsson att avveckla vilthägnet. I föreläggandet har noggrant angetts hur avvecklingen ska ske. Föreläggandet är lagligen grundat och inte mer ingripande än vad som krävs i det enskilda fallet. Vitesbeloppen är väl avvägt för att förmå Björn Jakobsson att genomföra åtgärderna. I praxis förekommer inte några fall där personer har anordnat ett vilthägn utan att vara villiga att söka tillstånd för dem. Däremot finns det många fall där personer fått sina tillstånd återkallade enligt jaktlagen

11 NACKA TINGSRÄTT DOM M och innehavaren därefter förelagts att avveckla hägnet och slakta djuren (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 4 mars 2013 i mål M ). Förläggandet bör åtföljas snarast för att förhindra skador och olägenheter. Björn Jakobssons hägn är mycket otillfredsställande och håller inte djuren innestängda på ett tillräckligt säkert sätt. Länsstyrelsen har fått rapporter om och själv bevittnat skador som förrymda korsningsgrisar har orsakat. Eftersom dessa skador uppstått i närheten av hägnet och det bara är Björn Jakobsson som håller korsningsgrisar på Gotland så är det utrett att det är förrymda grisar från hans hägn som orsakat skadorna. Risken finns att en vild stam av korsningsgrisar genom rymningar kan etablera sig på Gotland eftersom hägnet är så undermåligt att korsningsgrisarna lätt kan ta sig ut. Vare sig vildsvin eller korsningsgrisar är naturligt förekommande på Gotland och med hänsyn till den känsliga faunan är det inte heller önskvärt att en etablering sker på ön. Enstaka rymningar kan orsaka mycket stor skada på naturvärden. Länsstyrelsen bedömer att om verkställigheten drar ut på tiden så skulle det innebära en kraftigt ökad risk för att djuren etablerar sig som en vild stam som blir nästintill omöjlig att utrota. Det är viktigt att omgående avveckla hägnet. Korsningsgrisarna i hägnet är förvildade och har vid en djurskyddskontroll uppträtt skyggt. Björn Jakobsson har själv uppgett att det blir allt svårare att mata in dem. DOMSKÄL Rättslig reglering Vilthägn får enligt 12 kap. 11 miljöbalken inte uppföras utan tillstånd av länsstyrelsen på områden där allmänheten får färdas fritt. Vid tillståndsprövningen ska enligt samma bestämmelse behovet av skydd för friluftslivet och naturmiljön beaktas. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak vad som gällde enligt äldre reglering i naturvårdslagen (1964:822). Syftet med tillståndsplikten var enligt naturvårdslagens förarbeten begränsat till att bevara möjligheten för allmänheten att färdas fritt i naturen och att skydda naturmiljön (NJA II 1982 s. 378 f.).

12 NACKA TINGSRÄTT DOM M Vilthägn utgörs enligt förarbetena av hägn för djur som anses som vilda, t.ex. hjortdjur, vildsvin och andra djur som hålls inhägnade även om de har fötts i fångenskap (prop. 1997/98:45 del 2 sida 154). Vid tillståndsprövning och vid tillsyn enligt miljöbalken tillämpas enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap. 1 miljöbalken). Tillstånds- eller tillsynsmyndigheten kan därmed ålägga den som söker tillstånd eller bedriver en verksamhet att utföra skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sådana föreskrifter ska dock vid tillståndsprövning av ett vilthägn enligt praxis avse vilthägnet och inte den påverkan på omgivningen i form av t.ex. buller som kan härröra från verksamheten inom vilthägnet (MÖD 2009:15). En tillsynsmyndighet kan dock inom ramen för sin tillsyn förelägga en verksamhetutövare att minska sådana störningar från verksamheten. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 miljöbalken i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Enligt 41 a jaktförordningen får vilt hållas i ett vilthägn eller liknande anläggning endast efter tillstånd av länsstyrelsen. Naturvårdsverket har med stöd av jaktlagstiftningen meddelat föreskrifter och allmänna råd om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar m.m. för att förebygga skador av hare (NFS 2002:20). Jaktlagstiftningen innehåller ingen föreskrift som ger möjlighet att förelägga någon att ansöka om tillstånd eller vidta en viss åtgärd. En överträdelse av bestämmelserna i jaktlagstiftningen kan dock vara straffbar. Av Svea hovrätts, miljööverdomstolen, dom den 9 januari 2007 i mål nr (som gällde frågan ett föreläggande att ansöka om tillstånd till vilthägn) framgår att

13 NACKA TINGSRÄTT DOM M en tillståndsprövning enligt miljöbalken endast är meningsfull om tillstånd har meddelats enligt jaktlagstiftningen. I avgörandet anges vidare att rymningar och spridning av smittsamma sjukdomar i allt väsentligt är sådana omständigheter som prövas endast enligt 41 a jaktförordningen. s bedömning Av utredningen i målet framgår att Björn Jakobsson fortfarande håller korsningsgrisar inhägnande och att han inte har ansökt om tillstånd vare sig enligt jaktlagstiftningen eller enligt miljöbalken. De nu aktuella korsningsgrisarna är inte tamgrisar och inte heller sådana djur som naturligt förekommer i den svenska naturmiljön. anser därför att grisarna, i miljöbalkens bemärkelse, ska anses som vilda och att inhägnaden av dem, oavsett hur den är utformad, därmed är att betrakta som ett vilthägn. Detta gäller även om inhägnaden inte motsvarar jaktlagstiftningens krav på ett vilthägn. Det har inte framkommit någon anledning att ifrågasätta påståendet att allmänheten får färdas fritt i det aktuella området. Uppförandet av den aktuella inhägnaden har alltså krävt tillstånd enligt 12 kap. 11 miljöbalken. Eftersom verksamheten bedrivs utan sådant tillstånd som krävs enligt miljöbalken har det varit motiverat att förelägga Björn Jakobsson att avveckla verksamheten. Länsstyrelsen har också haft rätt att i föreläggandet föreskriva krav på skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som är nödvändiga för att avvecklingen ska ske på ett enligt miljöbalken godtagbart sätt. I detta sammanhang är det enligt mark- och miljödomstolen alltså möjligt att ställa krav på sådana skyddsåtgärder som är nödvändiga för att värna de intressen som 12 kap. 11 miljöbalken avser att skydda, dvs. friluftslivet och naturmiljön. Föreläggandets andra och tredje stycke föreskriver hur avvecklingen ska ske och får bl.a. anses syfta till att säkerställa en fullständig avveckling av verksamheten och att

14 NACKA TINGSRÄTT DOM M undvika att en vild stam av korsningsgrisar etableras på Gotland. En sådan vild stam skulle inte bara kunna orsaka stor skada på naturvärden utan skulle även innebära ett främmande inslag i den gotländska naturmiljön. Dessa föreskrifter värnar därmed enligt mark- och miljödomstolen skyddet av naturmiljön och länsstyrelsen har haft rätt att förelägga om sådana föreskrifter enligt miljöbalken. Det är dock inte möjligt att med stöd av miljöbalkens bestämmelser meddela förelägganden i syfte att jaktlagstiftningen ska följas. Miljöbalken och jaktlagstiftningen tjänar olika syften, har olika instansordning och även skilda sanktionssystem vid överträdelse av bestämmelserna. Fjärde stycket i föreläggandet, som anger att jaktlagen och föreskrifter om jakttider ska följas, tjänar enligt markoch miljödomstolen inte till att värna de intressen som 12 kap. 11 miljöbalken avser att skydda. kommer alltså fram till att föreläggandets första, andra och tredje stycke är rättsligt godtagbara och miljömässigt motiverade samt att beslutets fjärde stycke ska upphävas. (Upplysningsvis noteras dock att jaktlagstiftningen givetvis gäller, trots att föreläggandet ska upphävs i den delen.) Föreläggandet kan inte anses mer ingripande än vad som behövs i det enskilda fallet. Vid denna bedömning har mark- och miljödomstolen särskilt beaktat att Björn Jakobsson har haft god tid på sig att ansöka om tillstånd och att ett föreläggande att iordningställa hägnet inte hade varit möjligt eftersom hägnet saknar erforderliga tillstånd. Tiden för när det ska fullgöras bör dock flyttas fram. Ett föreläggande får förenas med vite. I detta fall har länsstyrelsen har det varit motiverat att förena föreläggandet med vite. De angivna beloppen är skäliga. Sammantaget ska länsstyrelsens beslut om vitesföreläggande ändras endast på så sätt att fjärde stycket i föreläggandet upphävs och att tidpunkten för när vilthägnet ska vara avvecklat flyttas fram till den 14 mars Vad Björn Jakobsson har anfört i övrigt utgör inte skäl att upphäva föreläggandet.

15 NACKA TINGSRÄTT DOM M Vid denna bedömning ska mark- och miljödomstolens förordnande den 24 oktober 2013 om inhibition av länsstyrelsens beslut upphävas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV427) Överklagande senast den 19 december Prövningstillstånd krävs. Inge Karlström Ola Lindstrand I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Inge Karlström, ordförande, och tekniska rådet Ola Lindstrand. Föredragande har varit beredningsjuristen Li Axrup.

16 Bilaga 1 Bilaga ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. DV 427 Producerat av Domstolsverket