BILDANDE AV NATURRESERVATET VILHATTEN I ÄLVSBYNS KOMMUN

Transkript

1 1 (8) BILDANDE AV NATURRESERVATET VILHATTEN I ÄLVSBYNS KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar Länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1, ska utgöra naturreservatet Vilhatten. Med stöd av 3 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (1998:1252) fastställer Länsstyrelsen bifogad skötselplan (bilaga 4) med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning. I enlighet med 2 ovannämnda förordning ska Länsstyrelsen vara förvaltare av naturreservatet. För att tillgodose syftet med reservatet beslutar Länsstyrelsen med stöd av 7 kap 5, 6 och 30 MB samt 22 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att nedan angivna föreskrifter ska gälla i reservatet. SYFTE Syftet med reservatet är att bevara områdets värdefulla naturmiljö och opåverkade karaktär. Reservatet ska bevara den biologiska mångfalden i området och ge förutsättningar för skogar, våtmarker och andra ingående ekosystem att utvecklas naturligt. Syftet är även att de delar av reservatet som idag har lägre naturvärden ska utvecklas i riktning mot ett naturligt tillstånd. Inom ramen för dessa mål ska reservatet ge möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv och vetenskaplig forskning. Syftet ska nås genom att: Inget skogsbruk bedrivs i området. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 2 (8) Exploateringar och annan verksamhet som kan skada naturmiljön i området förhindras. Området lämnas för fri utveckling med möjlighet till avveckling av främmande trädslag samt naturvårdsbränning och/eller stängsling efter särskild utredning. I utvecklingsmarker kan även andra åtgärder genomföras. Vid behov återställa områdets naturliga hydrologi genom att till exempel lägga igen diken. Trädfällning och påverkan på markskiktet undviks vid alla typer av åtgärder, med undantag för avveckling av främmande trädslag. UPPGIFTER OM NATURRESERVATET Naturreservatets namn: Kommun: Lägesbeskrivning: Area: Fastigheter och ägare: Sameby: Vilhatten Älvsbyn 6 km NV om Sikfors 215 ha Övre Svedjan 1:3 (del av), Staten genom Naturvårdsverket Semisjaur-Njarg RESERVATSFÖRESKRIFTER A. Föreskrifter enligt 7 kap 5 MB om inskränkningar i rätten att använda markoch vattenområden inom reservatet. Utöver vad som annars gäller enligt lag är det förbjudet att: 1. Bedriva skogsbruk. 2. Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar eller tillvarata vindfällen. 3. På annat sätt än vad som anges under punkterna 1 och 2 skada eller förändra mark eller vegetation på land eller i vatten, t.ex. genom att borra, anordna upplag, gräva, schakta eller dumpa. 4. Uppföra byggnad eller annan fast anläggning. 5. Anlägga väg eller led. 6. Anlägga ledningar i luft, mark eller vatten. 7. Plantera in växt- eller djurart. 8. Släppa ut eller sprida avloppsvatten, gifter, vådliga ämnen, bekämpningsmedel, kalk eller växtnäringsämnen på land eller i vatten. 9. Framföra motordrivna fordon utanför befintlig väg. Vägarnas sträckning framgår av bilaga 1.

3 3 (8) 10. Sätta upp tavla, plakat, skylt, göra inskrift eller andra markeringar i naturen. Vidare är det utan Länsstyrelsens tillstånd förbjudet att: 11. Utöka eller förändra befintlig byggnad eller anläggning. 12. Uppföra älgtorn. Undantag från reservatsföreskrifterna i punkt A: 1. Föreskrifterna ska inte utgöra hinder för förvaltaren att utföra de åtgärder för reservatets vård och skötsel som krävs för att tillgodose syftet med reservatet och som anges i föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 MB i detta beslut. 2. Ovanstående föreskrifter ska inte heller utgöra hinder för underhåll av befintliga byggnader, vägar eller andra anläggningar. Innan större underhållsåtgärder ska samråd ske med Länsstyrelsen. Exempel på sådana åtgärder är byte av vägtrummor, dikesrensning samt breddning/trädsäkring av kraftledningar. 3. Utan hinder av ovanstående föreskrifter får renskötsel utövas i enlighet med rennäringslagen (1971:437). Före anordnandet av fasta anläggningar ska samråd ske med Länsstyrelsen enligt 12 kap 6 MB, enligt vad som framgår av förordningen (1998:904) om täkter och anmälan för samråd. 4. Vid uttransport av fälld älg eller björn får terrängskoter, t ex fyrhjuling, användas. Vid körning ska i första hand befintliga stigar och leder användas och särskild försiktighet ska iakttas för att undvika skador på mark och vegetation. 5. Snöskoteråkning är tillåten i reservatet på väl snötäckt mark. Vid körning ska i första hand befintliga stigar och leder användas och särskild försiktighet ska iakttas för att undvika skador på mark och vegetation. 6. I de fall totalförsvaret har intressen (anläggningar och/eller planerade grupperingsplatser) inom reservatet får tillsyn och skyddsarbetsuppgifter utföras utan hinder av föreskrifterna. B. Föreskrifter enligt 7 kap 6 MB om skyldighet att tåla visst intrång Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheterna förpliktas att tåla att följande anordningar utförs och att följande åtgärder vidtas som behövs för att tillgodose syftet med naturreservatet. 1. Utmärkning av reservatet. 2. Uppsättning och underhåll av informationstavla. 3. Naturvårdsbränning efter särskild utredning. 4. Utförande av restaureringsåtgärder av engångskaraktär, exempelvis stängsling av ungskog eller avveckling av främmande trädslag. 5. Genomförande av undersökningar av flora och fauna samt av mark- och vattenförhållanden, inklusive uppföljning av bevarandemål. 6. Tillgängliggörande av reservatet för besökare, t ex genom anläggande och underhåll av parkeringsplats, stigar, eldstäder och vindskydd.

4 4 (8) C. Ordningsföreskrifter enligt 7 kap 30 MB Utöver vad som annars gäller är det för allmänheten förbjudet att: 1. Bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar. 2. Skada vegetationen i övrigt t ex genom att gräva upp växter såsom ris, örter, mossor eller lavar eller ta bort vedlevande svampar. 3. Fånga, skada eller döda ryggradsdjur. Insamla ägg eller störa djurlivet genom att exempelvis klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig i närheten av fågelbo, lya eller gryt. 4. Insamla ryggradslösa djur. 5. Förstöra eller skada berg, jord eller sten på land eller i vatten genom att t ex borra, hacka, spränga, rista, gräva eller måla. 6. Skräpa ned. 7. Elda annat än på anvisad plats. 8. Framföra motordrivna fordon utanför befintlig väg. Vägarnas sträckning framgår av bilaga 1. Undantag från reservatsföreskrifterna i punkt C: 1. Snöskoteråkning är tillåten i reservatet på väl snötäckt mark. Vid körning ska i första hand befintliga stigar och leder användas och särskild försiktighet ska iakttas för att undvika skador på mark och vegetation. 2. I reservatet är det utan hinder av föreskrifterna tillåtet att jaga och fiska i enlighet med gällande lagstiftning. 3. Bär- och matsvampplockning är tillåtet i området. SKÄLEN FÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Beskrivning av området Area: Naturtyper: 215 ha Skogsmark ca 210 ha, varav produktiv skog ca 190 ha Myr ca 5 ha Naturreservatet Vilhatten ligger i ett mindre bergsområde, omkring 6 km väster om byn Sikfors vid Piteälven. Reservatet ligger till största del under Högsta Kustlinjen (HK) och havets omilda behandling visar sig också i områdets många ursvallade häll- och blockmarker. De allra högsta bergstopparna i området tangerar gränsen för HK och utgjorde små skär eller grund i den skärgård som vid den tiden bredde ut sig i trakten. Berggrunden i området består huvudsakligen av granodiorit förutom i nordväst där den utgörs av gnejs av sedimentärt ursprung, så kallad paragnejs 1. Nedanför HK täcks berggrunden av morän, torv och svallsediment 2. De natursköna hällmarkerna i 1 SGU 2012: Bergarter 1:50 K-databas 2 SGU 2012: Jordarter 1: K-databas

5 5 (8) reservatet är bevuxna med gammal, vacker hällmarkstallskog och från bergstopparna har man ofta en vidsträckt utsikt över älvdalen. Skogarna i reservatet är mycket varierande med alltifrån mycket gamla tallskogar, via yngre lövbrännemiljöer till högproduktiva lövrika granskogar. Bestånden är till stor del brandpräglade och brandspår kan ses både som brandljud i levande träd och i form av kolade stubbar och lågor. Den senaste branden har inte daterats exakt men drog troligen fram i området någon gång i slutet av 1800-talet. Reservatet inrymmer också anmärkningsvärt stora områden med gammal, produktiv och ofta högvuxen tallskog. Beståndsåldern är ofta mycket hög, i vissa fall närmare år vilket är mycket ovanligt med tanke på områdets relativt kustnära läge. Norr om den skogsbilväg som skär genom reservatets västra delar utgörs skogen av högproduktiv blandbarrskog med stort inslag av grova lövträd. Nordöstra delen av området utgörs av urskogsartad barrblandskog med rik förekomst av minst 300 år gamla tallöverståndare. Även gamla granar förekommer rikligt tillsammans med grov sälg och asp. Tillgången på död ved, främst granlågor är mycket god i denna del av området och på dessa finner man ofta typiska naturskogsarter som rynkskinn och rosenticka. På naturstubbar förekommer till exempel brunpudrad nållav och på de garnlavsdraperade gammelgranarna kan man finna arter som violettgrå tagellav, gammelgransskål och grenlav. På de gamla sälgarna växer rikligt av den vackra, gröna lunglaven och på asparna förekommer bland annat stiftgelélav tillsammans med den mycket sällsynta kärnsvampen Caliciopsis calicioides. Följer man sedan vägen mot sydväst övergår skogen i en högproduktiv, asprik granskog av lågörttyp med arter som kransmossa, liljekonvalj, harsyra, ekbräken, skogsnäva och gullris. Granarna är grova och långa och det finns även ett stort inslag av grov asp. Området är källpåverkat och flera kallkällor och dråg kommer fram i sluttningen. I anslutning till dessa övergår fältskiktet ofta i högörttyp med arter som majbräken, nordbräken och tolta. Död ved förekommer allmänt i området, både som lågor och stående död ved. På lågorna växer arter som kötticka och ullticka, samtidigt som spår av tretåig hackspett kan ses i de stående döda granarna. På östra sidan vägen har skogen i den nedre delen av sluttningen delvis gallrats på talet. Beståndet utgörs idag av barrblandskog med fläckvis stort inslag av löv, främst asp men även sälg och björk. På sälgarna förekommer lunglav och stor aspticka har också påträffats på asp i området. Högre upp i sluttningen av Karlsamyrberget blir marken mer blockig och skogen övergår i gammal talldominerad barrblandskog. Här förekommer rikligt med grova överståndare av tall, men det finns även gott om gamla granar och vårtbjörkar. Granarna är rikt behängda med garnlav och även arter som violettgrå tagellav och gammelgransskål förekommer allmänt i området. Mellan Kalsamyrberget och Vilhatten, samt i ett område söder om toppen av Vilhatten domineras skogen av mycket gammal tallskog med högresta, grova gammeltallar med helt platta kronor och stora barkplåtar. Tallticka förekommer i flera tallar och beståndsåldern är minst 250 år. Många tallöverståndare är dock betydligt äldre än så. Den äldsta som gick att åldersbestämma var 385 år, men det är troligt att det finns överståndare som är närmare 500 år. Tillgången på död ved varierar men är vanligtvis ganska sparsam. I området förekommer även rikligt med gammal gran samt gamla

6 6 (8) lövträd. Lunglav uppträder på både sälg, asp och björk i området medan arter som gammelgransskål och violettgrå tagellav förekommer på gammelgranarna. I sluttningarna öster om Vilhatten finns flera områden med rörligt markvatten, där skogen utgörs av mycket högproduktiv granskog med stort inslag av löv. De grova granarna når ofta uppemot 30 meters höjd och det förekommer även rikligt av grov och högvuxen asp och björk. Tillgången på död ved i form av stående döda träd samt lågor varierar från allmänt till fläckvis rikligt. Det är också många träd som håller på att falla ut vilket innebär att mängden död ved kommer att öka snabbt under de närmaste åren. På granlågor förekommer bland annat arter som rosenticka, rynkskinn, gräddticka, lappticka, granticka och ullticka medan de grova sälgarna ofta är rikt bevuxna med lunglav. På sälgar i området kan man även finna även den väldoftande dofttickan, som sprider sin doft av anis i skogen. På döda stående granar förekommer rikligt med spår av tretåig hackspett. Fältskiktet varierar mellan låg- och högörttyp med arter som liljekonvaj, nattviol, bergslok, skogsnäva, tolta, majbräken, nordbräken, harsyra, kransmossa, gullris och hässlebrodd. Förutsättningarna för mer krävande kärlväxter som exempelvis norna, skogsfru eller myskmåra bedöms som mycket goda. Mellan de två topparna på Stuphatten i områdets södra del övergår skogen i gammal flerskiktad tallskog och gamla, grova tallöverståndare med en ålder på cirka 300 år förekommer rikligt i området. Tillgången på död ved är sparsam och det förekommer en del stubbar efter äldre dimensionsavverkning. På gammeltallarna kan man finna spår av reliktbock och på tallågor förekommer arter som nordtagging och fläckporing. På en granlåga i området noterades också den sällsynta arten sprickporing. Söder om hällmarkerna, närmast vägen i området sydligaste del finns ett område med gammal produktiv barrblandskog. Här finns det gott om grova, högresta tallöverståndare med en ålder på uppemot 400 år tillsammans med gamla överståndare av både gran och vårtbjörk. Fläckvis förekommer ett stort inslag av grov asp och brandljud finns i flera av de gamla tallarna. I östsluttningen mellan toppen av Vilhatten och Stuphatten finns ett område med högproduktiv, lövrik granskog som påverkats av uttag på 1980-talet liknande det som gjorts närmast vägen i norra delen av reservatet. Trots uttaget är skogen fortfarande flerskiktad och även förhållandevis gammal, vilket tillsammans med den höga produktiviteten kommer att medföra områdets naturvärden bl a i form av död ved förväntas öka snabbt de närmaste åren. Länsstyrelsens bedömning Reservatet uppvisar en stor variationsrikedom med högproduktiva naturskogar av vitt skilda slag. I området förekommer såväl tallskogar, högbonitetsgranskogar samt lövrika barrblandskogar med mycket höga naturvärden. Beståndsåldern är generellt mycket hög, speciellt med tanke på läget i älvdalen och förhållandevis nära kusten. Området är mycket artrikt och ligger också i en utpekad värdetrakt med högproduktiva och mycket artrika skogar kring Piteälven. Det är därför av stor vikt att området bevaras för framtiden. Skogsavverkning eller annan exploatering skulle innebära att områdets naturvärden förstörs. Med anledning av detta har frågan om bildande av ett naturreservat aktualiserats.

7 7 (8) Beslutet följer gällande riktlinjer för prioritering av naturreservatsskydd och Sveriges internationella åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden, samt Sveriges miljökvalitetsmål. Beslutet ger därmed ett värdefullt bidrag till uppfyllandet av flera miljökvalitetsmål, bland annat Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen bedömer att ett naturreservat i det aktuella området är förenligt med kommunens översiktsplan och med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. MB. Vid en vägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap 25 MB, bedömer Länsstyrelsen att den inskränkning i den enskildes rätt att använda mark och vatten som beslutet innebär, inte går längre än vad som krävs för att syftet med naturreservatet ska tillgodoses. I enlighet med vad som sägs i 4 och 5 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, bedömer Länsstyrelsen att den föreslagna ordningsföreskriften enligt 7 kap 30 MB innebär så begränsade konsekvenser, såväl kostnadsmässiga som i övrigt att det saknas skäl för en konsekvensutredning av regelgivningen. ÄRENDETS BEREDNING Områdets höga naturvärden uppmärksammades 2005 i samband med en naturvärdesinventering som Länsstyrelsen genomfördes tillsammans med dåvarande markägaren SCA. Länsstyrelsen genomförde även kompletterande inventeringar under 2009 och I propositionen Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (2009/10:169) beslutade regeringen att ha produktiv skogsmark skulle avstyckas från Sveaskogs markinnehav för att användas som ersättningsmark vid naturreservatsbildning. Under 2011 fördes markerna över till det nybildade bolaget Ersättningsmarker i Sverige AB (ESAB), som ägs av Naturvårdsverket. Våren 2013 skrevs det första avtalet om markbyte mellan ESAB och SCA. Vilhatten ingick bland de planerade naturreservat som genom detta avtal övergick i Naturvårdsverkets ägo. För närvarande pågår lantmäteriförrättning i området. När förrättningen har slutförts kommer reservatet att utgöra en egen fastighet. Beslutet har föregåtts av samråd med Älvsby kommun. I sitt yttrande framför kommunen att man generellt är tveksam till ytterligare reservatsavsättningar, samtidigt som man framför en förhoppning om att det nya naturreservatet vid Vilhatten ska kunna utvecklas till ett utflyktsmål för kommunmedborgarna.

8

9 Bilaga 1 Naturreservatet Vilhatten Area 215 ha Skala 1: Adamsbäcken Karlsamyrberget Trindmyran Vilhatten Stuphattslyen Stuphatten Länsstyrelsen Norrbotten och Lantmäteriet Gräns för naturreservatet Meter±

10 Bilaga 2 Naturreservatet Vilhatten Översiktskarta Skala 1: Länsstyrelsen Norrbotten och Lantmäteriet Naturreservatet Vilhatten Andra naturreservat Kilometer ±

11 Bilaga 3 HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överklaga länsstyrelsens beslut ska Ni skriva till Regeringen, Miljödepartementet. Ni ska skicka eller lämna in Ert överklagande till Länsstyrelsen i Norrbottens län, LULEÅ För att Ert överklagande ska kunna prövas måste överklagandet ha kommit in till länsstyrelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Länsstyrelsen skickar därefter överklagandet till Regeringen, Miljödepartementet. Ni ska i Ert överklagande ange vilket beslut Ni överklagar (ärendets diarienummer och beslutsdag), hur Ni vill att beslutet ska ändras och varför, Ert namn, postadress och telefonnummer. Ni ska underteckna Ert överklagande. Om Ni anlitar ombud kan istället ombudet underteckna överklagandet. I så fall ska fullmakt bifogas. Om Ni behöver ytterligare upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till länsstyrelsen, telefon