Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Skolinspektionen Malmö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen Box 156, Lund

2 2(15) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Malmö kommun under hösten 2016 och början av våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Enligt nationell statistik uppnår 87 procent (riket 90 procent) av eleverna vid de nationella programmen gymnasieexamen läsåret 2015/2016. Av eleverna når 77 procent (riket 72 procent) grundläggande behörighet till universitet och högskola. Den genomsnittliga betygspoängen för elever med gymnasieexamen från ett nationellt program är samma år 15,1 vilket kan jämföras med rikets 14,6. Den genomsnittliga betygspoängen varierar mellan som lägst 12,6 (barnoch fritidsprogrammet samt vys- och fastighetsprogrammet) och som högst 16,1 (humanistiska programmet). Enligt nationell statistik uppnår 75 procent (riket 87 procent) av eleverna vid yrkesprogrammen gymnasieexamen läsåret 2015/2016. Av eleverna når 30 (36 procent) grundläggande behörighet till universitet eller högskola. Den genomsnittliga betygspoängen för elever med gymnasieexamen från ett yrkesprogram är läsåret 2015/ ,0 (rikets 13,5). Den genomsnittliga betygspoängen för elever som studerar inom yrkesprogrammen i Malmö kommun varierar mellan som lägst 12,8 (VVS- och fastighetsprogrammet) och som högst 16 (naturvetenskapliga programmet). Det redovisas ingen nationell statistik gällande kunskapsresultat för elever som studerar inom ramen för introduktionsprogrammen. Trygghet och studiero Skolinspektionen genomförde Skolenkäten för elever i gymnasieskolans årskurs 2 och för pedagogisk personal våren Resultaten av enkäterna redovisas på skolenhetsnivå för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. Indexet kan jämföras med resultat för samtliga gymnasieskolor, såväl kommunens som rikets och som deltog i samma enkätomgång. Ett högre indexvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt indexvärde indikerar en negativ uppfattning.

3 3 (15) Elevernas svar i årskurs 2 gällande om de har studiero på lektionerna gav medelvärdet 5,8 vilket är i paritet med samtliga medverkande skolenheters värde. Medelvärdet för eleverna svar på frågan om de känner sig trygga i skolan var 8,3. Vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters medelvärde som var 8,3. Enkätsvaren från den pedagogiska personalen gällande studiero gav medelvärdet 6,7 vilket kan jämföras med samtliga deltagande skolenheters värde som var 7,2. Svaren från den pedagogiska personalen gällande trygghet gav medelvärdet 7,6 vilket kan jämföras med 8,2 för samtliga medverkande skolenheter. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Fo Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det bedömningsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Tillsynen visar att det saknas tillgång till vissa av elevhälsans kompetenser inom gymnasieskolorna i Malmö kommun. Därmed saknas förutsättningar för att elevhälsan ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande på föreskrivet sätt. Tillsynen visar även att Malmö kommun behöver säkerställa att alla elever som får sin utbildning inom gymnasieskolan har tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Tillsynen visar vidare att inte samtliga elever som har rätt till modersmålsundervisning erbjuds sådan undervisning.

4 4(15) Tillsynen visar dessutom att Malmö kommun inte säkerställer att samtliga elever med konstaterat behov av studiehandledning på modersmålet får det behovet tillgodosett. Tillsynen visar slutligen att Malmö kommun behöver säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå uppfyller författningarnas krav. I detta ingår att följa upp samtliga verksamheters resultat och utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om och planera för nödvändiga utvecklingsåtgärder. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras i föreskrivna delar. Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Malmö kommun att senast den 30 augusti 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Malmö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgy 11,2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar)

5 5(15) Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgy 11,2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. (15 kap. 19 skollagen; 4 kap. 19 gymnasieförordningen) Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att det vid gymnasieenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna så att den kan arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Huvudmannen ska se till att alla elever vid gymnasieenheterna har tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Huvudmannen ska se till att alla elever vid gymnasieenheterna som har rätt till modersmålsundervisning erbjuds sådan undervisning och att sådan undervisning anordnas för dessa elever. Huvudmannen ska se till att de elever vid gymnasieskolenheterna som har behov av studiehandledning på modersmålet får detta behov tillgodosett. Motivering till bedömning av brist Tillgång till elevhälsa Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att det saknas tillgång till specialpedagogisk kompetens på några gymnasieenheter. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att Malmö kommun inte säkerställer att det finns tillgång till elevhälsa enligt författningarnas krav. Skolinspektionens utredning I intervju med representanter för den centrala elevhälsan uppger de att det saknas specialpedagogisk kompetens vid vissa skolenheter. Representanterna för den centrala elevhälsan uppger även att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ute i skolorna ofta får stå tillbaka för åtgärdande insatser.

6 6(15) I intervju med områdeschefer uppger de att det finns en skolenhet där elevhälsan är under uppbyggnad. Det finns dessutom några verksamheter med långa vakanser och rekryteringssvårigheter vad gäller kompetenser i elevhälsan. Representanter för huvudmannen uppger i intervju att de har fått signaler från den centrala elevhälsan om att vissa skolors elevhälsoteam inte är fullt ut tillräckliga. Som exempel uppges att tillgången till specialpedagogisk kompetens brister vid Värnhemsskolan. Rättslig reglering Av skollagen framgår att det ska finnas en elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan. Elevhälsan ska främst omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skollagen anger att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Detta innebär att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas utveckling. Som exempel på mer generellt inriktade uppgifter nämns i förarbetena till skollagen bland annat arbetet med skolans värdegrund, undervisning om tobak och alkohol, livsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sexoch samlevnadsundervisning. Detta förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Tillgång till skolbibliotek Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att inte alla elever i gymnasieskolan i Malmö kommun har tillgång till skolbibliotek som stöd i sitt lärande och sin utveckling. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att Malmö kommun inte uppfyller författningarnas krav gällande tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Skolinspektionens utredning I intervju med rektorerna uppger vissa av rektorerna att de elever som studerar vid Lärlingscenter saknar tillgång till skolbibliotek. På fråga från Skolinspektionen om Malmö Lärlingscenter saknar ett skolbibliotek, svarar områdescheferna ja.

7 7(15) Områdescheferna uppger att eleverna har möjlighet att gå till Idrottsgymnasiets bibliotek men att det som saknas är ett skolbibliotek med tillgång till ett bokbestånd som riktar sig till målgruppen. Områdescheferna uppger dock att det förbättringsarbete som pågår gällande skolbiblioteket medför att elever vid Malmö Lärlingscenter från och med hösten 2017 kommer att ha ett skolbibliotek som riktar sig till målgruppen. Representanter för huvudmannen uppger i intervju att tanken varit att eleverna som studerar vid Lärlingscenter skulle använda sig av Bellevuegymnasiets bibliotek eftersom de båda utbildningarna bedrivs inom samma byggnad. Representanterna för huvudmannen bekräftar områdeschefernas uppgift om att eleverna har möjlighet att gå till Idrottsgymnasiets bibliotek men att det som saknas är ett skolbibliotek med tillgång till ett bokbestånd som riktar sig till målgruppen. Rättslig reglering Enligt skollagen ska elever ha tillgång till skolbibliotek. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) framgår att skolbiblioteket är en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Enligt Skolinspektionens praxis ska eleverna ha tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket ska omfatta böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier och vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Då den aktuella skolan inte heller använder sig av ett närliggande bibliotek kontinuerligt i undervisningen bedömer Skolinspektionen att skolan inte har tillgång till ett skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Erbjudande och anordnande av modersmålsundervisning Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att alla elever som har rätt till modersmålsundervisning inte erbjuds detta. Skolinspektionen gör därför bedömningen att huvudmannens arbete på detta område inte uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionens utredning

8 8(15) I intervju med rektorer uppges att det finns alfabetiseringsklasser där det inte erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till sådan undervisning. I kompletterande svar till Skolinspektionen från ansvarig områdeschef uppges att det stämmer att det ännu inte erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för samtliga elever på Startskolan som har rätt att delta i sådan undervisning. Orsakerna uppges vara både organisatoriska och personella och det uppges vidare att det just nu rekryteras personal för att kunna vara fullt igång med modersmålsundervisningen höstterminen Representanter för huvudmannen bekräftar uppgifterna om att inte alla elever som har rätt till modersmålsundervisning erbjuds sådan undervisning. Rättslig reglering Av skollagen framgår att en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens vardagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har goda kunskaper i språket. Av gymnasieförordningen framgår att en huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever önskar sådan utbildning och det finns en lämplig lärare att tillgå. Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk det vill säga, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. Tillgång till studiehandledning på modersmålet Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att det finns elever som behöver studiehandledning på modersmålet som inte får detta behov tillgodosett. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att Malmö kommun, trots vidtagna åtgärder, inte uppfyller författningarnas krav på att ge studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Skolinspektionens utredning Av inkommen dokumentation från Malmö stad samt intervju med Språkcentralen framgår att vid konstaterade behov av studiehandledning på modersmålet görs ansökan till Språkcentralen och att tilldelningen är en timme studiehandledning per vecka. Vid genomförda intervjuer vid de besökta gymnasieskolenheterna uppges det finnas elever som har behov av studiehandledning på modersmålet som inte får detta behov tillgodosett. På flera av de besökta skolorna uppger intervjuade lärare att endast elever som går Språkintroduktion erbjuds studiehandledning

9 9(15) på modersmålet och att det generellt sett inte erbjuds någon studiehandledning på modersmålet till de elever som går på ett nationellt program och att eventuella behov därför inte alltid ens utreds. I intervjuer med rektorer vid de besökta gymnasieskolenheterna uppges bland annat att det inte erbjuds studiehandledning på modersmålet för elever på nationella program och att den studiehandledning på modersmålet som erbjuds inte är behovsstyrd utan en generell tilldelning. I intervju med områdescheferna bekräftas uppgifterna om att det finns elever på nationella program som har konstaterade behov av studiehandledning på modersmålet som inte får sina behov tillgodosedda. Områdescheferna uppger också att det finns ett mörkertal vad gäller behoven av studiehandledning på modersmålet men att det finns en ny rutin från 2016 där Språkcentralen har till uppgift att registrera vilka elever som har modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Utifrån det underlaget ska områdescheferna kunna ställa frågor till rektorerna om behoven och för första gången följa upp om studiehandledningen ges utifrån behov. Den möjligheten har inte funnits tidigare enligt områdescheferna. På fråga från Skolinspektionen om, och i så fall vilka, åtgärder vidtas för att i större utsträckning tillgodose behoven av studiehandledning på modersmålet uppger områdescheferna att man i Malmö deltar i det så kallade Språkprojektet och använder studie.se. Därutöver arbetar man enligt områdescheferna med att få in personer i skolan som har språket och ämneskompetensen även om de inte har pedagogisk utbildning. På fråga från Skolinspektionen om det stämmer att alla elever på nationella program i behov av studiehandledning på modersmålet inte får dessa behov tillgodosedda, uppger representanter för huvudmannen att deras bild är att det är svårt att ge studiehandledning på modersmålet i de lite mindre språken i vissa ämnen, så som exempelvis fysik och kemi. Det uppges vidare att det generellt sett är svårt att få tag i studiehandledare, att det är brist på modersmålslärare samt att det pågår försök med digitala lösningar, som exempelvis gör det möjligt att ge samma lektion på flera språk. Huvudmannen har efter kompletterande fråga från Skolinspektionen om vilka eventuella ytterligare åtgärder som vidtas för att i högre utsträckning kunna erbjuda elever i behov av studiehandledning på modersmålet sådant stöd svarat följande. Förvaltningsledningen/gymnasieskolans områdeschefer förtydligar rektorsuppdraget för att försäkra sig om att elever i behov av studiehandledning också får det. Vidare säkerställer förvaltningsledningen i dialog med Språkcentralen att Språkcentralens utbud motsvarar behovet bland gymnasieeleverna och skolornas arbete med att identifiera elevers behov av studiehandledning på modersmål kommer att följas upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

10 (15) Rättslig reglering Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Motivering till föreläggande som ingripande Då Malmö kommun inte uppfyller kraven som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Malmö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i gymnasieskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfiillelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nuläges bilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Malmö kommun inte uppfyller förfatiningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen)

11 Åtgärder Beslut 11(15) Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska följa upp resultat inom utbildningen vid introduktionsprogrammen och dokumentera denna uppföljning. Huvudmannen ska utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentera analysen och de beslutade åtgärderna. Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen för genomförandet ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att det finns brister i Malmö kommuns systematiska kvalitetsarbete avseende uppföljningen av elevernas kunskapsresultat på introduktionsprogrammen. Därmed saknar huvudmannen ett fullständigt underlag för att utifrån en analys av resultaten fatta beslut om utvecklingsåtgärder. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionens utredning Några intervjuade rektorer uppger att huvudmannen saknar ett system för att kunna följa upp kunskapsresultat och studiehandledning på modersmålet för introduktionsprogrammen. Den uppföljning som sker i nuläget avser endast genomströmning av elever samt trygghet och studiero. Intervjuade områdeschefer uppger att det finns en kvalitetsgrupp som arbetar med att utveckla uppföljningen av resultat på introduktionsprogrammen samt ger en beskrivning av hur man påbörjat detta arbete. Områdescheferna uppger att revisions- och rådgivningsföretaget KPMG har genomfört en extern granskning av introduktionsprogrammen i Malmö kommun. Granskningen gällande huvudmannens ansvarstagande för introduktionsprogrammen, som Skolinspektionen tagit del av, visar ett antal brister på systematisk nivå. De fyra områden som behöver förbättras enligt rapporten är planeringen av utbildningen, genomförandet av utbildningen, uppföljning på skolenhetsnivå och huvudmannens uppföljning av utbildningarna. Rättslig reglering Av skollagen framgår att en huvudman kontinuerligt och systematiskt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen.

12 12(15) Huvudmannen ska analysera det som framkommer i. uppföljningen. Utifrån analysen ska huvudmannen besluta om och genomföra nödvändiga förbättringsåtgärder. Uppföljning, analys och planering för utvecklingsåtgärder ska dokumenteras. Motivering till föreläggande som ingripande Då Malmö kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Malmö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Yvonne Larsson Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Malmö kommun

13 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

14 Bilaga 2: Fakta om Malmö kommun Bilaga Malmö kommun är Sveriges tredje största kommun med över invånare. Drygt en tredjedel av den nuvarande befolkningen är född i något annat land än Sverige. Medelåldern är 38,6 år vilket är lägre än rikets genomsnitt på 41,2 år. Organisatoriskt ansvarar tre förvaltningar med tre motsvarande nämnder för Malmös barn- och utbildningsverksamheter. Förskoleförvaltningen och förskolenämnden ansvarar för förskoleverksamheten; grundskoleförvaltningen och grundskolenämnden ansvarar för grundskolans, grundsärskolans och fritidshemmens verksamheter; arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar -tillsammans med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxen-utbildningsnämnden för gymnasieskolans, gyrrmasiesärskolans och vuxenutbildningens verksamheter. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala skolverksamheten genomförs i enlighet med skolförfattningarnas krav. Fullmäktige har dock i enlighet mednämndreglementet utsett arbetsmarknadsgymnasie- och vuxenutbildningsnämndenatt fullgöra kommunens uppgift att driva och ansvara för verksamheten utifrån nationella mål och styrdokumentens bestämmelser. Förvaltningen samordnar och driver huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I Malmö stad finns 13 kommunala gymnasieskolor som är organiserade i två områden som leds av varsin områdeschef. Områdeschefen har ett samordnande ansvar och är ett stöd för rektor i arbetet med att utveckla sin skola. Områdescheferna ingår tillsammans med övriga stabschefer och förvaltningsdirektören i förvaltningsledningen. Samverkansavtal finns för nationella program och programinriktat individuellt val med samtliga kommuner i Skåne samt med alla kommuner utom Karlskrona i Blekinge. Inom gymnasieutbildningen i Malmö kommun studerar cirka 7000 elever, fördelade inom följande program; Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet

15 Bilaga VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammen Naturbruksprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet International Baccalaureate IB Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion