Utbildningsplan: Introduktionskurs, Kulturantropologi fortsättningskurs Praktik samt Projektarbete

Transkript

1 ETNOLOGI & KULTURANTROPOLOGI Utbildningsplan: Introduktionskurs, Kulturantropologi fortsättningskurs Praktik samt Projektarbete Kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi Uppsala universitet Institutionen för kulturantropologi och etnologi 1

2 ETNOLOGI & KULTURANTROPOLOGI: Utbildningsplan och introduktionskurs Kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi Innehåll Utbildningsplan Introduktionskurs, 30 Hp... 5 Kulturantropologi fortsättningskurs, 30hp...9 Praktik, 15hp Projektarbete, 7,5 Hp

3 Utbildningsplan för Kandidatprogram i Kultur, samhälle och etnografi, 180 högskolepoäng Culture, society and ethnography, 180 ECTS Beslut: Beslutad av: Historisk-filosofiska fakultetsnämnden Utbildningsplan gäller från: HT15 Nivå: Grundnivå Beslut och riktlinjer: Programansvarig är Institutionen för kulturantropologi och etnologi. Behörighet: Sv B/Sv 2 B, Hi A och Sh A Syfte Programmet syftar till att ge studenterna kunskaper och färdigheter i etnografisk metodik, som förbereder dem för en yrkesbana främst inom sektorerna museer och dokumentation, internationella organisationer, statliga myndigheter, frivilligorganisationer, förvaltnings- och företagskultur, utbildning och lärande samt inom media och kommunikation. Centralt för programmet är träning i etnografiska metoder, som innebär fältstudier, inklusive intervjuer och observationer. Mål som förväntade studieresultat För kandidatexamen i Kultur, samhälle och etnografi skall studenten visa: kunskaper och förståelse i etnologi och kulturantropologi med särskild fördjupning i något av huvudområdena liksom grundläggande kunskaper inom ett eller flera valfria biområden förmåga att reflektera över, kritiskt diskutera och tillämpa olika etnografiska arbetsmetoder förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt diskutera och självständigt tolka och förhålla sig till aktuella kultur- och samhällsfrågor förmåga att i såväl muntlig som skriftlig form kommunicera och diskutera angivna Kunskapsområden i såväl inom- som utomakademiska sammanhang 3

4 förmåga att relatera kunskaper och färdigheter till arbetslivet förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa uppgifter och genomföra projektarbeten inom givna Tidsramar Progression Progressionen inom programmet sker inledningsvis genom ämnesstudier med successiv kunskapsfördjupning inom huvudområdena med examensarbete på fördjupningsnivå (C-nivå) i det ena samt med grundläggande kunskapsbreddning i biområden. Den senare delen av utbildningen innehåller verktygskurser, praktik och ett avslutande projektarbete. Undervisning Undervisning ges på de kurser, vilka ingår i programmet i enlighet med fastställda kursplaner. Undervisningen omfattar bl.a. föreläsningar, seminarier, handledning, studiebesök, laborativt arbete, fältarbete, projektarbete och praktik. Kurser som ingår i programmet Som huvudområde väljes antingen kulturantropologi eller etnologi. Det område av dessa som inte väljs som huvudområde, ingår som biområde till och med fortfättningsnivå (B-nivå). Övriga kurser väljes fritt. Verktygskurser av arbetslivsförberedande karaktär är frivilliga. Praktik efter eget val och projektarbete ingår. Programmets uppläggning Programmet omfattar tre års heltidsstudier. Programmets första termin består av en för programmet specifik kombination av baskurserna i kulturantropologi och etnologi. Under termin 2och 3 läser studenterna fortsättningskurs i kulturantropologi (30hp), med viss profilering för programstudenter, och fortsättningskurs i etnologi (30hp). Termin 4 läser studenterna 30hp valfria kurser. Inför termin 5 väljer studenten sitt huvudområde, antingen kulturantropologi eller etnologi, och läser då fördjupningskurs i valt ämne inom vilket ett kandidatexamensarbete (C-uppsats) skrivs. Under termin 6 tillkommer ytterligare 7,5hp valfri kurs eller verktygskurs, 15hp praktik och 7,5 hp projektarbete. Examen Filosofie kandidatexamen antingen i etnologi eller kulturantropologi. 4

5 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för kulturantropologi och etnologi Kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi, 180 högskolepoäng Introduktionskurs, 30 hp Kursen ges inom grundnivå. Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen Mål Kursens mål är att ge en introduktion till etnologins och kulturantropologins ämnesfält, synsätt och vetenskapliga terminologi. I kursmålen ingår också kunskaper i etnografisk metod samt inblick i ett par av etnologins och/eller kulturantropologins kunskapsområden. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna diskutera och problematisera grundläggande begrepp som kultur, modernitet, globalisering, genus, etnicitet, folklore och etnografi visa grundläggande kunskaper i kulturantropologiska och etnologiska arbetssätt, etik och metodik problematisera olika aspekter av människan som kultur- och samhällsvarelse genomföra mindre etnografiska fältstudier genomföra kortare skriftliga och muntliga övningar på ett självständigt och kritiskt sätt visa kunskaper inom några specifika forskningsfält i etnologi och/eller kulturantropologi, som är valbara inom kursen. Innehåll Moment 1. Perspektiv på kultur och samhälle i teori och praktik, 15 hp Etnologins och kulturantropologins grundläggande synsätt och begrepp samt centrala metoder och teoribildningar. Grundläggande etnografisk metod och tolkning samt praktiska etnografiska fältövningar. Moment 2. Valbart moment I, 7,5 hp 5

6 Antingen väljes Etnologi A3: Folklore och folksed eller Kulturantropologi A3: Vardagslivets sociala organisation. Moment 3. Valbart moment II, 7,5 hp Antingen väljes Etnologi A4: Aktuell forskning eller Kulturantropologi A4: Antropologiska arbetssätt. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier, gruppövningar, studiebesök och fältövningar. Momenten följer normalt på varandra i den ordning de angivits. För kunskapsstoff som krävs vid examinationen är deltagande i undervisning betydelsefullt. Vid seminarier och gruppövningar är närvaro obligatorisk. Examination och betyg Examination sker i någon eller några av följande former: skriftliga prov, skriftliga uppgifter samt genom aktivt seminariedeltagande och övningar. För de studerande som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. Kursen bedöms med något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Litteratur Moment 1. Perspektiv på kultur och samhälle i teori och praktik, 15 hp Ambjörnsson, Fanny En säker plats: alternativa familjer, relationsanarki och flersamhet bland unga queeraktivister. Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv. Sthlm. 16 s. I kompendium. Amit, Vered. (2000) Constructing the field. Ethnographic fieldwork in the contemporary world. Routledge, London (Finns också som E-bok via universitetsbiblioteket) Arvidsson, Alf Etnologi: perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur. 150 s. Bauman, Zygmunt Från Pilgrim till turist. Moderna tider, september s. I kompendium Bauman, Zygmunt 2001 (1996). Inledning. Postmodern etik. Göteborg: Daidalos. S I kompendium 6

7 Billing; Björn När vi blev besatta av tid. Tvärsnitt, nr s. I kompendium Ehn, Billy & Orvar Löfgren Vardagslivets etnologi. Reflektioner kring en kulturvetenskap. Sthlm. 182 s. Ek-Nilsson, Katarina u.å. Modernitetens ABC. Uppsala universitet: Institutionen för kulturantropologi och etnologi. 6 s. I kompendium Eriksen, Thomas Hylland. (2000) Små platser stora frågor. En introdukton till socialantropologi. Nya Doxa, Nora. Eriksen, Thomas Hylland. (1991) Ethnicity versus Nationalism i Journal of Peace Research, vol 28(3): Frykman, Jonas & Orvar Löfgren Den kultiverade människan. Sthlm. S Habel, Ylva Rörelser och schatteringar inom kritiska vithetsstudier. I: Hübinette, Tobias m.fl Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum. 37 s. Hübinette, Tobias & Carina Tigervall Japaner, japaner, japaner... Representationer av asiater i svensk samtidskultur. I: Hübinette, Tobias m.fl Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum. 17 s. Hagström, Charlotte. & Lena Marander-Eklund Frågelistan som källa och metod. Lund: Studentlitteratur. 219 s. (Finns även som e-bok.) Kaijser, Lars och Magnus Öhlander Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur Lundgren, Britta Kön och genealogi i etnologisk ämneshistoria. I: Inger Lövkrona & Lena Martinsson, Åtskilja och förena. Etnologisk forskning om betydelser av kön. Sthlm S ) Lövkrona, Inger Barnamörderskan lösaktig, ond eller en dålig mor? Samhällets syn på barnamord från 1600-tal till modern tid. 5 sid. Meurling, Birgitta Anna Birgitta Rooth folklorist och professor. Uppsala: Meddelanden. S I kompendium. 7

8 Niemi, A. M Historiens lockelse om forskning kring historiebruk. I Budkavlen 2004, s kompendium. Pripp, Oscar & Magnus Öhlander Att uppfatta rasism i Sverige. Om glassreklam och normstrider. I: Hübinette, Tobias m.fl. Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum. 20 s. Shostak, Majorie. (2009) Nisa The Life and Words of a!kung Woman. MA: Harvard University Press, Cambridge. Tolgensbakk, Ida Partysvensker: GO HARD! Universitetet i Oslo: Institutt for kulturstudier og orientalske språk. S. 4, 11-13, Viktorin, Mattias & Charlotta Widmark (2013) (red.) Antropologi och tid. Ymer, SSAG, Stockholm. Wolf-Knuts, Ulrika Tiden/historien som dimension i etnologisk och folkloristisk forskning med speciell hänsyn till nostalgi. Tiden och historien i 1900-talets kulturforskning. Red. A. Gustavsson. Etnolore 15, Uppsala. S I kompendium. Exempelstudier: Daun, Åke 1974 (1969). Upp till kamp i Båtskärsnäs. En etnologisk studie av ett samhälle inför industrinedläggelse. Sthlm. S 9-13, 24-32,

9 Kulturantropologi, fortsättningskurs B för kandidatprogram i Kultur, samhälle och etnografi, 30 hp Kursen ges inom grundnivå Kursplanen fastställd av institutionsstyrelsen Kursen ges endast vt Förkunskaper: Godkänt resultat på Introduktionskurs på kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi (30hp) Mål Kursens mål är att ge fördjupande insikter i holistisk analys av samhällen och kulturer, samt att presentera metoder från skilda teoretiska utgångspunkter och regionala sammanhang. Kursen ger även förmåga att tillämpa dessa insikter i ett uppsatsarbete. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Problematisera antropologiska begrepp och teorier i ett uppsatsarbete av mindre omfattning; Identifiera en frågeställning i relation till eller i dialog med för utbildningen relevanta avnämare; Ha en grundläggande orientering i kulturantropologisk diskussion om sociala, ekonomiska, religiösa och politiska processer på såväl lokala som globala nivåer; Ha en översiktlig kunskap om olika regionala etnografiska sammanhang; Ha en fördjupad förmåga att kritiskt använda kulturantropologi för att granska och förstå aktuella samhällsfrågor; Formulera och genomföra skriftliga och muntliga övningar på ett självständigt och kritiskt sätt och därmed förhålla sig till den triadiska relationen mellan teori, metod och empiri i den kulturantropologiska undersökningen; samt Ha en grundläggande informationskompetens i kulturantropologi, företrädesvis att känna till de viktigaste kultur- och socialantropologiska tidskrifterna, databaserna och andra källor, att kunna självständigt söka information och kritiskt granska källor ur ett kulturantropologiskt perspektiv 9

10 Innehåll Moment 1: Antropologisk teori och metod (7,5 Hp) Momentet ger fördjupade kunskaper i den historiska utvecklingen av antropologisk teoribildning. Vidare behandlas ämnets analysmetoder, främst jämförelse, samt hur dessa svarar mot olika teoretiska perspektiv. Relationen mellan empiri och teori belyses. Moment 2: Religion, ritual och samhälle (7,5 Hp) Momentet illustrerar olika riktningar inom det antropologiska studiet av religion och världsbild, ritual och myt. Sambandet mellan religion och samhällsstruktur, rituella uttryck för ändringar av social status samt sociala relationers dynamik diskuteras. Momentet ger vidare insikter om hur religiösa rörelser formas och får politiska och sociala konsekvenser i en globaliserad värld. Moment 3: Politisk och ekonomisk antropologi (7,5 Hp) Momentet behandlar huvudlinjerna i det antropologiska studiet av ekonomi och politik. Tonvikt läggs vid hur globala och lokala ekonomiska och politiska system och processer både begränsar och möjliggör människors handlingsutrymme, samt vid ekonomins och politikens ekologiska dimension. Uppmärksamhet ägnas också åt kritiska kulturantropologiska perspektiv på utvecklingsorganisationers arbete och åt de mekanismer som knyter ihop lokalsamhällen i utvecklingsländerna med internationella skeenden i globala system. Moment 4: Uppsatsskrivande (7,5 Hp) Momentet ger grundläggande träning i uppsatsskrivande både när det gäller informationskompetens, analytisk förmåga och skriftlig framställning, samt formalia kring vetenskapligt skrivande. Speciell vikt läggs vid att identifiera adekvata teorier och metoder för den empiri som ska undersökas och analyseras. Temat för B-uppsatsen är avgränsat till problemställningar som formuleras i relation till eller i dialog med för utbildningen relevanta avnämare. Undervisning Undervisningen ges som föreläsningar, seminarier, metodövningar, muntliga och skriftliga uppgifter enskilt eller i grupp, samt för Moment 4 som viss grupphandledning. För kunskapsstoff som krävs vid examinationen är deltagande vid föreläsningar betydelsefullt. Vid seminarier och gruppövningar är närvaro obligatorisk. 10

11 Examination Examination sker i form av aktivt seminariedeltagande och skriftliga prov (Moment 1-3) samt författande av uppsats (Moment 4). Samtliga moment bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Litteratur: se instruktioner för delkurserna i Kulturantropologi B. 11

12 Praktik för kandidatprogram i Kultur, samhälle och etnografi, 15 hp Kursen ges inom grundnivå. Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen Mål Kursens syfte är att erbjuda möjligheter för studenten att tillämpa och utveckla erhållna kunskaper från kandidatprogrammet i en för ämnet relevant yrkesmiljö. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas den studerande: kunna redogöra för praktikplatsens verksamhetsmål, organisation och arbetsuppgifter samt samhällsorganisatoriska inplacering kunna redovisa erhållna kunskaper om, och i lämplig omfattning kunna tillämpa relevanta arbetsmetoder och rutiner kunna på ett konstruktivt sätt ta emot handledning och samarbeta med handledare och övrig personal på praktikplatsen kunna reflektera över den på praktikplatsen erhållna erfarenheten i förhållande till utbildningens teoretiska delar och den litteratur som ingår i kursen Innehåll Kursen genomförs som en verksamhetsförlagd praktik med relevans för programmets inriktning. Exempel på lämplig praktik kan vara: offentlig sektors kulturförvaltning, kulturinstitutioner, bibliotek, kulturredaktioner, bokförlag, reklambyråer, informationsenheter inom offentlig förvaltning, konsultfirmor, eller verksamheter inom mediasektorn. Praktikplatsen skall kunna erbjuda varierade arbetsuppgifter på olika nivåer. Undervisning Regelbundet återkommande och planerade handledningstillfällen på praktikplatsen. Närvaro är obligatorisk under de arbetstider som råder vid praktikplatsen. Behörighet Behörig att gå kursen är den som läst minst 120 hp inom Kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi. 12

13 Beslut och riktlinjer Kursen ingår som en frivillig del inom den s.k. breddningsterminen (inom kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi). Studenten förväntas själv hitta lämplig praktikplats och handledare vilka ska godkännas av institutionen innan praktiken påbörjas. Examination Efter genomgången praktik skall studenten lämna in en skriftlig redogörelse och utvärdering av praktiken till kursens examinator. Omdöme om närvaro hämtas in från handledaren och tillsammans med redogörelsen utgör det underlag för betygsättande. Praktiken bedöms med betygen G och U. 13

14 Projektarbete, 7,5 hp Kursen ges inom grundnivå. Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen Mål Kursen syftar till att erbjuda studenterna möjlighet att tillämpa kunskaper och perspektiv som de förvärvat inom ramarna för programmet på ett konkret problemområde Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna operationalisera centrala begrepp som tillägnats inom ramarna för programmet genom att tillämpa dem på ett konkret problem, exempelvis konstruktionen av genus eller etnicitet i det offentliga rummet, i utställningar eller på arbetsplatser. i kreativa former, såsom virtuell utställning, idé till tidskrift, eller manus för en film eller teaterföreställning, gestalta centrala kulturvetenskapliga perspektiv. Undervisning Handledning och praktiska övningar. Behörighet Behörig är den som läst minst 150 hp inom kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi. Examination och betyg Kursen fullgöres genom aktiv närvaro och fullgjorda uppgifter. På kursen tillämpas betygen Godkänd eller Icke godkänd. Litteratur Litteratur väljes i samråd med lärare. 14

15 Uppsala universitet Institutionen för kulturantropologi och etnologi Besöksadress: Thunbergsvägen 3H Postadress: Box Uppsala Kursadministratör Siv Berggren Tel: Programansvarig, Carina Green Tel: Studierektor Eva-Maria Hardtmann Tel: Prefekt Charlotta Widmark Tel: vx 15