Bevarandeplan för Natura område

Transkript

1 BEVARANDEPLAN Fastställd Diarienummer: Naturvårdsfunktionen Ulrika Widgren Bevarandeplan för Natura område SE Vämöparken Kommun: Karlskrona Områdets totala areal: 34,6 ha Naturgeografisk region: Boreal Områdestyp: psci Kontinental Markägarförhållanden: Karlskrona kommun Natura 2000-områden avsätts till skydd för utvalda och listade naturtyper och arter inom hela EU. Bevarandeplanen är ett dokument som beskriver syftet med utpekandet av varje enskilt Natura 2000-område och anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. Observera att det i området även kan förekomma andra värdefulla naturvärden som inte omfattas av Natura 2000 och detta dokument. Bevarandesyfte och bevarandemål formuleras med utgångspunkt från vilka lokala förutsättningar som krävs för att listade arter och naturtyper skall ha gynnsam bevarandestatus. För en listad art kan det innebära att tillräckligt många individer finns inom området, att reproduktion sker, och att artens livsmiljö är tillräckligt stor. För naturtyper kan det handla om att området är tillräckligt stort, att viktiga strukturer och funktioner finns, att de arter som är typiska för området är livskraftiga. En typisk art för en naturtyp är mindre allmän, lätt att hitta och känna igen och den indikerar gynnsam bevarandestatus för naturtypen. Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen (7 kap miljöbalken). Bevarandeplanen ska underlätta bedömningen av om tillstånd krävs och kan beviljas. Bevarandeplanen fastställs av länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Nedanstående naturtyper och arter enligt EU:s habitat- och fågeldirektiv ingår i området (* anger att arten/naturtypen är prioriterad i vissa sammanhang). I kolumnen beslutad areal anges vad som är av regeringen beslutat. I kolumnen konstaterad areal framgår vad länsstyrelsen efter fältbesök eller på annat sätt anser är korrekt areal. Information om ändrad areal eller ny kunskap om arter/naturtyper inom området meddelas till Naturvårdsverket. Regeringen tar sedan beslut om eventuella ändringar. Utskriven :25:45 Sida 1 av 9

2 Naturtyper Beslutad Konstaterad areal(ha) areal(ha) 9130 Bokskog av örtrik typ 18, Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 7, Äldre ekskogar på sura, sandiga marker 8,7 Arter Beslutad Skalbaggar 1084 Osmoderma eremita *Läderbagge Utskriven :25:45 Sida 2 av 9

3 Bevarandesyfte Det främsta syftet med området är att bidra till att upprätthålla och vid behov återställa gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för läderbagge (Osmoderma eremita) och dess livsmiljöer, Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp (9160), Äldre ekskogar på sura, sandiga marker (9190), men även Bokskog av örtrik typ (9130), Beskrivning av området Vämöparkens Natura 2000-område består av två delar åtskilda av infartsleden mot centrala Karlskrona. Inom området finns ett betydande inslag av jätteekar, däribland några stående döda träd(högstubbar). Läderbagge (spillning och fragment) har påträffats i 5 ekar (två i väst och tre i öst). Bland övriga rödlistade arter, mer eller mindre karaktäristiska för naturtyperna i parken, märks saffransticka (Hapalopilus croceus), tungticka (Piptoporus quercinus), skillerticka (Inonotus cuticularis) och räfflad nagelskivling (Collybia fusipes). Vissa plockhuggningar i syfte att gynna jätteekar har utförts under Dominerande trädslag i hela parken är bok och ek, ungefär hälften vardera, men trädslag såsom lönn och lind förekommer också. Den karaktäristiska naturtypen är bokskog med ett fantastiskt vårfloratäcke av vitsippor, svalört, tandrot och skogsbingel. I områden med större ekinslag på mager mark växer rikligt med murgröna och kaprifol. Området är tack vare sin närhet till tätorten och sin naturskönhet flitigt använt för friluftsliv, motion och kulturella arrangemang. Området har tidigare, åtminstone från 1600-talet använts för utmarksbete och senare på 1800-talet för excersis invigdes Vämö som folkpark. Själva folkparken ligger utanför Natura 2000-området. År 2010 fyller Wämöparken 100 år som park. Med anlednig av detta har bl a hållits framtidsseminrium med deltagare som har intresse för kulturmiljövård, naturvård, park och evenemang samt hälsa och rekration. Detta i sig visar parkens värde och potential inom flera områden. De äldre byggnaderna inom parken, strax utanför Natura 2000, ägs av Blekinge museum. Inom området kan finnas befintlig anläggning/utrustning för militär kraftledning och/eller telekommunikation. Förutsatt att ingen skada sker på de naturtyper och arter som skall skyddas inom Natura 2000-området så kan skötsel och underhåll av dessa anläggningar ske även fortsättningsvis. Hotbild. Vad kan påverka negativt? Den gynnsamma bevarandestatusen för naturtyper och arter i området hotas bl a av: - Bristande målplanering för områdets skötsel, vilket kan vara förödande då t ex förekomsten av grova träd kräver en genomtänkt strategi för föryngring. - Otydlighet i skötsel och organisation av densamma. - All form av exploatering inom området, vilket ofta är ett reellt hot i tätortsnära områden. - Avverkning av värdträd, eller potentiella värdträd för flera organismer, inte minst läderbagge och bruten kontinuitet av jätteträd genom att nya potentiella värdträd (jätteekar) inte ges möjlighet att utvecklas. Även beskuggning och igenväxning av äldre, grova jätteträd kan vara ett problem. - Bortförsel av döda och döende träd. I anslutning till byggnader och stigsystem är enstaka bortförsel inget hinder. Veden bör då läggas i annan del av parken, för att på så vis ändå komma till nytta. - Luftföroreningar, främst bilavgaser från angränsande större vägar, kan utarma den känsliga epifytfloran av lavar och svampar som är knuten till gamla och senvuxna bokar. - Invandring av främmande trädarter, vilka kan konkurrera ut inhemska arter. - Skogsbruk och större avverkningar inom eller i anslutning till området. Avverkningar i - omedelbar närhet till området kan till exempel påverka ytvattnets flöden och kvalitet, grundvattnets nivåer och kvalitet samt fuktighet och ljusförhållanden i området. - Läderbaggen hotas av att glesa bestånd med gamla ädellövträd generellt blir allt mera sällsynta, samt av att bristen på död, grov ved blir vanligare i markerna. Långt mellan värdefulla livsmiljöer för läderbaggen, minskar dess spridningsmöjligheter och möjlighet till genutbyte med andra populationer. Utskriven :25:45 Sida 3 av 9

4 - Predation av läderbagge och dess larver (t ex av grävling och fåglar). - Eventuell förekomst av stackmyror. Främst hotas artrikedomen bland insekter, då myrorna är effektiva rovdjur som gärna äter insekter, bl a larver. Även t ex lavar och andra epifyter kan påverkas negativt, då stackmyrornas luktspår av myrsyra sänker ph-värdet på olika ytor, exempelvis trädbark. Lågt ph innebär risk för att etablerade arter försvinner och att nya arter inte kan etablera sig. Andra arter av myror utgör inget hot. Bevarandeåtgärder Områdesskydd Området har idag inget juridiskt skydd förutom detaljplan från 1977 och 1986 (parkmiljö), nyckelbiotop och Natura Området behöver en skötselplan möjligen även med beslut om naturreservat. - Ett mindre (1,25 ha) naturminne, i syfte att bevara ett bestånd med murgröna finns även i områdets sydöstra del. Naturminnen är skyddade enligt 10 Miljöbalken (1998:808). - Till skydd för landskapsbilden gäller inom området förbud enligt 19 naturvårdslagen (före 1974) mot att odla skog på tidigare inte skogbärande mark samt att omföra lövskog till barrskog utan tillstånd av länsstyrelsen. - Då området ligger på kommunens mark och är flitigt använt av kommunens invånare är en möjlighet att bilda ett kommunalt naturreservat, vilket bör påbörjas under Medel för detta kan sökas via den lokala naturvårdssatsningen. Det är viktigt att via en mer detaljerad skötselplan än bevarandeplanen fastställa skötsel och åtgärder, samt tidplan för detta. En annan lösning är att teckna naturvårdsavtal med Skogsvårdsstyrelsen och i samband med detta upprätta skötselplan. Arbetet med att slutföra naturreservat eller avtal bör invänta avslutad Basinventring av Natura 2000 och skyddade områden, vilken väntas ge svar på målsättning kring värden knutna till Natura Arbetet med skötselplan bör dock påbörjas under Läderbaggen är fridlyst. (1 a Artskyddsförordningen (1998:179) samt NFS 1999:12). Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder import, export och förvaring av levande exemplar samt försäljning av levande och döda exemplar av läderbagge. (Vissa undantagsregler finns angivna i artskyddsförordningen). - Nyckelbiotopsinventering genomfördes under 1993, varvid nyckelbiotoper i princip över hela parken noterades. Nyckelbiotoperna är skyddade via samrådsplikt i 12 kap. 6 miljöbalken. Samrådsplikt råder för verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Behov av skötselåtgärd Flera närliggande Natura 2000-områden hyser läderbagge och/eller ekoxe. En inventering av potentiella värdträd bör göras mellan dessa och vid behov, restaurering samt eventuellt någon form av skydd av dessa. På så sätt förbättras konnektiviteten mellan närliggande områden. Inom åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet planeras en sådan inventering under hösten Information om naturvärden i området är nödvändig då mycket folk rör sig i parken. Informationen bör omfatta beskrivning av naturvärden, dess förutsättningar och var man hittar ytterligare information. Denna information bör formuleras i samband med utformning av skötselplan. Möjligheten att hävda delar av parken, framförallt områden med ek och jätteträd, extensivt m h a t ex highland cattle bör undersökas tillsammans med djurparken. Inventering av vedinsekter, svampar, mossor och lavar för att kunna genomföra åtgärder på ett sätt som inte skadar naturvärden, bör genomföras senast Uppföljning av naturtyper och arter Metod och tidplan för uppföljning av naturtyper och annexarter, enligt habitatdirektivet, formuleras efter ytterligare riktlinjer från Naturvårdsverket och efter avslutad nationell Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden. Utskriven :25:45 Sida 4 av 9

5 . Litteratur/Referenser - Artdatabanken, utdrag för Blekinge län, Beslut om detaljplan för Vämöparken väster om infartsleden, Beslut om detaljplan för Vämöparken öster om infartsleden, Länsstyrelsen i Blekinge Län Länsstyrelsens resolution angående fridlysning av ett murgrönsbestånd i Vämöparken i Karlskrona. Dnr Bd-Dt 48/ Möte med Karlskrona kommun (markägare) Rikets Allmänna Kartverk, Häradsekonomiska kartan, Lyckeby Blekinge län , digitalt material Lantmäteriet, - Skogsstyrelsen A Larsson. Handbok för inventering av nyckelbiotoper (NBI). - Skogsvårdsstyrelsen 1993, Nyckelbiotopsinventering objekt 03:1 Karlskrona, ObjektID: Skogsvårdsstyrelsen 1993, Nyckelbiotopsinventering objekt 03:2 Karlskrona, ObjektID: Skogsvårdsstyrelsen 1993, Nyckelbiotopsinventering objekt 04:1 Karlskrona, ObjektID: Sveriges Mykologiska Förening Mykologiveckan 2003 i Blekinge- rapport. Blåberget. Opublicerat material. Bilagor Bilaga 1: Karta med Natura 2000-områdets gräns. Utskriven :25:45 Sida 5 av 9

6 Ingående naturtyper För generella beskrivningar av naturtypens förutsättningar, se "Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. ( Bokskog av örtrik typ Bevarandemål: Beskrivning: Bevarandestatus: - Bokskog av örtrik typ (9130) täcker minst 17 hektar. - Åldersstrukturen är varierad och föryngringen tillräcklig, vilket kan ses genom att bok förekommer i minst två skikt, där det undre skiktet är minst hälften så högt som det övre. - Andelen död ved är minst 1/5 av den levande och finns I olika former (liggande lågor och torrakor, olika grovlek och nedbrytningsstadier.) - Andelen grova träd av bok är minst 3/ha. - De typiska arterna tandrot och skogsbingel förekommer rikligt och skillerticka (Inonotus cuticularis) finns i livskraftiga bestånd i området, (frekvens enligt Handbok för nyckelbiotopsinventering). Bokskogen delas vid naturtypsklassning in i lågört- eller högörttyp. I Vämöparken är skogen av högörttyp och här återfinns framförallt tandrot, vitsippa, svalört och skogsbingel. Fältskiktet domineras sålunda av vårblommande arter. Det örtrika fältskiktet, med för naturtypen karaktäristiska arter, påverkas negativt av produktionsinriktat skogsbruk, vilket leder till för snabba förändringar i ljusinsläpp och hydrologi. Inslag av ek, även grov föekommer även i boksskogen. Buskskiktet är välutvecklat med fläder, hagtorn och kaprifol. Förutom bok och ek växer i området även avenbok, alm, idegran och lönn. Lämplig skötsel är försiktig plockhuggning, där skogen hålls flerskiktad och alla äldre träd sparas. En prioriterad skötsel är bortröjning av invandrande gran eller främmande trädslag. Områden med höga naturvärden bör lämnas till fri utveckling. Vidkroniga träd som tidigare stått öppet kan i vissa fall behöva röjas fram. Gynnsam bevarandestatus innebär att: - Det finns kontinuitet av bok av varierande ålder, inklusive gamla träd. - Det finns lämpliga substrat för bla lavar, mossor, svampar, insekter och landmollusker, tex i form av död ved som grenar, torrträd, hålträd och lågor i olika dimensioner och nedbrytningsstadier, savande lövträd samt gamla och/eller grova träd. - Det är kontinuitet och stabilitet i ljus- och fuktförhållanden, för att förhindra negativ påverkan på störningskänsliga arter/organismgrupper. - Naturvärdena utvecklas i huvudsak genom naturlig dynamik, med undantag för att konkurrens från gran eller för området främmande trädslag inte får förekomma samt att grova träd till gagn för svampar, mossor, lavar och insekter och att ersättningsträd för dessa återfinns. - Hydrologin är opåverkad av mänskliga ingrepp. Bevarandestatusen bedöms vara mycket god. Utskriven :25:45 Sida 6 av 9

7 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ Bevarandemål: Beskrivning: Bevarandestatus: - Ek- avenboksskog av buskstjärnblommatyp täcker minst 6,5 hektar. - Ek förekommer i minst två skikt, där det undre skiktets höjd är högst hälften av det övre, åldersstrukturen är varierad. - Andelen död ved är minst 1/5 av den levande och av olika grovlek och nedbrytningsgrad. - Det finns minst 10 grova ekar/ha. - Gran förekommer inte alls, endast idegran. - De typiska arterna murgröna, skogsbingel, blåsippa och buskstjärnblomma är tämligen allmän. Saffransticka (Hapalopilus croceus), oxtungsvamp (Fistulina hepatica) och guldlockmossa (Homalothecium sericeum) förekommer i livskraftiga bestånd i området,(frekvens enligt Handbok för nyckelbiotopsinventering). Ek- avenboksskog av buskstjärnblommatyp I Vämöparken domineras i trädskiktet av ek, men här växer även bok, alm, lönn, fågelbär, avenbok och tall. Denna naturtyp är ofta äldre hagmarker på inägomark, men hagmarken har vuxit igen och har varit sluten under längre tid (ca 100 år) och saknar i de flesta fall hagmarksvärden. Grova ekar, viktiga för insekter och lavar, växer ofta i brynzonen, även intill boksskogen. Flera av de i området förekommande kärlväxterna behöver en sluten skog, t ex skogsbingel och buskstjärnblomma. Här växer även vårblommor av vitsippa, blåsippa, vårlök och tandrot. I buskskiktet återfinns hassel, hagtorn, murgröna, kaprifol, slån och björnbär. Avverkning av lövträd bör ske endast genom plockhuggning och mycket sparsamt. Jätteträd, och i övrigt vidkroniga eller gamla träd, som tidigare stått öppet skall, i enlighet med vad trädet kräver, röjas fram. Bortröjning av invandrande gran eller främmande trädslag är en viktig skötselåtgärd. Gynnsam bevarandestatus för området innebär: - Kontinuitet av ek i varierande ålder, gott om gamla och grova träd. - Att markslaget förblir skog, även om det tidigare varit betesmark. - Tillräcklig förekomst av substrat som är viktiga för epifytiska lavar, mossor och svampar, samt för insekter och landmollusker. Med substrat avses t ex död ved; grenar, torrträd, hålträd, lågor m.m. av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier samt gamla och/eller grova träd av olika trädslag. - Kontinuitet och stabilitet i ljus- och fuktförhållanden, vilket är nödvändigt för flera organismgruppers överlevnad och trivsel i området. - Att naturvärden i skogen, som varit sluten under längre tid, utvecklas till stora delar genom naturlig dynamik vilket omfattar naturliga störningar, som t.ex. stormfällningar och insektsangrepp. Röjning av gran och för naturtypen och trakten främmande trädslag kan dock behövas, liksom frihuggning för att gynna grova träd samma skapa ersättningsträd för dessa. - Att typiska arter, vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen, finns i livskraftiga populationer och minskar inte märkbart i området. Bevarandestatusen bedöms vara ordinär eller minskande. Grova ekar behöver huggas fram och ersättningsträd för grova ekar samt död ved i tillräcklig omfattning saknas Utskriven :25:45 Sida 7 av 9

8 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga marker Bevarandemål: Beskrivning: Bevarandestatus: - Arealen Äldre ekskogar på sura sandiga marker är minst 8 ha. - Ek förekommer i minst två skikt, där det undre skiktets höjd är högst hälften av det övre, åldersstrukturen är varierad. - Andelen död ved är minst 1/5 av den levande och av olika grovlek och nedbrytningsgrad. - Det finns minst 3 grova ekar/ha. - Gran förekommer inte alls. - De typiska arterna kaprifol och murgröna finns i riklig omfattning och guldlockmossa (Homalothecium sericeum) förekommer i området, (frekvens enligt Handbok för nyckelbiotopsinventering). Äldre ekskogar på sura sandiga marker växer i områden med mager mark och hällmarker. Den magra jorden samt påverkan från vind och hav gör att ekarna är senvuxna och knotiga, sk krattekskog. I denna skog trivs även enbuskar, kaprifol och enstaka björk. Hällmarkerna täcks av tusch- och renlav. I klippskrevor växer stensöta, ljung, mossa och smalbladigt gräs. Grundförutsättning för gynnsam bevarandestatus i denna naturtyp innebär: - Att markslaget förblir skog, även om det tidigare varit betesmark. Bete är således ingen förutsättning, men kan tillföra värden. - Trädkontinuitet av ek, gärna med en varierad åldersstruktur och gamla träd. - Ingen avverkning av lövträd. Skötsel i form av punktinsatser (röjning, ljushuggning) bör dock utföras i anslutning till jätteträd eller i övrigt mycket gamla träd, som riskerar att skuggas ihjäl i förtid samt skapa ersättningsträd för dessa. Invandrande gran, (bok) och eventuella främmande trädslag bör hållas undan. - Förekomst av substrat, som död ved; grenar, torrträd, hålträd, lågor m.m. i olika nedbrytningsstadier för bl.a. insekter, lavar och svampar, vilket ökar naturvärdena. - Kontinuitet och stabilitet i ljus- och fuktförhållanden, vilket är nödvändigt för flera organismgruppers överlevnad och trivsel. - Typiska arter, vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen, finns i livskraftiga populationer och minskar inte märkbart i området. Bevarandestatusen bedöms vara god. Ersättningsträd för grova ekar frihuggning av desamma samt död ved i tillräcklig omfattning saknas. Utskriven :25:45 Sida 8 av 9

9 Ingående arter För generella beskrivningar av artens förutsättningar, se "Art- och Naturvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. ( Osmoderma eremita *Läderbagge Skalbaggar Bevarandemål Beskrivning - Läderbaggen har en reproducerande, ej minskande population, vars storlek om möjligt kommer att preciseras efter genomförd basinventering och ytterligare riktlinjer från Naturvårdsverket. - Läderbaggen ska ha möjlighet att sprida sig mellan bestånd eller hålträd så att livskraftiga populationer säkras. - Arealen ädellövskog är minst 34 ha. Målet preciseras efter avslutad basinventering av Natura 2000 och skyddade områden. - Minst 10 väl framröjda, grova (80 cm i diameter) mulmträd finns per hektar. - Minst 20 livskraftiga framröjda ersättningsträd finns per hektar. Förutsättningar för läderbaggens långsiktliga överlevnad tillgodoses genom kontinuitet av lövträd med rödmurket innandöme och mulm i områden med varmt mikroklimat tillgodose. I Sverige förekommer den främst i ek, men även i ask, lind, bok och andra lövträd som blir ihåliga. I Vämöparken är den rapporterad från fem träd vid tre tillfällen under 1990-talet. Fynden har utgjorts av spillning och delar av skalbaggen. God solexponering påverkar mikroklimatet inne i hålträden, men mulmen får inte bli för torr. Läderbaggen föredrar träd som står fristående eller halvöppet och det är sällan man ser arten i helt slutna bestånd. Sverige härbärgerar en avsevärd del av den samlade Västeuropeiska populationen. De flesta fyndplatserna ligger i sydöstra Sverige. Larven lever inne i stamhåligheternas mulm, där de gnager på den omgivande fastare döda veden. Arten kan stanna mycket länge i samma träd, vilket gör att stora mängder av de karaktäristiska exkrementerna efter hand ansamlas inuti träden. Larvutvecklingen sträcker sig över två till fyra år. Förpuppningen sker under sommaren i en ganska fast kokong i stamhåligheterna. Den fullbildade skalbaggen lever upp till en månad och uppträder i juli och augusti inne i hålträden. Läderbaggen har begränsad spridningsbenägenhet och de flesta individer stannar under hela sin livstid i det träd där de kläckts. Individer som förflyttar sig över upp till 190 m avstånd mellan träd har iakttagits. Gynnsam bevarandestatus för läderbaggen innebär: - Förekomst av äldre ädellövbestånd med tillgång på mulmträd, vanligen ek. På öar och vid kusten är det dock viktigt att kalla vindar inte får spelrum. En skog kan under stora delar av sommaren vara varmare än en solbelyst hagmark med kalla vindar från sjön. - Betesdrift och plockhuggning eller motsvarande ingrepp som håller trädskiktet glest och luckigt, med god möjlighet för ljuskrävande träd som t ex ek att utveckla mulmträd och att föryngra sig. - Ett lämpligt avstånd mellan hålträden för att undvika isoleringseffekter och spridningsmöjligheten mellan närliggande områden ska vara god. Bevarandestatus Bevarandestatusen för läderbaggen i området bedöms vara god. Tillgången till framtida värdträd behöver säkras och populationsstorleken inventeras. Utskriven :25:45 Sida 9 av 9