UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN. Ann-Sofie Bergman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN. Ann-Sofie Bergman"

Transkript

1 UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN Ann-Sofie Bergman

2 Utvärdering av umgängestöd Utvärderingen genomförd vid en verksamhet för umgängesstöd i Stockholm, beställd av Stockholms stad och genomförd av FoU Södertörn Utvärderingen har fokus på hinder och framgångsfaktorer för att umgängesstödet ska bidra till: Trygghet för barnet Normalisering av umgänget

3 Utgångspunkter för umgängesstöd Barns rätt till umgänge Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. (FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 9)

4 Utgångspunkter för umgängesstöd Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt (Föräldrabalken 6:15).

5 Utgångspunkter för umgängesstöd När rätten beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får rätten, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid (FB 6:15c)

6 När är umgängesstöd aktuellt? I prop. 2009/10:192 anges några omständigheter då umgängesstöd kan bli aktuellt (s. 10 f., s. 29): Barnet behöver umgängesstöd vid hämtning och lämning för att slippa uppleva konfliktfyllda konfrontationer mellan föräldrarna Barnet behöver umgängesstöd för att hen av någon anledning känner oro över umgänget Barnet behöver umgängesstöd för att umgängesförälderns omsorgsförmåga är bristande

7 Hur många barn berörs? Kontext: I Sverige finns ungefär 2 miljoner barn i ålder 0-17 år (SCB) Cirka 25 procent av barnen bor inte tillsammans med båda sina föräldrar Cirka 5 procent av barnen har aldrig gjort det Varje år berörs nästan barn av föräldrars separation (SCB)

8 Orsak till att inte bott med båda föräldrarna under sin uppväxt. Andel av hemmaboende 16- eller 17-åringar (Källa:

9 Hur många barn berörs av vårdnadstvist? Kontext: Årligen är cirka 14 procent av de barn vars föräldrar separerar föremål för tvister om vårdnad, boende och umgänge (Socialstyrelsen 2011). År 2015 var drygt 6200 barn aktuella för utredning om vårdnad, boende och umgänge År 2015 inhämtades upplysningar från socialnämnd avseende barn (Socialstyrelsen 2016)

10 Hur många barn får umgängesstöd? Cirka 1400 barn får umgängesstöd under ett år (Socialstyrelsen 2015)

11 På vilken plats ges umgängesstöd? Umgänge i särskild umgängesstödsverksamhet: 22 procent Umgänge i annan lokal som kommunen tillhandahåller: 71 procent Umgänge i umgängesförälderns hem: 57 procent Annan plats, exempelvis lekplats, simhall, bibliotek: 57 procent Källa: Socialstyrelsen 2013

12 Syftet med utvärderingen Syftet med studien är att utvärdera socialtjänstens umgängesstöd i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge, det vill säga att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Vilka framgångsfaktorer respektive hinder kan identifieras utifrån de berördas perspektiv (barn, föräldrar och personer som arbetar med umgängesstöd)?

13 Syftet med utvärderingen Ett andra syfte är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Vilka barn får umgängesstöd? Vilka behov av stöd har barnen inom ramen för umgängesstödet? Har barn och föräldrar andra parallella stödbehov från samhället och i så fall vilka?

14 Metod, material, analys Utvärderingen bygger på: Dokumentanalyser av akter (åren ) Intervjuer med barn, föräldrar och personal (totalt 20 intervjuer) Observationer i umgängeslokalen Programteori

15 Svårigheter vid genomförandet Svårt att nå fram till barn och föräldrar Inställda umgängestillfällen Adressuppgifter inte aktuella då en del föräldrar har flyttat/bytt telefonnummer Båda vårdnadshavarna ska godkänna att barnet tillfrågas om deltagande i en studie

16 Lokalt utvecklingsarbete Problem/förbättringsområden identifierades: Tidigare handläggning av umgänge var ineffektiv och ej högt prioriterad Icke-professionella kontaktpersoner gav stöd som ej var likvärdigt Stödjarna hade ej tydliga uppdrag Det fanns brister i säkerhet för de som arbetade med stödet Det fanns brister i uppföljning av umgänge

17 Lokalt utvecklingsarbete Förändringar som genomfördes: Umgängeslokal anpassad efter barnens behov Två team om vardera två umgängesstödjare (totalt fyra) Två (under utvärderingens gång utökat till tre) familjerättssekreterare Handledning till personal Under utvärderingens gång förbättring av säkerheten i lokalen

18 Vilka barn får umgängesstöd? I den aktuella verksamheten: 37 barn Barn i åldrarna 2-12 år, M=6,35 Lika andel flickor och pojkar Barnen bor oftast hos mamma och har umgänge med pappa Många föräldrar är födda utomlands

19 Varför umgängesstöd? Dokumentanalyserna visar: Yngre barn som inte har haft kontakt med sin förälder sedan en längre tid tillbaka, det kan röra sig om några månaders tid, ett år eller till och med flera års tid Umgängesstödet blir en länk för att återuppta kontakten mellan barn och förälder när föräldrarna inte kan träffas

20 Varför umgängesstöd? De har inte träffats. Han bodde hos oss till [barnet] var ett år. Sedan har de inte träffats och [barnet] är fem år idag. Därför sa jag att det kan inte bara bli umgänge så. Det är därför vi har umgängeslokalen. För att de ska få lära känna varandra (boendeförälder)

21 Varför umgängesstöd? Dokumentanalyserna visar: Det finns uppgifter om förekomst av våld Våld mot en förälder Våld mot en förälder i barnets närvaro Våld mot barnet Våld mot barnets syskon - Umgängesstödet blir en trygghet och säkerhet för barnet

22 Skydd från samhället Många mammor har fått skydd från samhället efter våld/hot: skyddade personuppgifter (10) skyddat boende (8) kontaktförbud för pappan (9)

23 Varför umgängesstöd? Det kan finnas andra bakomliggande orsaker till behovet som att umgängesföräldern har: Missbruksproblem Psykiska problem Funktionsnedsättning Boendeföräldern är orolig för att barnet ska föras bort till annat land

24 Omsorgsförmåga Utdrag från intervju: Barn: Det har varit problem när han var ensam med oss. Intervjuare: När han var ensam med er. Barn: Ja på grund av hans missbruk.

25 Omsorgsförmåga Barn kan beskriva omvända roller då deras umgängesförälder är mer som ett barn : Alltså pappa kan inte riktigt tänka själv tycker jag. Han kan inte riktigt bestämma som en vuxen. Han är mer som ett barn. Han kan antingen bli väldigt väldigt arg, väldigt väldigt ledsen, väldigt väldigt glad, väldigt väldigt överraskad. Inte något mitt emellan

26 Umgängesstödjarens roll I tidigare studier: stöd, observation, närvaro, skydd (Socialstyrelsen 2013) stödjande, observerande (Lagerlöf 2014) Metaforer: en fluga på väggen (Lagerlöf 2014) ett spöke vid sidan om (Bangura Arvidsson 2009)

27 Umgängesstödjarens roll I den studerade verksamheten enligt dokument: Stöd och trygghet för barnen Se och höra allt som sägs och sker mellan barnet och umgängesföräldern Synliggöra det enskilda barnets behov för båda föräldrarna Fungera som en bra vuxen förebild för såväl barnet som umgängesföräldern

28 Umgängesstödjarens roll Enligt föräldrar: Se till att barnet mår bra under umgänget Ge barnet stöd, lyssna på barnet, tänka på barnet Ge trygghet och säkerhet för barnet Observerande roll, bevakning, övervakning

29 Umgängesstödjarens roll Enligt barnen: trygghet för att inget jobbigt ska hända Man vet att han inte gör något när andra är med. vaka över barnet

30 Umgängesstödjarens roll Umgängesstödjare: Vi är en länk emellan. Vi kan vara väldigt nära men vi kan också ta ett steg tillbaka. Så fort vi märker att det börjar finnas en allians och en bärighet i relation så backar vi / / vi är ju i rummet men vi är inte precis bredvid nu längre. Och märker vi att det blir en svårighet så går vi nära. Så vi går in och ut i relation.

31 Umgängesstödjarens roll Umgängesstödjare: Vi ska höra vad de säger, vara för barnets och boförälderns trygghet och säkerhet. Men inte sitta så här jättenära dem [barnet och umgängesföräldern]. Väldigt försiktigt, att de känner sig, att båda känner trygghet, att nu kan vi vara tillsammans. På något sätt vill jag inte störa deras relation, däremot stödja den.

32 Vad betyder umgängesstöd för barnet? Umgängesstöd har betydelse här och nu: man träffar sin förälder som man inte bor hos med två andra vuxna personer som är som ett stöd för att man ska känna sig trygg och hjälpa till så att det blir en bra träff Umgängesstöd har betydelse för framtiden: man får träffa sin förälder under en viss period och under den perioden ska man vara med sin förälder och se om man vill tillbaka eller inte

33 Vad betyder umgängesstöd för barnet? Det som är bra är att man känner att de är där för en. Men det dåliga är att jag vet att han verkar jättesnäll då, men när folk är med så gör man inte dumma saker. Så på ett sätt är det lite dumt att de är där men det känns ändå bra att de är där. För om de inte skulle ha varit där skulle jobbiga saker ha hänt. Men nu när de är där så händer inte det.

34 Programteori Umgängesstöd Interna faktorer: Kontinuitet Tillit Närvaro Integritet Kompetens Kommunikation Flexibilitet Problem/förbättringsområden inom följande: 1 Tidigare handläggning var ineffektiv och ej högt prioriterad 2 Icke-professionella kontaktpersoner gav stöd som ej var likvärdigt 3 Stödjarna hade ej tydliga uppdrag 4 Det fanns brister i säkerhet för de som arbetade med stöd 5 Det fanns brister i uppföljning Aktiviteter: 1 Lokal anpassad efter barns behov 2 Två team om vardera två umgängesstödjare 3 Två (under utvärderingens gång utökat till tre) familjerättssekreterare 4 Handledning till de anställda 5 Under utvärderingens gång förbättring av säkerheten i lokalen Prestationer: de genomförda aktiviteternas konkreta innehåll 1 Information till föräldrar och barn 2 En utsedd umgängesstödjare för varje barn 3 Stöd till barn 4 Stöd till föräldrar 5 Återrapportering 6 Uppföljning Förväntade effekter: Umgängesstödjarna har en tydlig roll i sina uppdrag och arbetar professionellt och likvärdigt Skapa/återuppta/ utveckla relationen barn förälder Trygghet och säkerhet för barn, föräldrar och anställda Normalisering, dvs. att umgänge kan ske utan umgängesstöd inom ca ett års tid Förbättrat samarbete och kommunikation mellan föräldrarna Externa faktorer: Tid Maktrelationer Parallellt stöd Förekomst av våld/missbruk

35 Slutsatser Interna faktorer av betydelse: Tillit Kontinuitet Närvaro Integritet Kompetens Kommunikation Flexibilitet

36 Slutsatser Externa faktorer av betydelse: Tid Maktrelationer Tillgång till parallellt stöd Förekomst av missbruk/våld

37 The use of supervised services is considered a transitional service with the purpose of maintaining safety while families complete the required steps (e.g. enroll in counseling services, attend domestic violence programs, etc.) to decrease the risk factors so they no longer require the visits to be supervised. (Saini & Birnbaum 2015)

38 Paradoxala effekter Att känna sig instängd Motstridiga signaler från samhället

39 Trygghet för barnet Några reflektioner utifrån intervjuer med barn: Att personalen är närvarande, ser och hör Att stöd ges så länge det behövs Att umgänge avbryts om det inte är bra för barnet Att överenskommelser följs hålla vad man lovat Språk / kommunikation Att barnet får utvärdera stödet enskilt

40 Slutsats Socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem.

41 Spänning mellan barns rättigheter Att ha kontakt med sin förälder Att inte utsättas för våld Vad är mest skadligt att bryta kontakt med en förälder eller fortsatt kontakt med risk att utsättas för våld?

42 Skydd Det viktigaste stödet för barn som har utsatts för våld eller bevittnat våld mot en förälder är skydd från fortsatt våld (enligt Broberg et al. 2011)

43 Reflektion Behov av barnpsykologisk expertis

44 Barnpsykologisk expertis det skulle ha funnits med en barnpsykolog i hela processen som har träffat barnen och pratat med dem, och som kunde vara den som förde deras talan någon opartisk som liksom kan barn och som kan läsa av dem och som finns med i processen (föräldraintervju)

45 Referenser Bangura Arvidsson, M. (2009) Aktiv passivitet: Om kontaktpersoners roll och förhållningssätt till pappor, mammor och barn i umgängestvister, Socialvetenskaplig Tidskrift, 2009:1, Bergman, Ann-Sofie (2016) Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn. Stockholms stad och FoU Södertörn. Broberg, A., Almqvist, L., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, K., Sharifi, U., Cater, Å., Forssell, A., Eriksson, M. & Iversen, C. (2011) Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma: resultat från en nationell utvärdering. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Forssell, Anna (2016) Better safe than sorry?: quantitative and qualitative aspects of child-father relationship after parental separation in cases involving intimate partner violence. Diss. Örebro universitet. Lagerlöf, H. (2014) Umgängesstöd i lokal: En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor. FoU Södertörns skriftserie 2014:128. Proposition 2009/2010:192, Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn. Socialstyrelsen (2013) Familjerätt: Kommunernas arbete med umgängesstöd. Socialstyrelsen (2016) Statistik om familjerätt år 2015.

Se, uppfatta, höra, Ann-Sofie Bergman, för barn. Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel. stockholm.se

Se, uppfatta, höra, Ann-Sofie Bergman, för barn. Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel. stockholm.se Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn Ann-Sofie Bergman, 2016 Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel stockholm.se Slutrapport September, 2016 Dnr:

Läs mer

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn svar på remiss från kommunstyrelsen

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn svar på remiss från kommunstyrelsen ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12- 02 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2011-12-15 Reviderade

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-28 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden

Läs mer

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd Familjerätt Kommunernas arbete med umgängestöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Barnrättsdagarna 9-10 april 2019, Örebro Ulf Axberg, Ole Hultmann Psykologiska

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerätssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Dalagatan 78B Stockholm

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerätssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Dalagatan 78B Stockholm FSR Familjerätssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Dalagatan 78B 113 24 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmänna förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Svenska föreningen för familjeterapi 2016-10-14 Anna L Jonhed, fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet Upplägg 1. Barn och våld

Läs mer

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar

Läs mer

Ansökan om stämning. 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm

Ansökan om stämning. 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm Ansökan om stämning Kärande Ombud Svarande Ombud Saken Anna Nilsson 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm Johan Persson 3B3 Vårdnadstvist, sabotage av umgänge m.m. 1. Yrkande

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande

Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-15 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Titel. Innehåll. När ni som föräldrar är överens kan ni skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge för barnet eller barnen.

Titel. Innehåll. När ni som föräldrar är överens kan ni skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge för barnet eller barnen. Avtal Avtal Ni som föräldrar kan skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge när ni är överens om hur avtalet ska utformas och när barnet eller barnen är folkbokförda i Helsingborg. När ni som föräldrar

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Familjerättsdagarna Eskilstuna den mars Gunilla Cederström

Familjerättsdagarna Eskilstuna den mars Gunilla Cederström Familjerättsdagarna Eskilstuna den 20-21 mars 2013 Gunilla Cederström Socialstyrelsen förändringar Tillsynsavdelningen - Inspektionen för vård och omsorg 1 juni 2013 Avdelningen för regler (och tillstånd)

Läs mer

Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts

Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-03-21 Dnr 3946-2011 Sid 1 (6) Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts Beslutet

Läs mer

Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister

Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister 2019-05-14 Välkomna önskar Ulrika Heie (C) riksdagsledamot Fredrik Lundh Sammeli (S) riksdagsledamot

Läs mer

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt? Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården

Läs mer

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström Familjerättsdagarna Stockholm den 22-23 mars 2012 Gunilla Cederström Familjerätt Adoptionsärenden Faderskaps- och föräldraskapsärenden Vårdnad, boende och umgängesärenden Familjerådgivning Socialstyrelsens

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed

Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed Barns som upplevt våld i familjen förutsättningar för umgänge med en våldsutövande

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet

Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Våldets konsekvenser för barn Psykiska problem Fysiska problem

Läs mer

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Syfte, upplägg och genomförande Linnéa Almqvist Projektkoordinator Linnea.Almqvist@psy.gu.se Regeringsuppdrag Hösten

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv

Läs mer

Jämställda vårdnadsutredningar

Jämställda vårdnadsutredningar Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 08-508 22 329 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Umgängesstöd i lokal En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor

Umgängesstöd i lokal En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor Umgängesstöd i lokal En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor 1 Hélène Lagerlöf FoU Södertörns skriftserie nr 128/14 FoU Södertörn är en forsknings-och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering.

Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. HFD 2017 ref. 40 Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

STÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson

STÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson STÄMNINGSANSÖKAN Till: Lunds Tingsrätt Datum: 2017-04-19 Kärande Anna Nilsson Ombud för kärande Gustav Björklund, Astrid Bendixen Kettis, Sofia Wedin, Gustav Persson Grupp 2a1 Svarande Johan Persson Ombud

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

Remissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017

Remissvar på Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6) - KS dnr: /2017 Bromma stadsdelsförvaltning Socialtjänst och fritid Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-03-13 Handläggare Staffan Wallier Telefon: 08-50806126 Till Bromma stadsdelsnämnd (SOU 2017:6)" - KS dnr: 110-365/2017

Läs mer

Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation

Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation 2014-2018 Ett utvecklingsarbete som drivits med stöd från Socialdepartementet i Malmö, Helsingborg, Nacka, Västerås och Norrköping Varför

Läs mer

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning 2017-04-11 2017/891 1(5) Vår adress Arbetsmarknads- och socialnämnden Borlänge kommun Adress Regeringskansliet Justitiedepartementet Dnr Ju2017/01226/L2 Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

rädd... Innerst inne var man Barn och och föräldrars röster umgänge umgänge umgänge tillsammans med med tillsammans med kontaktperson kontaktperson

rädd... Innerst inne var man Barn och och föräldrars röster umgänge umgänge umgänge tillsammans med med tillsammans med kontaktperson kontaktperson Inger Inger Ekbom Ekbom Åsa Åsa Landberg Inger Ekbom Åsa Åsa Åsa Landberg Inger Inger Ekbom Ekbom Åsa Åsa Landberg Innerst inne var man rädd... Barn Barn Barn Barn Barn och och föräldrars och och och föräldrars

Läs mer

Vårdnad, boende, umgänge och namn

Vårdnad, boende, umgänge och namn Vårdnad, boende, umgänge och namn Reviderade riktlinjer för handläggning av enskilda ärenden enligt Föräldrabalken, Namnlagen m.m. antagna av kommunfullmäktige i Stockholm 2012-10-15. stockholm.se Riktlinjer

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam

Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam Vilka är vi? Angelica Wågby, Familjerättsbyrån Malmö, samordnare i kommunen för Samverkansteam

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi

Läs mer

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål

Läs mer

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar

Läs mer

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården UNICEF - FN:s barnfond - Världens ledande banrättsorganisation - FN:s mandat att förverkliga barnets rättigheter - Finns i 190 länder

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer medforskare, 9 år Pusslet barnets perspektiv 21 medforskande barn och unga har tillsammans med vuxna skapat www.opratat.se

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15 REMISSVAR 2015-10-21 Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar

Läs mer

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. HFD 2017 ref. 39 Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm YTTRANDE 2017-05-29 Dnr SOU 2017:6 Ju2017/01226/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:6 Se barnet! Sammanfattning GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) utgår ifrån att alla barns

Läs mer

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Vår definition växelvis boende Innebär att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina föräldrar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 19 juni 2017 KLAGANDE AA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat Peter Lindahl Lewis & Partners Advokatbyrå AB Box 2104 103 13

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 Inledning På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig respekterad. Barnet ska utvecklas i sin

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad,

Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, Utlåtande 2012:124 RVII (Dnr 325-1826/2011) Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn Förslag till revidering från socialnämnden Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer