8 Ordlista/Förklaringar

Transkript

1 8 Ordlista/Förklaringar Konstruktion bestående av bitumenbundet slitlager, bitumenbundet bindlager, cementbundet bärlager, obundet bärlager och förstärkningslager. Ord Anslutningsfog Arbetsfog Avdragsbana Ballast Belastningssprickor Beläggning Beständighet Betongkvalitet Betongöverbyggnad (BÖ) Bindlager Böjdraghållfasthet Cementbitumenöverbyggnad (CBÖ) Cementbundet grus (CG) Förklaring Gräns mot annan beläggning eller fast konstruktion. Fog som utförs mellan olika gjutetapper och vid opåräknade läggningsavbrott. Betong/Stålprofil som delar in ytan i gjutetapper, ger foganvisningar och används som stöd för vibratorbalk. Stenmaterial för tillverkning av betong och cementbundet grus. Sprickor som kan uppstå i betong efter överbelastning. Beroende på bl a för tidig trafikering. Slitlager eller bärlager som är cement- eller bitumenbundet. Beständighetsbegreppet avser en betongs motstånd mot olika slag av angrepp från t ex sulfater, syror, bensin, salter eller frost. Ett allmänt begrepp för betongens egenskaper och vanligtvis uttryckt som hållfasthetsklass, t ex K 40. Konstruktion bestående av slit- och bärlager av betong, bitumen- eller cementbundet bärlager, obundet bärlager och förstärkningslager. Lager som används för att reducera sprickbildning och ge ett jämnare underlag för nästa beläggningslager. Hållfasthet som erhålls i en betongkonstruktion som samtidigt utsätts för böjning och dragning. Böjdraghållfastheten är vanligt ingångsvärde vid en statisk dimensionering av en konstruktion. Ballast bunden med cement. Används som bärlager i överbyggnadstyperna CBÖ och BÖ. 1

2 Dimensioneringsperiod Draghållfasthet Dygnsfog Dymling Expansionsfog Fabriksbetong Fiberarmering Fiberbetong Flexibel överbyggnad Flytbetong Flytmedel Fogar Fogmaterial Fogplan Frostbeständighet Den tidsperiod under vilken konstruktionen med normalt underhåll skall uppfylla ställda krav. Avser den hållfasthet som erhålls i en betongkonstruktion under dragning. Draghållfastheten är ett ingångsvärde vid en statisk dimensionering av en konstruktion. Fog mellan två gjutetapper som utförs om läggningsarbetet löper över mer än ett dygn. Ingjuten slät stång som överför tvärkrafter mellan betongplattor vid fogar. Fog som delar upp beläggningen och som medger längdändring. Betong som blandas samman på betongfabrik och är kvalitetskontrollerad i tillverkningsklass 1 av ackrediterat certifieringsorgan. Ett samlingsnamn för olika slag av korta armeringsenheter som kan ingå i en armerad betong. Som fiberarmering förekommer stålfiber, kolfiber, polypropylenfiber och glasfiber. Uttryck för en valfri betong, oberoende av kvalitet, där något slag av fiberarmering ingår. Överbyggnad med enbart obundna eller obundna och bitumenbundna lager. Betong med utpräglad smidighet som mycket lätt låter sig bearbetas och fylla ut formarna med minimal extern vibreringsinsats. Tillsatsmedel avsett att öka smidighet och arbetbarhet hos betong. Samlingsbegrepp för olika slag av spår mellan byggnadsdelar. Fogar kan sågas upp i efterhand eller ingå som naturliga delar under produktionen. Till fogar räknas expansionsfog, längsgående fog, tvärgående fog, arbetsfog, dygnsfog etc. Fogmassa eller foglist som i efterhand appliceras i fogspår i avsikt att täta och skydda fogen från vatten och sand. I förväg upprättad ritning utvisande fogars placering. Ett uttryck för betongens motstånd mot frostangrepp. 2

3 Friktion Friläggning Frystestad Fuktkvot Förankringsstång Försegling Geotextil Härdning Hårdbetong Impregnering Jämnhetsklass Kantförstyvning Kantstöd Karbonatisering Klimatzon Konsistens Råheten hos en yta. Speciella krav kan ställas beroende på ytans funktion. Framtagning av ballasten i en betongyta för att erhålla en rå ytstruktur med god friktion. Arbetet utför med hjälp av ytretarder. Normenlig provningsmetod för frystest av betong i såväl söt- som saltvatten. Provning av frostbeständighet utförs enligt SS , metod A, förfarande III. Totala mängden fukt dividerad med den totala mängden torra material. Ingjuten stång av kamstål som överför tvärkrafter mellan betongplattor vid fogar. Förankringsstänger tillåter inga fogrörelser. Metod för att skydda betongen mot uttorkning, t ex med bitumenemulsion. Matta eller duk av syntetfiber. Används som materialskiljande lager. Åtgärd för att skydda betongen mot uttorkning eller frysning efter gjutning. Ett pulver som består av kvartssand och cement som strös ut på betongens överyta som ytförstärkning. Har till uppgift att öka slitstyrkan och tätheten för ökad livslängd. En metod för att skydda och förenkla rengöring av betongyta mot t ex oljespill. Standardklass som beskriver krav på en ytas jämnhet, tillåten sättningsskillnad mellan olika delar av ytan och tillåten tjällyftning hos ytan. Förtjockning av betongkant vid övergång mellan markbetong och annat beläggningsmaterial. Produkt av betong eller natursten som används som övergång mellan ytor med olika nivåer. Process som beskriver kalciumhydroxidens omvandling till kalciumkarbonat. Sverige är indelat i olika klimatzoner efter årsmedelköldmängd i negativa dygngrader (dºc). Egenskap hos färsk betongmassa. Se även sättmått. 3

4 Fog i betongbeläggning som medger samman- dragning hos angränsande betongplatta. Kontraktionsfog kan förses med dymlingar för kraftöverföring mellan plattorna. Kontraktionsfog, tvärgående fog Krympsprickor Lufthalt Luftporbildare Markstabilisering Membranhärdare Mönstrad betong Normaltidsprovning Packningsgrad Pigment Plastfolie Platsgjuten markbetong Retarder Sammanhållningsfog, längsgående fog Silicastoft Sprickor som kan uppstå i betong och blir synliga från 1 veckas tid upp till 6 månader. Den mängd luftporer som erhålls i färsk betongmassa antingen naturligt eller efter tillsats av luftporbildande medel. Tillsatsmedel avsett att i betongen bilda små väl dispergerade luftporer som gör betongen frostbeständig. Förbättring av ett obundet materials egenskaper, exempelvis genom inblandning av hydrauliska eller bituminösa bindemedel. Vätska som bildar en diffusionstät hinna på nygjuten betong och därmed förhindrar fuktavgången från betongytan. Mönsterbehandling av betongytan genom kvastning eller med matriser. Provning av betong vid en viss ålder som anges enligt svensk standard (t ex 28 dygn för portlandcement). Kvot av torr densitet som uppnås vid packning och maximal torrdensitet som erhålls med standardiserad metod, dvs tung laboratoriestampning eller vibrering. Finkornigt pulver avsett att blandas med flytande eller fast bindemedel utan att lösas i detta för färgning av betong. Används som täckningsmaterial av betongen för att förhindra uttorkning. Samlingsbegrepp för fabrikstillverkad betong avsedd för gjutning på plats som markbeläggning. Tillsatsmedel avsett att fördröja betongens bindnings- och härdningsförlopp. Längsgående fog som styr sprickbildning. Sammanhållningsfog förses med förankringsstänger. Ett extremt finkornigt kiselpulver som blandas in i betong i avsikt att ge ökad täthet och hållfasthet. 4

5 Slitstyrka Sprickarmering Spårbildning Styv överbyggnad Stålfiber Sättmått Teknisk livslängd Terrassyta Tillsatsmaterial Tillsatsmedel Tryckhållfasthet Tungt fordon Tvärgående fog Tvärsprickor Underbyggnad Undergrund Vattencementtal (vct) Ett begrepp avseende betongytans motstånd mot yttre påverkan genom slitage från exempelvis dubbade vinterdäck. Sprickarmering avser att fördela uppkomna krympsprickor i betongkonstruktionen. Är inte avsedd att tillföra statisk bärförmåga. Längsgående spår i t ex vägar uppkomna genom deformation och/eller slitage av ytbeläggning. Överbyggnad med minst ett cementbundet lager. Korta ståltrådar av dragen tråd av högvärdigt stål som används som armering i betongen. Mått på konsistens hos färsk betongmassa bestämd med hjälp av sättkon. Den tidsperiod under vilken konstruktionen med normalt underhåll skall uppfylla ställda krav. Gränsyta mellan överbyggnad och underbyggnad. Begrepp inom betongtekniken som avser produkter utöver vanlig ballast, som silica, flygaska och kalkstensfiller. Medel som tillsätts vid betongtillverkning för att påverka betongens egenskaper. Ett begreppet för betongens kvalitet. Tryckhållfasthet bestäms genom tryckprovning av provkroppar. Betong indelas i tryckhållfasthetsklasser, t ex K40. Fordon med bruttovikt överstigande 3,5 ton. Se kontraktionsfog. Sprickor som uppstår och går i konstruktionens tvärriktning. Del av markanläggning som ligger mellan terrassyta och undergrund. Del av mark till vilken last överförs från grundkonstruktionen för en byggnad, en bro, en vägkropp eller dylikt. Viktförhållande mellan vatten och cement i betongmassan. 5

6 Vattenreducerare Vältbetong Ytretarder Ytstruktur Återfyllningsbetong Överbyggnad Överfarter (trafiklast) Tillsatsmedel som påverkar betongens konsistens och bearbetbarhet eller minskar vattenmängden i betong. Oarmerad beläggning av betong med jordfuktig konsistens som packats med vibrerande vält. Dess tryckhållfasthet motsvarar minst K40. En vätska som påförs betongytan och fördröjer betongens härdning i ytskiktet. Används t ex vid friläggning av ballast i överytan. Betongytas strukturella utseende. Kan erhållas genom kvastning, slipning, mönstring eller friläggning. Betong av flytande konsistens med låg hållfasthet (schaktbar). Del av markanläggning som ligger ovanför terrassytan. Mängden transporter i samma område och samma hjulspår under en förutbestämd tidsperiod. 6