SIS VERKSAMHETEN 2002

Transkript

1 SIS VERKSAMHETEN 2002

2 Innehåll 2002 i punktform 3 Så gick det Detta är SIS 8 SIS dotterbolag 9 Varför standarder? 10 Standardisering i 14 verksamhetsområden 11 Om SIS kunder och medlemmar 12 Om SIS projektdeltagare 14 Händelser Nya projekt SIS i siffror / SIS i internationella samarbeten 19 Resultaträkning koncernen 20 Balansräkning koncernen 21 Resultaträkning moderföretaget 23 Balansräkning moderföretaget 24 Medarbetarna och kompetensen i SIS 26 Möt några av SIS medarbetare 27 Styrelse och ledning 30 SIS VERKSAMHETEN 2002 är SIS verksamhetsberättelse. Utförligare information om pågående standardiseringsprojekt finns bland annat på och den fullständiga årsredovisningen inklusive koncernredovisningen är distribuerad till medlemmarna. De finns också att hämta på vår hemsida. Form/produktion: Stefan Öqvist, Petra Handin Koncept: Monk Texter: Erik Bergman, Jan Cederquist och Sten Sture Skaldeman Foto: Labe Allwin, Erik Bergman, Carolina Gustavsson, Malcom Hanes, Joakim Karlsson, Jan Strömberg och SIS Tryck: Tryckeri AB Orion SIS, Swedish Standards Institute 2003

3 2002 i punktform 2002 var det nya SIS andra verksamhetsår. Ett år då: resultatet av den nya organisationen avspeglades i ett förbättrat ekonomiskt resultat nya standarder fastställdes förnyelsen av vårt ledningssystem med ytterligare fokus på kunderna påbörjades SIS Förlag blev marknadsledande inom elektronisk leverans av standarder SIS Forum skapade en ny och mer marknadsanpassad struktur besökarnas kartlagda behov var utgångspunkt för vår helt nya webbplats sis.se ISO General Assembly genomfördes i Stockholm Sony Ericsson deltar i standardiseringsarbetet inom 3D CAD och Miljöanpassad produktutveckling. Vägverket deltar inom många nationella och internationella tekniska kommittéer, bl.a. är man aktiv inom Stanli, geografisk information och Eurokoder. 3

4 Överallt är du omgiven av standarder Så gick det 2002 Intervju med Lars Flink, VD för SIS Förra året redovisade SIS en förlust på 26 miljoner kronor. Det var nog många som hoppade till när de såg den siffran. Minus 26 miljoner i en ideell förening! Hur har SIS hanterat den situationen? Där börjar vi årets intervju. Nå, Lars Flink, hur stor blir förlusten i år? VD, Lars Flink, svarar: Så du tror att det blir förlust nu också? I så fall får jag göra dig besviken. Vår målsättning för 2002 var att fortsätta vår rationalisering och prestera ett nollresultat. Det har vi också lyckats med. Det är säkert en glad nyhet för många. Berätta! Låt mig börja med att ge en bakgrund slog vi samman sju standardiseringsorganisationer till en och i samband med det redovisade vi en förlust på 26 miljoner kronor. Det var naturligtvis stora siffror. Ungefär hälften av den förlusten hade de sju ingående organisationerna med sig i boet. Till detta kom engångskostnader i samband med fusionen. För att lösa detta behövde vi minska våra kostnader på årsbasis med 20 miljoner kronor. Det var vår huvuduppgift när vi gick in i Utan tvekan en maffig uppgift. Hur har ni löst den? Vi har satsat på att ta tillvara samordningsfördelarna från fusionen. De stora besparingarna har vi gjort genom att sänka IT-kostnaderna, personalkostnaderna och hyreskostnaderna. Genom att förvandla sju IT-strukturer till en, kunde vi drastiskt minska IT-kostnaderna. Personalkostnaderna har vi minskat genom att skapa en gemensam och slimmad organisation. 4

5 Standarderna som är markerade på bilden är klickbara på sis.se Hyreskostnaderna har vi fått ner genom att flytta till rationella, gemensamma lokaler. Slutresultatet är att en förlust på 26 miljoner kronor 2001 har förvandlats till ett plusresultat Vad betyder detta för intressenterna? Det betyder att vi har klarat av våra kostnadsminskningar på egen hand, vilket kommer våra intressenter till del. Till detta kommer att vi idag kan använda hela serviceavgiften i standardiseringsverksamheten. Vi behöver inte längre skjuta till pengar för att täcka administrativa kostnader. Även i detta avseende har SIS blivit en effektivare organisation. Betyder det att ni nu kan sänka årsavgifterna? Det betyder det inte. Vi är en medlemsorganisation och behöver ha ett eget kapital för att driva verksamheten. Vi har inga aktieägare som vi kan be om mer pengar. Det resultat vi gör 2002 räcker till för att inflationssäkra kapitalet, något som ligger i våra medlemmars intresse. Ni har alltså fått ordning på ekonomin. Vad har ni mer presterat under året? Vi gjorde ett antal utfästelser när vi gick in i Vi sa till exempel att vi skulle öka vår utåtriktade verksamhet och att vi skulle sträva efter att förbättra kontakterna uppåt i våra medlemsföretag. Under 2002 tog vi fram ett nytt informationsmaterial, vi startade ett uppskattat elektroniskt nyhetsbrev och vi har satsat mer på att synas i media. Vi har helt enkelt blivit aktivare och det har givit resultat. Vi har presenterat en gemensam hemsida för det nya, fusionerade SIS. Nu kan man söka och köpa standarder och anmäla sig till utbildningar på elektronisk väg. Den nya hemsidan fungerar även som en ingångssida till projektverksam- 5

6 heten. Vi har fått många positiva kommentarer och jag ser sis.se som en mycket lyckad satsning. Du nämnde också målet att nå högre upp i organisationerna? Det gör vi genom att ägna särskilt intresse åt standardiseringsfrågor som involverar högre beslutsfattare. Dit hör ISO 9000 och ISO samt det nya arbetsområdet CSR. CSR utläses Corporate Social Responsibility och är ett samlingsbegrepp för hur ett företag kan arbeta med de sociala aspekterna och sitt samhällsengagemang, till exempel när det gäller arbetsvillkor och arbetsrätt. En diskussion om vad CSR ska omfatta pågår just nu, och påminner mycket om den som föregick ISO Många intressenter tycker att det är positivt att detta tas fram av en neutral och opolitisk organisation. Har du fler exempel? Under 2002 var SIS och Sverige värd för ISO General Assembly, ISO:s årsmöte. Vi hade det genom tiderna högsta deltagarantalet och det är ingen överdrift att beskriva mötet som en stor framgång. Vi tror att den här typen av arrangemang kan bidra till att öka intresset för standardisering, inte minst från näringslivets sida. Svenskt Näringsliv och SSR deltog som sponsorer och SIDA sponsrade ett seminarium kring frågan hur man får med utvecklingsländerna i standardiseringsprocessen. Vi slog också in på en ny väg genom att kombinera vårt årsmöte med ett kunskapsseminarium. Det var mycket uppskattat. Vi kommer att vässa det konceptet ytterligare För att ta en principiell fråga: Vad kan ett företag eller en myndighet tjäna på att delta i standardiseringsarbetet? Det är bra att du sa tjäna på. Standarder som gör att du kan sälja dina produkter på fler marknader är bra för din lönsamhet. Likaså är det bra för lönsamheten om du tidigt anpassar dig till nya standarder. Visst kan man köpa den tryckta standarden när den väl är klar och då anpassa sig till de nya reglerna. Men för många är det viktigt att få tidig information och att vara med och påverka standardens utformning. Den som vill arbeta för att något ska bli en standard bör alltså vara med i SIS. Vi är den bästa organisationen för detta och har de bästa rutinerna. Men kan en enskild deltagare verkligen påverka en standards utformning? Det finns många exempel på hur små företag och organisationer lyckats med det. Standarder beslutas i konsensus. Man kan säga att de förhandlas fram. I den förhandlingen är det de goda argumenten som räknas, inte hur stor man är. Har man ett intresse att bevaka så gör man det enklast genom ett aktivt medlemskap i SIS. Du sa också att man kan få mer tid för egen anpassning. Hur mycket tid talar vi om? Det varierar. För det mesta handlar det om ett antal månader. Men för ett företag som måste göra omställningar i sin produktion är naturligtvis varje månad värdefull. Omvänt är det så att den som inte deltar, riskerar att bli akterseglad av mer aktiva konkurrenter. Det här gäller företag, men varför ska en myndighet vara med? För myndigheterna är det viktigt att vara med i Europaarbetet, både vad det gäller föreskrifter och standarder. Att skriva föreskrifter som bara är anpassade till Sverige fungerar inte längre. Det är angeläget att få med svenska värderingar och svenska synpunkter i de nya standarder som tas fram. Ett exempel är den standardisering som nu sker när det gäller säker överföring av patientdata. Målet med dessa projekt är att kunna byta medicinsk information mellan olika sjukhus och olika landsting, och i förlängningen också mellan olika länder. 6

7 Hur ligger SIS till internationellt? För att vara ett litet land så väger vi tungt. Vi har deltagit aktivt i utvecklingen av många viktiga standarder, inte minst ISO 9000 och ISO Man kan också mäta vår aktivitet genom att studera hur många internationella sekretariat och projekt som SIS driver. Resultatet är förbluffande. Inom ISO är vi lika väl representerade som Japan! När det gäller det standardiseringsarbete som sker i Europa, genom CEN, har vi inte varit lika framträdande. Det beror på att Sverige kom in sent i EU. Vi arbetar på att få en mer framskjuten position. Ekonomin är svag världen över. Hur har SIS påverkats av lågkonjunkturen? Hittills har vi inte märkt någon avtappning av medlemmar, eller några tecken på minskad aktivitet. De flesta av våra medlemmar ser nog standardiseringsarbetet som en långsiktig investering. Det är inte något som man satsar på från ett år till ett annat. En faktor som talar till vår fördel är att standardisering normalt medför kostnadsbesparingar. Ju tidigare man implementerar en ny standard, desto snabbare ser man effekterna. Satsningar på standardisering har alltså en tendens att betala sig själva. Hur ser medlemsantalet ut? Växer ni eller krymper ni? Det rör sig i båda riktningarna. En del företag försvinner, andra slås samman, och det minskar medlemsantalet. Samtidigt har vi fått nya medlemmar under hösten Totalt har vi runt 1300 medlemmar. Är du nöjd med detta? Jag tycker nog att detta är en realistisk siffra. Naturligtvis ser vi gärna en ökning, eftersom det ger vårt arbete ökad legitimitet. På sikt kan vi kanske bli tio, femton procent fler. Vilket är viktigast, att öka bredden på organisationen eller att fördjupa kontakten med de befintliga medlemmarna? Jag ser inte någon motsättning i det. Vi vill ha med så många intressenter som möjligt för att slutprodukten, d.v.s standarden, ska bli bra. I allt arbete som vi gör vill vi ha en så bred kontaktyta som möjligt. Vi vill ha med producenter, brukare, miljöintressen och myndigheter. Kan alla vara med i arbetet så blir slutprodukten oftast bättre. Samtidigt har vi både behov och intresse av att öka kontakten med och engagemanget hos våra medlemmar. Det är därför som vi ger ut vår tidning, SIS Standard Magazine, och vårt nyhetsbrev, SIS Standard News. De publikationerna riktar sig i första hand till våra medlemmar. Sen ska man inte glömma att huvuddelen av vårt arbete sker i projekten. Det är där de vardagliga kontakterna finns. Nu har ni klarat av Vad satsar SIS på för 2003? Vi fortsätter arbetet med att göra SIS mer känt och att föra ut alla de fördelar som följer med gemensamma standarder. Vi är fortfarande för anonyma och på det området finns det mycket kvar att göra. Vårt andra huvudmål är att arbeta aktivt inom CEN och ISO för att på olika sätt korta ledtiderna. Det måste helt enkelt gå fortare att ta fram en ny standard än vad det gör idag. Under 2003 kommer vi också att satsa mycket på Eurokoder. Det finns standarder för nästan allting. Är det någon standard som du personligen saknar? Hur skulle det vara med en ny standard för hur man använder mobiltelefoner? Så att en vanlig människa utan problem kan byta mellan Ericsson och Nokia. Jag gör som så många andra och låter mina barn programmera mobiltelefonen! Om bilarna fungerade på samma sätt, så skulle man behöva lära sig var pedalerna satt varje gång man bytte bilmärke. Vi som arbetar med standardisering har alltså fullt upp med nya arbetsuppgifter under överskådlig tid. Sten Sture Skaldeman Journalist och författare 7

8 Detta är SIS SIS är en fristående, ideell förening med medlemmar från företag, myndigheter och andra organisationer. Eftersom SIS är en ideell förening är det medlemmarnas behov och önskemål som styr verksamheten. SIS är Sveriges ledande standardiseringsorgan och driver standardiseringsprojekt inom i stort sett alla områden. (Inom telekom och el svarar ITS respektive SEK för standardiseringsarbetet.) Mest kända är standarderna ISO 9000 för kvalitetsledning och ISO för miljöledning. Projekten kan vara såväl nationella som internationella och genomförs i samarbete med företag och myndigheter och andra intressenter. Så här finansieras SIS verksamhet: försäljningsintäkter (50 %) projektavgifter (40 %) statsanslag (10 %) SIS, Swedish Standards Institute, bildades år 2000 då sju tidigare standardiseringsorganisationer gick samman i en ny, gemensam organisation, SIS. Verksamheten inleddes den 1 januari Huvudman för all svensk standardisering är SSR Sveriges Standardiseringsråd. Bland SSR:s olika uppgifter ingår att främja svensk standardisering och verka för användning av standarder. Man ansvarar också för att utse eller erkänna svenska standardiseringsorgan i enlighet med internationella och europeiska regelverk och att hos regeringen ansöka om statliga uppdragsmedel. Medlemmar i SSR:s fullmäktige är Staten och Svenskt Näringsliv som har sex ledamöter vardera, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svensk Handel och Svenska Bankföreningen har alla en ledamot vardera. Vision SIS, Swedish Standards Institute, ska vara den mest effektiva organisationen för intressenterna när det gäller att: delta i standardiseringsverksamhet för att därigenom påverka innehållet i standarder få kunskap om och tillgång till innehållet i standarder och hur standarder kan tillämpas Miljöhänsyn i standarder SIS driver eller stödjer ett antal svenska pilotprojekt för att införa miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. SIS har i första hand valt projekt där man har goda möjligheter att påverka arbetet, d.v.s. antingen projekt med svenskt sekretariat eller projekt där arbetet ännu inte kommit så långt. Bakgrunden till SIS engagemang är att standarder och miljö hör intimt samman. Att begränsa standardernas miljöpåverkan är därför en viktig fråga för SIS. SIS Forum AB Elisabet Wahlman SIS Förlag AB Charlotte Porat VO 1 Allmänna grunder & tvärteknik Per Forsgren VO 2 Metalliska material Christer Karlsson VO 3 Icke metalliska material Ursula Krische* VO 4 Bygg Erik Geete *Tillförordnad, Christer Karlsson VD Lars Flink Standardisering Ingvar Börtemark Bitr. Eva Albåge Nordberg VO 5 Mekaniska produkter lyftteknik Lennart Persson VO 6 Tillverkningsteknik Per Forsgren VO 7 Tryckbärande anordningar Christer Karlsson Informationsavd. Olle Axenborg Adm. avd. Gilbert Ljungberger Standtek. avd. Anders Sköld VO 8 Ledningssystem Kristina Sandberg VO 9 Informationshantering Torbjörn Cederholm VO 10 Hälso- & sjukvård Mats Lundin VO 11 Arbetsmiljö & konsumentskydd Karin Kajbjer Personal Anita Hall-Höök IT Maria Svenson Ekonomi Eva Lundell Controller Lena Andersson Utveckling Kjell Lundström VO 12 Bränsle & Energisystem Eva Albåge Nordberg VO 13 Yttre miljö Eva Albåge Nordberg VO 14 Kemiteknik Eva Albåge Nordberg 8

9 SIS dotterbolag SIS FORUM AB SIS Forum arbetar med utbildning och konsultation inom tillämpningar av standarder. Företaget visar på de möjligheter som standarder erbjuder och hjälper kunderna att behärska och implementera standarder på ett effektivt och lönsamt sätt. Företaget har sedan 1980-talet arbetat med att stödja företag och organisationer i olika branscher i att utveckla sin verksamhet. Utbildningsverksamheten är i första hand koncentrerad till områdena verksamhetsutveckling, medicinsk teknik och standardisering. Utbildningarna ges både som öppna kurser och som företagsinterna i enlighet med kundernas behov. Oavsett nivå är målsättningen att förmedla kunskapen på ett intresseväckande och engagerande sätt. Därför arbetar man genomgående med grupparbeten och diskussioner. För kurserna svarar såväl egna lärare som externa specialister. Konsulttjänsterna erbjuds i form av konsultstöd för kortare eller längre uppdrag eller som sakkunniga i speciella frågor. Konsulterna arbetar öppet och flexibelt med målsättningen att kunskaper och erfarenheter ska förmedlas till kunden på ett positivt stödjande sätt. SIS Forum har även en internationell verksamhet som i huvudsak vänder sig till utvecklingsländer, nyligen industrialiserade länder samt EU:s kandidatländer. SIS Forum AB är ett helägt dotterbolag till SIS, Swedish Standards Institute. SIS FÖRLAG AB SIS Förlag är Sveriges största tekniska förlag med en omfattande utgivning av svensk och internationell standard. Förlaget ger ut allt som rör standarder och deras tillämpning. Målsättningen är att kunden alltid ska arbeta mot aktuella standarder, svenska såväl som internationella. Förlaget tillhandhåller standarder, handböcker, standardsamlingar, tekniska rapporter, kataloger och annan teknisk litteratur. I Sverige utkommer ca nya standarder varje år. Siffran illustrerar hur viktigt det är att få professionell hjälp med hanteringen av standarder. Den hjälpen kan SIS Förlag AB erbjuda. Många av förlagets kunder väljer att abonnera på nya standarder. De kan då känna sig säkra på att alltid vara uppdaterade. De nya standarderna eller revideringarna kan fås på papper, CD eller via en webblösning. SIS Förlag som är ett helägt dotterbolag till SIS, Swedish Standards Institute, ger också ut kataloger och nyhetsbrev som gör det enkelt att följa den snabba utvecklingen inom standardiseringsområdet. 9

10 Varför standarder? Standarder gör livet enklare. Det är standarder som gör att vi kan byta varor och tjänster med varandra. Det är standarder som gör att vi vet vad någonting kostar, eller vad klockan är. Det är standarder som gör att vi kan tala med varandra i telefon. Standarder är en naturlig del av livet, så naturlig att vi ofta inte tänker på det. Skruvar och muttrar passar med varandra, tack vare standarder. Du kan lita på att din flytväst eller cykelhjälm håller måttet. Tacka standarden för det. Det är standarder som gör att ditt eleganta brevpapper från Skottland fungerar i din skrivare, eller att dina CD-skivor passar i spelare världen över. För inte så många år sedan behövde man bara korsa en gräns för att mötas av nya standarder. Rester av detta finns kvar. Det är t.ex. inte säkert att din mobiltelefon fungerar i USA, eftersom man har flera standarder där. Det är inte säkert att din svenska hylsnyckel fungerar i en amerikansk bil, eftersom man har en annan måttstandard. Det är när standarder inte överensstämmer som vi märker hur viktiga de är. Om du konsekvent vill bo på hotell som jobbar medvetet med miljöfrågor, så bör du välja hotell som är certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Den som söker kvalitetsmedvetna underleverantörer kan förslagsvis välja bland dem som tillämpar standarden ISO 9000 för kvalitetsledning. SIS är den ledande svenska standardiseringsorganisationen. Vi tar fram standarder som gör att vardagen fungerar i Sverige och att varor och tjänster fungerar över gränserna. SIS arbetar för att göra livet enklare och säkrare. Standarder bidrar till ökad lönsamhet Gemensamma standarder är lönsamma. För producenten och för konsumenten. De minskar antalet varianter och gör att varan kan produceras i större serier och säljas till lägre pris. Ett företag som minskar antalet komponenter, eller arbetar enligt standardiserade ledningssystem, minskar samtidigt sina omkostnader. Men även om vinsten ökar är det svårt att i efterhand visa vad just standardiseringen bidragit med. Det finns inga enkla formler som visar hur mycket man tjänar på standardisering och det finns inget lackmustest att utföra. Ändå är alla överens om att gemensamma standarder bidrar till ökad lönsamhet. Det gör de genom större serier, färre komponenter, rationellare drift, fler leverantörer och jämnare kvalitet. Och på många andra sätt. Man kan också vända på resonemanget och se vad som händer om man inte följer en ny standard. Kanske blir resultatet att man får lägga ner en produkt, eller i värsta fall hela verksamheten. Det är också ett sätt att räkna hem standarder. 10

11 STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) är ordförande i arbetsgruppen ljud- och bilddokument. Billerud är aktiva inom flera standardiseringsprojekt. Bl.a. inom Konsument- och transportförpackningar. Standardisering i 14 verksamhetsområden SIS, Swedish Standards Institute, arbetar med standardisering inom 14 verksamhetsområden. SIS standarder omfattar alla aspekter av det svenska samhället, från standarder som behandlar material, produkter och produktion till standarder inom tjänste- och servicesektorn. Många standarder har en tydlig koppling till svensk verkstads- och byggindustri. Där finns verksamhetsområden som allmänna grunder, metalliska och icke metalliska material, bygg, mekaniska produkter, tillverkningsteknik och tryckbärande anordningar. Inom verksamhetsområde bygg märks ett ökat intresse för standardisering när det gäller förvaltning av anläggningar och byggnader. Som exempel kan nämnas det arbete som nu pågår inom fastighetsservice och fastighetsunderhåll. Det finns också många standarder med fokus på system, mät- och provningsmetoder, säkerhetsfrågor och informationsteknik. Här ingår verksamhetsområden som hälsooch sjukvård, arbetsmiljö och konsumentskydd, informationsteknik, ledningssystem, dokumentation, yttre miljö, bioteknik samt bränslen och energisystem. Det finns en tydlig tendens till ett ökat behov av standardisering inom tjänste- och servicesektorn, inom ledningssystem och inom energiområdet. Som exempel kan nämnas det arbete som pågår för den finansiella sektorn, på biobränsleområdet och inom miljöledningsområdet. Pågående standardiseringsprojekt I denna skrift ger vi några exempel på de 577 standardiseringsprojekt som SIS för närvarande arbetar med. Av redovisningen framgår att dagens standardiseringsarbete har en stor bredd, från hårdvarustandarder inom traditionella näringar till nya standarder inom t.ex. hälso- och sjukvård eller informationsteknik. SIS rapporterar löpande om nya och pågående projekt i SIS Standard Magazine och i vårt elektroniska nyhetsbrev, SIS Standard News. En utförlig lista på våra standardiseringsprojekt återfinns under rubriken Pågående projekt på SIS hemsida, sis.se 11

12 Om SIS kunder och medlemmar Vilka är medlemmar i SIS? Våra medlemmar är stora och små företag, organisationer och myndigheter inklusive kommuner och landsting. I stort sett alla branscher och verksamhetsinriktningar är representerade. Som projektdeltagare representeras våra medlemmar av många olika kategorier och befattningar inom sin organisation. Ofta är de specialister eller företagsledare eller också har de något produkt- eller områdesansvar. Och geografiskt är hela Sverige representerat, vår nordligaste medlem finns i Kiruna och den sydligaste har postadress Trelleborg. Medlemskap i SIS Som medlem i SIS riskerar man inte att hamna i bakvatten inom sitt område. Tvärtom är man i framkanten och påverkar framtiden. Alla företag, myndigheter och intresseorganisationer kan teckna medlemskap i SIS. Det är medlemmarnas behov och önskemål som styr vår verksamhet. Medlemskapet är förutsättningen för medverkan i våra projekt. Ett medlemskap i SIS inkluderar även en röst på SIS årsmöte, via den rösten påverkar medlemmen SIS övergripande inriktning. Tidningen SIS Standard Magazine och en avgiftsfri rådgivningstjänst är andra förmåner. Under året genomfördes den första utbildningen för nya projektdeltagare och experter som deltar i SIS standardiseringsprojekt. Kursen, kostnadsfri för medlemmar i SIS, var mycket uppskattad. Kunder och kundundersökningar I stort sett alla medlemmar och projektdeltagare är också kunder i SIS. Men en stor del av SIS kunder har enbart en kundrelation med SIS. Satsningen på nya sis.se är målmedvetet inriktad så att det ska vara lättare att handla varor och tjänster av SIS. Under året startade också utvecklingen av förbättrade möjligheter att abonnera på standarder. En nyutvecklad portal togs också i full drift. Den är utvecklad i samarbete mellan SIS Förlag och ABB och ger ABB tillgång till närmare standarder elektroniskt world-wide. SIS genomförde under slutet av året en undersökning bland medlemmar och projektdeltagare. En viktig fråga är hur medlemmarna ser på standardisering. Är det en fråga för specialister i företaget/organisationen eller är det en ledningsfråga? Vilken förståelse finns det för nyttan av standardisering? SIS eftersträvar att allt fler ledningsgrupper betraktar standardisering som en strategisk resurs. SIS kommer regelbundet att genomföra undersökningar för Inom SIS deltar Rymdstyrelsen i projekt rörande flyg- och rymdteknik. Odin är en satellit som utvecklats av svenska Rymdbolaget på uppdrag av svenska Rymdstyrelsen, CSA Kanada, TEKES Finland och CNES Frankrike. Standardisering av säkerhet i barnkläder och storleken på kläder är områden där INTERSPORT deltar. 12

13 att vidareutveckla och förbättra servicen. Resultaten från undersökningarna kommer bland annat att tjäna som underlag för utvecklingen av SIS nya ledningssystem som påbörjades under året. Kompletterande undersökningar avslutas under våren 2003 då resultaten också redovisas. För att ständigt förbättra kurskvaliteten mäter SIS Forum kundnöjdheten efter varje utbildningstillfälle. Utbildningskvaliteten håller en hög nivå. Deltagarnas bedömningar låg kontinuerligt över 8 på en 10-gradig skala. SIS Förlag jobbar sedan tre år tillbaka med ett nöjd-kund-index. Antalet nöjda kunder har årligen förbättrats och ligger nu på en för branschen mycket hög nivå. Elektroniskt samarbete Livelink, ett elektroniskt projekt- och dokumenthanteringssystem blir allt vanligare inom ISO:s och CEN:s medlemsorganisationer. Sverige är ett av de första länder som använder sig av Livelink i det nationella standardiseringsarbetet. Systemet fick under året radikalt många fler användare både externt bland projektdeltagare och internt bland alla som jobbar på SIS. Livelink är webbaserat vilket innebär att det är tillgängligt dygnet runt. Via Livelink kan en arbetsgrupp som är geografiskt spridd ta del av information samtidigt, publicera dokument och föra diskussioner. SIS medlemmar SIS hade vid utgången av året medlemmar. Här är 40 av dem: Ovako Steel AB, Energimyndigheten, A Betong AB, Konsumentverket, STFI, Elforsk AB, Jernkontoret, Örnsköldsviks Mekaniska Verkstad AB, KPMG AB, Säkerhetspolisen, AB Svensk Byggtjänst, Ahlsell AB, Biltema Sweden AB, Husqvarna AB, Arvika Gjuteri AB, Kommunförbundet, Claves International AB, Bjerking Ingenjörsbyrå AB, ESAB AB, Forsheda AB, Alfa Laval Thermal AB, Duni AB, Camfil AB, Fastighetsanställdas förbund, F M Mattsson AB, Carlfors Bruk AB, Gröna Lunds Tivoli AB, Jofa AB, Hennes & Mauritz AB, Apoteket AB, IKEA of Sweden AB, Göteborgs Operan AB, AGA AB, Luleå Tekniska Universitet, ZEPRO Z-Lyften Produktion AB, Segerström & Svensson Jönköping AB, SLAO, Tarkett AB, RFSU AB, Atlas Copco Tools AB ICA-handlarna är bl.a. med och standardiserar plastbackar och lådor, rullcontainrar och leksaker. Volvo Personvagnar deltar inom de flesta standardiseringsprojekt vad gäller fordon. Exempel är Fordonsergonomi, Barnsäkerhet i bil, Datakommunikation och Diagnostik för vägfordon. 13

14 Om SIS projektdeltagare Totalt är det nästan personer som är deltagare i något eller några av SIS projekt. Möt fem av dem. Tryckärlsstandardisering Arbetsmiljöverket deltar När det gäller EU:s säkerhetskrav på produkter så preciserar standarder kraven som finns i lagstiftningen. På det viset är standarder en viktig hjälp både för den tillverkande industrin och för tillsynsmyndigheter. Därför ser Arbetsmiljöverket utformningen av standarder som en prioriterad fråga, säger Rune Andersson, enhetschef på Arbetsmiljöverket. Den enhet han ansvarar för arbetar framförallt med processäkerhetsfrågor inom t.ex. processindustrin och frågorna handlar bl.a. om människa-teknik-organisation, tryckkärl och styrsystem. Tidigare har han arbetat hos LKAB i Malmberget och som gruvchef i Zinkgruvan söder om Askersund. Rune är också en av ledamöterna i SIS tekniska råd för tryckkärlsstandardisering. Ledningssystem för kompetensförsörjning Semcon deltar Semcon är ett av nordens ledande design- och utvecklingsföretag och har huvudkontoret i Göteborg. Elisabeth Henriksson är ansvarig för ledarförsörjning och kompetensförsörjning hos Semcon. Hon har studerat företagsekonomi och beteendevetenskap och tidigare har hon arbetat som managementkonsult och kvalitetschef. Hon är också ordförande för SIS tekniska kommitté Ledningssystem för kompetensförsörjning. Enligt Elisabeth hjälper standarden en organisation att hitta den röda tråden mellan organisationens affärsmål och den enskilda medarbetarens kompetensutveckling. Det gäller att identifiera organisationens faktiska kompetensbehov. Alla typer av organisationer har enligt Elisabeth nytta av standarden men speciellt de organisationer där utveckling och förändring är en del av vardagen. Bilstandardisering Scania deltar En betydande del i Scanias framgångssaga är deras satsning på ett modulärt produktsystem. Kärnan i Scanias modulsystem är de standardiserade sammankopplingspunkterna, gränssnitten, mellan olika komponenter. Genom dessa kan varje fordon skräddarsys efter kundens specifika behov. Idag finns standarder inom många olika områden hos Scania. Det är främst den tekniska utvecklingen som berörs av standarder, men under senare år har företaget skapat allt fler standarder för både produktion, företagsledning och annan verksamhet. Åke E Dahlén är chef för avdelningen Teknisk harmonisering på Scania CV. Han är också ledamot i tekniska ledningsgruppen för bilstandardisering. De mer kända standarderna som Scania använder är för miljöledningssystem och kvalitetsledningssystem 9001, som de är certifierade enligt sedan 1999 respektive

15 Ledningssystem för kvalitet i sjukvården Landstingsförbundet deltar Standarder kan enligt Elisabeth Holmgren ses som ett grundläggande förbättringskoncept. De underlättar när det gäller att hantera variation på ett medvetet sätt för att förbättra sin verksamhet, vilket i slutändan gynnar patienterna och de som arbetar inom sjukvården. Elisabeth Holmgren är direktör på Landstingsförbundet och arbetet går ut på att hjälpa svensk hälso- och sjukvård att gå från ord till handling för att underlätta att politiska beslut och intentioner blir verklighet. I det komplexa system som hälso- och sjukvård är kan detta vara en svår uppgift. Elisabeth har bl.a. en ekonomisk universitetsutbildning med forskarinslag i grunden och har under 22 år haft olika ledaruppdrag för landstinget i Västerbotten, senast som sjukvårdsdirektör i Skellefteå. Elisabeth är också ordförande för SIS tekniska kommitté Ledningssystem för kvalitet i hälsooch sjukvården. SIS miljöledningsprojekt Svensk Industriförening deltar Genom standarder får företag internationella förebilder för hur de på ett lönsamt sätt kan bygga upp egna system och aktiviteter inom ett visst område, som exempelvis miljö, kvalité och ledningssystem, säger Lennart Piper, verksamhetsledare inom Sinf miljö&kvalitet på Svensk Industriförening Sinf. Han har i över 15 år skrivit internationella standarder, varit författare för ett antal böcker inom miljö och kvalitet samt drivit företag inom programutveckling och miljömätning. Lennart Piper är ordförande för SIS tekniska kommittéer Utvärdering av miljöprestanda och System- och programvarukvalitet samt ledamot i styrgruppen för SIS miljöledningsprojekt. Han är dessutom europeisk industrirepresentant i ISO:s rådgivningsgrupp Corporate Social Responsibility (CSR). BabyBjörn AB deltar i standardiseringsarbetet med barnartiklar. Hälso- och sjukvårdsföretaget Capio AB med verksamhet i åtta europeiska länder deltar i projektet Ledningssystem för kvalitet i vården, en tillämpning av ISO

16 Händelser 2002 De största aktiviteterna av intern karaktär 2002 var ISO General Assembly och skapandet av nya sis.se. Läs om dessa och några andra händelser och projekt. Standarden, som heter Miljöbedömning av anläggningar och organisationer (SS-EN ISO 14015), beställdes av en DI-läsare redan den 6 november, natten innan tidningen kom ut. DI-läsare kan ju redan kvällen innan läsa tidningen på Internet. Utbildning och konsulttjänster på export Estland och Guatemala var länder som Folke Hermanson Snickars, rådgivare på SIS Forum AB, besökte ofta under I Estland har SIS under hösten och vintern haft ett samarbetsprojekt med den estniska standardiseringsorganisation EVS. SIS har bland annat hjälpt EVS med en kommunikationsplan samt utbildat EVS personal i hur de ska kommunicera på ett effektivt sätt med den estniska industrin. I Guatemala deltar SIS i ett projekt med landets standardiseringsorganisation COGUANOR. Målet är att omforma COGUANOR, som idag är en del av ekonomiministeriet, till en internationellt erkänd standardiseringsorganisation. Vi utvecklar standardiseringsmodulen för Guatemala, berättar Folke. ISO GA åter i Stockholm Första gången som ISO General Assembly arrangerades i Stockholm var I slutet av september 2002 höll den globala standardiseringsorganisationen ISO återigen sitt årsmöte i Stockholm. SIS var officiell värd för mötet. Under en hel vecka samlades 440 delegater från 111 länder på City Conference Center. En av inledningstalarna var Michael Treschow, ordförande i Ericsson. Han konstaterade bland annat att frivilliga standarder, som till exempel ISO 14000, har gjort mycket större nytta för miljön än lagar och förordningar någonsin kunde ha gjort. Standarden som säljer på natten Ny standard hindrar stämningar blev den 7 november rubriken i Dagens Industri när tidningen hade en artikel om en ny internationell standard för att göra miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser. Under veckan hölls två fristående seminarier, utanför ISO:s arbetsmöten. Det ena handlade om hur ISO ska kunna öka utvecklingsländernas medverkan i det internationella standardiseringsarbetet. Det andra seminariet handlade om hur standarder kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Frågor som belystes var hur EU ska balansera sina ekonomiska och miljömässiga behov och hur stort världens energibehov blir de närmaste decennierna. 16

17 Utveckling av SIS Förlags flöden SIS Förlag bildade under 2002 en logistikgrupp bestående av fyra personer med målet att utveckla förlagets flöden. Håkan Pettersson är logistikansvarig och tillträdde sin tjänst i september. Tjänsten innebär att ansvara för logistiksgruppens arbete som bland annat innebär att förkorta flödestiderna inom förlaget och ut mot kund. Den främsta utmaningen framöver är att utveckla vår verksamhet och våra flöden. Det pågår många projekt inom IT-området som kommer att underlätta vårt arbete, säger han. Årsmötet 2002 Den 16 maj hölls SIS årsmöte på Ingenjörshuset i Stockholm. Efter årsmötesförhandlingarna, där bland annat tre nya styrelsemedlemmar valdes in, bjöds deltagarna på tre intressanta föredrag med bäring på standardisering. Hans Ingvarsson, Vägverket, berättade om hur den europeiska harmoniseringen påverkar dem. Peter Risberg, Capio Occupational Health, talade om privatiseringen inom sjukvården och Thomas Keisu, Skanska (bilden nedan), berättade om Skanskas globala system för informationssäkerhet. Nya sis.se Under våren och sommaren 2002 gjordes en omfattande satsning för att skapa nya sis.se. Arbetet påbörjades redan tidigare. Genom en omfattande undersökning intervjuades medlemmar, kunder och andra intressenter för att ta reda på vilka behov som SIS webbplats skulle uppfylla. Nya sis.se utgår från kundernas verksamhet och produkterna är grupperade i olika ämnesområden. Det gör det lättare att hitta rätt standard, projekt eller utbildning. Och för SIS projektdeltagare har det blivit lättare att söka information. 17

18 Nya projekt 2002 Behov av standardisering finns inom många områden. Här är ett urval av nya projekt som startade under Fastighetsservice Fastighetsförvaltning och fastighetsservice är områden som är i ständig utveckling. Branschen investerar mycket pengar på att utveckla nya system och rutiner för att ytterligare effektivisera sin verksamhet. Under 2002 tillsattes en europeisk arbetsgrupp som ska ta fram förslag på standardiseringsområden inom fastighetsservice. Standarderna som blir resultatet av arbetet kommer att påverka myndigheter och företag i fastighetssektorn. Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö Det finns mycket lite standardiserat när det gäller handikappades tillgänglighet till byggnader och transportmedel. Ett internationellt standardiseringsarbete påbörjades därför under Tillämpningen av de kommande standarderna kommer att underlätta för människor med handikapp, äldre och barn så att de på ett oberoende och säkert sätt ska kunna röra sig i både inom- och utomhusmiljön. I den svenska kommittén deltar bl.a. representanter för sex handikapporganisationer. Kvalitetsledning inom sjukvården Intresset för kvalitetsledningssystem inom sjukvården har länge varit stort men användningen av ISO 9000 har inte varit så omfattande. SIS har därför under 2002 i samråd med Landstingsförbundet utarbetat ett förslag till ett nytt europeiskt standardiseringsprojekt för en tolkningsguide av ISO 9000 för sjukvården. SIS leder och ansvarar för det europeiska arbetet. Nätverksbaserade försvarssystem Det finns ett stort behov av bättre samverkansförmåga och informationsflöde mellan olika försvarssystem. Europeisk standardisering har därför påbörjat ett arbete för att försvarssystem med olika ursprung ska kunna arbeta med varandra. Återvinning av däckmaterial Användningen av material från uttjänta däck ökar och därmed finns det ett behov av fungerande insamlingssystem och gemensamma specifikationer för olika typer av däckmaterial. Sverige ligger långt framme på området och innehar sekretariatet för det europeiska standardiseringsarbetet. Standarderna kommer framförallt att underlätta för däcktillverkare och företag inom återvinningsbranschen. Analysmetoder för foder och livsmedel Det är viktigt att analysmetoderna för foder och livsmedel är väl prövade och jämförbara. Standardiseringsarbetet som påbörjats inom området kommer att ge bättre och jämförbara analysmetoder och därmed underlätta för laboratorier och kontrollmyndigheter. Konsumenterna får säkrare livsmedel och foder. Humanitär minröjning Minor är ett mycket stort problem för civilbefolkningen i länder som varit drabbade av krig. Man uppskattar att det finns 135 miljoner minor utplacerade i 91 länder. Sverige har tagit initiativ till ett arbete som syftar till att ta fram internationellt accepterade krav på minröjningsteknik och på kvalificering av personal som utför röjning. SIS har en referensgrupp med representanter från såväl myndigheter som försvaret och näringslivet och arbetet stöds även av SIDA. Biologiska vattenundersökningar Provtagning och biokemiska mätningar på fisk är ett utmärkt sätt att se om vattenkvalitén har förbättrats av de miljöfrämjande åtgärder som reningsverk, massaindustri etc. har genomfört. Ett globalt projekt inom ISO har därför startats för att standardisera metoderna för provtagningen så att resultaten blir jämförbara oberoende av vem som utför analysen. Sverige har sekretariatet för arbetet. 18

19 SIS i siffror Koncernens omsättning MSEK 197,7 Erhållna statsanslag MSEK 21,7 Medelantalet anställda personer 155 Antal sökbara produkter i SIS Förlags databas ca Under året fastställda svenska standarder Under året upphävda svenska standarder 92 Antal medlemmar Antal standardiseringsprojekt 577 Internationella sekretariat som SIS ansvarar för ISO 128 CEN 81 Antal utbildningsdagar 182 Antal nya handböcker 21 Antal besökare på sis.se SIS i internationella samarbeten SIS företräder de svenska standardiseringsintressenterna genom sitt medlemskap i de internationella standardiseringsorganisationerna ISO och CEN. SIS VD Lars Flink är invald i ISO:s styrelse, ISO Council, som en av 18 medlemmar. Anders Sköld, teknisk direktör i SIS, ingick i ISO/TMB (Technical Management Board). ISO har ca 140 medlemmar, från lika många länder, och det är i detta standardiseringsorgan som de tyngst vägande standarderna fastställs. CEN är den europeiska standardiseringsorganisationen och SIS är genom VD representerat i CEN:s Administrative Board. SIS är också genom sin tekniska direktör representerat i organisationens Technical Board, CEN/BT. De internationella standardiseringsorganen kan verka avlägsna, men för den som har en marknad utanför Sverige kan de internationella besluten påverka verksamheten på ett mycket påtagligt sätt. Historien har gott om exempel på hur goda affärsidéer och geniala produkter fått lämna marknaden på grund av att upphovsmännen inte följt standardiseringsarbetet. Inom det nätverk som ISO och CEN utgör har det tagits fram cirka gällande standarder. Ett par tusen nya standarder tillkommer varje år. 19

20 Resultaträkning koncernen SIS, Swedish Standards Institute med dotterbolag Belopp i kkr Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivningar av anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

21 Balansräkning koncernen SIS, Swedish Standards Institute med dotterbolag Belopp i kkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Nedlagda kostnader på annans fastighet Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m. Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

22 Balansräkning koncernen SIS, Swedish Standards Institute med dotterbolag Belopp i kkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserade medel Årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Projektbidrag och anslag Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

23 Resultaträkning moderföretaget SIS, Swedish Standards Institute Belopp i kkr Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Årets resultat

24 Balansräkning moderföretaget SIS, Swedish Standards Institute Belopp i kkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Nedlagda kostnader på annans fastighet Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Aktier i intresseföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

25 Balansräkning moderföretaget SIS, Swedish Standards Institute Belopp i kkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserade medel Årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Projektbidrag och anslag Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER En fullständig årsredovisning och koncernredovisning är distribuerad till våra medlemmar. Den finns också att hämta på 25

26 Medarbetarna och kompetensen i SIS SIS styrka är professionella och motiverade medarbetare. SIS projektledare är organisationens ansikte utåt. De leder arbetet fram mot nya standarder och är därmed något av spjutspetsarna i organisationen. SIS projektledare ska i första hand vara professionella projektledare, med förmåga att nå uppsatta mål inom angivna tids- och kostnadsramar. Projektledarnas arbete kräver mycket goda kunskaper i standardiseringsprocessen, kombinerat med en god teknisk baskompetens. Den spetskompetens som krävs inom sakområdena innehas främst av projektdeltagarna. SIS arbetar målmedvetet för att uppnå och behålla en bra mix av kompetenta medarbetare, i olika åldrar, med olika kön och med olika typer av kompetens. Inom SIS finns bl.a. civilingenjörer med kemi-, maskin-, väg- och vatteninriktning, bergsingenjörer, arkitekter, civilekonomer, jurister, högskoleingenjörer och ingenjörer, alla med projektledarbakgrund och bred yrkeserfarenhet inom de olika verksamhetsområdena. Arbete inom SIS ska ge meriterande erfarenhet som möjliggör framtida utmaningar, inom SIS eller i annan verksamhet. Personalen i de två helägda dotterbolagen, SIS Forum AB och SIS Förlag AB, har en delvis annan profil. Där arbetar konsulter som kan hjälpa företag och organisationer att bli certifierade, administratörer och lärare som sysslar med utbildningsverksamhet samt redaktörer, säljare och annan förlagspersonal. Under året startade en behovsanpassad utbildningssatsning för bland annat projektledare och projektassistenter. Utbildningen omfattar ledarskap, Cross Culture Communication, positiv påverkan, försäljning och engelska. Medelantalet anställda i SIS, Swedish Standards Institute, uppgick under 2002 till 115 personer, varav 69 kvinnor och 46 män. SIS Förlag AB hade 28 och SIS Forum AB 12 anställda. För SIS koncern var medelantalet anställda 155, varav 96 kvinnor och 59 män. Kungliga biblioteket deltar i flera arbetsgrupper inom den tekniska kommittén Dokumentation. Kungliga biblioteket är också aktiva inom ISO. SKF deltar i 5 internationella och sex nationella tekniska kommittéer och är ordförande i tre av dessa. 26

27 Möt några av SIS medarbetare Anette Lindor Anette Lindor är konferensansvarig på SIS Conference Centre. SIS Conference Centre öppnades i samband med att SIS flyttade in i nya lokaler och har sedan starten haft ca besökare. Anette har varit anställd på SIS i fyra år och har ansvarat för SIS Conference Centre sedan starten i augusti Jag får ofta höra att våra lokaler är fräscha, moderna och att vi erbjuder bra service, säger Anette. Med våra funktionella lokaler och den service som jag erbjuder hoppas jag att de kommittéer som håller sina möten här kan arbeta effektivt och på så sätt snabba på standardiseringsprocessen. Kristina Sandberg Kristina Sandberg är chef för verksamhetsområdet Ledningssystem på SIS. Området innefattar de välkända ledningssystemen för Kvalitet (ISO 9000) och Miljö (ISO 14000), men också de nyare Informationssäkerhet, Arbetsmiljö och Kompetensförsörjning. Kristina är civilingenjör inom kemiteknik och har arbetat inom standardiseringen i åtta år, varav de två senaste som chef. Vårt område ledningssystem är mycket välkänt. När man pratar standarder är det ofta just ISO 9000 och ISO som folk känner till. Nästan alla företag och organisationer har nytta av våra standarder. De fem bäst säljande standarderna i Sverige kommer faktiskt från vårt verksamhetsområde. Något som marknaden länge efterfrågat är integration av olika ledningssystem. I oktober 2002 kom den första gemensamma standarden för revision av både kvalitets- och miljöledningssystem. Standarden heter ISO och blev genast väldigt uppskattad. Per Forsgren Per Forsgren arbetar som chef för SIS verksamhetsområden Allmänna grunder och tvärteknik samt Tillverkningsteknik, vilka till stor del handlar om system och metoder och omfattar breda industriområden. Några exempel är verktygsmaskiner, industrirobotar, buller och vibrationer, terminologi, flyg och rymd samt tekniska ritningar och grafiska symboler. Per har varit verksam inom organisationen under större delen av sitt yrkesverksamma liv mest som projektledare, men de senaste fem åren som chef. Det viktiga med standarder ur mitt perspektiv är att kunna kommunicera med varandra med ett gemensamt språk, alltifrån det internationella måttenhetssystemet SI till ett konstruktionsspråk. En gemensam terminologi alltså. Det är viktigt att kunna specificera allt ifrån hur en produkt ska se ut och fungera, till skydd för den person som står vid en maskin och utsätts för buller och risk att klämmas. 27