Patientsäkerhetsberättelse för Vård och stöd, Eda

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Vård och stöd, Eda År Anna-Lena Bryntesson, MAS 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Sammanställning och analys 8 Samverkan med patienter och närstående 8 Resultat 8 Övergripande mål och strategier för kommande år 11 2

3 Sammanfattning Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten beskrivs i Vård och stöds ledningssystem, i kommunens strategiska plan samt budget- och verksamhetsplan. I ledningssystemet beskrivs bl.a. även hur ansvarsfördelningen gällande patientsäkerhetsarbetet ser ut. Viktiga delar i uppföljning och utvärdering av patientsäkerheten är egenkontroller, avvikelsehantering samt klagomål och synpunkter från enskilda och anhöriga. Egenkontroller har bl.a. genomförts inom området hygien, läkemedelshantering och journalföring. När det gäller avvikelser rapporteras detta internt när brister skett inom kommunens egen verksamhet men även när brister finns i samverkan mellan vårdgivare. Inom Vård och stöd rapporteras avvikelser digital via verksamhetssystemet Procapita. Detta ger möjlighet till att sammanställningar, analys och åtgärder både på enhetsnivå och verksamhetsnivå. Återkoppling av sammanställningar, resultat och analys görs på enheterna, i ledningsgrupper och i Vårdutskottet. Under året har antalet fall som rapporterats ökat men antalet allvarliga skador efter fall har minskat. När det gäller andra avvikelser har antalet rapporter gällande läkemedelshantering och medicintekniska produkter ökat. En avvikelserapport gällande läkemedel har anmälts till IVO enligt Lex Maria. IVO avslutade ärendet med beslutet att Vård och stöd hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga att händelsen upprepas. När det gäller palliativ vård har den sammantagna kvaliteten ökat inom de mätområden som är gemensamma för Värmland. Ett annat resultat i patientsäkerhetsarbetet är att användningen av läkemedel som neuroleptika, lugnande läkemedel och sömnmedel fortsätter att minska på kommunens särskilda boenden. Fortsatt arbete inom patientsäkerheten kommer att ske inom flera områden t.ex. hygien, dokumentation och hjälpmedel. 3

4 Övergripande mål och strategier Enligt Vård och stöds ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beslutar kommunens politiska ledning vilken verksamhet som ska bedrivas och vilka mål som gäller. Förvaltningen med verksamhetschef som ansvarig för Vård och stöd ska utifrån detta uppdrag ta fram en verksamhetsplan som beskriver hur målen ska nås och vem som ska utföra aktiviteterna i verksamhetens olika processer. Verksamheten Vård och stöd i Eda kommun ska enligt Strategisk plan och Budget- och verksamhetsplan tillförsäkra enskilda individer god och säker hälso- och sjukvård genom att förebygga eller lösa behov utifrån sociala problem, funktionshinder, åldrande eller sjukdom. Vidare anges att Vård och stöd ska bedriva sin verksamhet med tillämpning av lagstiftning och kommunala policydokument. Den kommunala hälso- och sjukvården ska bl.a. erbjuda vård och omsorg med god hygienisk standard, erbjuda en säker läkemedels- och hjälpmedelshantering samt samverka med andra vårdgivare. Nya perspektiv är ett samarbete mellan Region Värmland, kommunerna och Landstinget i Värmland. Samarbetet går ut på att gemensamt driva utvecklingsfrågor inom hälsa, vård och omsorg. De olika utmaningarna, eller områdena, som Nya perspektiv arbetar med är: Äldres hälsa Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk/riskbeteende Visionen gällande äldres hälsa i Nya perspektiv är att skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom och ett bättre liv för sjuka äldre i Värmland. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Nämndens ansvar Försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Ansvara för uppföljning av alla kvalitetsaspekter inom verksamheten. Fastställa riktlinjer för verksamheten. Verksamhetschefens ansvar Ansvara för att intentioner från Ledningssystem för kvalitetsutveckling omsätts i praktisk handling och genomsyrar verksamheten. Ansvara för att det finns rutiner för riskanalyser, egenkontroller, hantering av klagomål, synpunkter och avvikelser samt återföring av resultat och analyser för dem. Säkerställa att det finns riktlinjer och rutiner för samverkan internt och externt, med tydlig ansvarsfördelning. Säkerställa att internkontroll sker systematiskt och kontinuerligt. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas/medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAS/MAR) ansvar Ansvara för att patienterna inom kommunal hälso- och sjukvård får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. Säkerställa att delegeringar sker på patientsäkert sätt. Ansvara för att journaler förs i den omfattning som beskrivs i Patientdatalagen. Ansvara för att det finns rutiner som innebär att läkare kontaktas när patientens tillstånd kräver det samt att patienten får den hälso- och sjukvård som läkare förordnat. Säkerställa att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande. Anmäla om patient vid vård och behandling riskerat eller drabbats av,allvarlig vårdskada. 4

5 Berörd chefs ansvar Samlat ledningsansvar så att verksamheten bedriver omsorg och insatser med hög kvalitet och som är rättssäkert. Ansvara för att alla delar i förbättringscykeln finns implementerade på ett naturligt sätt för kvalitetsarbetet; planera, leda, kontrollera, följa upp och utvärdera. Genomföra egenkontroller, risk- och händelseanalyser. Ta emot och hantera synpunkter samt klagomål. Förankra kvalitetsarbetet hos medarbetarna. Kommunicera och analysera resultat och vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Delta i arbetet med att uppdatera riktlinjer och rutiner vid behov i samarbete med MAS/MAR. Ansvara för att fastställda riktlinjer och rutiner följs. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen (legitimerad personal och baspersonal) ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Delta i arbetet med att ta fram, uppdatera, tillämpa och vidareutveckla rutiner. Delta i arbetet med uppföljning av resultat, utvärdering av mål och framtagande av förbättringsåtgärder. Löpande dokumentera sitt arbete enligt gällande riktlinjer och rutiner. Följa riktlinjer och rutiner som finns för aktuell verksamhet. Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning och utvärdering sker enligt följande: Vård och stöds uppföljningsinstrument. Egenkontroller enligt ledningssystem. Uppföljning enligt föreslagna förbättringar från föregående års patientsäkerhetsberättelse. Öppna jämförelser. Kvalitetsregister. Verksamhetens resultat skall följas upp och analyseras systematiskt. En övergripande strategi för hela verksamhetsområdet är att följa helheten och kunna se olika samband. Där har uppföljningsinstrument en central roll eftersom kvalitetsparametrar och mål lyfts fram i uppföljningen. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Inom Vård och stöd sker följande egenkontroller inom området hälso- och sjukvård: Strukturerad journalgranskning 2 ggr per år. Hygienmätning varannan månad. Avvikelserapportering gällande fall, läkemedelshantering, felaktig eller utebliven HSLinsats, trycksår och självmord. Avvikelserapportering mellan kommunen och landstinget. Avvikelserapportering mellan kommunen och Apotekstjänst, leverantör av dosdispenserade läkemedel. Loggkontroller i verksamhetssystemet Procapita, i det digitala vårdplaneringssystemet Meddix samt i sammanhållen journalföring-npö. Extern och intern granskning av läkemedelshantering. 5

6 Rapportering egenkontrollernas resultat görs i Vårdutskottet, på ledningsmöte, på verksamhetsråd och på respektive enhets arbetsplatsträffar. Syftet är att redogöra för verksamhetens/enhetens resultat, skapa diskussioner och tillvarata alla förslag till förbättringar och utveckling. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Förebyggande arbete Förebyggande arbete har skett genom riskbedömningar när det gäller trycksår, undernäring, fall och munhälsobedömning. Enligt rutin ska vårdtagare som bor på särskilt boende eller vårdades på korttidsplats erbjudas riskbedömningar och registrering i kvalitetsregistret Senior Alert. Målsättningen för 2015 har varit att 90 % av vårdtagarna i särskilda boende och på korttidsplatser skulle registreras i Senior Alert och målet har uppnåtts på hälften av kommunens särskilda boenden och korttidsplatser. Vård i livets slutskede Svenska Palliativregistret mäter på patientnivå hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede. Nationellt finns en målsättning att förbättra fyra av de indikatorer som mäts i registret: brytpunktssamtal validerad smärtskattning munhälsobedömning vid behovs ordination av injektionsmedel mot ångest. Förutom de indikatorer som prioriterats nationellt har Eda valt att fokusera på efterlevandesamtal för att bl.a. upptäcka personer som har svårt att komma vidare i livet efter att ha förlorat en närstående och därigenom kunna erbjuda tidiga insatser för att förebygga ohälsa i denna grupp. Utbildning/fortbildning Under året har utbildningar/fortbildningar genomförts som finansierats genom prestationsersättningar. På våren erbjöds all personal inom äldreomsorgen utbildning i fallförebyggande arbete. Utbildningen bestod av en halv dags föreläsning av sjukgymnast och arbetsterapeut från Säker Senior AB. Föreläsningen tog upp riskfaktorer för fall och hur dessa kan förebyggas samt praktiska tips om hur man agerar när ett fall redan skett. På hösten hölls utbildning för sjuksköterskor och distriktssköterskor gällande äldre och läkemedel. Utbildningen tog bl.a. upp vilka läkemedel som är olämpliga/lämpliga för äldre personer. Utbildningen genomfördes av Apoteket AB och pågick en halv dag Läkemedelsgenomgångar 2015 har vårdtagare både i särskilt boende och ordinärt boende erbjudits en genomgripande genomgång av läkemedel. Genomgången har utförts i samverkan mellan farmaceut från landstingets Läkemedelsenhet, distriktsläkare, kommunens sjuksköterska samt någon från baspersonal på de olika enheterna. Under våren gjordes läkemedelsgenomgångar bland vårdtagare inom ordinärt boende och under hösten fortsatte arbetet i särskilda boenden. Rehabprocessen Under året har arbete med att införa förbättringsåtgärder i rehabprocessen vid övergångar mellan olika vårdgivare. Förbättringsåtgärderna har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av medarbetare från sjukhuset i Arvika samt Eda, Arvika och Årjängs kommuner. Bland de åtgärder som vidtagits är förbättringar gällande informationsöverföring mellan rehabpersonal i kommunerna och på sjukhuset i Arvika. Informationsmaterial till patienterna har också utarbetats. 6

7 Beställning av HSL uppdrag via Procapita Modulen för beställning av HSL uppdrag via verksamhetssystemet Procapita har börjat användas. Det innebär att legitimerad personal beställer hälso- och sjukvårdsinsatser som ska utföras av hemtjänsten digitalt till planerarenheten. Syftet är att ytterligare säkerställa att den enskilde i ordinärt boende får de insatser som denne beviljats och att insatserna sker enligt ordination. Utvärdering av modulen kommer att ske under Journalföring Journalgranskning av hälso- och sjukvårdsjournaler har gjorts vid två tillfällen under året. Granskningen har visat på vissa brister både gällande verksamhetssystemet och själva journalföringen. Granskningen har följts upp av utbildningsinsatser för den legitimerade personalen bl.a. med fokus på hälsoplaner för personer med uppvisad risk gällande fall, trycksår och undernäring samt för personer med behov av larm- och skyddsåtgärder. Samverkan för att förebygga vårdskador En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur Vård och stöds verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i flera olika regionala samverkansdokument t.ex. gällande samordnad vårdplanering, rehabilitering/habilitering och hjälpmedel. Därutöver finns regionala avtal gällande t.ex. inkontinenshjälpmedel, kostnadsansvar för vissa sjukvårdsprodukter samt serviceavtal gällande spoldesinfektorer. Lokal överenskommelse om samverkan finns mellan Eda kommun och Eda vårdcentral samt mellan Eda kommun och Psykiatriska mottagningen Arvika. Arbetet har fortsatt med att öka användningen av sammanhållen journalföring vilket ger möjligheten för legitimerad personal att ta del av annan vårdgivares dokumentation under förutsättning att det finns samtycke från patienten. Eda, Arvika och Årjängs kommuner har tillsammans med sjukhuset i Arvika genomfört ett pilotprojekt som syftat till att all information mellan kommuner och sjukhuset vid in- och utskrivning sker digitalt. Det innebär att information hämtas direkt från journal vilket säkerställer att korrekt information finns tillgänglig. Riskanalys Enligt Vård och stöds rutin för riskanalys så kan riskanalys utföras t.ex.: omedelbart vid akuta risker efter frekventa iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser inom en arbetsprocess vid organisationsförändringar när ny metod eller teknik ska införas i verksamheten inför längre ledigheter avseende bemanningen. Under året har en större riskanalys genomförts i samband med planeringen av införandet av digital dokumentation för all personal inom Vård och stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Enligt patientsäkerhetslagen är all hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att rapportera risker för vårdskador eller inträffade vårdskador. Rapporter är en förutsättning för att kunna åtgärda de brister som finns. Inom Vård och stöd rapporteras avvikelser digital via verksamhetssystemet Procapita. Detta ger en god möjlighet till att sammanställningar, analys och åtgärder både på enhetsnivå och verksamhetsnivå. Återkoppling av sammanställningar, resultat och analys görs på enheterna av berörd chef. Verksamhetschef ansvarar för återkoppling till Vårdutskottet. Det finns en trend inom Vård och stöds verksamheter att fler avvikelser rapporteras, särskilt gällande läkemedelshantering. Framför allt gäller det doser som inte blivit givna. Rapporteringen 7

8 gällande medicintekniska produkter har också ökat senaste året och det gäller i första hand trycksårsförebyggande produkter som använts på ett felaktigt sätt. Detta har föranlett information och utbildning på berörda enheter och uppföljning kommer att ske under Klagomål och synpunkter Alla enheter inom verksamhetsområdet Vård och stöd ska ge patienter och närstående möjlighet att lämna klagomål och synpunkter utan behöva röja sin identitet. Vidare kan klagomål och synpunkter lämnas t.ex. genom kommunikation direkt med verksamheten, via kommunens hemsida eller medborgarkontoret. Möjlighet finns också för enskilda att anmäla klagomål till Inspektion för vård och omsorg (IVO). Enligt Vård och stöd rutin gällande hantering av klagomål och synpunkter så är syftet med hanteringen att upptäcka och komma till rätta med brister i verksamheten som påtalats och förhindra att liknande brister uppkommer igen. Sammanställning och analys Sammanställning och analys av inkomna klagomål och synpunkter genomförs kvartalsvis i Vård och stöds ledningsgrupp. I samband med detta beslutas även om åtgärder som berör delar av eller hela verksamheten och inte bara berörd enhet. Resultatet av sammanställning, analys och åtgärder redovisas i Vårdutskottet. Under året har inte tillräckligt många klagomål/synpunkter inkommit så att det går att se någon trend som krävts genomgripande åtgärder på verksamhetsnivå. Samverkan med patienter och närstående I samband med inkomna klagomål/synpunkter eller avvikelser av allvarlig art ges alltid den enskilde eller närstående möjlighet att framföra sina upplevelser av händelsen endera per telefon eller vid personligt möte. Efter genomförd utredning av avvikelse/klagomål/synpunkt sker en återkoppling till berörda personer där resultat av utredning och vidtagna åtgärder redovisas. Resultat av patientsäkerhetsarbete Läkemedelshantering Extern granskning av läkemedelshanteringen i hälften av Vård och stöds enheter inom äldreomsorg och LSS genomfördes av Apoteket AB i september. Granskningen visade att Vård och stöds läkemedelshantering håller en god kvalitet. Vissa mindre förbättringsåtgärder fanns dock på flera av enheterna och vid uppföljning i december var dessa åtgärder vidtagna. Som komplement till ovanstående granskning gällande läkemedelshantering genomfördes en intern kontroll av signeringslistor på samtliga enheter inom äldreomsorg och LSS under hösten. Granskningen utfördes genom att signeringslistor gällande läkemedel (undantag signeringslistor för vid behovsläkemedel) kontrollerades för att upptäcka tillfällen där signering och därmed utdelning troligen inte blivit gjort. Granskningen visade på att signering inte var gjort på mellan 0,6-7,9 % av doseringstillfällena. Resultat av granskningen har redovisats på respektive enheters arbetsplatsträffar där man diskuterat olika åtgärder för att säkerställa samt kan påvisa att vårdtagarna får sin ordinerade läkemedel. Avvikelserapporter gällande fall Under året har 559 fall skett i kommunen vilket är en ökning sedan året före. När det gäller fall med allvarlig skada som följd har dessa minskat sedan året före från 25 till 21, se tabell 1. Flest fall med allvarlig skada som följd sker i ordinärt boende och den vanligaste allvarliga skadan är frakturer. Antalet höftfrakturer har ökat från fyra 2014 till åtta

9 Tabell 1. Sammanställning av fall och fall med allvarlig skada som följd Enhet Antal Antal fall Allvarlig skada vårdtagare Demensboende i Ch-berg (35) 2 (1) 2. Petersborg, Ch-berg (48) 1 (0) 3. Hiernegården, Koppom (113) 0 (2) 4. Älvgården uppe o nere, Å-fors (71) 2 (2) 5. Resursenheten, Å-fors (46) 2 (3) 6. Hemtjänsten, Ch-berg 109 (72) 6 (10) 7. Hemtjänsten, Koppom 85 (68) 4 (5) 8. Hemtjänsten, Å-fors 61 (52) 5 (1) Summa Summa Summa Summa ( ) = 2014 Övrig avvikelserapportering Fördelningen av rapportering av avvikelser utöver fall redovisas i tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av avvikelser förutom fall Enhet Läkemedel Medicinteknisk produkt Charlottenberg Trycksår Utebliven/ felaktig HSL Självmord Hemtjänst 17 (1) 1 (1) 0 (0) 3 (0) 0 (0) Petersborg 1 (3) 1 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Gunnarsbygården 2 (0) 0 (0) 4 (3) 0 (0) 0 (0) Tallmogården 0 (0) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 0 (0) Klockargården 1 (2) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Åmotfors Hemtjänst 22 (3) 1 (2) 0 (0) 3 (1) 0 (0) Ålvgården uppe 7 (7) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Älvgården nere 14 (0) 5 (0) 5 (0) 4 (0) 0 (0) Resursenheten 6 (4) 2 (1) 0 (1) 0 (1) 0 (0) Koppom Hemtjänst 13 (2) 1 (0) 0 (1) 0 (0) 0 (0) Hiernegården nere 1 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Hiernegården uppe 1 (8) 0 (0) 2 (1) 0 (0) 0 (0) Korttidsplats 2 (0) 0 (0) 2 (1) 0 (0) 0 (0) Sammanlagt 87 (30) 11 (5) 14 (8) 10 (2) 0 (0) ( ) =

10 Lex Maria Under året har en avvikelse bedömts vara av så allvarlig art att den anmälts till IVO enligt Lex Maria. Avvikelsen gällde en läkemedelsordination som inte blivit utförd. MAS har efter utredning bedömt att de ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmälan resulterade i att IVO bedömde att de åtgärder som vidtagits var tillräckliga och avslutade därför ärendet. Avvikelser mellan vårdgivare 20 avvikelser har skickats från kommunen till sjukhuset i Arvika. De flesta av dessa berör informationsbrist samt ofullständiga läkemedelsordinationer. Flera av avvikelserna har besvarats av landstinget och resulterade i de flesta fallen i påminnelse om befintliga rutiner eller revidering av rutiner. Två avvikelser har inkommit till kommunen från sjukhuset i Arvika. Båda berör brister i informationsöverföring mellan kommunen och landstinget. Fyra avvikelser har skickats till Vårdcentralen i Eda. De har berört bemötande/ordinationer och inställd hemsjukvårdsrond. Vårdcentralen har enligt samverkansavtal redovisat åtgärder för att förebygga upprepning. Avvikelser är även en stående punkt på dagordningen vid samverkansmöte med sjukhuset i Arvika och Vårdcentralen. Då diskuteras vilka åtgärder som kan vara aktuella och har resulterat i utbildningsinsatser i vårdplaneringssystemet Meddix och ordinationssystemet Pascal. Hygien Under året har kontroll av följsamhet av basala hygienrutiner genomförts varannan månad. Mätning sker genom att ett självskattningsprotokoll fylls i av ett förutbestämt antal medarbetare per resultatenhet. Resultat redovisas i Vård och stöds uppföljningsinstrumentet och är en av kvalitetsindikatorerna inom kommunal hälso- och sjukvård. Deltagande i mätningen har varierat mellan olika områden men de områden där mätning genomförts har resultaten genomgående varit goda men ändå inte nått målsättningen som är 100 % följsamhet. Palliativ vård Under året har en sammantagen ökning i Eda skett gällande de kvalitetsindikatorer som mäts nationellt inom palliativ vård, se grön stapel i tabell 4. En kvalitetsökning har skett inom två av fyra områden, brytpunktssamtal och ordinationer mot ångest. När det gäller munhälsa och smärtskattning har dock en minskning skett. När det gäller smärtskattning så måste antalet ordinationer i smärtlindrande syfte ses som att kontinuerlig bedömning av smärta ändå sker utan att smärtskattningsinstrument används. Enligt statistik i Palliativregistret har 97 % av de personer som befunnit sig i livets slutskede haft ordinationer på smärtlindring vid behov. Tabell 4. Redovisning av kvalitet inom fyra nationellt utvalda områden i palliativ vård 10

11 Läkemedelsanvändning Eda kommun har genom ett strukturerat arbete med läkemedelsgenomgångar där personal från kommunen, primärvårdens läkare och apotekare deltagit, sänkt läkemedelsanvändning inom flera av de mätområden som genomförts på särskilda boenden sedan Mätningen redovisas i procentuell användning av olika läkemedelsgrupper bland vårdtagarna på Älvgården i Åmotfors, Hiernegården i Koppom och demensboendet samt Petersborg i Charlottenberg, se tabell 3. Tabell 3. Redovisning av procentuell användning av vissa läkemedelsgrupper bland boende på särskilda boenden i Eda kommun År Antal deltagare Neuroleptika Antidepressiva Lugnande/sömnmedel Propiomazin (=Propavan) eller fler psykofarmaka NSAID Tramadol Laxantia läkemedel eller fler eller fler läkemedel Olämpliga läkemedel 10 7 Sett över hela mätperioden har en sänkning skett inom alla områden utom framför allt användning av laxantia. Den största sänkningen har skett när det gäller användning av lugnande/sömnmedel, från 51% bland deltagarna i mätningen 2012 till 33 % Vid jämförelse med andra kommuner så ligger inte Eda längre bland dem som har högst användning inom mätområdena utan i mitten eller till och med bland kommuner med lägst användning. Vid mätning kvartal 4 visar det sig att Eda är en av fyra kommuner i Värmland som har en statistiskt säkerställd minskning av användning av olämpliga läkemedel och antipsykotiska läkemedel bland innevånare över 75 år. Övergripande mål och strategier för kommande år Hygien Fortsatt arbete för att öka följsamheten av hygienföreskrifter. 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift i kraft som tydligare beskriver vilka verksamheter som enligt lag ska följa basala hygienföreskrifter. Lagen har även blivit tydligare inom andra områden som t.ex. att arbetskläder endast får användas på arbetsplatsen. Kommunen kommer under året att arbeta för att det finns arbetskläder tillgängliga på de enheter som omfattas av föreskriften. Journalföring Fortsatt arbete med att höja kvaliteten samt minska risken för onödig dokumentation genom fortsatt journalgranskning och fortbildning utifrån behov och resultat av granskning. 11

12 Digital dokumentation Under året kommer all baspersonal att genomgå utbildning för att börja att dokumentera digitalt i hälso- och sjukvårdsjournal samt personakt. Digitaliseringen syftar till att effektivisera dokumentationen, öka tillgängligheten till dokumentation samt höja kvaliteten genom att dokumentationen på ett bättre sätt kan standardiseras. Digitaliseringen bör även ses som ett första steg i förberedelser inför mobilitet inom dokumentationen. Hjälpmedelspolicy Implementera ny hjälpmedelspolicy som bl.a innebär att vissa hjälpmedel inte provas ut av legitimerad personal utan måste köpas av den enskilde. Kommunen ska kunna vara behjälpliga i att hänvisa till försäljare av hjälpmedel. Policyn innebär dessutom att om behovet av hjälpmedel inte överstiger fyra månader får den enskilde hyra hjälpmedlen. Då tillhandahålls hjälpmedel av kommunen men patienten debiteras för hyra. Palliativ vård En förnyad satsning ska göras i Eda gällande nationella kvalitetsindikatorer inom palliativ vård. De indikatorer där förbättring bör ske är munhälsa och smärtskattning. När det gäller munhälsa har en rutin skapats i samverkan med Folktandvården som ska innebära en kvalitetsförbättring av munvården efter implementering på verksamhetens enheter. 12