Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2016/

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2016/ Kommunstyrelsen Remiss - En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Förslag till beslut Kalmar kommun tillstyrker Myndigheten för delaktighets förslag på hur framtidens funktionshinderpolitik ska kunna bli mer effektiv och systematisk. Bakgrund Kalmar kommun har fått möjlighet att yttra sig över Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshinderområdet. Remissen har delgetts kommunens förvaltningar för att, i samråd med respektive presidium, kunna lämna synpunkter. Endast två förvaltningar har inkommit med synpunkter, barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen. Konstateras kan att förslaget är ambitiöst och tydligt vad gäller styrning och uppföljning samt att den på ett bra sätt kopplar ihop FN-konventionen med de nationella målen. Förslaget innebär ett flertal utbildningsinsatser som kommer att medföra kostnader. Det är viktigt att detta finns med i processen framöver. Dagens funktionshinderspolitik har sin grund i den av riksdagen beslutade handlingsplanen Från patient till medborgare från år Rättighetsperspektivet i funktionshinderspolitiken stärktes år 2008 genom att Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. När handlingsplanen löpte ut beslutade regeringen i juni 2011 om en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken för åren Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Louise.Weidolf@kalmar.se KL

2 KS 2016/ (3) Myndigheten för delaktighet har gjort en samlad utvärdering och analys av utvecklingen av funktionshinderspolitiken och resultaten av denna utvärdering ligger till grund för övervägandena och förslagen i rapporten. Utvärderingen visar att utvecklingen inom funktionshinderspolitiken visserligen har gått långsamt framåt de senaste åren, men att strategin inte fått den effekt som avsågs. Tillgängligheten ökar något för varje år och ojämlikheten i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning har minskat i vissa avseenden. Ändå kvarstår många och stora hinder för delaktighet. Det finns fortfarande stor ojämlikhet i levnadsvillkoren och personer med funktionsnedsättning kan inte delta på jämlika villkor i samhället. Det behövs en ökad förståelse för att funktionshinderpolitiken är en del av arbetet med att genomföra/säkerställa/förverkliga de mänskliga rättigheterna och därför berör alla delar av samhället. Funktionshinderspolitiken behöver därför bli mer effektiv och systematisk. Reviderat mål och inriktning MFD föreslår att de nationella målen revideras mot mål som tydligare knyter an funktionshinderpolitiken till mänskliga rättigheter. För att få en mer effektiv funktionhinderpolitik är det centralt att den nationella politikens prioriteringar också får gehör i planerna på regional och lokal nivå. Funktionhinderpolitiken är tvärsektoriell och löper genom samhällets alla områden och politiken ska genomföras på alla nivåer i samhället; från nationell nivå till regional och lokal nivå. Förslaget på reviderad inriktning beskriver fyra olika sätt att arbeta för att förebygga och undanröja funktionshinder i samhället och synliggöra för ansvariga aktörer vad det innebär att arbeta med funktionshinderperspektivet: att med universell utformning säkerställa att det görs rätt från början att identifiera och åtgärda brister i efterhand att stärka individens möjlighet till delaktigheten att motverka all form av diskriminering. Genom ökad samverkan, utveckling av kunskap, forskning och ett ökat användande av krav i upphandling, kravställning i befintliga bidrag och allmänt ökande integrering av funktionshinderperspektivet kommer utvecklingen gå framåt och behoven av åtgärder i efterhand att minska. Ny strategi MFD:s förslag utgår från en förstärkt koppling mellan konventionen för de mänskliga rättigheterna och funktionshinderpolitiken. Detta innebär att deltagande och delaktighet i processer är centralt. Den nya strategin ska stärka integreringen av funktionshinderperspektivet, att det ska prägla hela verksamheten och inte ses som en särfråga. För att öka stabiliteten och långsiktigheten kommer det att krävas tydligare mål- och resultatstyrning med effektivare uppföljning än tidigare. Prioriterade samhällsområden MFD föreslår elva prioriterade samhällsområden som grund för strategin. Områdena är mer heltäckande än tidigare utifrån FN:s konvention om

3 KS 2016/ (3) rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Samhällsområdena som föreslås är: Arbete och försörjning Utbildning Transport Byggd miljö och samhällsplanering It, innovation och teknikutveckling Hälsa Social välfärd Kultur, idrott och fritid Konsument Demokrati Rättsväsende. Effekt- och resultatmål Ett av problemen i den tidigare strategin har varit otydligheter i målnivåer och formuleringar. MFD föreslår därför för varje samhällsområde effekt- och resultatmål. Effektmålen handlar om utfallet av funktionshinderspolitiken i termer av jämlikhet och delaktighet och resultatmålen handlar om förutsättningarna för jämlikhet och delaktighet. Genom att föreslå effekt- och resultatmål tydliggörs också vad som är viktigt att utveckla på respektive område. De aktiviteter som myndigheterna planerar och genomför ska syfta till att nå dessa mål. MFD ansvarar för den samlade uppföljningen av funktionshinderspolitiken och avser att utveckla uppföljningen framöver för att täcka upp behovet av mer heltäckande uppföljning och djupare analyser. Louise Weidolf Strateg social hållbarhet Bilaga En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle, Myndigheten för delaktighet

4 Remiss S2016/04598/FST Socialdepartementet En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remissinstanser: 1. Domstolsverket, 2. Åklagarmyndigheten, 3. Polismyndigheten, 4. Kriminalvården, 5. Brottsoffermyndigheten, 6. Brottsförebyggande rådet, 7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 8. Migrationsverket, 9. Försäkringskassan, 10. Socialstyrelsen, 11. Inspektionen för vård och omsorg, 12. Folkhälsomyndigheten, 13. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, 14. Barnombudsmannen, 15. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, 16. Inspektionen för socialförsäkringen, 17. Statistiska centralbyrån, 18. Arbetsgivarverket, 19. Länsstyrelsen i Västra Götaland, 20. Länsstyrelsen i Kronobergs län, 21. Länsstyrelsen i Västerbottens län, 22. Länsstyrelsen i Östergötland, 23. Statskontoret, 24. Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, 25. Upphandlingsmyndigheten, 26. Statens skolverk, 27. Statens skolinspektion, Postadress Telefonväxel E-post: s.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

5 28. Specialpedagogiska skolmyndigheten, 29. Sameskolstyrelsen, 30. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 31. Myndigheten för yrkeshögskolan, 32. Skolforskningsinstitutet, 33. Stockholms universitet, 34. Göteborgs universitet, 35. Linköpings universitet, 36. Universitets- och högskolerådet, 37. Naturvårdsverket, 38. Post- och telestyrelsen, 39. Trafikverket, 40. Transportstyrelsen, 41. Trafikanalys, 42. Statens väg- och transportforskningsinstitut, 43. Sjöfartsverket, 44. Tillväxtverket, 45. Regelrådet, 46. Boverket, 47. Verket för innovationssystem (Vinnova), 48. Sametinget, 49. Statens kulturråd, 50. Riksantikvarieämbetet, 51. Myndigheten för tillgängliga medier, 52. Myndigheten för press, radio och tv, 53. Valmyndigheten, 54. Diskrimineringsombudsmannen, 55. Arbetsförmedlingen, 56. Arbetsmiljöverket, 57. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 58. Svenska ESF-rådet, 59. Dorotea kommun, 60. Enköpings kommun, 61. Falkenbergs kommun, 62. Forshaga kommun, 63. Gotlands kommun, 64. Härnösands kommun, 65. Höganäs kommun, 66. Järfälla kommun, 67. Kalmar kommun, 68. Kungälvs kommun, 69. Kävlinge kommun, 70. Lessebo kommun, 71. Lycksele kommun, 72. Malmö kommun, 73. Oxelösunds kommun, 74. Pajala kommun, 2

6 75. Skurups kommun, 76. Sollefteå kommun, 77. Stockholms kommun, 78. Strömstads kommun, 79. Söderköpings kommun, 80. Sölvesborgs kommun, 81 Uppvidinge kommun, 82. Vetlanda kommun, 83. Västerås kommun, 84. Årjängs kommun, 85. Älvsbyns kommun, 86. Ödeshögs kommun, 87. Östersunds kommun, 88. Södermanlands läns landsting, 89. Hallands läns landsting, 90. Västra Götalands läns landsting, 91. Västmanlands läns landsting, 92. Jämtlands läns landsting, 93. Norrbottens läns landsting, 94. BRIS, 95. Centralförbundet Roma International, 96. Civil Right Defenders, 97. Folkbildningsrådet, 98. Forum Kvinnor och Funktionshinder, 99. Friskolornas riksförbund, 100. Handikappförbunden, 101. Idéburna skolors riksförbund, 102. Judiska centralrådet, 103. Landsorganisationen i Sverige (LO), 104. Lika unika Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 105. Nationell samverkan för psykisk hälsa NSPH, 106. Nätverket unga för tillgänglighet, 107. Riksidrottsförbundet, 108. Romano Pasos Research Center, 109. Rädda Barnen, 110. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), 111. Saco, 112. SIOS, samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, 113. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 114. Studieförbunden, 115. Svensk sjuksköterskeförening, 116. Svenska FN-förbundet, 117. Svenska Läkaresällskapet, 118. Svenska Parasportförbundet, 119. Svenska Tornedalingars Riksförbund, 120. Svenskt Näringsliv, 121. Sverigefinländarnas delegation, 3

7 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 123. Sveriges konsumenter, 124. Sveriges Läkarförbund, 125. TCO, 126. Vårdförbundet. Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast fredagen den 30 december Vi vill att ni enbart skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registrator@regeringskansliet.se och s.fst@regeringskansliet.se. I remissvaret ska Socialdepartementets diarienummer 2016/04598/FST anges. Frågor under remisstiden besvaras av Lars Nilsson, Socialdepartementet, Enheten för familj och sociala tjänster, telefon , eller lars.x.nilsson@regeringskansliet.se I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i rapporten. Remissen är begränsad till Del II Förslag i rapporten. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner eller beställas från Regeringskansliets webbplats Tony Malmborg Departementsråd