Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biblioteks- & informationsvetenskap

Transkript

1 Institutionen för ABM Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biblioteks- & informationsvetenskap Fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

2 För examen på forskarnivå ska doktoranden: 1. Mål för utbildningen visa brett kunnande och en systematisk förståelse av ämnet biblioteks- & informationsvetenskap som helhet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta ämne, visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med biblioteks- & informationsvetenskapliga metoder i synnerhet, visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar liksom att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen inom biblioteks- & informationsvetenskap, visa förmåga att i vetenskapliga sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare forskning, visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighet och förkunskapskrav För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att sökanden har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden har föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen (jfr. SFS 2010:1064, HF 7 kap 35 ). Historisk - filosofiska fakultetsnämnden fattar beslut om föreskrifter om särskild behörighet (AFUU 2, RUF 4 ) Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl jfr. SFS 2010:1064, HF 7 kap 39 ). Beslut om undantag från krav på grundläggande behörighet fattas av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden (AFUU 2 ). Detta krav ska anses vara uppfyllt även av den som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper 2

3 som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015 (jfr. SFS 2006:1053, kap 11) Särskild behörighet För särskild behörighet krävs en examen på avancerad nivå i biblioteks- & informationsvetenskap eller annat relevant ämne. Särskild behörighet äger också den som i annan ordning inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper, så att samtliga de krav som ovan nämnts kan anses uppfyllda. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på särskild behörighet för tillträde till forskarutbildning, d.v.s. magisterexamen i biblioteks- & informationsvetenskap eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, ska även därefter anses ha särskild behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå. 3. Antagning och urval 3.1. Information och utlysning Utlysning av platser inom utbildning på forskarnivå sker på Institutionens för ABM webbplats och på minst tre veckor före ansökningstidens utgång. En preliminär avhandlingsplan på 4-6 sidor ska bifogas ansökan. Avhandlingsplanen ska innehålla en preliminär avhandlingstitel, problemformulering, ämnesavgränsning, presentation av material, teori och metod, forskningsöversikt (även gällande eventuell pågående forskning) och en preliminär arbetsplan för de fyra år utbildningen omfattar. Magisteruppsats, examensarbete eller motsvarande självständig forskningsuppgift från den avancerade nivås ska även bifogas ansökan Antagning Antagning till utbildning på forskarnivå och fördelning av studiestöd sker med öppenhet och i konkurrens. Antagning sker endast när resurser för handledning och övrig finansiering för utbildningsplats finns tillgängliga. Ansökan om antagning ska ställas till Institutionen för ABM och inlämnas till prefekten på särskild blankett. Beslut om antagning fattas av institutionsstyrelsen Urval Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven görs med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå och baseras på följande bedömningsgrunder: tidigare studieresultat och andra meriter, kvaliteten på det föreslagna projektet, självständighet och originalitet, möjligheten att genomföra projektet på den tid som står till buds, förmågan att uttrycka sig effektivt och klart i skriftlig form, institutionens möjlighet att ge handledning i det valda ämnet. Förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen ska vara grunden för urvalet av sökande. Vid urvalet fästs också avseende vid den sökandes förmåga att tillägna sig vetenskapliga texter på engelska. 3

4 4. Utbildningens innehåll och uppläggning 4.1. Utbildningens uppläggning Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen ska omfatta 240 högskolepoäng för doktorsexamen och 120 högskolepoäng för licentiatexamen. En doktorand som antagits till forskarutbildning som ska avslutas med doktorsexamen kan, om han/hon så önskar, avlägga licentiatexamen som ett etappmål. En sökande kan också, om han/hon så önskar och fakultetsnämnden bedömer det som lämpligt, bli antagen till utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng som avslutas med licentiatexamen. För deltidsdoktorander förlängs studietiden i proportion till studieinsatsen. En lägsta aktivitetsgrad är 50 procent (30 högskolepoäng årligen). För doktorsexamen består utbildningen av ett antal kurser omfattande sammanlagt 60 högskolepoäng samt författande av en vetenskaplig avhandling motsvarande 180 högskolepoäng. Licentiatexamen kan avläggas när doktoranden har uppnått 30 högskolepoäng i kurser och författat en vetenskaplig uppsats motsvarande 90 högskolepoäng. Kursläsningen och avhandlingsarbetet ska bedrivas parallellt. Doktoranden ska tidigt påbörja sitt avhandlingsarbete. Detta arbete avrapporteras normalt vid institutionens seminarier. Handledarna ska med sina doktorander fortlöpande diskutera hur utbildningen fortskrider Handledning För varje doktorand ska utses två handledare, varav en huvudhandledare med huvudansvar för utbildningen inklusive avhandlingsarbetet och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet. Handledarna ska ha doktorsexamen/ motsv. och åtminstone en av handledarna ska vara docentkompetent (jfr. UFV 2006/1135, 1 AFUU). Doktoranden har rätt till handledning vid under utbildningen, så länge inte rektor med stöd av HF 6 kap. 30 beslutar något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare (jfr. SFS 2010:1064, HF 6 kap 28 ). Ansökan om detta görs hos institutionsstyrelsen som behandlar ärendet Individuell studieplan För varje doktorand ska upprättas en individuell studieplan. På delegation av fakultetsnämnden ska den fastställas av institutionens prefekt, efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad, en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden (d.v.s. institutionen) har under utbildningstiden, och vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen följs upp minst en gång per år. Vid uppföljningen ska doktoranden och huvudhandledaren informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs ska doktorand och handledarna ges möjlighet att yttra sig. Doktoranden, huvudhandledaren och prefekt ska skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. (jfr. SFS 2010:1064, HF 6 kap 29 ) Blankett för individuell studieplan hämtas på Historisk-filosofiska fakultetens webbplats. 4

5 5. Kurser Utbildningen på forskarnivå består av en kursdel omfattande 60 högskolepoäng. Lärarledd undervisning ges inte regelbundet på kurserna. Vissa av kurserna är läskurser medan andra kan vara av seminarie- eller laborativ karaktär. När doktorand deltar i kurs som anordnas av annan institution eller enhet måste kursen godkännas av examinator. I sådana fall är det också examinator som efter kontakt med kursansvarig är examinerande lärare. Fakultetsgemensam kurs Professional Training in the Arts and Humanities, 7,5 hp. Kursen ges på engelska, över två terminer, och undervisas av lärare från fakulteten samt inbjudna gästföreläsare med internationellt renommé. Tonvikten i kursen är genomgående på professionen: att doktorera inom historisk-filosofisk fakultet är att utbilda sig till forskare inom vetenskapsområdet humaniora. Studenten läser kursen under sitt första år i forskarutbildningen, om inga särskilda skäl föreligger. Teori och metod inom biblioteks- & informationsvetenskap, 7,5 hp. Temakurser, sammanlagt 30 hp. I temakursen har den studerande möjlighet att i samråd med handledare sätta samman en kurs som fokuserar på ett område av särskilt intresse för forskningsuppgiften. Specialkurser, sammanlagt 15 hp. Kurs med specialinriktning på egen eller annan institution. Seminarier. Den studerande måste under hela utbildningstiden kontinuerligt och aktivt delta i det högre seminariet och forskarseminarier i biblioteks- & informationsvetenskap. I utbildningen ingår att doktoranden inom dessa seminarier varje termin fullgör något uppdrag som opponent vid slutventileringar, inledare eller dyl. Kurser för filosofie licentiatexamen Fakultetsgemensam kurs Professional Training in the Arts and Humanities, 7,5 hp. Studenten läser kursen under sitt första år i forskarutbildningen, om inga särskilda skäl föreligger. Teori och metod inom biblioteks- & informationsvetenskap, 7,5 hp. Övriga kurser (15 hp) kan hämtas antingen från Temakurser eller Specialkurser. Seminarier. Den studerande måste under hela utbildningstiden kontinuerligt och aktivt delta i det högre seminariet och forskarseminarier i biblioteks- & informationsvetenskap. I utbildningen ingår att doktoranden inom dessa seminarier varje termin fullgör något uppdrag som opponent vid slutventileringar, inledare eller dyl Kurscykel Handledarna och doktoranden planerar gemensamt i vilken ordning och på vilket kurserna ska genomföras Kunskapsprov Varje kurs inom utbildning på forskarnivå avslutas med skriftligt eller muntligt prov. Proven bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget bestäms av examinator. 5

6 5.3. Kurser före disputation Alla kurser ska vara avklarade före disputationen. Undantag från detta kan inte beviljas, såvida inte särskilda omständigheter föreligger Tillgodoräknande Examinator har rätt att besluta att en doktorand under utbildningen får läsa en eller flera kurser vid annan institution. En doktorand som vid annan högskola inom landet har gått igenom en del av forskarutbildningen med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig denna. Doktorand får också medges rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid en utländsk läroanstalt. Prövning om en tidigare utbildning ska tillgodoräknas ska göras av examinator. Sökande med mastersexamen eller utbildning som överskrider den grundläggande behörigheten kan ansöka om tillgodoräknande av kurser inom utbildningen. Tillgodoräknandet sker efter överenskommelse med examinator. 6. Avhandling och disputation 6.1. Avhandling Doktorsavhandlingen ska utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en kort sammanfattning ramberättelse ( kappa ) av vetenskapliga uppsatser, vilka doktoranden har författat ensam eller gemensamt med andra personer (sammanläggningsavhandling). Inom biblioteks- & informationsvetenskap består en sammanläggningsavhandling av fyra publicerbara artiklar, varav minst tre är publicerade eller accepterade för publicering i en vetenskaplig tidskrift som tillämpar peer review-förfarande. I det fall artiklarna är skrivna av flera författare tillsammans, kan det bli aktuellt med fler än fyra artiklar för att doktoranden ska få disputera. Artiklar inom en sammanläggningsavhandling som författats av flera personer kan tillgodoräknas i licentiat- eller doktorsexamen enbart om det i huvudsak går att särskilja författarnas insatser (jfr. UFV 2010/472, 6 AFUU). Licentiatuppsatsen ska motsvara ungefär halva doktorsavhandlingsarbetet och kan även den vara ett sammanläggningsarbete, bestående av vetenskapliga uppsatser med en mindre kappa än ovan, exempelvis två publicerbara artiklar och en sammanfattning. Doktorsavhandlingen, eller i förekommande fall de vetenskapliga uppsatserna/artiklarna, ska ha sådan kvalitet att den/de uppfyller rimligt ställda krav för att antas till publicering i ett vetenskapligt forum. Ämnet för avhandlingen och avhandlingens språk bestäms tillsammans med handledarna. Till varje avhandling ska fogas ett kortfattat engelskspråkigt referat (abstract). Avhandlingsmanuskripten ska läggas fram vid ett eller flera forskningsseminarier eller genomgå motsvarande granskning genom institutionens försorg. Anslag av statsmedel till tryckning av doktorsavhandling utgår enligt av fakultetsnämnden bestämda regler. Ovanstående gäller, i tillämpliga delar, även licentiatuppsatser Disputation Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Tid och plats för disputationen beslutas av dekanus. Tidpunkten ska emellertid vara inom terminstid. Beslut om disputation på annan ort fattas av dekanus efter särskild anhållan. Disputationen ska tillkännages i god tid (minst tre veckor) genom elektronisk spikning. Förkortad tillgänglighetstid får medges av dekanus endast om det finns synnerliga skäl (jfr. UFV 2009/1993, 9 RUF). De s.k. spikbladen ska således publiceras digitalt, men kan också anslås på anslagstavlan i Universitetshuset. För sammanläggningsavhandlingar gäller även obligatorisk digital publicering av ramberättelsen. 6

7 Vid spikningstillfället ska doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid universitetet i ett tillräckligt antal exemplar för att det ska vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen. Fakultetsnämnden beslutar om en minimiupplaga av monografiavhandlingar samt fullständiga sammanläggningsavhandlingar (ramberättelsen plus ingående delarbeten) i särskild ordning. Därutöver ansvarar institutionerna för tryckning samt distribution av avhandlingar till handledare, betygsnämnd, ordförande vid disputationen, opponent samt ansvarar för att avhandlingar finns för granskning/distribution vid disputationen. Disputationen ska ledas av en ordförande. Vid disputationen ska finnas en opponent samt en betygsnämnd. Beslut om ordförande vid disputationen, opponent samt betygsnämnd fattas av dekanus efter ansökan på blankett som finns tillgänglig via Historisk-filosofiska fakultetens webbsida. Blanketten ska fyllas i på dator (ej för hand) och ska undertecknas av studierektor för forskarutbildning innan den skickas in. Betyget för doktorsavhandlingen ska beslutas av betygsnämnden, som utses särskilt för varje avhandling. Opponenten har rätt att närvara vid sammanträdet med betygsnämnden och får delta i överläggningarna men inte i beslutet. Detsamma gäller huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot. Normalt består en betygsnämnd av tre ledamöter, varav en ska väljas till ordförande. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden ska utse ordförande inom sig. En doktorsavhandling ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Någon motivering till beslutet godkänd ska ej anges i beviset eller i betygsnämndens protokoll. En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna avvikande mening. Vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av avhandlingen Licentiatseminarium Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium. Före seminariet ska licentiatuppsatsen hållas tillgänglig under minst två veckor på institutionen. Meddelande om uppsatsens utläggande ska vara anslaget på institutionen under motsvarande tid. Vid seminariet ska finnas en ordförande och en opponent, som tillsammans med en tredje person utgör den betygsnämnd som beslutar om betyget. Den tredje ledamoten kan utgöras av någon av handledarna. Beslut om opponent och betygsnämnd fattas av institutionsstyrelsen. Vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i uppsatsen och till försvaret av den. Ett exemplar av uppsatsen ska arkiveras genom institutionens försorg, och förtecknas i institutionens diarium över ventilerade uppsatser. Alla kurspoäng bör vara avklarade innan seminariet äger rum. 7. Examen Doktorsexamen i biblioteks- & informationsvetenskap uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng inom ämnet och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid en offentlig disputation försvarat en doktorsavhandling, som godkänts av betygsnämnden. Licentiatexamen i biblioteks- & informationsvetenskap uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid ett seminarium försvarat en licentiatuppsats, som godkänts av betygsnämnden. Examensbevis utfärdas av rektor efter ansökan till Examensenheten. 8. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Föreliggande studieplan trädde i kraft och har uppdaterats med avseende på hänvisningar till överordnade bestämmelser samt reviderats Tidigare studieplan upphör att 7

8 gälla doktorander som antas till forskarutbildning/utbildning på forskarnivå efter Doktorander som antagits före detta datum kan välja att antingen följa tidigare gällande studieplan eller övergå till den föreliggande. 9. Övriga anvisningar Gällande författningsbestämmelser om forskarutbildning framgår av: Högskoleförordningen, kap. 5 (anställning som doktorand), kap. 6 (utbildningen) och kap. 7 (tillträde till utbildningen). Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU), UFV 2010/472 Riktlinjer för forskarutbildning vid Uppsala universitet (RUF), UFV 2009/