Kyrktornet Församlingsblad för Söndrum-Vapnö församling Nr 3 inför SOMMAREN Tema: Den världsvida kyrkan

Transkript

1 Kyrktornet Församlingsblad för Söndrum-Vapnö församling Nr 3 inför SOMMAREN 2012 Tema: Den världsvida n 1

2 PRÄSTEN HAR ORDET När jag gick i söndagsskola fick jag lära mig om de små stackas svarta barnen i Afrika som svalt och så fick man lägga en peng i sparbössa som såg ut som ett dansande afrikanskt barn. I skolbespisningen sa mattanterna när man inte tyckte om maten tänk på barnen i Afrika. Framför sig såg man söta små svarta barn som skulle bli oerhört glada över vattnig skolpotatis. Och de skulle vara oerhört tacksamma! Som tonåring växte jag upp med en mudimums-lista i plånboken, var medlem i ISAK (Isolera Sydafrikakommittén), Amnesty international och Greenpeace. Med mudimums-listan i högsta hugg följde jag med mamma och storhandlade. Mudimums betydde ungefär mat utan multinationella företag. Främst handlade det om att stödja företag som hade skäliga löner, tillät fackanslutning, inte utnyttjade barnarbete och lät produktionslandet få del av vinsten. Mamma var inte lika förtjust i denna lista, det blev en hel del gruff om vilken sill man kunde ha på julbordet. Med en tonårings tjurighet och kategoriska livssyn vann jag de flesta strider. Tro nu inte att ni kan se mig framför er med palestinasjal och FNL-märke. Dessa tingestar matchade inte pumpsen och kavajen... Dessutom har jag alltid haft svårt för när man sätter likhetstecken mellan politisk medvetenhet och partitillhörighet. Men kampen för rättvisa var viktig och färgade vardagens val i mångt och mycket. Ibland undrar jag om det är jag, med ålderns mognad, som ändrat synsätt eller om vi har en annan syn på solidaritet, biståndsarbete och internationella kontakter i dag. Övertygelsen om att alla har ett ansvar för att världen ska bli bättre har jag fortfarande. Men ändå har något förändrats. Kanske är det den kategoriska hållningen, att låta livet på ett enkelt sätt vara uppdelat i svart och vitt, tillåtet och förbjudet, bra och dåligt, som vi har vuxit ifrån. De svältande barnen är inte så självklart tacksamma, istället kämpar de för sin överlevnad i ett land som många gånger ska hantera både naturkatastrofer och inbördeskrig. Ibland hör jag människor som säger att de inte vill skänka pengar till hjälporganisationerna för se hur de beter sig där nere och krigar mot varandra. Ungefär som om vi skulle vägra betala skatt för att det förekommer mobbing på de flesta skolor... Då sattes det lätt upp ett likamed-tecken mellan ett stort internationellt företag, stora vinster och utnyttjad arbetskraft. Verkligheten var nog inte så enkel. Idag vet vi att många har en god vilja att allt ska gå rätt till, men när man ska förhandla med olika länders avtal och lagar är det svårt att övervaka hela processen. Stefan Einhorn var gäst i Söndrums n en söndagskväll i april. Han pratade om konsten att vara snäll och göra det goda. Gör vi gott för andras skull, för att vi blivit uppfostrade så, för att vi är rädda för att bli straffade om vi gör ont eller gör vi helt enkelt goda saker för att vi själva mår bra av det? Enligt Stefan spelar det ingen roll vad vårt motiv är, det viktiga är att vi gör gott för det mår både vi och världen bra av. I ett sådant resonemang finns också utrymme för att det kan gå fel, men viljan att vara snäll finns fortfarande. Förhoppningsvis har över- och underordningsperspektivet alltmer försvunnit från den internationella dialogen. Istället är vi människor som ger av våra erfarenheter och våra möjligheter. Jesus säger allt vad ni gjort för dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. Vi hör ihop i vår mänsklighet, både med den Gud som valde att bli människa och med våra medmänniskor. Och i vår samhörighet är det inte alltid självklart vem som är hjälparen och vem som är den behövande. Det finns en härlig berättelse om en mycket rik man som ville visa sin son hur fattiga människor lever. Pappan och sonen tillbringade därför ett par dagar hos en mycket fattig familj som bodde i närheten av deras gods. När de återvände efter besöket frågade pappan sin son. - Förstår du nu vad fattigdom innebär? - Ja, det gör jag, svarade sonen. - Bra! Kan du då beskriva skillnaden mellan vårt liv och deras? - Ja det kan jag, svarade pojken. Vi har bara en hund, medan de har fyra. Vi har bara en liten pool på gården, men de har en hel sjö borta i skogen som de springer till för att bada. Vi har olikfärgade lampor i trädgården, medan de kan se hela stjärnhimlen. Vi har en massa betjänter, men de hjälper sina grannar. Vi har stängsel runt vår gård, medan de är goda vänner med sina grannar. Så ja, jag har sett skillnaden mellan vårt liv och deras. Och tänk va! Jag som alltid trott att det är vi som är rika och de som är fattiga. Ibland är det bra att tänka utanför våra invanda mönster och byta perspektiv. Lycka till med snällheten! 2

3 Den sista söndagen i april firades en gudstjänst i S:t Olofs kapell, Tylösand. Gudstjänsten hade namnet Anno 1820 på grund av att vi förflyttat oss 200 år tillbaka i tiden. Alla texter, liturgier och psalmer var tagnafrån 1800-talets gudstjänster. Tjänstgörande pastor var kyrkoherde emeritus Dan Hagung som läste alla texter, sjöng liturgien och predikade enligt tidens sed. Söndrums kyrkokör sjöng tre sånger i gudstjänsten under ledning av klockare Elisabeth Almqvist Hansson. Undertecknad ansvarade för den långsamma och frimodiga församlingssången. Sist, men inte minst, fanns det även en ordningsvakt, som var vanligt i början av 1800-talet. HISTORISK GUDSTJÄNST Denne betydelsefulle person kallades kyrkstöt. Hans uppgift var bland annat att väcka sovande kyrkobesökare med sin trästav. Dagens stöt var kyrkorådets ordförande Bo Henningson. Vår inlånade stav kom från Anderstorps församling och är från 1780-talet. Det var glädjande att många hade styrt kosan till kapellet denna sköna vårafton. Flera av kyrkobesökarna var också klädda i tidstypiska kläder. Örjan Kappelin, klockare 3

4 UNG I DEN VÄRLDSVIDA KYRKAN Ung i den världsvida n är Svenska ns utbytesprogram som har funnits i olika skepnader sedan 1990-talet. Utbytet är ömsesidigt, under hösten reser deltagare från Sverige till samverkanskyrkorna i Tanzania, Brasilien, Costa Rica och Flippinerna, och under våren kommer lika många deltagare från samverkanskyrkorna till Sverige och Svenska n. Utbytets mål är att ge unga människor möjlighet att mötas och dela erfarenheter, reflektera över tro och ns uppdrag i världen och genom sina möten synliggöra den världsvida ns gemenskap. Under några vårveckor har Deunice från Filippinerna varit i Söndrum- Vapnö församling. Claes Södergren samtalade med henne om hennes upplevelser. präst uttryckte det själv vår är stor men tom, din är liten men full. Det verkar stämma. Hur fick du kännedom om projektet Ung i den världsvida n? - Två ungdomar från Sverige besökte min församling i Laguna Bay under fem veckor. De väckte min längtan. Jag behövde ha rekommendationsbrev från vår biskop. Vad lockade med resan? - Att få möta kristna från en annan del av världen och bättre lära känna dem. Och att få göra mitt livs stora resa till Sverige och ha förmånen att leva där flera månader. Hur ser det ekumeniska samarbetet ut? - Det genomförs en gemensam ledarutbildning under sommaren för barn- och ungdomsledare. Och så firas gemensamma gudstjänster några gånger om året. Vad får du för intryck av svenska n? - Det är en rik. En svensk Hur ser det ut i din församling? - Själva gudstjänsterna är mer liturgiska, till exempel används rökelse. Stora högtidsdagar går vi runt i samhället i procession till n. Varje söndag firas dubbla mässor, med ca 300 personer på förmiddagen. På eftermiddagen är det mest unga familjer och ca 200 personer. Finns det några andra skillnader du lagt märke till? - Jag tror vi har mer frivilligarbete. I församlingen finns bara tre anställda. Själv är jag med i en ungdomsgrupp som städar på söndagskvällar. Arbetet med att få in pengar utöver kollekterna är viktigt. Det ordnas frukostar fyra gånger om året mot betalning. Hos oss sker konfirmation vid 7 års åldern. Vi har ingen undervisning för dem innan. Hur kommer de unga med i församlingen? - När man är 13 år kommer de och vill bli medlemmar. Så kom jag med i församlingen. Och när man är med tar man ansvar och deltar regelbundet. Ni har ett omfattande barn-ungdomsarbete? - I vår söndagsskola deltar cirka 100 unga i åldern 4-12 år. Vad vill du ta med dig hem som inspirerat dig här? - Jag sitter med i en styrelse för musik- och körversamheten. Jag skulle önska att vår organist som är frivilligarbetare kunde öva med körerna varje vecka. Nu sker det 1-2 gånger i månaden. Efter gudstjänsten har ni fika. Det tycker jag är utmärkt. Då stannar man kvar en stund och umgås. Sedan har ni ett arbete bland äldre människor som vi saknar. Att ordna samlingar och aktiviteter för dem vore fint. Hur kommer det sig? - Det är nog därför att barnen och släktingar tar hand om de äldre i större utsträckning hos oss. Du var en dag med på sjukhusn? Själv arbetar du med patientjournaler. - Min församling har ingen verksamhet på sjukhus. Prästen går dit när anhöriga kallar på honom. Kommer inte människor i existentiell nöd och behöver stöd? - När dom är friska deltar de regelbundet i församlingens gudstjänster och olika grupper. Familjemedlemmar är mer närvarande hos sina sjuka anhöriga. De lämnas inte ensamma som ofta sker här. Vad har varit spännande i Sverige? - Snö! Hos oss finns bara två årstider torr och våt perioder. 4

5 UNG I DEN VÄRLDSVIDA KYRKAN Ett annat sätt att vara med i den världsvida n kan vara att, som Elisabeth Pålsson, åka med Svenska ns unga. Här följer hennes berättelse från förra sommarens resa. Under sommaren 2011 fick jag möjligheten att resa till Göteborgs vänstift: Sydafrika och Swaziland. Alla som är medlemmar i Svenska Kyrkan kan ansöka om att få följa med på dessa resor! Jag reste med 13 ungdomar från Göteborgs stift genom Svenska Kyrkans Unga. Resans syfte var att se hur Svenska Kyrkans internationella arbete fungerar men också öka förståelsen för andra unga människors livsvillkor i vänstiften. De första dagarna spenderade vi Johannesburgs förstad Soweto som är ett historiskt viktigt område för hela landet. Det var i Soweto kampen mot apartheid startade och det blev en bra grund för oss svenskar för att förstå vad som än idag påverkar deras samhälle. Vi åkte vidare till Entombe för att delta i en ungdomskonferens för pastoratets församlingar. De dagliga bönerna var fyllda med sång, musik och dans vilket var ovant i början, men snart var även vi uppe vid altaret och dansade med de afrikanska ungdomarna! Under två dagar i Swaziland bodde jag hos en lärarinna i den lilla byn Siteki tillsammans med en av de andra svenska ungdomarna. Vi fick ta del av familjens vardag och vid första ögonkastet liknade deras liv vårt sätt att leva och bo; ungdomarna gick i skolan för att sedan komma hem och hjälpa till med middagen men även att använda sina mobiltelefoner för att gå in på Facebook. För ett kort ögonblick trodde jag att dessa tonåringar delar samma verklighet som många svenska ungdomarna, men när jag öppnade en av deras skolböcker försvann min tanke. Engelskabokens traditionella kapitel övergick snabbt till att förklara och diskutera deras vardag med barns rättigheter, övergrepp samt HIV/AIDS. Detta visade mig att vikten av utbildning är ovärderlig för att bygga ett samhälle på rättvisa grunder. Tillsammans med starka förebilder blir dessa viktiga hjälpmedel för att visa för barnen hur viktiga de är för Afrikas framtid. Jag vill rikta ett stort tack till Kyrkorådet för deras bidrag som gjorde min resa möjlig och gav mig ett starkt minne för livet som jag inte vill vara utan. Elisabeth Pålsson Fasteinsamlingen 2012 Ett stort TACK till alla som på olika sätt bidragit till att ge ett fantastiskt resultat - över kr - i årets fasteinsamling. Tillsammans gör vi allt för att utrota hungern! 5

6 GUDSTJÄNSTER SÖNDAG 3 JUNI Heliga trefaldighets dag Gud - Fader, Son och Ande 09:30 Gudstjänst, Vapnö 19:00 Musikgudstjänst Den blomstertid nu kommer se sep annons, Söndrums SÖNDAG 10 JUNI Första söndagen efter trefaldighet Vårt dop 19:00 Körkonsert - se sep annons SÖNDAG 17 JUNI Andra söndagen efter trefaldighet Kallelsen till Guds rike 09:30 Gudstjänst, Vapnö 11:00 Gudstjänst, Söndrums 20:00 Taizémässa - välkommen till stillhet och lovsång, körsångare och instrumentalister, Söndrums LÖRDAG 23 JUNI Midsommardagen Skapelsen 16:00 Gudstjänst, Vapnö SÖNDAG 24 JUNI Den helige Johannes Döparens dag Den högstes profet ONSDAG 27 JUNI 19:00 Konsert - se sep annons SÖNDAG 1 JULI Fjärde söndagen efter trefaldighet Att inte döma 09:30 Gudstjänst, Vapnö 14:00 Friluftsgudstjänst, Hembygdsgården Bergsgård SÖNDAG 8 JULI Apostladagen Sänd mig 09:30 Gudstjänst, Vapnö 20:00 Taizémässa - välkommen till stillhet och lovsång, körsångare och instrumentalister, Söndrums ONSDAG 11 JULI 19:00 Konsert - se sep annons SÖNDAG 15 JULI Sjätte söndagen efter trefaldighet Efterföljelse 09:30 Gudstjänst, Vapnö SÖNDAG 22 JULI Kristi förklarings dag Jesus förhärligad. Kyrkkaffe i Örtagården. ONSDAG 25 JULI 19:00 Konsert - se sep annons SÖNDAG 29 JULI Åttonde söndagen efter trefaldighet Andlig klarsyn 11:00 Gudstjänst, Söndrums SÖNDAG 5 AUGUSTI Nionde söndagen efter trefaldighet Goda förvaltare 09:30 Högmässa, Vapnö 11:00 Gudstjänst, Söndrums ONSDAG 8 AUGUSTI 19:00 Konsert - se sep annons SÖNDAG 12 AUGUSTI Tionde söndagen efter trefaldighet Nådens gåvor SÖNDAG 19 AUGUSTI Elfte söndagen efter trefaldighet Tro och liv 09:30 Gudstjänst, Vapnö 11:00 Gudstjänst, Söndrums 20:00 Taizémässa - välkommen till stillhet och lovsång, körsångare och instrumentalister, Söndrums SÖNDAG 26 AUGUSTI Tolfte söndagen efter trefaldighet Friheten i Kristus 11:00 Familjegudstjänst, Söndrums MÅNDAG 27 AUGUSTI 19:00 Sinnesrogudstjänst, Marian, Fyllinge Med reservation för förändringar. 6

7 MUSIK och SMÅPLOCK SÖNDAG 3 JUNI KL 19, SÖNDRUMS KYRKA Den blomstertid nu kommer - sommarmusik med församlingens körer, Hanna Kappelin, instrumentalister. SÖNDAG 10 JUNI KL 19, SÖNDRUMS KYRKA Körkonsert med Musica Ficta från Köpenhamn. Bo Holten, dirigent. Entré 100,-. Förköp Söndrum församlingsgård från 31 maj, vardagar kl ONSDAG 27 JUNI KL 19, SÖNDRUMS KYRKA Gospelkonsert med Woodmans ONSDAG 11 JULI KL 19, SÖNDRUMS KYRKA Orgelkonsert med Robert Jenderman från Stockholm. Vill Du vara med och sjunga eller spela i höst? Information om körer, rytmikgrupper och musikundervisning inför hösten kommer i slutet av augusti i nästa nummer av Kyrktornet. Redan från den 1 augusti finns information om höstens tider på församlingens hemsida - se adress på sidan 8. ONSDAG 25 JULI KL 19, SÖNDRUMS KYRKA På sångens lätta vingar - musik av bl a Grieg, Bach och Chopin med Anders Sjökvist - cello, Irene Jönsson - sång, Gunnar Boren - piano ONSDAG 8 AUGUSTI KL 19, SÖNDRUMS FÖRSAMLINGSGÅRD Konsert med West of Eden. Entré 100,-. Förköp Söndrum församlingsgård från 30 juli, vardagar kl I högmässan på Bönsöndagen, den 13 maj, avtackades Kerstin Kappelin som nu går i pension. Kerstin har arbetat med många olika uppgifter i församlingen, de senaste åren som diakoniassistent. På olika vis har hon varit aktiv i församlingens arbete ända sedan 1970-talet. Vi tackar Kerstin för allt gott arbete och önskar allt gott och rik välsignelse! Vid gudstjänsten i Söndrums den 15 april avtackades Yvonne Knutsson efter mångårig tjänst som kyrkvärd i vår församling. Samtidigt hälsades Eva Samuelsson välkommen som ny kyrkvärd. Friskvård för parrelationer PREP - verktyg för varaktig kärlek PREP är en metod för varaktig kärlek och utgår från att par vill värna om en god livslång relation. Välkommen att vara med i höst. Vi startar den 6 september. Sista anmälningsdag är den 27 augusti. För anmälan och mer information - kontakta diakon Amelie Junger Anjou, tfn / amelie.junger-anjou@svenskan.se eller präst Claes Södergren, tfn / claes.sodergren@svenskan.se 7

8 Några tankar Evangelium åt alla... När jag läste Amis prästen har ordet fick jag en känsla av igenkännande. Jag har aldrig - vad jag minns i alla fall - lagt en peng i en sparbössa som ser ut som ett afrikanskt dansande barn, men min tonårstid präglades i mångt och mycket av samma saker som Ami beskriver. Kanske var det en tid just då, i början och mitten av 1980-talet, när man som kristen ungdom skulle engagera sig i andra länders situation. Själv minns jag att det var mycket free Mandela när jag var med i Kyrkans ungdom, som det hette på den tiden. Vi sjöng sydafrikanska sånger som handlade om kampen mot apartheid i Sydafrika och kampen för att Nelson Mandela skulle släppas ur fängelset på Robben Island. Vi läste om situaitonen i Sydafrika och förfasades över att man behandlade människor så olika. Enbart beroende av färgen på huden... Med facit i hand vet vi att Mandela blev frisläppt från sitt fängelsestraff och att apartheiden är avskaffad... Föga anade jag då att Sydafrika skulle komma att bli en sådan stor och viktig del av mitt liv... Föga anade jag att det var i det landet som min dotter skulle födas... Föga anade jag att landet i sig skulle få en del av mitt hjärta... En av de sånger vi sjöng när jag var med i Kyrkans ungdom heter Halleluja! Ditt lov vi sjunger!. Den finns numera i vår psalmbok med nummer 705. Det är en sång från Sydafrika men inte en sång på temat free Mandela utan en lovsång med uppmaningen att ge evangelium åt alla. Nu han sänder oss ut enligt Faderns beslut, enligt Faderns beslut. Evangelium åt alla. Detta nummer av Kyrktornet har ju handlat en del om den världsvida n. Det projektet handlar ju mycket om evangelium åt alla, tycker jag. Att Gud vill nå oss alla, överallt. I hela vida världen... I Filippinerna, i Sydafrika, i Sverige, i... överallt! Evangelium åt alla! Jag tror, och hoppas, att de ungdomar som har fått förmånen att vara en del i projektet Ung i den världsvida n ser tydligt att n verkligen är världsvid. Inte bara här hemma... utan överallt! I ett annat land, i en annan kultur, i en annan del av världen... Men Gud överallt! Den världsvida n... Gud överallt... Evangelium åt alla... Jag önskar att vi, du och jag, känner det. Att vi är en del av något stort, något större än jag själv. Att vi är en del av den världsvida n. Jag önskar dig allt gott! Och jag önskar evangelium åt alla. Gunilla Wahrenberg, redaktör 8 FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN G:a Tylösandsvägen Halmstad expeditionstid må-fr ROSE-MARIE OLAUSSON adm assistent E-POST sondrum.vapno@svenskan.se HEMSIDA KYRKOKASSAN LOTTA JARÄLV kyrkokamrer BODIL PEARSON ekonomiassistent INFORMATION GUNILLA WAHRENBERG informatör PRÄSTER ANDERS CARLWE kyrkoherde / CLAES SÖDERGREN komminister / AMI SUNDBERG komminister / DIAKONI AMELIE JUNGER ANJOU diakon / BIRGITTA BRÄNNSTRÖM diakon / KYRKOMUSIK ÖRJAN KAPPELIN organist expeditionstid on ELISABETH ALMQVIST HANSSON kantor BARN OCH UNGDOM KYRKANS BARNTIMMAR KYRKÄNGENS FÖRSKOLA BIRGITTA ANDERSSON förskolechef Kyrkängen SVENSKA KYRKANS UNGA / / SKOLPROJEKT ERIKA HOLM / KONFIRMANDER WALTER CERVIN församlingspedagog / FÖRSAMLINGSGÅRD, KYRKOR & KYRKOGÅRDAR IRENE NILSSON församlingsvärdinna HÅKAN LÖNNESJÖ kyrkogårdsföreståndare / Redaktör Gunilla Wahrenberg Ansvarig utgivare Anders Carlwe Redaktionsgrupp Claes Södergren, Inita Foss, Jörgen Karlsson & Gunilla Wahrenberg Tryckeri: Printografen, Halmstad