SOCIAL- OCH HALSOV ARDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 15/2000 rd

Transkript

1 ShUB 15/2000 rd- RP rd SOCIAL- OCH HALSOV ARDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 15/2000 rd o Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och lagen om patientens ställning och rättigheter INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 13 december 1999 regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och lagen om patientens ställning och rättigheter () till social- och hälsovårdsutskottet för beredning. Utldtande I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i saken (GrUU 13/2000 rd). Utlåtandet ingår som bilaga till betänkandet. sakkunniga Utskottet har hört regeringssekreterare Arja Myllynpää, socialoch hälsovårdsministeriet - lagstiftningsrådet Anna-Riitta Wallin, justitieministeriet - överdirektör Mauno Konttinen, Forskningsoch utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes - överdirektör Eila Uotila, Rättsskyddscentralen för hälsovården - byråchef Maija Kleemola, Dataombudsmannens byrå - konsultativa juristen Synnöve Amberla, Finlands Kommunförbund - utvecklingsdirektör Riitta Simoila, Helsingfors stads hälsovårdsverk - biträdande ombudsmannen Santero Kujala, Finlands Läkarförbund - överläkare Sakari Kallinen, Pielavesi-Keitele samkommun för folkhälsoarbetet - avdelningschef Maija Anttila, Hälso- och socialvårdens fackorganisation TEHY - styrelseledamoten Vesa Ekroos och ombudsmannen Aino Penttilä, Hälsovårdens Tjänsteorganisationer TEP A. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår att bestämmelserna om definitionen på en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård samt patientregister och utlämnande av uppgifter om patienter skall kompletteras i lagen om specialiserad sjukvård och i lagen om patientens ställning och rättigheter. De föreslag- na bestämmelserna skall möjliggjöra en smidigare undersökning och vård av patienterna, minska överlappande undersökningar och ytterligare förbättra kvaliteten på vård och behandling och samtidigt ta hänsyn till datasekretessen beträffande patienterna. Samtidigt skall en del

2 ShUB 15/2000 rd- Motivering tolkningsproblem med vissa av de gällande bestämmelserna undanröjas. Lagen om specialiserad sjukvård föreslås bli kompletterad med bestämmelser om att specialtjänster som en verksamhetsenhet inom ett sjukvårdsdistrikt lämnar ut till hälsovårdscentralerna och andra verksamhetsenheter inom sjukvårdsdistriktet eller till verksamhetsenheter inom ett specialomsorgsdistrikt och motsvarande uppgifter som uppkommer i enhetens egen verksamhet kan registreras i samma datasystem. Vidare skall den som tillhandahåller tjänster och den som beställer dem sinsemellan smidigt kunna utväxla uppgifter som har med tjänsteproduktionen att göra. Bestämmelserna om definitionen på en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård skall kompletteras så att de medger en bredare definition av begreppet verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården. sjukvårdsdistriktet skall kunna bestämma att en verksamhetsenhet består av de sjukhus och särskilda verksamhetsenheter eller delar av sådana som tillsammans bär det aktiva ansvaret för vården. Också institutet för arbetshygien skall betraktas som en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård till den del det tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster. Bestämmelserna om utlämnande av patientuppgifter i lagen om patientens ställning och rättigheter skall kompletteras och preciseras. En sammanfattning av den vård som givits patienten skall med patientens muntliga samtycke eller samtycke som annars framgår av sammanhanget kunna sändas över till den verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som har remitterat patienten till vård samt till den läkare som eventuellt har utnämnts till ansvarig läkare för patienten. I lagen anges vad som avses med sådant samtycke som framgår av sammanhanget. I lagen skall också tas in bestämmelser om utlämnande av uppgifter som är nödvändiga för undersökning och vård av patienten i sådana fall då patienten inte kan anses ha förutsättningar att bedöma betydelsen av sitt samtycke och i sådana fall då patienten inte kan ge sitt samtycke t.ex. på grund av att han eller hon är medvetslös. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter som hänför sig till den vård som givits en avliden person under hans eller hennes livstid skall också tas in. I lagarna föreslås vidare ändringar i vissa formuleringar och andra tekniska ändringar. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt sedan de har antagits och blivit stadfästa. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering A v de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Regeringens förslag till ändring av lagen om specialiserad sjukvård och lagen om patientens ställning och rättigheter är generellt sett behövliga ur patientens synvinkel i och med att de förbättrar patientens rättssäkerhet, medinflytande och valmöjligheter och leder till en säkrare och smidigare dataöverföring. De föreslagna ändringarna förbättrar patientens ställning i vårdkedjan, inte minst i akuta sjukdomsfall, då det är svårt eller omöjligt att fåyatientens samtycke till att uppgifter lämnas ut. Andringarna är angelägna också därigenom att de underlättar den yrkesutbildade hälso- och sjukvårdspersonalens arbete och garanterar den ett bättre rättsskydd, eftersom bestämmelserna om utlämnande av patientuppgifter föreslås bli skärpta. Vidare kan hälsovården förväntas fungera bättre i och med att olika definitioner i lagarna kommer att justeras i överensstämmelse med omorganiseringarna inom hälso- och sjukvården. Dessutom medger ändringarna att de som beställer tjänster och de som tillhandahåller dem kan nyttja varandras datasystem på ett smidigare och ändamålsenligare sätt. 2

3 Motivering ShUB 15/2000 rd - Med hänsyn till de föreslagna målen är det viktigt att fortsatt nyttja datateknik som främjar en friktionsfri och rätt differentierad serviceprocess och utveckla lagstiftningen om dem samt att utreda möjligheterna att införa motsvarande procedurer i större skala inom hälso- och sjukvården, menar utskottet. Utskottet har behandlat regeringens proposition RP 137/1999 rd samtidigt med den föreliggande propositionen. Den förra innefattar ett förslag till lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Utskottet har på detta sätt velat uppmärksamma att lagen om patientens ställning och rättigheter och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården såvitt möjligt bör samordnas i högre grad både till innehållet och strukturen. Enligt utskottets mening är det viktigt att lagarna är enhetliga med tanke på klienternas ställning och rättssäkerhet. Detaljmotivering l Lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård JO b. I lagen föreslås en ny bestämmelse om att en verksamhetsenhet inom ett sjukvårdsdistrikt som tillhandahåller hälsovårdscentralerna i sjukvårdsdistriktet sådan laboratorie- och röntgenservice, medicinsk rehabilitering eller andra motsvarande specialtjänster som avses i l O 3 mom. får föra in uppgifter som uppkommer i sådan verksamhet i sina egna register med motsvarande uppgifter. Föreslagna l O b utgår från den allmänna principen inom personregisterlagstiftningen att den registeransvarige när det gäller att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster är den som har det egentliga vårdansvaret i det aktuella fallet. Denna princip gäller oberoende av servicebeställarens och serviceproducentens ägarskapsförhållanden. Möjligheten enligt l mom. att serviceproducenten, dvs. verksamhetsenheten inom sjukvårdsdistriktet, är den egentliga registeransvarige gäller bara tillhandahållande av i momentet avsedda tjänster för de parter som avses där. Till grund för bestämmelsen ligger den särskilda förpliktelsen för sjukvårdsdistriktet att tillhandahålla hälsovårdscentralerna sådana specialiserade sjukvårdstjänster som det inte är förnuftigt för dem att producera. Detta arrangemang, som innebär att serviceproducenten är den registeransvarige, är på sin plats om det är sannolikt att uppgifterna behövs längre fram när den behöriga personen faktiskt blir patient hos den serviceproducerande verksamhetsenheten. I andra situationer än de som nämns i l mom. gäller den utgångspunkten fortfarande också för den offentliga sektorn att den registeransvarige är den verksamhetsenhet som har det egentliga vårdansvaret inom vården. Serviceproducenten fungerar i så fall som s.k. teknisk registeransvarig när det gäller uppgifter som uppkommer i samband med att tjänster tillhandahålls. Bestämmelserna vill inte säga att uppgifter som uppkommer när tjänster tillhandahålls andra parter i andra situationer än de som avses i l mom. inte skulle registreras. Det är nödvändigt att registrera patientuppgifter om köpserviceklienter med tanke såväl på forskningen samt vården och behandlingen som på responsen. Gällande lagstiftning förutsätter att uppgifter registreras också i dessa fall. Skillnaden är den att de uppkomna uppgifterna registreras för dens räkning som beställer tjänster. För att serviceproducenten skall få nyttja uppgifter i sin egen verksamhet måste patienterna ge sitt samtycke till det. När den som beställer tjänster är registeransvarig svarar beställaren också för att de registrerades rätt till insyn fullföljs och hur uppgifter i registren lämnas ut. Lagen om specialiserad sjukvård gäller inte den privata hälsovården. Därför går det inte ihop med denna lag att föreskriva om motsvarande rätt att registrera uppgifter för en enhet som tillhandahåller tjänster utifrån ett köpserviceavtal som det som nu föreslås i l O b l m om. Enligt utskottets mening är det behövligt att utreda längre fram om privata producenter av motsvarande tjänster och hälsovårdscentraler kunde beviljas en likadan rätt. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att l O b l mo m. är onödigt allmänt formulerat när det gäller uppgifternas användningsändamål Det framgår inte tillräckligt klart för vilka 3

4 ShUB 15/2000 rd- Motivering ändamål uppgifter registreras och används. Grundlagsutskottet menar att bestämmelsen nödvändigt måste preciseras till dessa delar för att lagförslaget skall kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Utskottet föreslår att l mom. preciseras beträffande uppgifternas angivna ändamål så till vida att en verksamhetsenhet inom sjukvårdsdistriktet får använda uppgifter som uppkommer vid verksamheten när patienterna får vård och vården ordnas för patienterna. Grundlagsutskottet framhåller vidare i sitt utlåtande att det inte finns några särskilda bestämmelser om hur länge uppgifter skall bevaras. Det menar att det med tanke på regleringens tydlighet är skäl att överväga om det inte i l O b bör hänvisas till bestämmelsen om utplåning av uppgifter i personuppgiftslagen. I 12 i det andra lagförslaget i propositionen föreskrivs om förvaring av journalhandlingar och annat material som anknyter till vården av en patient samt om utplåning av dem när förvaringstiden har gått ut. För förvaring av uppgifter enligt 10 b i patientregister gäller samma bestämmelser i 12 lagen om patientens ställning och rättigheter (patientlagen) som för andra patientregister. I 12 patientlagen föreslås vidare bli föreskrivet om utplåning av uppgifter i patientregister på det sätt som beskrivs längre fram. 2 Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter 5. Patientens rätt till information. I 5 3 mom. föreslås utöver en hänvisning till rätten till insyn enligt personuppgiftslagen en bestämmelse som hänvisar till l l och 12 lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet till den del det är fråga om rätten att ta del av uppgifter som gäller en själv. Grundlagsutskottet anser att hänvisningsbestämmelsen lämpligen bör justeras i överensstämmelsen med 11 offentlighetslagen så att den gäller den behöriga patientens rätt att få även andra uppgifter än sådana som gäller honom eller henne själv. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår en precisering i detta syfte i 3 mo m. 12. Journalhandlingar och annat material som hänför sig till vård och behandling. Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att ministeriet inte kan ges en generell regleringsbefogenhet i en sak som enligt grundlagen skall regleras i lag. Det menar att den föreslagna bestämmelsen nödvändigt måste preciseras för att den skall kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. I själva lagen måste införas grundläggande bestämmelser om förande och förvarande av journalhandlingar. Då kan ministeriet ges befogenhet att meddela bestämmelser som preciserar lagen. I 12 i den gällande patientlagen föreskrivs att yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och verksamhetsenheterna för hälsooch sjukvård skall föra och förvara journalhandlingar så som social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmer. Ministeriet har utfärdat bestämmelser i saken den 25 februari Journalhandlingar utgör ett personregister enligt personregisterlagen och därför måste de föras, förvaras och i övrigt behandlas med beaktande inte bara av patientagen utan också personuppgiftslagen. Syftet med journalhandlingar och patientregister, uppgifternas egentliga ändamål och innehållet i de registrerade personuppgifterna framgår av 2 5 punkten patientlagen, där begreppet journalhandling definieras. Enligt detta lagrum avses med journalhandlingar handlingar eller tekniska dokument som används, uppgörs eller inkommer i samband med att en patient får vård eller vården ordnas och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga uppgifter. Bestämmelserna i 2 5 punkten patientlagen kompletteras av 9 l mom. och av 12 l mom. i personuppgiftslagen (523/1999) när det gäller det angivna ändamålet för de uppgifter som finns i journalhandlingar/patientregister och innehållet i de registrerade personuppgifterna. I det först nämnda lagrummet framhålls som en allmän princip att de personuppgifter som behandlas skall vara behövliga med hänsyn till det angivna ändamålet med behandlingen av personuppgifter. 4

5 Motivering ShUB 15/2000 rd- Eftersom journalhandlingar innehåller känsliga uppgifter skall de behandlas enligt någon av de grunder som anges i 12 personuppgiftslagen. Enligt 12 l m om. l O punkten hindrar förbud mot behandling av känsliga uppgifter inte att en verksamhetsenhet inom hälsovården eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården behandlar uppgifter som de i denna verksamhet fått om den registrerades hälsotillstånd, sjukdom eller handikapp eller de vårdåtgärder som gäller honom eller andra uppgifter som är nödvändiga för vården av den registrerade. Syftet med en insamlingen av uppgifter i en journalhandling/ett patientregister och uppgiftemas egentliga ändamål är alltså att tjäna vården och behandlingen av en patient. De registrerade uppgifterna skall vara behövliga med hänsyn till det angivna ändamålet. Uppgifterna gäller typiskt patientens hälsotillstånd, sjukdom, handikapp och vårdåtgärderna. Med tanke på vården och behandlingen kan det dock vara nödvändigt att registrera även andra uppgifter i journalhandlingarna. Uppgifterna i journalhandlingarna behövs inte bara för vården och behandlingen av en patient även utan för andra ändamål. De är utomordentligt viktiga för att utreda eventuella skadeståndskrav beträffande vården och behandlingen och för att avgöra många försäkrings- och pensionsfrågor eller andra förmåner. Anteckningarna i journalhandlingarna är mycket viktiga också för utredning av om yrkesutbildade hälso- och sjukvårdare har förfarit rätt, t.ex. på grund av en patients anmärkning eller klagomål beträffande vården och när de myndigheter som utövar tillsyn över yrkesutbildade hälso- och sjukvårdare annars utreder om en yrkesutbildad persons verksamhet varit korrekt. Journalhandlingarna är också viktiga för den vetenskapliga forskningen och statistikföringen. A v dessa orsaker och särskilt med hänsyn till den stora betydelse som uppgifterna i journalhandlingarna har både för patienten och den yrkesutbildade personalen inom hälso- och sjukvården är de viktigt att journalhandlingarna förs efter enhetliga principer. Utifrån de synpunkter som grundlagsutskottet anför i sitt utlåtande föreslår social- och hälsovårdsutskottet att paragrafen formuleras så att l mom. föreskriver att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att i journalhandlingarna anteckna sådana uppgifter som behövs för att ordna, planera, tillhandahålla och följa upp vården och behandlingen av en patient. Bestämmelsen anger således bl.a. ändamålet med de uppgifter som finns i journalhandlingarna och deras omfattning och innefattar dessutom ett krav på att uppgifterna skall vara behövliga. När det gäller förvaring av handlingar, prov och modeller av organ föreslås det bli konstaterat i l mom. att den registeransvarige, dvs. en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och en yrkesutbildad egenföretagare inom hälso- och sjukvården, är skyldig att förvara journalhandlingar samt vid forskning och vård uppkomna prov och modeller av organ för de ändamål som anges i bestämmelsen, med andra ord den tid som behövs för att ordna och tillhandahålla vård och behandling, behandla eventuella ersättningsanspråk och i anknytning till vården och behandlingen samt bedriva vetenskaplig forskning. Journalhandlingar, prov och modeller skall utplånas omedelbart när grunder för att förvara dem inte längre finns. För utplånaodets vidkommande svarar bestämmelsen mot 12 2 mom. personuppgiftslagen. I ett nytt 2 mom. föreslås social- och hälsovårdsministeriet få befogenhet att utfärda närmare bestämmelser om upprättande av handlingar och prover samt modeller liksom om förvaringstiderna beträffande dem. När det gäller förvaringstiderna för journalhandlingar kan det påpekas att det vid vården och behandlingen av en patient uppkommer material av varierande betydelse med tanke på ändamålet med journalhandlingarna. En del av materialet spelar en roll bara vid det aktuella vårdtillfället eller den aktuella vårdperioden och kan utplånas så fort vården är avslutad. I regel spelar vårdanteckningarna och annat material, som uppkommer i samband med vården och behandlingen, dock en roll under än längre tid, ofta till 5

6 ShUB 15/2000 rd - Motivering och med en mycket lång tid. Förvaringstiderna för journalhandlingar påverkas inte bara av behovet av egentlig vård och behandling utan också av andra bestämmelser, bl.a. skadeståndsrättsliga bestämmelser. Med tanke framför allt på den vetenskapliga forskningen har arkivverket med stöd av arkivlagen bestämt att en del av journalhandlingarna skall förvaras varaktigt. Förvaringsbehovet varierar således från vårdtillfälle till varaktig förvaring. Social- och hälsovårdsministeriet kunde med stöd av förordning ange hur länge olika typer av journalhandlingsmaterial åtminstone måste förvaras enligt klassificeringen av ändamålet med journalhandlingarna. Enligt 1 mom. avses med ändamål att ordna och tillhandahålla vård och behandling, utredning av ersättningsanspråk och vetenskaplig forskning. När den i förordning angivna tiden har gått ut är den registeransvarige sky l dig att bedöma om uppgifterna fortfarande är behövliga med hänsyn till det angivna ändamålet och att utplåna dem omedelbart när det inte längre finns någon grund för att förvara dem. Förvaringsbehovet skalf bedömas utifrån 12 2 mom. personuppgiftslagen, där det sägs att grunden och behovet av behandling skall bedömas minst vart femte år, om inte något annat följer av lag eller ett tillstånd av datasekretessnämnden enligt 43 2 mom personuppgiftslagen. Efter den i förordning angivna förvaringstiden får journalhandlingar förvaras bara om det är nödvändigt för att ordna eller tillhandahålla vård och behandling för patienten. 13. sekretessbelagda uppgifter i jo urna/handlingarna. I 13 2 mom. preciseras vad som avses med sekretessbestämmelsen i l mom. Där konstateras att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller någon annan som arbetar vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller utför uppdrag för dem inte utan patientens skriftliga samtycke får lämna ut sådana uppgifter som ingår i journalhandlingarna till utomstående. I samma moment definieras vad som avses med utomstående. En utomstående är en person som inte vid verksamhetsenheten deltar i vården av patienten eller i andra uppgifter i samband med vården. Momentet föreslås inte i propositionen bli ändrat till denna del. I momentets motivering framhålls att en utomstående är en person som inte deltar i vården av patienten eller i andra uppgifter i samband med vården. En utomstående är alltså också en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som arbetar vid den behöriga verksamhetsenheten men som inte vårdar patienten. Bestämmelserna i momentet har tolkats så att definitionen på en utomstående inte utgör hinder för att lämna ut behövliga uppgifter till dem som vårdar patienten eller utför uppgifter i samband med vården på uppdrag av den behöriga verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården. Utskottet föreslår att momentet preciseras i överensstämmelse med gällande praxis att med utomstående avses andra personer än de som deltar i vården av patienten eller i andra uppgifter i samband med vården vid den behöriga verksamhetsenheten eller på uppdrag av den. Det allmänna undantaget från tystnadsplikten i 13 3 mom. 1 punkten när det gäller utlämnande av sekretessbelagda uppgifter har formulerats med avvikelse från lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Utskottet påpekar att skillnaden inte kan anses ändamålsenlig. Därför föreslår utskottet att lydelsen samordnas med motsvarande bestämmelse i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I 3 mom. föreslås som en särskild punkt bestämmelser om utlämnande av journalhandlingar i anknytning till den hälso- och sjukvård som en avliden person fått under sin livstid. Enligt utskottet är det bra och dessutom en klar förbättring med tanke på hälso- och sjukvårdspersonalen att villkoren för utlämnande av uppgifter läggs fast i lag. Utgångspunkten bör fortfarande vara att uppgifterna om den hälso- och sjukvård som en patient fått under sin livstid är sekretessbelagda. Uppgifter skall kunna lämnas ut till den som behöver dem för att kunna utreda eller bevaka för honom eller henne själv viktiga intressen eller rättigheter. Utskottet menar att ett sådant intresse bland annat kan gälla utredning av förekomsten av en ärftlig sjukdom eller någon an- 6

7 Förslag till beslut ShUB 15/2000 rd - nan liknande egenskap liksom felbehandling av en patient före dennes död. Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att den föreslagna 13 5 mom. 5 punkten, som säger att uppgiftsmottagaren förbjuds att lämna ut uppgifterna vidare för något annat ändamål, bör kompletteras med att mottagaren inte heller får använda uppgifterna för andra ändamål än de som nämns i lagrummet. Vidare har grundlagsutskottet ansett det nödvändigt att komplettera definitionen på patientens samtycke som framgår av sammanhanget i 13 5 mom. patientlagen med att patienten dessutom skall vara med- vetenom till vem och för vilket ändamål uppgifter kommer att lämnas ut. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att 3 mom. 5 punkten och 5 mom. preciseras på det sätt som grundlagsutskottet föreslår. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår socialoch hälsovårdsutskottet vördsamt att lagförslagen i övrigt godkänns utan ändringar men l O b i det första lagförslaget och 5, 12 och 13 i det andra lagförslaget medföljande ändringar: Utskottets ändringsförslag Det första lagforslaget 10 b Om en verksamhetsenhet inom samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt för hälsovårdscentralerna i sjukvårdsdistriktet tillhandahåller sådan laboratorie- och röntgenservice, medicinsk rehabilitering eller sådana andra motsvarande specialtjänster som avses i 10 3 mom., eller tillhandahåller motsvarande tjänster för andra verksamhetsenheter i samkommunen för sjukvårdsdistriktet eller för i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) avsedda verksamhetsenheter inom samkommunen för ett specialomsorgsdistrikt, kan den föra in de uppgifter som uppkommer vid denna verksamhet i sitt eget register med mosvarande uppgifter samt använda uppgifterna för att ordna och tillhandahålla vård för sina patienter. (2 och 3 mom. som i RP) Det andra lagförslaget 5 Patientens rätt till information Om patientens rätt att kontrollera de uppgifter i journalhandlingarna som gäller honom eller henne bestäms i personuppgiftslagen (523/1999). Om patientens rätt att ta del av information som gäller honom eller henne själv gäller dessutom vad som bestäms i 11 och 12 lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 12 Journalhandlingar och annat material som hänför sig till vård och behandling En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall anteckna sådana uppgifter i journalhandlingarna som behövs för att ordna, planera, tillhandahålla och följa upp vården och behandlingen av en patient. En verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården och en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som självständigt utövar sitt yrke skall förvara jour- 7

8 ShUB 15/2000 rd - Förslag till beslut nalhandlingarna samt vid forskning och vård uppkommande prov innehållande biologiskt material och modeller av organ den tid som behövs för att ordna och tillhandahålla vård och behandling för patienten, behandla eventuella ersättningsanspråk i anknytning till vården och behandlingen och bedriva vetenskaplig forskning. Journalhandlingar, prov och modeller skall utplånas omedelbart när ovan nämnda grund för förvaring inte längre finns. Angående förande av journalhandlingar samt förvaring av dem och prov och modeller som avses i l mom. samt om förvaringstiderna enligt användningsändamålet föreskrivs närmare genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Journalhandlingar, prov och modeller får förvaras sedan den i förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivna förvaringstiden har gått ut, om det är nödvändigt för att ordna och tillhandahålla vård för patienten. Behovet av att förvara journalhandlingar efter det att förvaringstiden enligt förordning av social- och hälsovårdsministeriet har gått ut skall bedömas minst vart femte år, om inte annat följer av lagen eller datasekretessnämndens tillstånd enligt 43 2 mom. personuppgiftslagen. (Nytt) Angående varaktig förvaring av handlingar föreskrivs i arkivlagen ( ). (Nytt) 13 sekretessbelagda uppgifter i journalhandlingarna (l mom. som i RP) En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller någon annan som arbetar vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller utför uppdrag för den får inte utan patientens skriftliga samtycke till utomstående lämna såda- na uppgifter som ingår i journalhandlingama. Om patienten saknar förutsättningar att bedöma betydelsen av ett sådant samtycke, får uppgifterna lämnas med skriftligt samtycke av patientens lagliga företrädare. Med utomstående avses i denna lag personer som inte vid verksamhetsenheten eller på uppdrag av den deltar i vården av patienten eller i andra uppgifter i samband med vården. Tystandsplikten kvarstår efter det anställningsförhållandet eller uppdraget har upphört. Utan hinder av 2 mom. får lämnas l) uppgifter som ingår i journalhandlingama, om det uttryckligen särskilt föreskrivs i lag om utlämnande av uppgifter eller rätt att få del av uppgifter, (2-4 punkten som i RP) 5) uppgifter om den hälso- och sjukvård som en avliden person fått under sin livstid på motiverad skriftlig ansökan till den som behöver uppgifterna för att utreda eller tillgodose viktiga intressen eller rättigheter i den mån uppgifterna är nödvändiga för detta ändamål; mottagaren får inte använda eller lämna uppgifterna vidare för något annat ändamål. ( 4 mom. som i RP) Med sådant i 3 mom. 2 punkten avsett samtycke som framgår av sammanhanget avses något annat än ett skriftligt eller muntligt samtycke som patienten frivilligt har givit medveten om att uppgifter kommer att lämnas, vem mottagaren är, vilka uppgifter som lämnas samt vilket ändamål uppgifterna lämnas ut för och betydelsen av att de lämnas. (6 mom. som i RP) 8

9 ShUB 15/2000 rd - RP 18ln999 rd Helsingfors den 6 juni 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Marjatta Vehkaoja /sd medl. Eero Akaan-Penttilä /sam] Merikukka Forsius /gröna Saara Karhu /sd Inkeri Kerola /cent Niilo Keränen /cent Valto Koski /sd Marjaana Koskinen /sd Pehr Löv /sv Juha Rehula /cent Päivi Räsänen /fkf Marjatta Stenius-Kaukonen /vänst Raija Vahasalo /saml. sekreterare vid sammanträdet var utskottsrådet Eila Mäkipää

10 ShUB 15/2000 rd - lo

11 Bilaga- GrUU 13/2000 rd ShUB 15/2000 rd - o GRUNDLAGSUTSKOTTETSUTLATANDE 13/2000 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och lagen om patientens ställning och rättigheter Till social- och hälsovårdsutskottet INLEDNING Remiss Social- och hälsovårdsutskottet begärde den 17 februari 2000 utlåtande av grundlagsutskottet om regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och lagen om patientens ställning och rätttigheter (). Social- och hälsovårdsutskottet uppmanade grundlagsutskottet att fästa särskild vikt vid sambandet mellan den aktuella propositionen och propositionen med förslag till lagar om klientens ställning och rättigheter inom socialvården samt om ändring av socialvårdslagen och av vissa lagar som har samband' med dem (GrUU 137/l999 rd). Grundlagsutskottet har lämnat utlåtande om den senare propositionen (GrUU 7/2000 rd). sakkunniga Utskottet har hört - regeringssekreterare Arja Myllynpää, socialoch hälsovårdsministeriet - lagstiftningsrådet Anna-Riitta Wallin, justitieministeriet - professor Raija Huhtanen - professor Timo Konstari - professor Liisa Nieminen. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår att lagen om specialiserad sjukvård och bestämmelserna om definitionen på en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård samt patientregister och utlämnande av uppgifter om patienter skall kompletteras i lagen om patientens ställning och rättigheter. Vidare föreslås en del ändringar i formuleringarna och vissa tekniska justeringar. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt sedan de blivit godkända och stadfästa. I motiveringen till lagstiftningsordningen konstateras att de föreslagna bestämmelserna om utlämnande av uppgifter om patienter svarar mot kravet i l O l mom. grundlagen att närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter skall utfärdas genom lag. Regeringen anser att propositionen även i övrigt harmonierar med grundlagen och att lagarna därmed kan stiftas i vanlig lagstiftningsordning. 11

12 ShUB 15/2000 rd - Bilaga - GrUU 13/2000 rd UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Skydd för personuppgifter Det är nödvändigt att bedöma lo b i det första lagförslaget och 12 i det andra med hänsyn till l O l mom. grundlagen om skydd för personuppgifter. Enligt grundlagen utfärdas närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter genom lag. Viktiga aspekter med avseende på detta regleringsförbehåll är åtminstone registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, tillåtna användningsändamål, inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och bevaringstiden för uppgifterna i personregistren samt den registrerades rättsskydd och dessutom hur omfattande och detaljerad regleringen av dessa skall vara på lagnivå (GrUU rd). I l O b l m om. i det första lagförslaget föreskrivs om rätt för en verksamhetsenhet som tillhandahåller tjänster att föra in uppgifter som uppkommer vid denna verksamhet i sitt eget register med motsvarande uppgifter samt använda uppgifterna i sin egen verksamhet. Bestämmelsen är onödigt allmänt formulerad när det gäller uppgifternas användningsändamål Det framgår inte tillräckligt klart för vilka ändamål uppgifter registreras och används. Bestämmelsen måste nödvändigt preciseras i dessa delar för att lagförslaget skall kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. På behandlingen av sådana uppgifter som avses i bestämmelsen tillämpas personuppgiftslagen till den del som det inte föreskrivs något annat i lagen om specialiserad sjukvård. Eftersom det inte finns några särskilda bestämmelser om hur länge uppgifter bevaras skall 12 2 mom. i personuppgiftslagen om att känsliga uppgifter utplånas ur registret tillämpas till denna del. Med tanke på regleringens tydlighet är det skäl att överväga om det inte i l O b bör hänvisas till bestämmelsen om utplåning av uppgifter i personuppgiftslagen. Enligt bemyndigandet att utfärda förordning i 12 i det andra lagförslaget skall journalhandlingar föras och förvaras så som social- och häl- sovårdsministeriet närmare bestämmer genom förordning. Ministeriet kan inte ges en generell regleringsbefogenhet i en sak som enligt grundlagen skall regleras i lag. Den föreslagna bestämmelsen måste nödvändigt preciseras för att den skall kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. I själva lagen måste införas grundläggande bestämmelser om förande och förvarande av journalhandlingar. Då kan ministeriet ges befogenhet att meddela bestämmelser som preciserar lagen. Befogenheten att bestämma genom förordning om innehållet i de grundläggande bestämmelserna i lagen bör inte anförtros ministeriet genom en "så som"-konstruktion. sekretessen beträffande patientuppgifter Enligt 13 l mom. i det andra lagförslaget är uppgifter i journalhandlingarna sekretessbelagda. Undantag från sekretessplikten kan dock göras på de villkor som anges i 2 och 3 mom. Till denna del bör förslaget bedömas med hänsyn till 12 2 mom. grundlagen, där huvudregeln är att upptagningar är offentliga. Enligt grundlagen är nämligen handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. När det gäller sekretessen för journalhandlingar med känsliga uppgifter innehåller 10 l mom. grundlagen godtagbara och vägande grunder som har med tryggande av privatlivet att göra. Journalhandlingar innehåller å andra sidan inte uppgifter om utövande av offentlig makt, och patientuppgifterna har inte heller någon särskild betydelse för tillsynen över förvaltningen. Det är befogat att föreskriva om sekretess för journalhandlingar genom en speciallag, trots att sekretessbestämmelserna i regel så långt som möjligt bör koncentreras till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (R Sv 303/1998 rd). Utskottet vill uppmärksamma den föreslagna sekretesspliktens omfattning. Enligt förslaget vore alla uppgifter i journalhandlingar sekretessbelagda oberoende av om det är nödvändigt för 12

13 Bilaga- GrUU 13/2000 rd ShUB 15/2000 rd - att skydda privatlivet eller inte. Ur journalhandlingar får inte heller lämnas ut uppgifter till exempel för vetenskaplig forskning, även om det sker på ett sätt som tryggar skyddet för privatlivet, om uppgifterna kan sammanställas så att de kan kopplas ihop med en viss patient. Utskottet menar att lagen bör kompletteras med en bestämmelse som medger att uppgifter lämnas ut för sådana ändamål. Annat att beakta I det första lagförslaget gäller l O b 2 mo m. rättten för en verksamhetsenhet som beställer tjänster och en verksamhetsenhet som tillhandahåller tjänster att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till varandra. Det är skäl att ytterligare överväga behovet av en sådan särskild bestämmelse, eftersom det finns allmänna bestämmelser om saken i 26 offentlighetslagen. Hänvisningsbestämmelsen i sista meningen i 5 3 mom. i det andra lagförslaget bör lämpligen justeras i överensstämmelse med Il offentlighetslagen så att hänvisningen gäller den behöriga patientens rätt att få även andra uppgif- ter än sådana som gäller honom eller henne själv. I sista meningen i 13 3 mom. 5 punkten förbjuds uppgiftsmottagaren att lämna ut uppgifterna vidare för något annat ändamål. Bestämmelsen bör komplettemas med att mottagaren inte heller får använda uppgifterna för andra ändamål än de som nämns i lagrummet. I 13 5 m om. preciseras patientens samtycke enligt 3 mom. 2 punkten. Utskottet anser att förslaget nödvändigt måste kompletteras. A v bestämmelsen bör framgå att patienten dessutom är medveten om till vem och för vilket ändamål uppgifter kommer att lämnas ut. Utltltande Grundlagsutskottet anför vördsamt som sitt utlåtande att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, om utskottets konstitutionella anmärkningar beträffande JO b l mom. i det första lagförslaget och 12 i det andra blir behörigen beaktade. Helsingfors den 3 maj 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Ville Itälä /saml vordf. Riitta Prusti /sd medl. Jouko Jääskeläinen /fkf Paula Kokkonen /saml Jouni Lehtimäki /saml Johannes Leppänen /cent Hannes Manninen/cent ers. Pekka Nousiainen /cent Heli Paasio /sd Osmo Puhakka /cent Petri Salo /saml Arto Seppälä /sd Veijo Puhjo /vänst. Sekretcrare vid sammanträdet var utskottsrådet Sami Manninen. 13

14