Statsbudgeten för 2015 Alliansens förslag

Transkript

1 (13) CIRKULÄR 14:52 Ekonomi och styrning Signild Östgren EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Statsbudgeten för 2015 Alliansens förslag Den 3 december beslutade riksdagen att anta Alliansens gemensamma budgetmotion för 2015 Ett starkare Sverige. Detta cirkulär ersätter cirkulär 14:39. Vi sammanfattar de förslag inom olika områden som berör kommunerna åren Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egna kommentarer skrivs i kursiv stil. Nedan sammanfattas några av de större skillnaderna mellan regeringens förslag till budget för 2015 och Alliansens förslag. Det som nu händer är att utskotten behandlar budgeten. Detta kan alltså innebära att förslag på generella och riktade statsbidrag kan förändras. Det generella statsbidraget minskas då arbetsgivaravgiften för unga är fortsatt lägre år miljoner och från miljoner. Ingen skattesänkning för pensionärer, vilket innebär att denna reglering på miljoner tas bort. Inom barn- och utbildningsområdet är de riktade satsningarna i stort sett jämförbara men med olika inriktning. Nationella slutprov och obligatoriskt bedömningsstöd införs i grundskolan och finansieras med 20 miljoner enligt finansieringsprincipen. Läxhjälp införs med 389 miljoner och regleras via finansieringsprincipen. Riktad satsning görs på barn och ungas psykiska ohälsa från år Under 2016 avsätts 250 miljoner, 2017 avsätts 350 och 2018 avsätts 400 miljoner. Den höjda riksnormen dras tillbaka och det är oklart om fritidspengen fortsätter vara riktad. Stärkt personalbemanning på 2 miljarder inom äldreomsorgen tas bort och ersätts med andra riktade insatser. Ingen höjd avgift inom äldreomsorgen men höjd avgift för maxtaxan i barnomsorgen. Inom klimat/energi och medfinansierade investeringar försvinner för perioden cirka 7 miljarder under fyraårsperioden eller drygt 1,7 miljarder per år. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 CIRKULÄR 14: (13) Ekonomi Den makroekonomiska utvecklingen Vi återkommer med den makroekonomiska bedömningen i Ekonomirapporten. December 2014 som planeras utkomma den 19 december. Skatteunderlagsprognos Tabell 1. Preliminär skatteunderlagsprognos Procentuell förändring SKL, dec 2014, preliminär 3,4 3,5 5,2 4,7 4,4 4,1 Underliggande skatteunderlag 3,6 3,9 4,8 4,5 4,4 4,1 I cirkulär och EkonomiNytt den 24 oktober visade vi SKL:s skatteunderlagsprognos från den 2 oktober, kompletterad med de förslag i regeringens budgetproposition för år 2015 som har direkt påverkan på skatteunderlaget (höjt grundavdrag för pensionärer år 2015 och avveckling av avdragsrätten för pensionssparande ). I tabell 1 ovan redovisar vi en preliminär skatteunderlagsprognos, som har kompletterats med motsvarande förslag i Alliansens budgetmotion. Skillnaden jämfört med regeringens budgetproposition beror på att Alliansen inte föreslår någon höjning av grundavdragen för pensionärer. Skatteunderlagsprognosen är preliminär och kommer att revideras i samband med att Ekonomirapporten. December 2014 publiceras. Frågor om Skatteunderlaget kan ställas till Bo Legerius, tfn , avdelningen för ekonomi och styrning.

3 CIRKULÄR 14: (13) Kommunalekonomisk utjämning Tabell 2. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor BP 2015 enligt S och Mp Skillnad Allians mot S och Mp Riksnorm Höjt takbelopp högkostnadsskydd äo Avskaffad nedsatta sociala avgifter Höjt grundavdrag pensionärer Läxhjälp Nationella slutprov Obl bedömningsstöd Tydligare krav grundvux Oklart reform Totalt Alliansens budget Tabell 3. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kronor per invånare BP 2015 enligt S och Mp Skillnad Allians mot S och Mp Riksnorm Höjt takbelopp högkostnadsskydd äo Avskaffad nedsatta sociala avgifter Höjt grundavdrag pensionärer Läxhjälp Nationella slutprov Obl bedömningsstöd Tydligare krav grundvux Oklart reform Totalt Alliansens budget Regeringen drar bort höjningen av riksnormen avseende barndelen och det är oklart om fritidspengen återinförs.

4 CIRKULÄR 14: (13) Inga förändringar i utjämningssystemet 2015 I Alliansens budgetproposition föreslogs inte några förändringar i inkomstutjämningssystemet för år Frågor om Kommunalekonomisk utjämning kan ställas till Derk de Beer, tfn , avdelningen för ekonomi och styrning. Arbetsgivaravgifter Riksdagen har tagit ramarna för budgeten enligt Alliansens reservation med oförändrad arbetsgivaravgift för unga. Det innebär att den nedsatta arbetsgivaravgiften för ungdomar, som inte fyllt 26 år vid årets ingång, kvarstår. Alliansen har ett förslag med en ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiften för ungdomar under 23 år, samtidigt som de som fyllt 25 år får full avgift. Detta förslag är taget som ett tillkännagivande till riksdagen och innebär ett uppdrag till regeringen att skriva fram ett sådant lagförslag för riksdagen att ta ställning till. Det är ännu oklart när detta kan bli aktuellt. För anställda födda 1937 och tidigare utgår inga arbetsgivaravgifter. Den särskilda löneskatten på de äldres arbetsinkomster införs alltså inte. Frågor om Arbetsgivaravgifter kan ställas till Siv Stjernborg, tfn , avdelningen för ekonomi och styrning. Barn och utbildning Maxtaxan indexeras med inkomstindex I Alliansens budgetförslag så accepterar de regeringens förslag till indexering av maxtaxan. De budgetförstärkningar som detta leder till föreslås användas för att öka omfattningen av det prestationsbaserade stödet för mindre barngrupper i förskolan och i fritidshemmen (se nedan). Det innebär således att en förordningsförändring måste göras och förslaget träder i kraft 1 juli 2015 om Alliansen behåller det datumet som regeringen föreslagit. Minskade barngrupper i förskola och fritidhem m.m. För 2015 avsätts 500 miljoner kronor och för avsätts cirka 900 miljoner per år. Det föreslås att storleken på barngrupperna i förskolan minskas genom ett prestationsbaserat stöd till de huvudmän som har små barngrupper eller som minskar storleken på stora barngrupper. Samma slags prestationsbaserat stöd föreslås för att minska barngrupperna i fritidshem.

5 CIRKULÄR 14: (13) Motsvarande stöd för att minska barngruppernas storlek i förskolan föreslogs i regeringens budgetproposition. Nytt i den antagna budgeten är att även fritidshem omfattas. Vidare föreslås att förskolelyftet förlängs till och med 2018 och att det inrättas ett förskolechefslyft för att utveckla det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Tioårig grundskola och lågstadielyft, bl.a. mindre klasser För 2015 avsätts 2,07 miljarder, för ,22 miljarder, för ,07 miljarder och för ,75 miljarder. Det föreslås att tioåring grundskola införs och att ett särskilt lågstadielyft genomförs. Det kan till exempel handla om mindre undervisningsgrupper, ökad lärartäthet och fler speciallärare. Vidare föreslås att det i årskurs 1 införs kunskapsmål i läsförståelse och ett obligatoriskt bedömningsstöd i att läsa, skriva och räkna i samma årskurs. Det föreslås också satsningar på ett fortsatt mattelyft respektive läslyft. Förutom förslaget om tioåriggrundskola fanns liknande satsningar på lågstadiet med även i regeringens budgetproposition. Mellan- och högstadiet, mer matematikundervisning, sommarskola och läxhjälp m.m. För 2015 avsätts 520 miljoner kronor, för miljoner och för cirka 1,14 miljarder per år. Det föreslås fler matematiklektioner i högstadiet och att undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan utökas med 100 timmar, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med idag. Vidare föreslås att det införs obligatorisk läxhjälp, dvs. en skyldighet för kommuner och fristående huvudmän att erbjuda läxhjälp till alla elever. Det föreslås också att det införs en skyldighet för huvudmännen att erbjuda sommarskola för elever i årskurs åtta och nio som riskerar att inte nå gymnasiebehörighet, och att skolplikten förlängs med ett år för elever i årskurs nio som inte når gymnasiebehörighet. Sommarskola/lovskola och läxhjälp fanns med även i regeringens budgetproposition, i form av ett riktat statsbidrag för att anordna detta. Det framgår inte om den antagna budgeten innebär samma sak. Det är oklart om läxhjälpen är i påsen/generella statsbidrag med 389 miljoner. Nyanlända och utrikesfödda elever För 2015 avsätts 270 miljoner kronor, för miljoner och för cirka 500 miljoner per år.

6 CIRKULÄR 14: (13) Det föreslås att undervisningstiden i svenska utökas för nyanlända elever. Vidare föreslås åtgärder för att säkerställa att nyanlända elevers kunskaper bedöms skyndsamt och att de snabbt får en placering i lämplig årskurs och undervisningsgrupp. Det föreslås också ett förtydligande av regelverket kring förberedelseklasser, bland annat för att undvika att eleverna blir kvar för länge i dessa. En satsning på utbildningen för nyanlända elever fanns med även i regeringens budgetproposition, bland annat att det från och med 2016 bör ställas krav på huvudmännen att skyndsamt genomföra en kartläggning av nyanländas kunskaper i grundskolan. Utbyggd utbildning och fortbildning för lärare m.m. För 2015 avsätts 580 miljoner kronor, för miljoner för ,21 miljarder och för ,32 miljarder. Det föreslås en utbyggnad av förskollärar- och lärarutbildningarna samt speciallärarutbildningen. Vidare föreslås att en premie införs för speciallärar- eller specialpedagogexamen liksom för ämneslärarexamen inom matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik. Det föreslås också utbyggda kompletterande utbildningar, så att fler vägar in i läraryrket skapas för dem som redan har ämneskunskaper. En utökning av antalet platser på förskollärar- och lärarutbildningarna samt speciallärarutbildningen fanns med även i regeringens budgetproposition. Förstärkt karriärtjänstreform För 2015 avsätts 10 miljoner kronor, för miljoner, för miljoner och för miljoner. Det föreslås fler karriärtjänster i skolan utöver de som finns idag. Särskilda satsningar föreslås i utanförskapsområden (Urban 15-områden) dels genom att lönetillägget fördubblas för förstelärartjänster där till kronor per månad, dels genom att ytterligare karriärtjänster öronmärks dit. En utökning av antalet förstelärare fanns med även i regeringens budgetproposition. Höjt studielån och fler platser i yrkesvux För 2015 avsätts 700 miljoner kronor, för miljoner, för miljoner och för miljoner. Det framgår inte av den antagna budgeten hur stor andel av dessa medel som avser fler platser i yrkesvux. Andra förslag om utbildning i den antagna budgeten Nedan följer några andra av de förslag för utbildningssektorn som finns i den antagna budgeten. Det föreslås bland annat att:

7 CIRKULÄR 14: (13) betyg införs i årskurs 4 digitaliserade nationella prov med extern rättning införs skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme som dock inte ska ingå i slutbetyget Det finns också förslag som rör Skolinspektionens prövning av fristående skolor samt insynen i både fristående och kommunala skolors ekonomi. Förslagen motsvarar de som lämnades 2013 av den s.k. Friskolekommittén. Vidare föreslås att Skolinspektionens tillsyn över förskolan förstärks, bland annat genom en särskild treårig kvalitetsgranskning där barngruppernas storlek särskilt ska analyseras. Frågor om Barn och utbildning kan ställas till Eva-Lena Arefäll, tfn , avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Individ- och familjeomsorg Våld i nära relationer Inget ytterligare anslag till kvinno- och tjejjourer men den långsiktiga finansieringen ska lösas enligt Alliansens motion. Barns och ungas psykiska hälsa Under 2016 avsätts 250 miljoner, 2017 avsätts 350 och 2018 avsätts 400 miljoner för att förebygga och minska psykisk ohälsa bland barn och unga. Denna satsning ska bidra till att öka kunskapen om barns och ungas psykiska ohälsa, öka tillgängligheten till stöd och vård, samt öka samverkan mellan skola, sjukvård och socialtjänst när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa. Ett krav på kommunerna att erbjuda föräldrar deltagande i minst ett föräldrastödsprogram under barnets uppväxt kommer att föreslås. Frågor om Individ- och familjeomsorg kan ställas till Signild Östgren, tfn , avdelningen för ekonomi och styrning. Äldreomsorg Stärkt vård av äldre ett stimulansbidrag införs Ett prestationsbaserat stimulansbidrag införs som ska utgå till landsting och kommuner som sluter en regional överenskommelse om samverkan för en förbättrad vård och omsorg om äldre. 50 miljoner 2015, 10 miljoner 2016, 18 miljoner 2017 och 30 miljoner Den personalförstärkning på 2 miljarder som fanns i regeringens budget är borta.

8 CIRKULÄR 14: (13) Förbättra vården och omsorgen för demenssjuka En nationell demensplan tas fram i syfte att främja ökade kunskaper om demenssjukdomar och spridningen av kunskaperna. Den ska dessutom bidra till en effektivare användning av befintliga resurser t.ex. genom forskningssamarbeten, framtagande och spridning av bättre verktyg för arbetet vid t.ex. utredning och diagnostik i vård och omsorg eller för stöd till anhöriga. 50 miljoner avsätts 2015, därefter 90, 150 och 210 miljoner. Äldreboendegaranti Genom förbättrade möjligheter och en ny skyldighet för kommunerna att erbjuda plats i trygghetsboenden minskar otryggheten för äldre som undrar om det kommer att finnas plats för dem den dag de behöver flytta till ett äldreboende. Det ökar också drivkraften för kommuner att ha bra hemtjänst och satsa mer på trygghetsboenden. Alliansen föreslår därför; att alla kommuner ges möjlighet att erbjuda trygghetsboende eller särskilt boende utan biståndsbedömning. att alla kommuner ska vara skyldiga att erbjuda plats i ett trygghetsboende en äldreboendegaranti för alla som är över 85 år och har beviljats hemtjänst. att investeringsstödet till trygghetsboende och särskilt boende förlängs och förstärks för att främja tillgången till äldrebostäder. 50 miljoner avsätts 2015, därefter 250, 450 och 600 miljoner. Omvårdnadslyft I budgetförslaget föreslås en förlängning av omvårdnadslyftet för att fortsätta stärka såväl den grundläggande som den specialiserade kompetensen bland personal inom äldreomsorgen. Vidare föreslås att ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen ska fortsätta. 140 miljoner per år avsätts. Förstärkt kvalitetsarbete och kartläggning Regeringen föreslår att en kartläggning av kunskapsläget ska göras i syfte att ta fram vägledningar och utbildningsmaterial med inriktning på aktivering av äldre, tidig upptäckt och behandling av psykisk ohälsa. Vidare ska en kartläggning av kunskapsläget vad gäller rehabilitering och hemsjukvård bland äldre göras och att äldre människors delaktighet i kulturlivet främjas genom satsningen Kultur för äldre. För insatserna avsätts 220 miljoner 2015, därefter 310, 240 och 190 miljoner. Måltidslyft för äldre och yngre I budgetförslaget föreslås ett nationellt måltidslyft som riktar sig till äldreomsorgen och förskolan där huvuddelen avsätts för äldreomsorgen. Satsningen möjliggör för kommuner och fristående aktörer som driver äldreomsorg eller förskolor att söka sti-

9 CIRKULÄR 14: (13) mulansbidrag för att utveckla och förbättra kvaliteten på måltiderna och för ökad delaktighet. 10 miljoner per år avsätts. Frågor om Äldreomsorg kan ställas till Åsa Sandgren Åkerman, tfn , avdelningen för vård och omsorg. Miljö/energi Supermiljöbilspremien förlängs och förstärks i avvaktan på att ett Bonus-Malussystem införs. Ett statligt stöd införs också till utbyggnad av laddstolpar för elbilar. Inom detta område försvinner också tidigare utlovade satsningar från S+MP, som: Klimatinvesteringar, Klimp/Klokt (2 miljarder) Stadsmiljöprogram/kollektivtrafik (2 miljarder) Renovering av miljonprogramsområden (2 miljarder) Skolmiljarden till innemiljö och energieffektivisering (1 miljard) Frågor om Miljö/energi kan ställas till Andreas Hagnell, tfn , avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. Arbetsgivarfrågor Arbetsmarknad Alliansens arbetsmarknadspolitik Alliansens mål är att över fem miljoner människor ska ha ett arbete år 2020 och det bör nås genom att sysselsättningen ökar med personer fram till Alliansen vill värna arbetslinjen och den viktigaste åtgärden för fler jobb är jobbskatteavdraget. Förlängd provanställning och matchningsanställningar Alliansen föreslår att provanställningstiden ska förlängas från 6 till 12 månader. Arbetsförmedlingen föreslås få utökade resurser för att motverka långtidsarbetslöshet och för så kallade matchningsanställningar vars syfte är att hjälpa personer som varit arbetslösa en längre tid in på arbetsmarknaden. Arbetssökande anställs genom ett rekryteringsföretag och erbjuds stöd genom en kombination av handledning och kompetensutveckling. Rekryteringsföretaget har arbetsgivaransvaret men ska verka för att den arbetssökande får anställning hos en annan arbetsgivare. Alliansen vill även genomföra regelförenklingar i det arbetsmarknadspolitiska regelverket i syfte att effektivisera och på sikt minska kostnaderna.

10 CIRKULÄR 14: (13) Åtgärder mot långtidsarbetslöshet Alliansen vill införa yrkesintroduktionsanställningar för långtidsarbetslösa. Arbetsgivare ska få ekonomiskt stöd för att anställa en långtidsarbetslös. Alliansen vill se tidiga programinsatser hos Arbetsförmedlingen, t.ex. praktik och förstärkt förmedlingsstöd, för fler som bedöms löpa stor risk att bli långtidsarbetslösa. Alliansen vill även ge möjlighet att delta i studiemotiverande kurser vid folkhögskola i upp till fem månader, för unga utan grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen och som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Alliansen vill vidare att personer som övergår från Jobb- och utvecklingsgarantin till reguljära studier, i syfte att fullfölja grund och/eller gymnasiestudier, får möjlighet att återinträda i Jobb- och utvecklingsgarantin, med samma ersättningsnivå på aktivitetsstödet som tidigare, efter avslutade studier. Sänkta sociala avgifter för unga och lärlingsutbildningar Alliansen föreslår ytterligare sänkning av socialavgifterna för ungdomar under 23 år. Se vidare under avsnittet Arbetsgivaravgifter. Lärlingsutbildningen ska utvecklas vidare med sikte på att skapa ett lärlingssystem enligt europeisk modell, där arbetsgivarna tar ett större ansvar för yrkesutbildningarna. Allianasen vill öka arbetsgivaransvar för lärlingsutbildningarna så att de ännu bättre kan anpassas till arbetsmarknadens behov samt höjd lärlingsersättning i syfte att ytterligare öka lärlingsutbildningens attraktionskraft. I de fall lärlingen har en lärlingsanställning ska det prövas om ersättningen ska gå till arbetsgivaren. Alliansen vill även införa arbetsträning och förstärkt arbetsträning som insatser inom jobbgarantin för ungdomar samt en förlängning av möjligheten till högre bidragsnivå inom studiemedlet för att fler ungdomar ska slutföra sin gymnasieutbildning. Utbilda fler inom vård- och äldreomsorg Alliansen vill utöka antalet platser på barnmorskeutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningen. Ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen ska fortsätta och omvårdnadslyftet ska förlängas för att fortsatt stärka kompetensen bland personal inom äldreomsorgen. Förbättrat företagsklimat För ett förbättrat företagsklimat föreslår Alliansen att det skapas en digital tjänst för att förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter. Alliansen föreslår bland annat även att krav ska ställas på alla myndigheter och kommuner att sätta en tydlig tidsgräns för handläggningstider. Företags kostnader för sjuklöner ska sänkas genom ett nytt högkostnadsskydd som är särskilt förmånligt för små och medelstora företag.

11 CIRKULÄR 14: (13) Anställning till 69 år istället för 67 år Alliansen vill stärka förutsättningarna för att jobba längre genom att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år istället för, som idag, till 67 år. Frågor om Arbetsmarknad besvaras av Phia Moberg tfn , Sandra Bergendorff tfn eller Fredrik Nilsson tfn , avdelningen för arbetsgivarfrågor. Socialförsäkring Alliansen föreslår att plikten att anmäla vård av sjukt barn samma dag som barnet insjuknar tas bort. Man föreslår även att det ska vara möjligt för föräldrar att få föräldrapenning för hela inskolningstiden i förskolan samt att den andra föräldern ska ha rätt till ersättning för att följa med till mödravården. Frågor om Socialförsäkring besvaras av Örjan Lutz tfn , avdelningen för arbetsgivarfrågor. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Alliansen menar att det behövs en översyn av gränserna för uttag av inkomstgrundad allmän pension, för tidigaste uttag av garantipension och äldreförsörjningsstöd samt för uttag av pension som grundas på avdragsgill avgift. Detta ska ske inom ramen för pensionsöverenskommelsen och syftar till att öka drivkrafterna för ett längre yrkesliv. Frågor om Ekonomisk trygghet vid ålderdom besvaras av Jesper Neuhaus tfn , avdelningen för arbetsgivarfrågor. Arbetsmiljö Alliansens budgetförslag berör arbetsmiljöfrågor på flera olika sätt. Alliansen föreslår ett verktyg utvecklas som arbetsgivaren kan använda för att kartlägga om och hur kvinnor och män exponeras i olika grad på arbetsplatsen för riskfaktorer för sjukskrivning. Arbetsmiljöverket ska fortsätta arbeta för att förebygga att kvinnor tvingas lämna arbetslivet i förtid på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Alliansen avser också komma med förslag för en förbättrad arbetsmiljö för lärare och elever. De menar vidare att ett gott ledarskap är viktigt för att öka motivationen och locka fler till äldreomsorgen. Alliansregeringens initiativ till en ledarskapssatsning var mycket efterfrågad och nu föreslås att flera chefer ges chansen att utbilda sig för att på så sätt skapa en bättre arbetsmiljö och för att öka attraktionskraften. Frågor om Arbetsmiljö besvaras av Ned Carter tfn och Pia Gellerstedt tfn , avdelningen för arbetsgivarfrågor.

12 CIRKULÄR 14: (13) Arbetskraftsinvandring Alliansen vill fortsätta på den linje som man tidigare fört tillsammans med Miljöpartiet. De föreslår dock att arbetet med att attrahera utländsk kompetens utvecklas genom att korta handläggningstiden för att anställa utländsk arbetskraft. Frågor om Arbetskraftinvandring besvaras av Örjan Lutz tfn avdelningen för arbetsgivarfrågor. Jämställdhet och diskriminering Alliansen konstaterar att kvinnors arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och heltidsarbete har ökat sedan 2006 genom bl.a. jobbskatteavdraget, RUT-avdraget och andra jämställdhetssatsningar. Som fortsatta satsningar föreslår Alliansen en förstärkt jämställdhetsbonus för de föräldrar som delar jämt på föräldraförsäkringen. I budgeten finns också förslag på att utreda om det, inom ramen för pensionsöverenskommelsen, går att förändra pensionssystemet så att mer av den intjänade pensionen, eller delar av den, fördelas lika mellan makar om de inte aktivt begär något annat. Eventuella förändringar måste ske så att den totala pensionen för kvinnor och män inte påverkas orimligt mycket eller att kvinnors arbetsmarknadsdeltagande påverkas negativt. Alliansen pekar också på den ofrivilliga deltiden i offentlig sektor och att kommuner och landsting bör erbjuda heltid, att delade turer bör undvikas, samt att fördelningen av ledande positioner mellan kvinnor och män i kommunala bolag behöver bli bättre. Frågor om Jämställdhet besvaras av Christin Granberg-Norberg tfn , Anna Ulveson tfn och Pia Murphy tfn , avdelningen för arbetsgivarfrågor. Läraryrket och lärarutbildning Utbyggd utbildning och fortbildning för lärare m.m. Genom ett särskilt lågstadielyft vill Alliansen ge eleverna mer tid med skickliga lärare. Det kan t.ex. handla om mindre undervisningsgrupper, ökad lärartäthet och fler speciallärare. Hur detta utformas ska bestämmas utifrån lokala behov. Alliansen föreslår satsningar på fler: utbildade lärare, karriärtjänster i skolan. Särskilda satsningar görs i utanförskapsområden, speciallärare samt på ett fortsatt mattelyft respektive läslyft.

13

14 (7) CIRKULÄR 14:53 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Måns Norberg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren I detta cirkulär presenterar vi: Ny preliminär skatteunderlagsprognos. Slutligt taxeringsutfall november. Nytt anslag för kommunalekonomisk utjämning. Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag. Skatteunderlagsprognos Skatteunderlagsprognosen enligt detta cirkulär är en preliminär version av SKL:s kommande decemberprognos, som presenteras i samband med att Ekonomirapporten. December 2014 publiceras den 19 december. Skatteunderlagsprognosen har gjorts med hänsyn till förslagen i den nyligen antagna budgetmotionen. Prognosen, som syns i tabell 1, kan komma att revideras till den 19:e december. Då presenterar vi också en ny bedömning av makroekonomin. Skatteverket publicerade den 26 november (ett något reviderat utfall från den ursprungliga publiceringen 24 november) det slutliga utfallet för den beskattningsbara inkomsten 2013 enligt 2014 års taxering. Den slutliga taxeringen visade en ökning av skatteunderlaget med 3,36 procent år 2013 jämfört med år Tabell 1. Preliminär skatteunderlagsprognos Procentuell förändring SKL, dec 2014, preliminär 3,4 3,5 5,2 4,7 4,4 4,1 Underliggande skatteunderlag 3,6 3,9 4,8 4,5 4,4 4,1 Definitivt taxeringsutfall Som nämndes i avsnittet för skatteunderlagsprognosen ovan har Skatteverket sammanställt de definitiva skatteunderlagen avseende inkomster år Utfallet finns att hämta på Skatteverkets webbplats: Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

15 CIRKULÄR 14:53 Ärende (7) b10334ebe8bc html Den beskattningsbara inkomsten i riket ökade med 3,36 procent, vilket kan jämföras med 4 procent i föregående års taxering. Jämfört med Skatteverkets första preliminära utfall i augusti innebär det slutliga utfallet att den beskattningsbara inkomsten blev 0,15 procentenheter lägre. I tabell 2 redovisas preliminära och slutliga taxeringsutfall inkomståren Tabell 2. Preliminära och slutliga taxeringsutfall för inkomståren Procent Aug Sep Okt Nov Skillnad Skillnad nov aug nov okt Inkomst ,94 2,10 2,13 2,16 0,22 0,03 Inkomst ,95 2,97 2,97 2,99 0,04 0,02 Inkomst ,11 3,96 3,95 4,00 0,11 0,04 Inkomst ,51 3,40 3,38 3,36 0,15 0,02 Källa: Skatteverket. Bäst skatteunderlagstillväxt i landet under inkomståret 2013 hade Sundbyberg och Oskarshamn, vilket var de två kommuner med en tillväxt större än 5 procent. I fem kommuner krympte skatteunderlaget. Sambandet mellan befolkningstillväxt och skatteunderlagstillväxt är relativt starkt vilket gör att det är mindre spridning i förändringen av skattekraft, dvs. skatteunderlaget per capita, under Inte i någon kommun krympte skattekraften. Mest ökade skattekraften i Oskarshamn och Jokkmokk. Diagram 1. Utveckling av skatteunderlag och skattekraft (skatteunderlag per capita) inkomståret 2013 per län Procentuell förändring Den länsvisa spridningen av skatteunderlagstillväxten är givetvis betydligt mindre än den kommunala. Den starkaste utvecklingen återfinns i Stockholms län, där skatteunderlaget växte med 4,2 procent. Bäst utveckling av skattekraften återfanns dock i Norrbottens och Blekinge län.

16 CIRKULÄR 14:53 Ärende (7) Indelat i kommungrupper växte den beskattningsbara inkomsten mest i storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö), med 4,2 procent och minst i glesbygdskommunerna, med 1,8 procent. Utvecklingen av skattekraften var betydligt mer likvärdig mellan de olika grupperna. Mest växte den i de så kallade turismkommunerna. Högst medelskattekraft finns i förortskommunerna, nästan 40 procent högre än i glesbygdskommunerna. Tabell 3. Skatteunderlagstillväxt och faktisk medelskattekraft per invånare, inkomståren 2013 och 2012, per kommungrupp Utveckling skatteunderlag Utveckling skattekraft Medelskattekraft Förortskommuner till storstäderna 3,7 % 2,4 % Förortskommuner till större städer 2,9 % 2,4 % Glesbygdkommuner 1,8 % 2,6 % Kommuner i glesbefolkad region 2,5 % 2,7 % Kommuner i tätbefolkad region 2,7 % 2,7 % Pendlingskommuner 2,8 % 2,5 % Storstäder 4,2 % 2,6 % Större städer 3,5 % 2,6 % Turismkommuner 2,9 % 2,8 % Varuproducerande kommuner 2,0 % 2,2 % Totalt 3,36 % 2,60 % Slutavräkningar Slutavräkning 2013 Enligt taxeringsutfallet blir slutavräkningen av 2013 års skatteintäkter 353 kronor per invånare den 1 november Avräkningen regleras i januari SKL:s decemberprognos 2013, som enligt riktlinjer från Rådet för kommunal redovisning låg till grund för bokslutet för 2013, gav en avräkning på 244 kr/invånare. Detta medför en korrigeringspost på 109 kr per invånare som påverkar bokslut Slutavräkning 2014 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2013 och 2014 uppgår till 3,9 procent respektive 2,7 procent, enligt budgetpropositionen för år Förbundets senaste prognos innebär en högre uppräkning. Detta gör att vår prognos på slutavräkningen 2014 blir 85 kr per invånare den 1 november Jämfört med vår senaste prognos (cirkulär 14:40) är det en försämring motsvarande 34 kronor per invånare. Slutavräkning 2015 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer uppgår till 3,3 respektive 4,6 procent. Uppräkningsfaktorerna innebär en lägre uppräkning än SKL:s prognos enligt detta cirkulär. Regeringens lägre bedömning gör att vår prognos på slutavräkningen 2015 blir positiv med 322 kr per invånare den 1 november Jämfört med vår senaste prognos (cirkulär 14:40) är det en förbättring motsvarande 160 kronor per invånare.

17 CIRKULÄR 14:53 Ärende (7) Anslaget för kommunalekonomisk utjämning Då regeringens budgetproposition inte längre är aktuell innebär det att anslaget för kommunalekonomisk utjämning måste justeras utifrån den antagna budgetmotionens förslag. Totalt är anslaget omkring 2 miljarder kronor lägre år 2015 än i föregående beräkning. Denna förändring innebär, allt annat lika, en lägre regleringspost enligt dessa beräkningar. Anslaget kommer att justeras ytterligare vid årsskiftet för att neutralisera effekten av kommande skatteväxlingar i vissa län. Mer information om anslaget för kommunalekonomisk utjämning finns i cirkulär 14:52. Regleringsbidrag/avgift SKL har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2015 till 2018 (tabell 4 och 5). Bedömningen bygger på: Vår skatteunderlagsprognos, som påverkar omslutningen i inkomstutjämningen Förändringar av anslaget kommunalekonomisk utjämning Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2014 och 2015 Regleringsposten har försämrats med omkring 2 miljarder miljoner kronor 2015 jämfört med senaste prognosen. Detta är främst en konsekvens av minskningen av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Tabell 4. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2015 till 2018 Miljoner kronor Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Tabell 5. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2015 till 2018 Kronor per invånare Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1)

18 CIRKULÄR 14:53 Ärende (7) Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras Prognosunderlag K på vår webbplats på nedanstående länk: sprognos.1355.html Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun. I filen prognosunderlag redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i filen. På vår webbplats finns en tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Av tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte. Tabellen hittas på skl.se Ekonomi, juridik, statistik Ekonomi Budget och planering Statsbidrag, specificering. Underlaget kommer att uppdateras då en mer detaljerad specifikation av statsbidragen finns tillgänglig. Från och med 2012 redovisas även intäkter från fastighetsavgiften i filen prognosunderlag. Fastighetsavgiften påverkas inte av våra skatteunderlagsprognoser. Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 14:40) beror på: Taxeringsutfallet för 2013 Ny skatteunderlagsprognos Nytt anslag för kommunalekonomisk utjämning Beräkningarna bygger i övrigt på 2014 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen. Gör kommunens egen intäktsprognos åren med hjälp av modellen Skatter & bidrag Med hjälp av modellen kan du se kommunens intäkter efter olika antaganden om: Skattesats Antal invånare och åldersstruktur i den egna kommunen Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen Skatteunderlag i riket Du får också en ökad förståelse för hur utjämningssystemets olika delar påverkas av förändringar i befolkningen och av skatteunderlagets utveckling i riket. Vi informerar kontinuerligt i våra cirkulär om hur ändrade förutsättningar ska föras in i modellen. Modellen är endast tillgänglig för dig som ansvarar för kommunernas ekonomi- eller finansfunktion. Priset är kronor. Kommuner som inte haft modellverktyget under 2013 gör beställningen via vår beställningsblankett. Beställningsblanketten kan hämtas från vår webbplats skl.se under område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik), Budget och planering, Skatter & bidrag K. Spara den först på Din dator innan Du fyller i den! Blanketten kan sedan e-postas till mans.norberg@skl.se.

19 CIRKULÄR 14:53 Ärende (7) Uppdatering av modellen Skatter & bidrag Kommuner som använder den förenklade uppdateringen laddar ner filen: Uppdateringsfil-14053nr7.xls från sidan Följ sedan instruktionerna i filen eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär. Kommuner som uppdaterar modellen manuellt behöver göra nedanstående förändringar i blad 2 Indatabladet. För att ändra i modellen måste man ta bort bladets skydd. Detta görs genom att man går längst upp på skärmen till meny Granska och väljer Ta bort bladets skydd och på frågan om lösenord skriver kommun. Skriv in SKL:s skatteunderlagsprognos i cellerna B9 till G9. Beloppen syns i tabell 1. Skriv in kommunens definitiva taxering för inkomster 2013 i cellen C20. Värdena finns i Prognosunderlag K , cell C48. Skriv in definitiva taxering för inkomster 2013 i riket i cellen C19. Beloppet är: ,3012 Skriv in ny statsbidragsram för åren 2015 till 2018 i cellerna D32 G32. Beloppen är: ,0; ,0; ,0; ,0 Skriv in beloppen för inkomstutjämningsbidraget netto åren 2015 till 2018 i cellerna D35 G35. Beloppen är: ,860; ,663; ,599; ,061 Dessutom måste följande ändringar göras i blad 1 Totala intäkter: Skriv in SKLs prognos över korrigering av avräkning på 2013 års inkomster i cell H28 ( 109 kr/inv.). Skriv in SKLs prognos över avräkningen på 2014 års inkomster i cell H30 (85 kr/inv.). Skriv in SKLs prognos över avräkningen på 2015 års inkomster i cell I32 (322 kr/inv.). Efter att ha gjort ändringen bör skyddet återinföras genom att man på menyn Verktyg väljer Skydd/Skydda blad och på frågan om lösenord återigen skriver in ordet kommun.

20

21 1(2) Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag RS Beslut Regionfullmäktige beslutade enligt regionstyrelsens förslag. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar att godkänna förslaget till ny bolagsordning. tillskjuta Region Hallands andel av garantikapitalet till LÖF om kronor att finansieras ur likvida medel. inlösa Region Hallands revers till LÖF om kronor. Yrkande Gösta Bergenheim (M) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Ärendet Styrelseordföranden i Landstingen ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF, har på bolagsstämman informerat ägarna om LÖF:s finansieringsbehov. Behovet av kapitaltillskott uppgår till miljoner kronor att tillföras form av nytt garantikapital varav Region Hallands andel utgör tkr. För att behovet av kapitaltillskottet inte ska bli högre än miljoner kronor krävs samtidigt att reverserna mellan bolaget och landstingen på miljoner kronor löses varav Region Hallands lån till bolaget utgör tkr. Orsaken till det nya kapitaltillskottet är det nya europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens II, som ställer högre kapitaltäckningskrav än tidigare. Garantikapitalet bokförs som finansiell tillgång varför tillskottet i sig inte belastar resultatet. Handlingar i ärendet Skrivelse från regionstyrelsen inkl bilagor ( )

22 2(2) Vid protokollet Lena Parmlöv Sekreterare Justerat Thomas Jönsson (M) Elisabet Babic (M) Margit Bik (S) Ordförande Ledamot Ledamot Protokollets justering tillkännagiven på regionens anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

23 1(3) Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS140073, Regionstyrelsen 105 Mål och budget 2015 och ekonomisk plan för RS Beslut Regionfullmäktige beslutade enligt regionstyrelsens förslag, efter redaktionella ändringar som delades ut på sammanträdet. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar att fastställa regionfullmäktiges beslut , 46, om Mål och budget 2015 och ekonomisk plan inklusive ny skattesats om 10,82 kronor. fastställa anslagsfördelning enligt bilagt beslut avseende regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens direktiv och resursfördelning till driftnämnderna, lokala nämnderna och de gemensamma nämnderna. uppdra åt regionstyrelsen att återkomma med information om anslagsfördelning inom hälso- och sjukvårdsområdet. uppdra åt regionstyrelsen att återkomma med en redovisning av driftnämndernas beslut om Mål och inriktning för planera för att återställa underskott enligt balanskravsutredning 2013 med 45,1 mnkr. Yrkande I Gösta Bergenheim (M) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. I yrkandet instämmer Tommy Rydfeldt (FP) och Stefan Bengtsson (C). Yrkande II Lise-Lotte Bensköld-Olsson (S) yrkar bifall till socialdemokraternas eget förslag vilket bifogas protokollet, sidan 18. I yrkandet instämmer Per Persson (S) och Axel Wigforss (V). Yrkande III Thord Brynielsson (SD) yrkar avslag på regionstyrelsens förslag. I yrkandet instämmer Jerzy Golowkin (SD). I ärendet yttrar sig i övrigt Ann Molander (FP).

24 2(3) Ordföranden justerar yrkandena enligt följande: - Gösta Bergenheims (M) m fl yrkande om bifall till regionstyrelsens förslag. - Lise-Lotte Bensköld-Olssons (S) m fl yrkande om bifall till socialdemokraternas budgetförslag. - Thord Brynielssons (SD) m fl yrkande om bifall till regionstyrelsens förslag förutom skattehöjningen. Proposition gällande förslagen Sedan överläggningen avslutats ställer ordförande proposition på regionstyrelsens förslag, Lise-Lotte Bensköld-Olssons (S) yrkande och Thord Brynielssons (SD) yrkande och finner att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Då votering begärs tillkännager ordföranden att regionstyrelsens förslag är huvudförslag i huvudvoteringen. För att avgöra vilket yrkande som är motförslag i huvudvoteringen uppläses och godkänns följande voteringsproposition: Ja = bifall till Lise-Lotte Bensköld-Olssons (S) yrkande. Nej = bifall till Thord Brynielssons (SD) yrkande. Vid voteringen lämnas 26 ja-röster och 7 nej-röster. 38 ledamöter avstår från att rösta. Se bifogad voteringslista, sidan 14. Ordföranden tillkännager att Lise-Lotte Bensköld-Olssons (S) yrkande är motförslag i huvudvoteringen. Huvudvotering Följande voteringsproposition uppläses och godkänns: Ja = bifall till regionstyrelsens förslag Nej = bifall till Lise-Lotte Bensköld-Olssons (S) yrkande. Vid voteringen lämnas 38 ja-röster och 26 nej-röster. Sju ledamöter avstår från att rösta. Se bifogad voteringslista, sidan 16. Reservation Lise-Lotte Bensköld-Olsson, Maud Lanne, Gustaf Kristensson, Kerstin Zander, Lars Fritzon, Christina Nilsson, Per Persson, Jesper Carlsson, Catharina Berghorn, Therese Stolz, Rune Andersson, Patrik Nilsson, Anders Bengtsson, Monica Yngvesson, Göran Gunnarsson, Jonathan Johansson, Camilla Gustafsson, Jonas Strand, Eva Borg, Anne Sjölund, Hüseyin Mirza Karagöz, Marita Johansson och Kerstin Nilsson, samtliga tillhörande Socialdemokraterna, Camilla Tilljander, Axel Wigforss och Maria Rasmussen, samtliga tillhörande Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för socialdemokraternas yrkande. Thord Brynielsson, Jerzy Golowkin, Tore Egerdahl, Erik Hellsborn, Gejbert Strömdahl, Tore Johansson och Anton Nilsson, samtliga tillhörande

25 Sverigedemokraterna, reserverar sig till förmån för eget yrkande med följande motivering: Reservation emot skattehöjningen på 40 öre, ärende Mål och budget 2015 och ekonomisk plan för , Region Hallands regionfullmäktigemöte. Ärende 3 3(3) Sverigedemokraterna motsätter sig beslutet att höja skatten till Region Halland med 40 öre nästa år. Skattehöjningar är fel väg att gå och därför reserverar sig Sverigedemokraterna emot beslutet. Ärendet I Region Hallands årsplanering fattas beslut om nästkommande års budget och flerårsplan i juni månad, vilket gjordes även i år. Efter allmänna val ska emellertid det nyvalda regionfullmäktige enligt Kommunallagen besluta om nästkommande års budget och flerårsplan. Regionstyrelsen föreslår därför regionfullmäktige att fastställa beslutet från juni månad. Som en följd av bl.a den förändrade politiska organsationen för 2015 gjordes inte en fullständig fördelning av tillgängliga resurser på anslag till styrelser och nämnder i junibeslutet. Regionstyrelsen redovisar i bilagt beslut förslag till resursfördelning (Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens direktiv och resursfördelning till driftnämnderna, lokala nämnder och de gemensamma nämnderna). Driftnämnderna har av regionstyrelsen fått i uppdrag att fatta beslut om Mål och inriktning för 2015 inom respektive ansvarsområden, som ska ligga till grund för regionfullmäktiges uppföljning av fastställda mål för Regionstyrelsen kommer att informera fullmäktige om detta vid nästa möte i december. Handlingar i ärendet Skrivelse från regionstyrelsen ( ) Mål och budget 2015 med ekonomisk plan för Direktiv till driftnämnder, lokala nämnder och gemensamma nämnder Vid protokollet Lena Parmlöv Sekreterare Justerat Thomas Jönsson (M) Elisabet Babic (M) Jonas Strand (S) Ordförande Ledamot Ledamot Protokollets justering tillkännagiven på regionens anslagstavla Inga-Britt Svensson Registrator

26 1(1) Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS140386, Regionstyrelsen, Louise Kratz (Regionfastigheter) 109 Försäljning av planeringsfastighet Laholm Kv Misteln RS Beslut Regionfullmäktige beslutade enligt regionstyrelsens förslag. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar att uppdra åt regionstyrelsen att sälja fastigheten Kv Misteln nr 1, Glänninge Laholms kommun. Ärendet Regionen bedriver ingen intern verksamhet i lokalerna. Byggnaden hyrs idag ut som en vårdcentral i privat regi. Fastigheten Kv Misteln nr 1 har inget känt strategiskt värde för Region Halland och föreslås därför att säljas. Värderingsinstitutet har gjort en värdebedömning på fastighet Kv Misteln nr 1 som har bedömts till kronor. Handlingar i ärendet Skrivelse från regionfastigheter ( ) Vid protokollet Lena Parmlöv Sekreterare Justerat Thomas Jönsson (M) Elisabet Babic (M) Jonas Strand (S) Ordförande Ledamot Ledamot Protokollets justering tillkännagiven på regionens anslagstavla Inga-Britt Svensson Registrator

27 RS140387, Regionstyrelsen, Louise Kratz (Regionfastigheter) Ärende 3 1(1) Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Försäljning av planeringsfastighet Laholm Våxtorp 9:157 RS Beslut Regionfullmäktige beslutade enligt regionstyrelsens förslag. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar att uppdra åt regionstyrelsen att sälja fastigheten Våxtorp 9:157, Laholms kommun. I ärendet yttrar sig Stefan Bengtsson (C) och Tommy Rydfeldt (FP). Ärendet Regionen lämnade sina lokaler 2013/2014. Större delar står idag tomställt, mindre del hyrs ut till Laholms kommun. Därför föreslås fastigheten Våxtorp 9:157 att säljas. Fastigheten har inget känt strategiskt värde för Region Halland. Värderingsinstitutet har gjort en värdebedömning på fastighet Våxtorp 9:157 som har bedömts till kronor. Handlingar i ärendet Skrivelse från regionfastigheter ( ) Vid protokollet Lena Parmlöv Sekreterare Justerat Thomas Jönsson (M) Elisabet Babic (M) Jonas Strand (S) Ordförande Ledamot Ledamot Protokollets justering tillkännagiven på regionens anslagstavla Inga-Britt Svensson Registrator

28 RS140388, Regionstyrelsen, Louise Kratz (Regionfastigheter) Ärende 3 1(1) Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Försäljning av planeringsfastighet Laholm Vallberga 4:228 RS Beslut Regionfullmäktige beslutade enligt regionstyrelsens förslag. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar att uppdra åt regionstyrelsen att sälja fastigheten Vallberga 4:228, Laholms kommun. Ärendet Regionen bedriver ingen intern verksamhet i lokalerna. Byggnaden hyrs idag av Laholms kommun. Deras avtal är dock uppsagt och löper ut vid årsskiftet 2014/2015. Fastigheten Vallberga 4:228 har inget känt strategiskt värde för Region Halland och föreslås därför att säljas. Värderingsinstitutet har gjort en värdebedömning på fastighet Vallberga 4:228 som har bedömts till kronor. Handlingar i ärendet Skrivelse från regionfastigheter ( ) Vid protokollet Lena Parmlöv Sekreterare Justerat Thomas Jönsson (M) Elisabet Babic (M) Jonas Strand (S) Ordförande Ledamot Ledamot Protokollets justering tillkännagiven på regionens anslagstavla Inga-Britt Svensson Registrator