Projektarbete Datum. Framtidens hus. Alexander Christoffersson TE3. Mehrdad Ansari, Malin Ferrand-Drake

Transkript

1 Projektarbete Datum Framtidens hus Alexander Christoffersson TE3 Mehrdad Ansari, Malin Ferrand-Drake

2 Sammanfattning Det har varit ett väldigt brett område som jag har studerat. I början gjorde det mig stressad, men efterhand som jag kom in i ämnet blev det bara mer och mer intressant. Jag har fått en väldigt bra översikt över ämnet och känner att jag är redo att fördjupa mig i vilka delar som helst. Projektet har lärt mig att energihushållningen är den viktigaste faktorn som bestämmer hur framtidens hus kommer att se ut och hur de kommer att tekniskt byggas. Jag tror vi står inför en stor förändring i vårt husbyggande. Denna kunskap kommer att vara viktig för mig när jag ska utbilda mig till byggnads ingenjör. Abstract It has been a very broad area of information I have studied. In the beginning it made me nervous, but as I learned more it became increasingly interesting. I have got a very good overview of the subject and I am ready to study further in any part. The project has thought me that energy is the most important factor deciding how buildings will look in the future and the technology they will be built with. I believe we have great changes ahead of us in the design of buildings. This knowledge will be of great importance for me when I continue my studies as construction engineer.

3 Innehåll Framtidens hus... 1 Sammanfattning... 2 Abstract Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsning Metod och material Grundläggande fakta Lagar och regler i Sverige Principer Isolering Olika metod för uppvärmning från olika leverantörer Isolation och byggteknik Passivhus Husformer & Design Vitryssland Slutsats Källförteckning... 19

4 1.0 Inledning 1.1 Bakgrund Människor har genom all tid sökt efter lösningar för att värma sig. Den mest revolutionerande upptäckten som även gjorde att tänkandet om att värma sig ändrades. Upptäckten är självklart elden. Elden var länge ett mysterium för människan och kopplades oftast till något religöst. Men med tiden har vi lärt oss att kontrollera och använda oss utav elden så som att flytta elden in i grottan var det första steget. Steget därefter är att vi lärde oss att bygga våra bostäder runt om elden för att behålla värmen och skydda sig mot vind och fukt. Tekniken för elden har utvecklats så också isolering och byggandet av huset. Under vikingatiden så var det vanligt med ett trähus med en öppning i taket för att leda ut röken från en öppen eldplats. Sedan utvecklades skorstenar men eldstaden var fortfarande en öppen eld. I större hus hade man flera eldstäder. Tack vare träet så hade husen en god isolering. Springor tätades med mossa och annat för att förhindra att kall luft skulle komma in. På 1700-talet utvecklades kakelugnen. Den utnyttjade värmen i veden mycket bättre än en vanlig eldstad. Dessa användes i finare bostäder in till början av 1900-talet. Kakelugnen var mest för fint folk För vanligt folk skedde ingen förändring för än på mitten av 1800-talet. Då man började tillverka små järnspisar som både värmde köket och som man dessutom kunde laga mat på. Fram till 1700-talet så var trä det vanligaste man eldade med. I och med industrialismen fick man tillgång till stenkol som både användes till industrier och i bostäder. För matlagning ersattes eldade spisar av el spisar under talet. Ungefär samtidigt började man installera centralvärme i husen och eldningspannan sattes i källaren. Nu fick man också rinnande varmvatten. Nu var den tekniska utvecklingen på fullgång och på 50-talet hade oljan i stort sätt tagit över kolets roll. Man använde samma central värmesystem och oftast samma panna. Man bara installerade en oljebrännare som sprutade in olja och tände den. Man fick också installera en oljetank. Oljan blev hela tiden dyrare och i Sverige bestämde man i riksdagen att el från vattenkraft och kärnkraft skulle göra oss oberoende av oljan. Under 70-talet sattes direktverkade elradiatorer in i alla nyproducerade hus. Det var mycket billigare än det gamla vattenburna centralvärmen och pannan. Sedan dess har elen bara stigit i pris och idag finns det flera olika lösningar på hur man värmer upp sitt hus. Ved eldning, pellets, solvärme, elvärme, bergvärme. Energin har alltså hela tiden blivit dyrare och man har därför sedan 50-talet lagt ner mer och mer möda för att isolera husen. Fram till dess var väggarna isolerade genom trä och i tegelhus murade man en innervägg och en yttervägg för att skapa ett isolerande luftmellanrum. På taken mot loften strödde man ut träspån som blivit över på snickerier. Vilket har en isolerande effekt. På 1930 talet startade i Sverige mineralulls tillverkning (glasull i Billesholm numera Isover och sten ull i Skövde numera Paroc) Detta skulle ändra sättet vi bygger hus på. Från 60-talet har tekniken att bygga husen med träreglar och fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull. På insidan satte man gipsplattor och på utsidan träplattor eller fukttålig gipsplatta. I början var isoleringen ofta kring 100 mm tjock i väggarna och 200 mm tjock i taket allt eftersom energipriserna gått upp har tjockleken på isoleringen växt. Idag är det vanligt upp till 300mm i väggar och mm i tak. Man kan till och med isolera så väl att ingen extra energi behöver tillföras för uppvärmning av huset. Det räcker med den värme människorna och de vanliga maskinerna så som tv, kylar, spis och ugn. Sådana hus kallas passivhus.

5 Historien om människan, uppvärmning och isolering visar att det sker en ständig förändring för att göra komforten runt oss bättre och för att minska kostnaderna. Denna utveckling går hela tiden fortare och fler och fler människor berörs av det (befolkningstillväxt och att levnadsstandarden för fattiga länder stiger så att deras komfortkrav ökar). I en värld av minskande oljekällor kommer effektiva bostäder att vara en av de viktigaste förändringarna, tillsammans med nya transportsätt, för att säkra mänsklighetens framtid. 1.2 Syfte Jag vill utbilda mig till byggingenjör och arbeta med projektledning inom husbyggnad. Idag är energi åtgången i hus viktigt men i framtiden kommer de att bli viktigare och viktigare. Syftet med detta arbete är att jag får en överblick av nuvarande och framtida teknik för isolering och uppvärmning av hus. 1.3 Frågeställningar Områdena jag tänker studera är: Studera Svenska regler och lagar när det gäller energiförbrukning i hus. Vilka produkter och teknik som används idag för att minimera energiförlust. Vilka former och design skall man använda sig av för att få låg energi konsumtion eventuellt, bygga en modell. Jämföra bygg/energi-teknik mellan Sverige och Vitryssland. 1.4 Avgränsning För att mitt arbete inte ska bli för stort har jag valt att begränsa mitt arbete till villor. Större hus, industri lokaler och skolor hade också varit intressant att studera men det blir för mycket att studera. Jag begränsar mig också till de tekniska lösningar som finns att köpa idag. Jag har också avgränsat problematiken till uppvärmning, trots att behovet att kyla bostäder är enormt stort, i framtiden troligen större än behovet av uppvärmning då befolkningen och levnadsstandarden ökar mest i varma länder (Sydamerika, Afrika Indien, Sydostasien och södra Kina). 2.0 Metod och material Det första steget var att med intervjuer få översikt på de problem och möjligheter som finns. Därefter har jag på egenhand gjort litteratur studier (bibliotek) och studier på internet om tekniska lösningar från olika leverantörer.

6 3.0 Grundläggande fakta 3.1 Lagar och regler i Sverige För att vi ska få ett bra inomhusklimat och en god inomhusmiljö i våra bostäder måste värme och även ibland kyla tillföras. Därför har den svenska staten regler för vad som krävs när man bygger en ny bostad. Det är boverket som utfärdar dessa regler. Dessa regler som gäller energiåtgången i hus finns i avsnitt 9 i boverkets byggregler (BBR). Reglerna har steg för steg skräps med tiden och senaste ändringen gjordes 1 januari Sedan dess så gäller de reglerna för alla nybyggda hus. Eftersom klimatet i Sverige skiljer sig så mycket från norr till söder så har man därför delat upp Sverige i tre olika klimatzoner. Beroende på klimatzon så varierar kraven på maximal energiåtgång för nybyggda bostäder. Dessa klimatzoner sammanfattar följande län: Klimatzon l: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon ll: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län Klimat zon lll: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlandslän 1 När det gäller bostäder så gället att Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom) högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a och 9:2b 2 Byggnadens energianvändning sammanfattas som den energi som tillförs vid normalt bruk under ett normalt år. Kan även kallas köpt energi, så som uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och golvvärme. Den specifika energianvändningen däremot är byggnadens energianvändning fördelat på A temp vilket är Arean av den totala ytan för golv (kortfattat så är arean av samtliga våningsplan) som är avsedd att värmas upp till mer än 10ºC Den specifika energianvändningen uttrycks i kwh/m², år Uttrycket används för att tydliggöra kraven. Den installerade eleffekten är den maximala effekten som dras vid uppvärmnings apparater. T.ex. ett hus med en värmepump. Då är den installerade eleffekten den effekt värmepumpen upptar från elnätet under varje ögonblick den är igång. Pumpens energiförbrukning är effekten multiplicerat med tiden den varit igång. 1 Se BBR, kap 9 2 Se BBR, kap 9

7 Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (även kallad U-värde) är ett vanligt sätt att uttrycka värmetransport genom en vägg, tak, fönster och dörrar. U-värdet kan beräknas genom nedanstående formel eller från leverantörers datablad. 3 3 Tabeller och formler, Se BBR, kap 9

8 Den första summan i formeln är summan av förlusterna på alla ytor, ex. grundens area gånger grundens u-värde plus de isolerade vägarnas area gånger de väggarnas u-värde plus ytterdörrens area gånger dess u-värde+ fönster + tak + gavlar osv. Den andra summan är längder med förlust gånger dess specifika förlust per meter och den tredje är summan av punktformiga förluster t.ex. vid rör- och kabelgenomföringar. För att göra beräkningarna ska man också ta hänsyn till ortens medeltemperatur och hur stor tidskonstant huset har, dvs. hur trögt huset kyls vid en snabb temperatursänkning. Exempel: Ett stenhus har mycket mer värme lagrade i väggarna än ett reglat hus med isolering och gips i väggarna. Stenhusets innetemperatur varar längre eftersom väggarna värme först ska tömmas och då har det kanske blivit varmare ute så att det inte behöver tillföras så mycket från värmekällan. Kalla nätter kompenseras på detta sätt bättre av dagens värme i ett stenhus än i ett reglat isoler/gipshus. Dessa beräkningar är svåra och det behövs erfarenhet och kunskap hos den som ska räkna. Därför finns det speciella kurser för de ingenjörer som gör sådana. Dessa regler kom i BBR 09 och gäller från 1 januari Tidigare var grundreglerna att ett hus fick konsumera 110 kwh/kvm i södra Sverige och 130 kwh/kvm i norra. Definitionen av begreppen har ändrats och sammanfattningsvis så innebär förändringen en rejäl skärpning av kraven. Formen på husen och fönsternas storlek och placering måste man nu börja ta hänsyn till. Värmepumpstillverkarna har också fått ändra i sina produktsortiment för att uppfylla kraven Principer 3.21 Energi och effekt För el: Generellt så beräknad effekten genom nedanstående formel: Då: P= Effekt U= Spänning I= Ström R= resistans Formeln säger alltså att Effekten (P) beräknas genom att multiplicera spänning och ström. El kommer från elnät in i ett hus, då elnätets spänning är konstant (220V-230V) och strömmen varierar beroende på hur mycket effekt husets apparater drar varje ögonblick. Teoretisktsätt så finns det två typer av apparater motorer och värmeelement. 4 Intervju 3B HUS AB

9 Energiåtgången får man genom att multiplicera effekten med tiden som effekten verkat. För isolations- och konsumtionsberäkningar: 5 Q är värmen i Joule m är massan i kg ΔT är temperaturändringen i C Cp är specifika värmekapaciteten i J/kg C För att betrakta vid en tidsenhet kan värmeeffekten beräknas enligt sambandet: 6 Sambandet kan användas vid temperaturändringar i t.ex. uppvärmningsanordningar och värmeväxlare av olika slag. Värmeflödet även kallat värmeeffekt i utrustningar så som värmepump kan uttryckas med nedanstående samband: 7 P är effekten i watt U är mått på värmeöverföringsförmåga i en vägg eller värmeväxlare, i W/m² C A är aktuell yta i m² ΔT är temperaturdifferensen över väggen eller värmeväxlaren i C 3.22 Isolering Värmeisolering För att begränsa den energi som går genom väggar är det viktigt att isolera väggarna väl. Värme kan överföras genom ledning, konvektion och strålning. Värmeledning beror på materialet som finns i de isolerade väggarna. Värmekonvektion är en övergång då värmeövergången sker 5 Se lärobok, Konstruktion 6 Se lärobok, Konstruktion 7 Se lärobok, Konstruktion

10 genom rörelse i omgivningen intill värmekällaren. Strålning är den värme som sänds ut från ett varmt föremål och som man känner på olika avstånd från föremålet. Värmeledning Alla möjliga material har olik god värmeledningsförmåga eller värmekonduktivitet som det även heter. För att isolera hus behövs ett bra värmeisoleringsmaterial, vilket ska leda värme dåligt. Exempel, för isolering är mineralull det ultimata, eftersom den har väldigt dåligt värmeledning. Material 8 Värmekonduktivitet λ W/m C Stål 45 Betong 1,7 Lättbetong 0,15 Murtegel 0,7 Trä 0,14 Mineralull 0,036 U-värde Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (även kallad U-värde) är ett vanligt sätt att uttrycka värmetransport genom en vägg, tak, fönster och dörrar. U-värdet sammanfattar både värmeledning och konvektion. Alltså, för en isolerande vägg ska U-värdet vara så lågt som möjligt. I produktkataloger anger leverantörerna λ och så får konstruktören multiplicera den med materialets tjocklek för att få den aktuella konstruktionens u-värde Betydelse av husets form Så länge energin har varit billig så har man inte behövt bry sig om husets form. Men stigande priser ökar formens betydelse. Det är i princip är det tre saker på formen som har betydelse, storleken, den geometriska formen och fönsternas storlek och placering. Energi konsumtionen beror egentligen inte på bo ytan i sig, utan på hur många kvadrat meter huset har mot den kalla omgivningen. Alltså blir ett fyrkantigt hus mer optimalt än ett lång smalt. Exempel ett hus som är har en omkrets på och en yta på. Om huset istället är avlångt så blir ytan samma men omkretsen, d.v.s. en ökad energi förlust genom ytterväggarna som är dubbla arean utan att grund och tak ytan ökar. större. Det är också viktigt att bygga i två våningar för då får man Eftersom fönster har två effekter på energikonsumtionen, U-värdet är sämre och därför läcker det mer, men sol energin som går in blir gratis energi. Därför bör man minimera den totala fönsterytan och ha så stor del av fönsterytan mot söder, för solen lyser mest från sönder (speciellt under vintern då det inte lyser något från norr). Men det måste finnas fönster för att ge ljus i alla rum annars ökar el konsumtionen onödig el belysning. 8 Se lärobok, Konstruktion

11 3.24 Alstring av värme För att värma upp hus och förse hus med varmvatten finns det olika metoder. Det vanligaste är att bränna ett material som då frigör energi som man tar vara på. Utöver det finns det metoder då man utnyttjar solljus och använder sig utav elektricitet. 9 För att definiera hur effektiva olika värme metod är så nämner man metodernas verkningsgrad. Vilket betyder hur mycket energi man får ut från det man stoppar in. Resten går till spillo eller är en gratisvinst om verkningsgraden är över 100%. Värmepump Den finns olika typer av värmepumpar. Idén bakom en värme pump är att den hämtar värme från till exempel marken, berggrunden, vatten i en sjö eller från luften. Men värmepumpen kräver en viss elenergi för att hämta värme från de olika värmekällorna. Därför har värmepumpar en väldigt hög verkningsgrad. Verkningsgraden kan uppnå till 500 % i moderna värmepumpar. Vilket betyder att om värmepumpen kräver 1kWh för att hämta värme från t.ex. berggrunden så får värmepumpen ut 5kWh. 10 För- och nackdelar med Värmepump som uppvärmnings metod låga driftskostnader jämfört med el och olja + liten arbetsinsats + inget underhåll i form av sotning, ta ut aska etc + inga lokala utsläpp 9 Bild Se energimyndigheten 10 Bild Se energimyndigheten 11 Se energimyndigheternas länk i källförteckningen angående detta

12 - avancerad teknik kräver högt kunnande vid driftsstörningar - kräver el - höga investeringskostnader Olja Olja är ett fossiltbränsle som har bildats av döda djur och växter under flera hundra miljoner år. Nya oljekällor upptäckts, men någon dag kommer oljan självklart att ta slut. Vilket gör att priset på oljan stiger konstant med tiden. Oljan bränns i en oljebrännare och värmer både husets varmvatten och vatten i värmesystemet. Oljan levereras till huset med en tankbil och lagras i en tank i t.ex. en källare. I en modern oljebrännare kan verkningsgraden nå upp till 98 % och i en gammal oljepanna kan verkningsgraden ligga runt 50 % 12 För- och nackdelar med användning av olja som uppvärmnings metod: 13 + låg arbetsinsats - dyrt - fossilt bränsle det vill säga inte förnybart - miljöskadliga utsläpp Gas I stora delar av Europa används gas för uppvärmning och matlagning. Här i Sverige används gas bara i industrin och jordbruket. Därför utelämnar jag gas alternativet. Pellets Pellets tillverkas av sågspån, bark och övrigt spill som blivit över från sågverk och träindustrier. Råvarorna pressas ihop till små cylindrar med en diameter mellan 6-8mm. För att bränna pellets krävs bara en speciell pelletskamin. Pelletskaminer går att kombinera tillsammans med direktverkande el och solvärme. Vilket är en utmärkt kombination för att pellets har ingen miljö påverkan, eftersom det är ett förnyelsebart bränsle. Pelletskaminer har en hög verkningsgrad. Den ligger mellan 79 % -91 % Beroende på kamin. 12 Bild, Se energimyndigheten 13 Se energimyndigheternas länk i källförteckningen angående detta

13 14 För- och nackdelar med användning av pellets som uppvärmnings metod: 15 + lägre driftkostnad än de flesta andra systemen (el, olja, värmepump, fjärrvärme), utom vedeldning + pelletskamin bra alternativ vid direktverkande el + förnybart bränsle + ger låga utsläpp av miljöskadliga ämnen + liten arbetsinsats jämfört med ved - kräver lagringsutrymme - kräver viss tillsyn Elvärme El kan användas för två stycken olika sätt för att värma upp hus genom vattenburen el och direktverkandesystem. Vattenburen elvärme går ut på att en el-patron eller elpanna värmer upp vatten som från en behållare pumpas runt i ett rörsystem genom huset med element (radiatorer). Som då blir varma och värmer luften runt om elementen. Verkningsgraden i ett vattenburet system varierar. 16 Ett direktvande system fungerar genom att omvandla el direkt till värme i radiatorer, slingor i golv eller tak. Värmen skapas då el möter stor resistens. 14 Bild, Se 15 Se energimyndigheten 16 Bild, se Energimyndigheten

14 17 För- och nackdelar med användning av el som uppvärmnings metod: 18 + låg investeringskostnad + låg arbetsinsats + inga lokala utsläpp - dyrt - viss el kommer inte från förnybart bränsle - gamla termostater ger ojämn värme Solvärme Solvärme fungerar precis som dess namn. Självklart är solen energikällan i detta fall. Ur miljösynpunkt så är solvärme det mest miljövänliga alternativet eftersom det inte har något utsläpp i luften. Verkningsgraden beror på flera faktorer, dels på lutningen på monteringen, plats på jorden och årstid. I Sverige ligger snittet på 712kWh/m² under ett helt år. Vilket kan stå för den stora delen av det årliga varmvattnet 19 Fördelen med solvärme är 20 : + minskar din energikostnad + ger ökad bekvämlighet 17 Bild, se Energimyndigheten 18 Se energimyndigheternas länk i källförteckningen angående detta 19 Bild, se Energimyndigheten 20 Se energimyndigheternas i källförteckningen angående detta.

15 + du gör en insats för miljön + lång livslängd - Det finns inga större nackdelar men möjligtvis att det kan ta plats om man ej har det på tak och om det finns på tak ser det särkilt inte snyggt ut. 3.3 Olika metod för uppvärmning från olika leverantörer 3.31 Pellets pannor På en sökning på nätet har jag undersökt olika leverantörers utbud och försäljning av pelletskaminer och brännare. Något företagen har gemensamt är att de använder känsliga argument för att vi ska köpa deras produkter, ingenting om deras särskiljande teknik. Exempel Du kan känna dig trygg när du köper din pellets kamin från kaminexperten 21, NIBEs pelletspanna och pelletsbrännare ger kvalitet, trygghet och ekonomi 22 och Inget som kan krångla 23 Dessa citat är tagna från de största pelletspann tillverkarnas hemsida och är ett tydligt exempel på att de använder sig av känslomässiga argument vilket tyder på att deras produkter inte skiljer sig åt nämnvärt. Pellets pannor kan ha en rätt stor investeringskostnad. Det kan ligga mellan kr. Men utöver det så får man ut billig effekt. 1 Kwh kostar enligt Stora Enso AB 55 öre. Att jämföra med villa olja som kostar 1,2 kr/kwh och el 1,1 kr/kwh 24 En viktig sak för tillverkare av pelletspannor är att göra en snygg design. För att folk ser pelletspannor som något mysigt och gärna använder en i deras t.ex. vardagsrum Värmepumpar Yt- och bergvärme pumpar Värmepumpar kräver ett vattenburet system i huset vilket innebär vid renovering av hus där sådant inte finns blir det en väldigt hög kostnad för att installera det. Förutom det krävs det att man investerar i bergborrning eller nergrävning av slang i ytjorden. En installation kostar från kr och uppåt. Vilket gör det till den dyraste uppvärmnings metoden att investera i. Stora leverantörer är IVT, CTC och Nibe. Luftvärmepumpar Det finns två typer av luftvärmepumpar, dels de större mer avancerade som har en ute del och en innedel som är installerad på samma sätt som en värmepump för yt- och bergvärme. Sådana pumpar ger både varmvatten och centralvärme. Dessa är något tio tusen kr billigare än yt- och 21 Se Se Se Varmabaronens Länk i källförteckningen 24 Se Varmabaronens länk i källförteckningen

16 bergvärmepumpar. Det är samma leverantörer som tillverkar luftvärmepumpar som yt- och bergvärmepumpar. De andra luftvärmepumparna är enklare enheter som bara ger varmluft och där de två enheterna sitter nära varandra, en på ut sidan och en på insidan. Dessa är billiga, kr och har en högverkningsgrad. Dess största nackdel är att man inte alltid kan få den varma luften att sprida sig jämt i villan. Dessa produkter kommer ofta från Japan och Asien, ibland under eget namn eller importörens namn. Mitshubishi och Fujitsu är två av de allra största. En ytterligare fördel med dessa är att de under den varma årstiden kan gå baklänges d.v.s. kyla villan. Frånluftsvärmare (Värme återvinning) Denna typ är under tillväxt eftersom det inte finns så väldigt mycket värme i retur luften så är det först nu då man börjat bygga väldigt isolerande hus som dessa har blivit aktuella. Dess största nackdel är att de kräver att man i husen har inbyggda kanaler för centralventilation. Tekniken går ut på att inte bara ta vara på den värme som man värmt upp luften med, men även att kyla ner luften ytterligare grader 25. Produkten finns idag i en 5 kwh och en 6,5kWh 26 variant vilket innebär att det bara räcker i välisolerade hus. Priset är lägre än för yt- och bergvärme. Det Svenska företaget Comfort zone verkar att ha kommit längst i den tekniska utvecklingen Solvärme Än så länge är detta ingen stor marknad i Sverige men det finns ett antal leverantörer som till exempel Solar Teknik, S Solar och CTC. Solvärme behöver ingen större investeringskostnad, och är gratis att driva. 3.4 Isolation och byggteknik 3.41 Passivhus Ett passivhus är en byggnad där man minskar all sort av värmeförlust, så att ingen form av värme behöver tillföras, förutom de kallaste veckorna på året. Då det räcker med en liten värmeelement stort som en hårtork som använder sig av varmvatten eller el. Hur huset lyckas åstadkomma minskade värmeförluster är med hjälp av att huset byggs så tätt att ventilation sker via ventilationssystem och inte genom otätheter. Vilket gör att man kan återvinna värmen i den uppvärma luften. 25 Se Comfort Zone frågor & Svar 26 Se Comfort Zone frågor & Svar

17 27 Passivhusen utvecklades först i Tyskland. På 1990-talet och EU planerar att införa byggnormer som rekommenderar passivhus 28. Tyskland och Storbritannien ligger långt framme med passivhus. I Sverige har det byggt några tusen lägenheter med passivhus teknik och strax under 50 villor bara. De som förespråkar passivhus menar att de är prisvärda och att de ger lägre total kostnad redan efter några år Fönster För några år sedan låg U-värderna för fönster på 1,5 eller mer. Idag har de flesta leverantörer energisnåla fönster med u-värde = 1,0 1,1 29. Fönster med lägra U-värde finns att få men till ett högre pris. Passivhus kräver fönster med u-värde 0,9 eller lägre. 30 Tekniken som gjorde denna utveckling möjlig är dels utvecklingen av gaser som man fyller mellanrummet i fönster med och dels filmbeläggning av glaset så att solens strålar lätt går in i huset men värmestrålningen att tränga ut. Det vanligaste är att ha en så kallad kassett med tre glas och där med två separata gas utrymmen. 27 Bild, Se kap 2, Energi Smarta Småhus 28 Se, passivhuscentrum angående detta 30 Se källor för U-värde på fönster i källförteckningen

18 3.5 Husformer & Design Tillsammans med Anton Emanuelsson NV3A skall jag göra en husmodell som har egenskaper som framtiden kräver för god energihushållning och där Anton skall installera solceller på taket som är kopplade till lampor i husmodellen. Färdigställandet av den här modellen kommer ske vecka Vitryssland Planen med Vitryssland var i första hand att vi som elever skulle knyta vårt projektarbete till Vitryssland. Men det gick inte som planerat. Min plan var att studera deras sätt och teknik att bygga nya hus och utav det kunna jämföra dem med oss. Väl i Vitryssland användes all tid till allt annat än tid till arbete. Vilket jag inte var beredd på och jag tror det inte bara var jag. Men jag tog vara på den tid vi hade och den tid vi ägnade åt annats att studera omgivningen. Jag såg ett par byggarbetsplatser som vi passerade, där jag såg att de använde sig av betonghålsten. Vilket är ett betongblock med hål i. Dessa används inte i Sverige mer än till att bygga murar utomhus. För att vi har krav på vad som får lov att användas. Utöver det har jag inte haft någon chans att prata med någon byggherre eller byggarbetare. Tillbaka i Sverige har jag försökt att få kontakt under en lång period med kompis i Vitryssland. Min tanke var att ställe ett par frågor till henne angående uppvärmningsmetoder och mer om bygg material. När jag väl fått kontakt med henne så kunde hon inte hjälpa mig med det. Därför valde jag för att egna min arbetstid till att studera och besvara mina andra frågeställningar. 4.0 Slutsats Jag tror att utvecklingen går snabbt mot passivhus ett första steg är att bygga husen med centralventilation och en värmepump typ Comfort Zone som plockar ut värmen ut ventilationsluften innan den släpps ut. Detta tillsammans med att göra husen mer fyrkantiga och med fönster som är placerade på söder sidan gör att energi kostnaderna blir väldigt små. Det enda som sen behövs för att uppnå passivhus standaren är att öka u-värdet (isolationen) i väggar och tak. Redan idag byggs de flesta hus med 300 mm isolering i grunden vilket är vad passivhus standaren kräver. För renovering av gamla hus är det värmepumpar i kombination med solvärme som kommer att gälla och för att klara de stora behoven under vintermånaderna då kylan är som störst och el priset som högst kommer pelletskaminer att komplettera värmepumpen.

19 5.0 Källförteckning Regelsamling för byggande, BBR, 2008 kap.9 Regelsamling för byggande, BBR, 2009 kap. 9 Bostadsbestämmelser 2009, Svenskbyggnadstjänst s.98 s.105 Isolera rätt Pocketguide för hantverkare, Utgiven av Rockwool Isoverboken, Utgiven av Isover Värmeboken Halvera dina värmekostnader, Lars Andrén & Anders Axelsson Byggvägledning 3:1 VÄRME energihushållning, Karl Munther Solvärmeboken, Lars Andrén Lärobok Konstruktion, Yngve Nyberg & Lennart Kördel Värmepump i Villan, Hans Mårtensson Energi Smarta Småhus Vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer Utgåva 2, Holger Gross Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum:

20 Datum: Datum: Datum: Datum: Referens, Intervju med Börje Mogren, 3B HUS AB