Budgetproposition 2015 påverkan på Länsstyrelsen Värmland

Transkript

1 1(7) Ingrid Tilly Budgetproposition 2015 påverkan på Länsstyrelsen Värmland I årets budgetproposition redovisar regeringen särskilt följande för länsstyrelsernas verksamhet 2015: 50 miljoner årligen för insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnat våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Ökade anslag med 25 miljoner årligen för att svara upp mot regeringens höjda ambition i miljöarbetet inom bland annat skydd av värdefull natur, miljötillsyn och det strategiska miljöarbetet. Uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering i all verksamhet. Formerna för länsstyrelsernas finansiering ska ses över. Den koncentration av kärnverksamhet som genomfördes 2012 ska utvärderas. Gemensamt arbete med samordning av stödfunktioner och arbetssätt ska fortsätta. Förvaltningsanslaget för Länsstyrelsen Värmland beräknas netto öka med 1.4 miljoner för Beloppet består av: + 1 miljon i tillskott för miljöarbetet tkr i pris- och löneomräkningsmedel, motsvarar cirka 1 procent tkr för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar i statsbudgeten tkr i indragning av tillfällig satsning i samband med verksamhetskoncentration 2012 Finansieringen av uppdraget inom mäns våld mot kvinnor sker utanför förvaltningsanslaget. Förutom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, där bland annat länsstyrelsernas verksamhet i helhet bedöms och inriktas för framtiden, så bedrivs verksamheten inom ett stort antal andra utgiftsområden. Här lyfts kort vad som noterats kring länsstyrelsernas framtida verksamhet inom dessa. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 Telefon: Fax: E-post: varmland@lansstyrelsen.se

2 2(7) Samhällsekonomi och finansförvaltning Statlig arbetsgivarpolitik De av regeringen sedan tidigare angivna delmålen för de statliga arbetsgivarna kvarstår. Uppföljningen av löneskillnaden mellan kvinnor och män kommer att utvecklas. Enskilda myndigheter avses att få i uppdrag att redovisa hur de arbetar med att få fler kvinnor på ledande befattningar. En samlad uppföljning kommer att göras av sammansättningen av respektive myndighets ledningsgrupp. Praktikantprogrammet i statsförvaltningen för personer med funktionsnedsättning är en prioriterad fråga som regeringen fortsatt följer utvecklingen av. Upphandling Den förra regeringen antog med stöd av Upphandlingsutredningens förslag till handlingsplan en Färdplan för den offentliga upphandlingen (dnr S2014/6477/RU). Bakgrunden är bl.a. att den offentliga upphandlingen uppgår till betydande belopp och att en stor del av den offentliga servicen numera upphandlas och drivs av privata aktörer. Färdplanen anger inriktningen på upphandlingspolitiken och beskriver översiktligt ett antal åtgärder för att förbättra upphandlingsförfarandet. Regeringen avser att återkomma med en mer omfattande nationell strategi. Centrala perspektiv i denna strategi ska vara utveckling av offentlig verksamhet, ekologiska och sociala hänsyn samt innovationer. Länsstyrelsernas breda och i delar sinsemellan assymmetriska verksamhet över flera politikområden har motsvarande bredd när det gäller behov av upphandling. Det föranleder överväganden av vilka typer av styrning som ger störst nytta ur ekonomiskt perspektiv och verksamhetsperspektiv. Det bör därför nämnas att gemensamma upphandlingar inom ramen för en samordnande funktion inte behöver omfatta samtliga länsstyrelser utan skulle kunna resultera i ramavtal för två eller flera upphandlande myndigheter. Varje myndighet behöver dock en tillräcklig bemanning med grundläggande kunskaper om upphandlingsregelverket, inköps- och beställarkompetens. Den nämnda studien (dnr S2013/7949/RU) visar dock att flera länsstyrelser saknar tillräckliga personresurser, dvs. även grundläggande beställarkompetens. Det är en brist som ökad samverkan skulle kunna bidra till att minska. Försvar och samhällets krisberedskap Regeringen har omfattande skrivningar angående samhällets krisberedskap. Regeringen vill fortsatt utveckla styrning, uppföljning och utvärdering, bl.a. genom att utveckla hanteringen av anslaget 2:4 Krisberedskap, att precisera målen för krisberedskap och att utveckla arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Regeringen anser vidare att aktörer med ansvar inom det civila försvaret ska ha en hög förmåga att medverka i gemensamt

3 3(7) planeringsarbete i syfte att stärka och upprätthålla förmågan att hantera sina uppgifter under höjd beredskap. I syfte att förverkliga intentionerna om ökad samverkan som en viktig del i att utveckla krisberedskap regionalt och lokalt, anser regeringen att länsstyrelserna behöver samordna och stödja kommunernas planering och genomförande av åtgärder mer systematiskt än idag. Vidare ska MSB samverka med Försvarsmakten i syfte att underlätta samverkan mellan länsstyrelserna, andra berörda aktörer och Försvarsmakten avseende krisberedskap och totalförsvar. Verksamheten civilt försvar bör som en del i det samlade försvaret anpassas för att möta dagens och morgondagens hotbild. Anslaget till MSB är i stort sett oförändrat. Slutsatsen inom detta område är att kraven på insatser och medverkan från Länsstyrelsen kommer att öka med tanke på de krav regeringen ställer på samhällets krisberedskap. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Uppdraget till länsstyrelserna att stödja kommuner och landsting i det föräldrastödjande arbetet fortsätter. Integration och jämställdhet Länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering i länen är ett betydelsefullt stöd till de regionala aktörernas arbete med jämställdhet. Arbetet bedrivs utifrån de strategier för jämställdhetsintegreringsarbete som respektive länsstyrelse har tagit fram. Regeringen ser ett fortsatt behov av en samordnande aktör på regional nivå för att stödja genomförandet av länsstyrelsernas strategier. Regeringen avser att fortsätta stödja länsstyrelsernas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel samt att unga blir gifta mot sin vilja. Det fortsatta stödet bör tydligare inriktas mot förebyggande insatser och situationen för unga kvinnor och män bör uppmärksammas. För att förbättra samordning och samverkan föreslår regeringen att 50 miljoner kronor avsätts per år till länsstyrelserna för insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel. Regeringen avser att från och med 2015 årligen avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för de aktuella kvinnojourerna. Regeringen avser att se över konstruktionen av stödet till de ideella kvinnojourerna. Kultur, medier, trossamfund och fritid Skrivningarna i BP15 fokuserar i stor del på att Riksdagen beslutade den 13 juni 2013 om regeringens proposition Kulturmiljöns mångfald (prop.

4 4(7) 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr.2012/13:273). Riksdagens beslut omfattar nya nationella mål för kulturmiljöarbetet och en rad ändringar i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Länsstyrelsernas uppgifter på kulturmiljöområdet tydliggörs genom ett förtydligande att länsstyrelsen har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet. I BP15 signaleras ingen avgörande förändring av politikens inriktning inom detta område. Anslaget till bidrag till kulturmiljöområdet föreslås ligga still på 251 miljoner kronor per år Likaså den kyrkoantikvariska ersättningen 460 miljoner kronor per år Riksantikvarieämbetets anslag är i princip oförändrat runt 220 miljoner kronor per år. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Regeringen skriver att många bostäder, såsom t.ex. miljonprogrammets flerbostadshus, är i behov av renovering och modernisering på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Regeringen vill stödja renoveringar av flerbostadshus i miljonprogramsområdena. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är angeläget att vidta åtgärder för att bl.a. främja energieffektivisering av bostäder som bl.a. byggdes inom ramen för miljonprogrammet på och 70-talet. Regeringen föreslår att kronor anvisas under anslaget 1:12 Energieffektivisering av vissa bostäder För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till kronor, kronor respektive kronor. Vidare skriver regeringen att en god arbetsmiljö för elever och lärare är en viktig förutsättning för att alla elever ska nå kunskapskraven i skolan. Mot denna bakgrund vill regeringen vidta åtgärder för att påskynda renoveringen av skollokaler. Åtgärderna avser att resultera i arbetsmiljöeffekter eller energibesparingar. Regeringen föreslår att kronor anvisas under anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler För 2016, 2017 och 2018 beräknas anslaget till kronor, kronor respektive kronor. Såväl anslaget till energieffektivisering i miljonprogrammets flerbostadshus som åtgärder för skollokaler bör kunna vara intressant och sökbart för t.ex. kommuner i Värmland. När det gäller övriga insatser aviserar regeringen att den kommer att överväga olika insatser för att stimulera ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Inriktningen är att nyproduktion ska ske på ett sätt som kompletterar befintliga områden och förstärker underlaget för service och investeringar i gemensamma miljöer. Vidare aviseras att bostads- och stadsbyggnadspolitiken liksom samhällsplaneringsfrågor, både med koppling till bostadsbyggande och energifrågor, kommer att uppmärksammas mer framöver. Regeringen ska se över förutsättningarna för att stärka kreditgivningen för nybyggnation samt skapa incitament både för byggandet av små energieffektiva hyresrätter eller studentlägenheter och för de kommuner som står för ett ökat bostadsbyggande.

5 5(7) På grund av omprioriteringar av medel föreslår regeringen att anslaget till radonåtgärder avvecklas fr.o.m Eftersom det finns redan ingångna åtaganden som måste infrias tillförs anslaget medel för 2015 och Regeringen föreslår att kronor anvisas under anslaget 1:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för För 2016 beräknas anslaget till kronor. När det gäller solceller menar regeringen menar att det är mycket angeläget att utvecklingen av solkraft även fortsatt stimuleras och tillför därför ytterligare 100 miljoner kronor per år för perioden Detta för att möta den stora efterfrågan och stärka stödet för solkraft. Regeringen föreslår att kronor anvisas under anslaget för 2015 och För åren 2017 och 2018 beräknas anslaget till kronor per år. Regional tillväxt Regeringen vill utveckla s.k. servicepunkter på landsbygden. Det handlar t.ex. om livsmedelsbutik, apotek, postservice och bensinmack. Allmän miljö- och naturvård Regeringen föreslår en kraftfull ambitionshöjning och ökar samtidigt miljöoch klimatanslagen fr.o.m med 2miljarder kronor per år. Några av insatserna är inom: Områdesskydd (640 miljoner kronor år 2015 och med 590 miljoner kronor från 2016 och framåt). Klimatanpassning (50 miljoner). Havs- och vattenmiljöarbetet (75 miljoner) För att minska klimatutsläppen föreslår regeringen att ett stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner införs (s.k. KLOKTstöd). (200 miljoner kronor 2015 och 600 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016) Förvaltning av skyddade områden (350 miljoner) Regeringen anser att avgörande steg måste tas för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen kommer också att prioritera arbete med att bättre integrera miljöarbetet i berörda myndigheters verksamhet, det gäller i första hand myndigheterna med ansvar inom ramen för miljömålssystemet. Myndighetsutövningen, nationellt, regionalt och lokalt, genom tillståndsgivning och tillsyn, behöver utvecklas så att det i större utsträckning bidrar till att nå miljökvalitetsmålen. Den grundläggande utgångspunkt är att det är förorenaren som ska betala för miljötillsynen. Genom tillsynsavgifter säkerställs en effektiv tillsyn som bidrar till att miljökvalitetsmålen nås. Regeringen föreslår i denna proposition att Länsstyrelsernas förvaltningsanslag ökas med 25 miljoner kronor per år fr.o.m

6 6(7) Lokala koncentrationer av översvämningsmygg är ett återkommande problem i delar av landet och har föranlett bekämpning genom spridning av bekämpningsmedel innehållande bakterien Bti. Sådan verksamhet bör hanteras och finansieras på regional och lokal nivå. Regeringen vill framhålla att bekämpning med bekämpningsmedel innehållande Bti inte är en långsiktigt hållbar lösning och att det är viktigt att vidta alternativa åtgärder för att hantera problemet med översvämningsmygg på lång sikt. Regeringen anser att ansvaret för att möjliggöra och genomdriva relevanta alternativa åtgärder ligger på lokal och regional nivå. Areella näringar, landsbygd och livsmedel Regeringen ökar satsningen på åtgärder för att förebygga och kompensera för rovdjursskador genom att tillföra 20 miljoner kronor därmed förebygga konflikter kring rovdjurspolitiken. Regeringen avser tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar och sammanhållen landsbygdspolitik bör se ut. Utredningen ska utarbeta en strategi för landsbygdens utveckling, lämna förslag på mål för en hållbar och sammanhållen landsbygdspolitik samt föreslå vilka medel och åtgärder som krävs för att uppnå målen. Utredningen ska bl.a. innehålla en analys av vilka åtgärder som är effektiva för att främja tillväxt, sysselsättning, attraktivitet, och boende i landsbygdsområden. Ett gott djurskydd är en angelägen fråga för regeringen. Att behandla djuren väl är ett etiskt ansvar. Regeringen vill att djurskyddet ska förstärkas och avser att arbeta kontinuerligt för att förbättra skyddet för djuren, såväl här hemma i Sverige som för djur utanför Sveriges gränser, med tydliga krav på att djurhållningen ska ge djuren möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och att beteendestörningar ska före-byggas. Regeringen kommer därför att fortsätta beredningen av betänkandet Ny djurskyddslag (SOU 2011:75). Regeringen anser att djurskyddskontrollen ska stärkas. För att kunna säkerställa att samhället kan ingripa när en person brister i sitt ansvar för djur är det väsentligt med en väl fungerande djurskyddskontroll. En stark djurskyddskontroll bidrar också till att upprätthålla allmänhetens förtroende för hur den svenska djurhållningen bedrivs generellt. Regeringen avser att se över möjligheten att införa ett avgiftssystem för djurskyddskontroll. Regeringen anser att det behövs en långsiktig livsmedelsstrategi, för att skapa förutsättningar för tillväxt i hela livsmedelskedjan och därmed stödja en ökad svensk matproduktion och en ökning av andelen svenskt och ekologiskt i konsumtionen av livsmedel. Strategin om matproduktionen ska omfatta hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument. I detta ingår en strategi för jordbruksnäringens utveckling och hur konsumenternas intressen ska tillvaratas. Ett viktigt inslag i en svensk livsmedelsstrategi är åtgärder som leder till effektivisering och utveckling av varumärken som har svensk livsmedelsproduktion som råvara. Näringsliv

7 7(7) Resultatet av länsstyrelsernas gemensamma brukarundersökningar kommenteras. Inriktningen för arbetet med att skapa en märkbart positiv förändring i företagarens vardag står fast, det vill säga kortade handläggningstider, förbättrad service och bemötande samt ökad förståelse för företagens villkor hos myndighetsföreträdare