Praktiska Täbys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Praktiska Täbys plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorn har det yttersta ansvaret för att skolan upprättar och utvärderar en handlingsplan mot alla former av diskriminering och kränkande behandling. Personalen, eleverna och vårdnadshavare ska tillsammans se till att handlingsplanen följs och att vi skapar en skola där alla är välkomna och där man får ha inflytande över arbetsmiljö. Vår vision På Praktiska i Täby vill vi att alla ska bli respekterade oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Vår målsättning är en skola med mångfald där alla är välkomna och där alla kan trivas. Vi vill att personal, elever och vårdnadshavare ska vara med och förebygga och motverka diskriminering, kränkningar och trakasserier för att skapa en trygg och säker skola. Både elever och personal ska utgå från människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Skollagen 2010:800 5 ). Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Eleverna ska vara med i upprättandet av handlingsplanen genom att tillvara på deras synpunkter och förslag. I det dagliga arbetet vill vi att eleverna ska vara med och påverka varandra för att skapa en öppen och trygg arbetsmiljö. Elevrådet ska läsa igenom planen och komma med egna förslag och synpunkter på innehållet. Vårdnadshavarnas delaktighet Handlingsplanen och likabehandlingsplanen ska vara tillgänglig via hemsidan så att alla kan ta del av innehållet. Vårdnadshavarna ska genom föräldraråd vara med och påverka planens innehåll och ges möjlighet att komma med egna förslag till innehållet. För att skapa en trygg skola är det viktigt att vårdnadshavare deltar aktivt i värdegrundsarbetet.

3 Personalens delaktighet All personal på Praktiska i Täby ska ha inflytande på innehållet och utformningen av handlingsplanen. De anställda har ett stort ansvar att planen följs i det dagliga arbetet genom att snabbt uppmärksamma diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Personalen ska informera rektorn eller representanter från elevhälsoteamet (EHT) om man upptäcker några missförhållanden. Rektorn och EHT ansvarar för att man snabbt utreder och vidtar åtgärder. Om det gäller en elev ska även mentorn informeras av rektor eller elevhälsoteamet och delta i utredningen och åtgärderna. Lärarna ska även föra diskussioner i och utanför klassrummet med eleverna om skolans värdegrund. Förankring av planen Planen ska förankras bland elever och personal genom att de har inflytande och kan påverka innehållet. Planen ska skickas till personalen som går igenom den och diskuterar innehåll samt kommer med förslag på förbättringar. Elevrådet ska också gå igenom planen och kommentera innehållet samt vara med och påverka. Eleverna är vara delaktiga när vi tar fram ordningsreglerna. Den färdiga planen ska användas som ett levande dokument i undervisningen och på tema-dagar när vi diskuterar värdegrund.

4 Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas av personal och elever i slutet av vårterminen. Personalen ska ha ett eller flera möten där man gör en analys av hur planen har fungerat och om det behövs göra förändringar inför kommande plan. Elevrådet ska också gå igenom planen och kommenterar vad som har fungerat bra och om det är något som behöver ändras. Alla förändringar görs inför nästa läsårs likabehandlingsplan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor

5 Främjande insatser Namn Temadag värdergrund Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Målen med temadagen är att informera och involvera personal och elever i värdegrundsarbetet och ge utrymmen för att vara med och påverka innehållet i likabehandlingsplanen och i planen mot kränkande behandling. Målet är även att stärka gemenskapen på skolan och öka medvetenhetsgraden om diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Insats En heldag med temat värdegrund på skolan där samtliga elever och personal deltar. Eleverna i åk 1 ska få en föreläsning om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling baserat på DOs material. Efter föreläsningen får eleverna diskutera sina åsikter och erfarenheter samt komma med förslag på vad skolan ska göra vid tex mobbning. Dessutom får åk 1 en föreläsning om rasism och se en film om nazismen. Som uppföljning får eleverna en skrivuppgift i engelska 5 där man utifrån filmen diskuterar teman som utanförskap, rasism och vänskap. Årskurs 2 och 3 ska arbeta med temat våld där man ser film, har diskussioner samt ett studiebesök på Armémuseet med en guidad visning om våldets historia. Den guidade visningen avslutas med en diskussion om våld och om mänskliga rättigheter. Ansvarig Rektor Åsa Brattlund, Niclas Turja och Martin Björk Datum när det ska vara klart Ht 2014 Namn Ordningsregler Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, Könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning

6 Att revidera ordningsreglerna och låta eleverna ha inflytande på verksamheten. Att involvera elever och personal i ordningsreglerna för att skapa en fungerande och trivsam arbetsmiljö för så många som möjligt. Insats Eleverna ska i smågrupper gå igenom nuvarande ordningsregler och utifrån dem ta fram förslag på förändringar som presenteras för samtliga elever. Förslaget på ordningsreglerna ska gås igenom av lärare och elevrådet och sedan tar rektorn beslut om vilka regler som ska gälla. Ansvarig Carin Fagring, Niclas Turja Datum när det ska vara klart Namn Värderingsövningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Att öka trivseln och sammanhållningen på handelsprogrammet som idag har flest i elever på skolan. Målet är att skapa sammanhållning i gruppen samt förebygga kränkande behandling och trakasserier. Genom att diskutera åsikter öppet och lyssna till varandras värderingar kan man skapa ett klimat där man accepterar varandras olikheter. Insats Mentorn och skolsköterskan har olika typer av värderingsövningar samt diskussioner och grupparbete i handelsklassen åk 1. Ansvarig Marianne Liljeholt Carin Fagring Datum när det ska vara klart

7 Namn Teater om demokrati Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att främja människors lika värde och rättigheter och få både elever och personal mer medvetna vad demokrati är och vilken värdegrund det bygger på. Uppföljningen ska ske genom diskussioner som leds av teatergruppen i samband med förställningen. Insats En teatergrupp ska komma till skolan och spela en pjäs om demokrati i klassrummen. Föreställningen är interaktiv så åskådarna får delvis delta och de får möjlighet att diskutera sina egna värderingar. Ansvarig Carin Fagring Datum när det ska vara klart 12/

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Eleverna ska svara på en enkät som handlar om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. I kursutvärderingen som ges i slutet av samtliga kurser finns det frågor om trivsel, diskriminering och kränkande behandling. Huvudkontoret gör en enkät till samtliga skolor där det ingår frågor om mobbning. Enkäten om diskriminering och kränkande behandling sammanställs av en ansvarig lärare/personal. Kursutvärderingarna ska lärarna själva göra en sammanställning av och analysera. Enkäten till samtliga skolor sammanställs av huvudkontoret i Göteborg. Eleverna tar del av resultatet via elevrådet. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna svarar anonymt på en enkät om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Under utvecklingssamtalen diskuterar mentor och elev trivseln på skolan. Även elevrådet tar kontinuerligt upp frågor om trivsel och arbetsmiljö. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen informeras om resultatet av samtliga enkäter. Efter utvecklingssamtal meddelar mentorerna rektorn eller EHT om det kommer fram något som tyder på att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling. Personalen deltar i en enkät från huvudkontoret där frågor om trivsel på arbetsplatsen ingår varje läsår. Resultat och analys Undersökningen visade att en stor majoritet av eleverna känner sig trygga och att det inte förekom någon mobbning på skolan vid frågetillfället. Av de svarande var det elever från samtliga program och 88 % svarade att de aldrig har blivit kränkta, trakasserade eller diskriminerade på skolan. Av de som hade blivit kränkta hade de hänt i första hand utanför skolan. Av de som blev kränkta/trakasserade i skolan skedde det oftast på raster. Det vanligaste sättet att bli kränkt var via SMS och genom ryktesspridning. Vi är en liten skola där både lärare och elever har mycket kontakt. Det innebär oftast att det är lättare att upptäcka tex mobbning och svårare att dölja om någon mår dåligt eller är utsatt. Klasserna är små och det bidrar till bättre sammanhållning och högre acceptans för olikheter. Det kan vara en bidragande orsak till att trivseln är hög. Däremot förekommer det trakasserier och kränkande behandling på skolan. Den typ av trakasserier som uppmärksammats i enkäten är svår att märka eftersom den sker genom ryktesspridning och sms. Dessutom oftast utanför skolan. Det ställer krav på att mentorer och lärare är uppmärksamma i sitt dagliga arbete och lägger stor vikt vid individuella samtal. Om det kommer fram att någon är utsatt måste man agera snabbt så att kränkningarna inte fortsätter under en längre tid.

9 Förebyggande åtgärder Namn Samarbets- och värderingsövningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Vi vill involvera elever och lärare i det pågående värdegrundsarbetet genom att skapa ett klimat där man talar öppet om olika värderingar och lägga grund för en miljö där man accepterar varandras olikheter. Det är också viktigt att försöka stärka gemenskapen i gruppen för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Åtgärd Värderings- och samarbetsövningar i klassrummet med de grupper eller klasser som har störst behov. Samtliga elever i årskurs ett bör delta eftersom där kan man lägga grunden för hela skolgången. Vi vill också bjuda in professionella föreläsare med temat värdegrund som erbjuder övningar och diskussioner till samtliga elever. Motivera åtgärd Värderingsövningar har visat sig vara effektivt när det gäller att öka sammanhållningen i en grupp och att man arbetar mot samma mål. Att diskutera värderingar och att få ta del av varandras åsikter kan skapa en miljö där det är högt till tak och där man accepterar varandras olikheter. Ansvarig Carin Fagring Datum när det ska vara klart 12/ Namn Utbildning om värdegrund till personalen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning

10 Målet är att personalen ska bli mer aktiv i värdegrundsarbetet och att de ska kunna utbilda eleverna i samma frågor. Uppföljning ska göras genom utvärderingar i samband med utbildningen och genom enkäter i slutet av terminen som sedan följs upp genom att man föreslår förbättringar till nästa läsår. Åtgärd Vi har internutbildning för samtliga lärare på skolan varannan vecka ca en timme som leds av försteläraren. Där kan personalen arbeta i workshops för att dela med sig av erfarenheter och komma med förslag på åtgärder. Skolan ska också bjuda in föreläsare (utifrån och från EHTteamet) till internutbildningen. Motivera åtgärd Det största ansvaret i det förebyggande arbetet har personalen på skolan. För att de ska kunna förebygga, upptäcka och agera mot trakasserier och kränkande behandling måste personalen också utbildas i samtliga frågor. Ansvarig Niclas Turja Datum när det ska vara klart 12/ Namn Gemensamma raster Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Att öka sammanhållningen på skolan genom att all personal och elever har rast samtidigt. Vi vill att eleverna ska umgås oavsett vilket program eller vilken årskurs eleverna går i. Det kan gå snabbare att upptäcka trakasserier och kränkande behandling om personalen gör saker tillsammans även på raster och att man vistas i gemensamma utrymmen. Åtgärd Följande raster ska vara gemensamma för samtliga elever och lärare Lunchrast Lärarna uppmanas att fika med elever, äta lunch tillsammans samt göra gemensamma aktiviteter

11 ett par gånger varje vecka. Motivera åtgärd Det finns ett värde i att elever och lärare umgås under andra förhållanden än vad som gäller på lektionen. Vi delar alla samma arbetsplats flera dagar i veckan och klasserna och skolan har relativt få elever så de flesta känner till varandra. Det kan också skapa trygghet hos eleverna att se att det finns personal som är med på rasten. Ansvarig Samtliga i personalen Datum när det ska vara klart 12/ Namn Kurs om dolda funktionshinder Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Att lärarna ska kunna bemöta dolda funktionshinder bland eleverna dels undervisningen, dels i sociala situationer. Det har blivit vanligare med diagnoser av dolda funktionshinder som autismspektra, ADD och ADHD. Det ställer krav på lärare att de har kännedom om vilka svårigheter som ett dolt funktionshinder kan orsaka. Det gäller både inlärning, koncentration och socialt beteende. Uppföljningen görs av kursledaren som sedan presenterar det för gruppen. Åtgärd En kurs som sträcker sig över en termin där det ingår föreläsningar, studiematerial samt workshops för deltagarna. Utbildningen sker både på och utanför skolan. För att klara kursen måste man delta vid seminarium samt läsa en kursbok. Kursen avslutas med en utvärdering. Motivera åtgärd En ökad förståelse för dolda funktionshinder kan förebygga att elever blir särbehandlade eller diskriminerade pga. funktionsnedsättning. Ansvarig Rektorn Datum när det ska vara klart

12 Namn Utbildning om värdegrund till elever Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Att eleverna deltar aktivt i värdegrundsarbetet och att de är med och påverkar skolans insatser och aktiviteter mot trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Åtgärd Alla elever som går på Praktiska i Täby ska få möjlighet att del av DOs material om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utbildningen ges av engelsk- och svenskläraren i årskurs ett. Årskurs ett ska också få en föreläsning om rasismen i samhället av samhälls- och historieläraren. Motivera åtgärd En förutsättning för att eleverna ska kunna delta aktivt i värdegrundsarbetet och kunna ta del av planen mot kränkande behandling är att de får utbildning om grunderna för diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Genom kunskap får också eleverna större möjlighet att påverka hur skolan ska arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter och mot mobbning och diskriminering. Ansvarig Niclas Turja, Martin Björk, Erica Fransson Datum när det ska vara klart

13 Rutiner för akuta situationer Policy Vår policy är att vi ska förebygga och motverka trakasserier och kränkande behandling genom framförallt främja skolans värdegrund om att alla ska behandlas lika oavsett ålder, kön, könsidentitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och etnisk tillhörighet. Vi ska också arbeta för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling tidigt genom att utbilda personal, elever och föräldrar. Genom utbildning ska vi verka för en gemensam syn på vad som är trakasserier och kränkande behandlingar. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal och föräldrar måste uppmärksamma kännetecken på att en elev är utsatt under lektionstid, men också på raster, genom att regelbundet vistas med eleverna. Skolan ska också regelbundet genomföra enkätundersökningar där elever kan svara anonymt om hur de upplever skolan. Skolan har även ett ansvar att utreda händelser utanför skolan som påverkar elevens skolgång. Det kan vara att någon blir trakasserad via nätet på sociala medier. Om någon elev blir kränkt eller trakasserad ska rektorn informeras. Elever och föräldrar kan direkt anmäla till rektorn eller vända sig till någon i personalen som i sin tur meddelar rektorn. I EHT finns det kurator och skolsköterska som kan tala enskilt med elever och föräldrar samt vid behov ta kontakt med vårdcentraler, psykolog, myndigheter och organisationer utanför skolan. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar ska veta vilka personer de kan vända sig till och dessa personer ska vara tillgängliga så fort som möjligt för att kunna ingripa på ett tidigt stadium. Många gånger vänder sig eleven till någon som hen har förtroende för t.ex. mentor, lärare eller någon i EHT. Personalen är skyldig att meddela rektorn om alla former av trakasserier och kränkningar som i sin tur är skyldig att meddela huvudmannen. Det ska ske så fort som möjligt - allra senast efter 14 dagar. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Så fort skolan får kännedom om kränkande behandling eller trakasserier ska en utredning begäras av rektorn. Utredningen ska dokumenteras och EHT ska delta i utredningen samt hållas informerade om fallet. Om en elev kränks av andra elever ska skolan göra följande: 1. Personal ingriper direkt vid en kränkning och uppmanas att om det är möjligt samtala med eleven och berörda parter för att ta reda på vad som har hänt. 2. Den som har ingripit meddelar rektorn som i sin tur meddelar EHT. EHT beslutar sedan om eventuella åtgärder som man dokumenterar skriftligt. 3. Beroende på graden av kränkning och omfattningen kallas berörd personal till ett möte där man informeras om ärendet. Mentorn ska i största möjliga mån delta i mötet och hållas informerad om ärendet. 4. Mentorn eller någon ur EHT kontaktar vårdnadshavare om eleven inte är myndig och håller dem informerade. 5. Vid behov kallas vårdnadshavare och elev till möte med mentorn och någon ur EHT. 6. Vid allvarliga kränkningar ansvarar rektorn för att skolan kontaktar polis och/eller sociala myndigheter.

14 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Om en kränkning uppmärksammas ska rektorn informeras snarast. Elev eller förälder kan själva kontakta rektorn eller vända sig till mentorn, någon lärare/personal de har förtroende för eller till EHT. Lärare ska kontakta rektorn direkt. 2. Rektorn eller de som är utsedda av rektorn genomför enskilda samtal med de berörda. 3. Vid kränkning av elev ska vårdnadshavare kontaktas av rektorn eller någon utsedd av rektorn. 4. Vi allvarlig kränkning ansvarar rektorn för att anmälning görs till polis, socialtjänsten och/eller arbetsmiljöverket. 5. Uppföljning görs efter överenskommelse mellan rektor och de berörda. Rektorn dokumenterar steg 1-5. Rutiner för uppföljning Alla anmälda ärenden tas upp på EHT-möte som ska vara en gång i veckan, torsdagar kl I EHT dokumenteras alla fall skriftligt och man anger datum för uppföljning. Varje fall tas upp till det anses som avslutat. Rutiner för dokumentation Vid all form av diskriminering eller kränkande behandling samt misstanke om att detta förekommer ska all personal på skolan dokumentera detta. Ansvarsförhållande Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling har alla på skolan ansvarar att anmäla det. Rektor ansvarar för att dokumentation, utredning och anmälan till huvudmannen sker. Ansvarsområden delegeras enligt planen ovan beroende på vilka som är berörda vid det aktuella ärendet.

15 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

16 Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

17 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

18 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

19 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]