Innehåll. Verksamhet. Styrelseordförande och vd har ordet 4. Förvaltningsberättelse 32. Resultaträkning 39. Publikens jubel 6. Kanaler och tjänster 12

Transkript

1

2 Innehåll Verksamhet årsredovisning Styrelseordförande och vd har ordet 4 Publikens jubel 6 Kanaler och tjänster 12 Från Radioteater till filmtips 14 Kulturredaktionen 2009: 16 Snabbast i världen - igen Vad tror ni om följande ortsnamn? 18 Musik mot malaria 20 Journalistikens möjligheter 22 i en mobil miljö Bolagsstyrningsrapport 24 Förvaltningsberättelse 32 Resultaträkning 39 Balansräkning 40 Kassaflödesanalys 42 Redovisnings- och värderingsprinciper 44 Noter 46 Revisionsberättelse 61 Sveriges Radios styrelseledamöter 62 Sveriges Radios direktion 66 Definition av programomräden 68 Radiohistoria 70 Adresser 74 Omslagsfoto av Stina Gullander från P3 Guld 2009 i Scandinaium. 3

3 OBEROENDE RADIO HAR HÖGST FÖRTROENDE Public service radion har alltid varit viktig i människors liv. Men aldrig har den oberoende radion varit viktigare än den är idag. Den digitala revolutionen har berövat kvalitetspressen både läsare och annonsintäkter, vilket tvingar fram indragningar och nedskärningar av det som är dyrast och viktigast i tidningarna, kvalitetsjournalistik. Lågkonjunkturen gör problemen mångdubbelt värre. Aldrig har Sveriges Radio betytt mer. Fler och fler lyssnar på oss. Och aldrig har lyssnarnas förtroende för Sveriges Radio varit större. För första gången toppar vi den årliga förtroendebarometern från Göteborgs universitet. Vi slår inte bara alla andra medieföretag utan även alla andra svenska företag, institutioner och organisationer. Allvarliga tider gynnar seriösa medier om de inte själva blir offer för allvaret. Det är alldeles utan skadeglädje som jag skriver ovanstående. Det är en stor förlust för samhället att kvalitetspressen försvagas. Konkurrens är väsentlig på nästan alla samhällsområden, men allra viktigast på de områden som är centrala för demokratin: debatten, verklighetsskildringen, kulturkrönikan. Med sämre (och kanske färre) tidningar blir Sverige ett fattigare land. Vilken styrka då att Sveriges Radio finns. Ett nationellt mediaföretag med höga ambitioner, närhet till svenska folket och frihet från både politiska och kommersiella intressen. Ove Joanson styrelseordförande RADION ÄR FRAMTIDEN År 2010 kan Sveriges Radio fira sitt 85-årsjubileum. Sveriges Radio har därmed nått en aktningsvärd ålder som företag. Och radion är ett gammalt medium. Eller Riktigt så är det inte. Sveriges första tidning började ges ut Aftonbladets historia går tillbaka till DN startades 1864 och Svenska Dagbladet Årtalen har mer än kuriosaintresse. Sveriges Radio är i det här perspektivet fortfarande förhållandevis ungt och intar nu en topposition i det svenska mediesamhället. Vi är det medieföretag som svenska folket ägnar mest tid per dag. Vi har aldrig tidigare kunnat inregistrera en starkare relativ förtroendeställning än nu. Vi har alla möjligheter i det digitala skifte som pågår, den process varigenom den digitala tekniken fullt ut ersätter analog produktion och distribution. Under 2009 har ett av fokusområdena i Sveriges Radios verksamhet just varit den digitala utvecklingen. Grunden har lagts för en stor förändring av hela Sveriges Radios webb, som kommer att genomföras successivt under Ledmotivet kommer att vara radio på nätet och ljudet sätts i högsätet. Men också digitalradio, det vill säga digital distribution av radio via etern, har förts upp högt på Sveriges Radios dagordning. Utvecklingen i omvärlden, inte minst i Norge och Danmark, går snabbt. Sverige riskerar att hamna på efterkälken. Ett avgörande skäl för att ge hög prioritet åt utvecklingsfrågorna är att public service radions framtid, på ett helt annat sätt än de flesta andra medier, är påverkbar. Tidningarna lever nästan helt och hållet på marknadens villkor. Tv som medium är i praktiken mer marknadsberoende än radio. Om dagstidningen i den digitala framtiden kan sägas att av den blir det vad det blir. Om public service radion i den digitala framtiden kan med rätta sägas att av den blir det vad vi gör den till. Om vi, det vill säga ytterst samhället i meningen väljare och radio- och tv-avgiftsbetalarna, bestämmer att public service radion skall vara stark i framtiden så blir den också stark. Men det ställer krav på att vi förvaltar vårt uppdrag väl för att fortsatt ges nödvändiga resurser och andra förutsättningar att behålla och utveckla vår unika position i samhället. Sveriges Radio är det företag och den samhällsinstitution alla kategorier som har högst förtroende. Både public service som sådant och public service radion möter stort förtroende. Till det höga förtroendet kan läggas att lyssnandet ökar i Sveriges Radios alla kanaler och i alla åldersgrupper. Vi har därtill en stark ekonomi vilket medför att vi nu under några år kan genomföra tydliga publicistiska satsningar. Mats Svegfors verkställande direktör 4 5

4 Foto Sofia Forell Foto Sofia Forell Attityd Sveriges Radio är det medieföretag som allmänheten har allra högst förtroende för. Det visar Förtroendebarometern 2009 där Sveriges Radio kommer på första plats. Att människor inte bara har förtroende för företaget, utan också uppskattar programmen, visar en annan stor opinionsundersökning som gjordes under Tre av fyra tillfrågade säger där att de är nöjda med Sveriges Radios program. Undersökningen, som genomfördes i december 2009, gjordes av Novus Group på uppdrag av Sveriges Radio och omfattar intervjuer med personer i åldern år. Nyheter allra viktigast Lyssnarna har också fått ange hur viktiga olika programtyper är och därefter ge Sveriges Radio betyg på en femgradig skala inom varje programområde. Nyheter anses vara allra viktigast. Den uppfattningen gäller såväl yngre som äldre, men ju äldre de svarande är, desto viktigare anser de att nyheter är. Därefter följer trafik, väder, lokala nyheter och konsumentfrågor. PUBLIKENS JUBEL Hur bra är Sveriges Radios program? Sveriges Radio får genomgående höga betyg, och betygen är högst inom de områden som allmänheten anser är viktigast. Snittbetyget är 4,5 på en femgradig skala. 89 procent av de tillfrågade ger Sveriges Radio högsta betyg (4 eller 5) för nyheter. Trafik, väder och lokala nyheter får också medelbetyg över 4. Därefter följer sport (3,9), lokala program (3,8), ekonomi/näringsliv och politik/samhälle (3,6), konsumentfrågor och musik (3,6). Lägst omdöme får Sveriges Radio för program som handlar om mode/ trender/design, vilket också är det område som publiken anser är minst viktigt. Inget enda programområde får dock betyg under 3,0. Att Sveriges Radio får mycket höga betyg inom just de områden som allmänheten anser vara allra viktigast kan tolkas som att Sveriges Radio väl lever upp till allmänhetens förväntningar. Även inom området musik, där Sveriges Radio historiskt inte riktigt fått betyg som motsvarat publikens förväntningar, har betyget förbättrats från år till år balanserar i stort sett betyget mot förväntningarna. 7

5 Allmänhetens attityder till Sveriges Radio Andel (procent) av de svarande (15 74 år) som anser att följandet stämmer in på Sveriges Radio. Sänder pålitlig information 84 Trovärdiga nyhetssändningar 83 Snabb information vid olyckor osv. 82 Bra hörbarhet 82 God ljudkvalitet 82 Nyheter från min del av landet 73 Jag kan ta del av innehållet när, var och hur det passar mig 67 Program från min del av landet 66 Ger plats åt olika åsikter 64 Jag får ny kunskap genom att lyssna 63 Nära min verklighet 61 Är underhållande 61 Jag hör ofta viktiga nyheter 60 Har ett brett utbud av musik 59 Jag hittar något som är viktigt och angeläget för mig 54 Källa: Sveriges Radio. Attitydundersökning Novus Group Sveriges Radio på webben och i mobilen Allt fler lyssnare använder sig av Sveriges Radio på webben (). Novus attitydundersökning visar att 3 av 4 i undersökningen någon gång besökt sr.se. Knappt 70 procent av dem anser att de hittar det som de är intresserade av på och att webbplatsen är överskådlig. Användare i åldern år anser det i högre grad än andra, medan i första hand användare över 60 år instämmer i att de får snabba uppdaterade nyheter på. Färre uppger i undersökningen att de utnyttjar möjligheten att få Sveriges Radio i mobilen. Bland dem som gör det, är det vanligast att se SR i mobilen som en viktig nyhetskälla. Attityder till Sveriges Radio Undersökningen ger också en bild av mer övergripande attityder till Sveriges Radio. Allmänheten har fått frågan om ett 20-tal olika omdömen/karaktäristika och hur väl de stämmer in på Sveriges Radio. Sänder pålitlig information hamnar i topp, tätt följt av trovärdiga nyhetssändningar. Nästan inga, två procent, svarar att de inte instämmer i detta. Andra omdömen som i hög grad anses typiska för Sveriges Radio är sänder snabb information vid olyckor, elavbrott och oväder, har bra hörbarhet och god ljudkvalitet. Bland topp tio återfinns också nyheter från min del av landet, ger plats åt olika åsikter och jag får nya kunskaper genom att lyssna. Allmänhetens betyg på Sveriges Radios program inom olika områden och hur viktiga dessa områden är Nyheter Trafikinformation Väderinformation Lokala nyheter Sportprogram Lokala program Ekonomi/näringsliv Politik/samhälle Vetenskap/forskning Konsumentfrågor Musik Media Humorprogram Underhållningsprogram Barnprogram Trädgård Nöje Uppläsningar Livsåskådning/religion Relationer/samlevnad/familj Film Konst Nytt är att jag kan höra/ta del av innehåll i Sveriges Radio när, var och hur det passar mig hamnar så högt som på sjunde plats i 2009 års undersökning. 67 procent instämmer i det påståendet. En större andel av de svarande i åldern år än i andra åldersgrupper, instämmer i detta. Djur/natur Musik (artister, stilar m.m.) Litteratur Teater Design/inredning Mode/trender BETYG VIKTIGHET 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Medelvärde på en skala 1 5 där 1 är mycket dåligt och 5 är mycket bra. Källa: Sveriges Radio. Attitydundersökning Novus Group. 8 9

6 Illustration Matt Cipov Lyssnandet Allt fler lyssnar varje dag Sveriges Radio fortsätter att vara det publikt största medieföretaget i landet. En genomsnittlig dag lyssnar nästan hälften av befolkningen på Sveriges Radio. Under en vecka lyssnar 75 procent. Under 2008 vände lyssnandet uppåt för Sveriges Radio efter en period av sjunkande lyssnarsiffror. Denna uppgång fortsatte under hela Ökningen av lyssnandet under 2009 gjorde att Sveriges Radio nådde en genomsnittlig daglig publik på 48,5 procent av befolkningen 9 79 år. Under sista kvartalet 2009 var räckvidden 49,2 procent, vilket motsvarar drygt 3,8 miljoner lyssnare. Det innebär att fler personer lyssnade på Sveriges Radio i slutet av 2009 jämfört med samma period Sveriges Radios andel av det samlade lyssnandet i landet är 66,5 procent. Marknadsandelen utgår från lyssnartiden. I genomsnitt ägnar allmänheten 1 timme och 40 minuter per dag åt SR:s kanaler. sverigesradio.se Lyssnandet på direktsända SR-kanaler via webben ökade under 2009 från 7,8 procent i slutet av 2008 till 9 procent samma period Dessutom ökade lyssningen på program i efterhand via webben med en högstanivå under sommarmånaderna då P1- programmet Sommar höjer nivån. P1 har under 2009 ökat sin publik. Under sista kvartalet 2009 lyssnade 12,5 procent av befolkningen, personer, på P1 en genomsnittlig dag. Det är en av de högsta räckviddssiffrorna i Europa för en talad kanal av P1:s karaktär, och man måste gå tillbaka till mitten av 1990-talet för att hitta en jämförbar nivå för P1. Den officiella besöksstatistiken rapporteras enligt den svenska standarden KIA-index. Den visar att antalet besök ökar år efter år. Sveriges Radio hade för 2009 satt målet till unika besök i veckan på sr.se ett mål som uppnåddes hösten P2:s publik har under 2009 legat runt 1,7 procent av befolkningen en genomsnittlig dag. Hösten 2009 lyssnade 1,7 procent, året dessförinnan 1,6 procent. Men andelen av befolkningen som lyssnar på P2 någon gång under en vecka är betydligt högre: 9,4 procent hösten 2009, vilket motsvarar drygt personer. P3 gör radio för personer under 35 år. I förhållande till de unga lyssnarna är P3:s ställning stark. I målgruppen år är kanalen den näst största i Sverige med ett dagligt lyssnande på 16,1 procent, vilket är något högre än under slutet av I hela befolkningen var det 10,5 procent, eller personer, som lyssnade på P3 en genomsnittlig dag i slutet av Det är drygt fler än i slutet av P4 fortsätter att vara landets i särklass största och mest avlyssnade kanal vilket också är Sveriges Radios mål. 32,2 procent av befolkningen, personer, lyssnade dagligen under slutet av 2009 på kanalen, en ökning med 1,1 procentenheter. Det motsvarar ca personer. Också i P4:s målgrupp, år, ökade lyssnandet: från 41,4 procent till 42,9 procent. 11

7 P3 Star radioteatern, döden i venedig Mångfald, variation och specialisering P3 morgonpasset ELDEMAN I P2 P1 P1 är talat innehåll om samhälle, kultur och vetenskap. Kanalen erbjuder nyheter och aktualiteter, granskning och fördjupning men också livsåskådnings- och livsstilsprogram samt underhållning och upplevelser till exempel i form av teater. P2 P2 erbjuder konstmusik klassisk såväl som nutida improvisationsmusik och traditionsmusik, till exempel jazz eller världsmusik. P2 sänder på flera språk för dem som har sina rötter i de nationella minoriteterna och för dem som nyligen kommit till Sverige. P3 P3 är ung public service. Här diskuterar unga lyssnare samtiden och unga medarbetare beskriver och granskar samhällsutvecklingen. Samhällsjournalistik, populärkultur, humor och relationer är bärande delar. P3 guidar till den nya musiken och lyfter särskilt fram nya svenska artister. Övriga kanaler och tjänster Din Gata Ung Malmökanal med musik, kultur och nöje. Metropol Ung Stockholmskanal med musik, kultur och nöje. P2 Musik 24-timmars musikkanal i Stockholm med klassisk musik, folkmusik och jazz. P6 89,6 Stockholmskanal med minoritetsoch invandrarspråk. din gata P4 P4 är den snabba och närvarande lokala kanalen för hela Sverige som utgår från lyssnarnas vardag. Det är kanalen för sport och barnradio. I P4 presenteras nyheter, aktualiteter, kultur och livsstilsfrågor, tillsammans med bred radiounderhållning i form av både klassiker och nysatsningar. P4 är också Sveriges kris- och beredskapskanal som ständigt förser allmänheten med viktig information. P7 Sisuradio Nyheter, musik, kultur och sport på finska och tornedalsfinska. SR Sápmi Program på samiska. Dessa kanaler kompletteras med ytterligare digitala kanaler som kan variera över tid. Alla finns på webben, några i digitalradion, dab, och en del sänds på vissa sändningstider även i fm. Se för mer info. p4 premiär 13

8 sr.se Foto Mattias Ahlm Från radioteater till filmtips Sveriges Radio gör kulturen tillgänglig för en stor publik från nobelpris till populärkultur, från symfonisk musik till hiphop, från svensk folkton till världsmusik, från avantgardepoesi till klassiker och barnböcker, från uppläsningar och referat till kritik och djupare analyser. Sveriges Radios roll är att vara kulturskapare och kulturförmedlare och att bevaka, spegla och kritiskt granska kulturlivet i Sverige och i andra länder. Mitt i musikens Veckomagasin i P2 startade 2009 och följer upp, breddar och fördjupar musiknyheterna i P1 och P2. Under hösten startades programpunkten ung talang med fokus på den prestigefyllda tävlingen Solistpriset Tävlingens syfte är att stimulera och belöna unga musiker och sångare i början av karriären. De 25 lokala kanalerna gör program med lokala författare, skådespelare och artister. Exemplen är många. SR Västmanland låter lokala kulturpersonligheter skriva satirvisor utifrån veckans lokala, nationella och internationella nyhetsflöde som sedan sänds i det lokala aktualitetsprogrammet på fredagar. SR Kronoberg har i serien Kronoberg berättar sänt 30 halvtimmesprogram med lyssnarnas egna historier. Programmen gjordes i samarbete med lokala kulturinstitutioner och avslutades med en publik sändning från Sveriges största berättarfestival i Ljungby. SR Västerbotten har också startat ett berättarprogram. För fjärde året i rad genomförde SR Sörmland en internationell kulturfestival i Eskilstuna tillsammans med Eskilstuna Kultur och invandrarföreningarna. SR Kalmar har varje månad tillsammans med Konst-museet presenterat en ny lokal konstnär i radion och på webben. Kulturen har också en plats i P3. P3 Populär uppmärksammar och kommenterar dagsaktuell populärkultur. P3 Kultur sändes första gången sommaren 2009 och fick en nystart i januari Det är ett ungt kulturprogram som under året tagit upp populärkultur med ett brett perspektiv med Från världens stora scener till spegling av det lokala kulturlivet. Tornedalsdagarna i Kulturens Hus i Luleå var ett evenemang under 2009 om och med minoritetsspråket meänkieli i centrum, med såväl kulturella föreställningar som språkseminarier. nördens intresse för detaljer. Radioteatern är Sveriges publikt största teater. Radioteaterns profilering startade för flera år sedan och produceras förutom i Stockholm också i Malmö, Göteborg och Luleå. På fredagar sänds klassiker och på lördagar aktuell teater. Radiosex, erotiska kortnoveller, sänds på natten mellan lördag och söndag. Under våren 2009 sändes tolv pjäser från olika EU-länder för att uppmärksamma den europeiska dramaproduktionen. Under året sändes musikaler, bland annat Grabben i graven bredvid i P4 riks och en musikal med gruppen Sparks som även sänts i brittiska BBC. Radioföljetongen är en svensk radioklassiker som 2009 fyllde 70 år och firade jubileet med att finnas på webben och i mobilen. Sisuradio har under Märkesåret 2009 uppmärksammat Sveriges och Finlands gemensamma historia och då bland annat sänt nyskriven radioteater som 1809 av sverigefinske författaren Asko Sahlberg och serien Hjältar i Fänrik Ståls sägner. Nadja Mirmiran och Jessica Liedberg ur Carmilla, Radioteatern

9 Kulturredaktionen 2009: Snabbast i världen igen Foto Stina Gullander Under en speciell eftermiddag jagar hela världens medier alltid en och samma person. Och tre av de senaste sex åren har Sveriges Radios Kulturredaktion först i världen fått en egen intervju med precis den personen. Det handlar om nobelpristagaren i litteratur och när Kulturredaktionens Gunnar Bolin fick tag på Herta Müller, vid halvtvåtiden torsdagen den 8 oktober 2009, skulle det dröja flera timmar innan resten av världens medier fick trängas på hennes presskonferens i Berlin. Tidigare har både Elfriede Jelinek (2004) och Jean-Marie Gustave Le Clézio (2008) intervjuats i Kulturnytts direktsändning bara minuter efter tillkännagivandet på Svenska Akademien. Att Kulturredaktionen så ofta är först i världen är naturligtvis ingen slump utan resultatet av noggrann research, stora specialkunskaper och ett brett kontaktnät. Kontakten med publiken är central. På Kulturredaktionen prioriteras det levande samtalet, dialog i ordets rätta mening, framför snabba kommentarer och omröstningar. Det mest klassiska exemplet är Sveriges Radios Romanpris, som 2009 gick till den folkkära författaren Elsie Johansson. Mottagaren av priset utses av Lyssnarjuryn; sju personer ur den läsande allmänheten korar vinnaren efter diskussioner i en hel veckas program kommer vinnaren att avslöjas vid en nyinstiftad Romanprisgala på Berwaldhallen. Där är det gratis inträde för att i sann public serviceanda bokstavligen öppna dörrarna även för live-publiken. Det uppskattade programmet Bokcirkeln, där kända svenska författare ingående diskuterar en klassiker ur världslitteraturen, gick 2009 in på sitt andra år och välkomnade då publiken till den nya hemsidan. Där kunde besökarna chatta med de deltagande författarna och diskutera boken med varandra, samt med cirkelledaren Marie Lundström, i en egen digital bokcirkel. Dessutom inledde Bokcirkeln ett samarbete med en gymnasieskola i Borås, där Buddenbloggarna bloggade om höstens bok: Thomas Manns släktkrönika Buddenbrocks från förra sekelskiftet. För att möta publiken på plats gjorde Kulturredaktionen också en storsatsning på Bokmässan i Göteborg. Tre timmar varje dag stod redaktionen för programmet i Sveriges Radios monter, och dygnet runt kunde man under mässan höra samtal om litteratur i den speciella webbkanalen Bokradion var ett hett nyhetsår på kulturområdet. Kulturnytt och debattprogrammet Nya Vågen fortsatte att löpande bevaka den digitala frågan under ett år då Pirate Bay-rättegången, liksom Googles växande ambitioner på det litterära området samt läsplattornas intåg, satte nytt ljus på upphovsrättsfrågan. I den bevakningen samarbetade Kulturredaktionen med P3 Nyheter, liksom med SR International i en granskning av mångfaldsfrågan i Kulturutredningen. Fler uppmärksammade nyhetshändelser var Film- och Public service-utredningarna. Dessutom väckte Anna Odells examensutställning, och den så småningom följande rättegången, den komplicerade frågan om konstens gränser. Under 2010 kommer Sveriges Radio att genomföra ett antal publicistiska satsningar inom kulturområdet. En kulturkorrespondent inrättas för att Sveriges Radio ska kunna spegla det internationella kulturlivet ännu bättre, nya kulturprogram börjar sändas i P4 och P1, en kulturguide på nätet lotsar lyssnarna genom Sveriges Radios väldiga kulturutbud och nya reportrar fördjupar bevakningen av kultur i hela landet. Och när nobelpriset i litteratur tillkännages i oktober får vi se om Sveriges Radios Kulturredaktion återigen är snabbast och kanske bäst i världen. Åtminstone just den eftermiddagen. Mattias Berg Redaktionschef Kulturredaktionen Kulturredaktionen är en av Sveriges Radios genreredaktioner i Stockholm. Foto Mattias Ahlm Bokcirkeln i P1. Åsa Linderborg, Carin Mannheimer och Jan Guillou. Cirkelledare är Marie Lundström. 16

10 Vad tror ni om följande ortsnamn? Vad har Oikiluoto, Toijatti-Samara, Musina, Mazar-e- Sharif och Jakutsk gemensamt? Jo, från dessa platser, och ett stort antal andra, rapporterade Sveriges Radios korrespondenter under De reste under förra året i sammanlagt 831 dagar. Därtill kommer utrikesreportrarnas uppåt 80 dagar för reportageresor då blir den totala restiden ungefär 2,5 år. Sveriges Radios första ämnesinriktade korrespondent ekonomireportern Staffan Sonning som tillträdde så sent som i september, hann med Tyskland, USA, Skottland, Japan, Singapore och ett par vändor till Kina inleddes dramatiskt med Israels inmarsch i Gazaremsan. I USA skrevs historia när den första svarta presidenten svor presidenteden. Sveriges Radios korrespondent Ginna Lindberg var på plats och sände direkt från installationen. I Zimbabwe bildades efter många om och men en koalitionsregering mellan oppositionspartiet MDC och president Mugabes Zanu-FP och i Ouagadougou, Burkina Faso, var det filmfestival. Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson var på plats och rapporterade i Ekot och Kulturnytt. I Tegucigalpa, Honduras, togs den sittande presidenten bokstavligen på sängen; iförd enbart pyjamasen flögs han ut ur landet i en militärkupp. Latinamerikakorrespondenten Lars Palmgren rapporterade direkt därifrån. I september gick Tyskland till val och Berlinkorrespondenten Per Eurenius sände tillsammans med två av sina föregångare temasändningar och valvakor. Under hösten trappades våldsamheterna i Afghanistan och grannlandet Pakistan upp. Ekot skickade en utrikesreporter till den svenska bataljonen i Afghanistan. Förutom den normala rapporteringen i nyhets- och aktualitetsprogram reste asienkorrespondenten Nils Horner tillsammans med utrikeskommentatorn Agneta Ramberg till Islamabad och senare till Kabul för en gemensam sändning via satellit i programmet Konflikt. Christina Gustafsson Utrikeschef Sveriges Radio har Nordens största utrikesbevakning Cecilia Uddén (Amman/Jerusalem), Christer Fridén (Helsingfors), Daniel Alling (New York), Fredrik Wadström (Moskva), Ginna Lindberg (Washington), Hanna Sahlberg (Peking), Johan Prane (London), Kjell Albin Abrahamson (Gdansk), Lars Palmgren (Santiago), Margareta Svensson (Johannesburg), Maria Persson Löfgren (Belgrad), Nils Horner (Bangkok), Per Eurenius (Berlin), Staffan Sonning (Stockholm) och Stefan Winiger (Bryssel). 19

11 Musik mot malaria Foto Olivia Mariette Borg Vi undrar om ni skulle kunna tänka er att tömma den ordinarie tablån i en vecka för att sända ett önskeprogram dygnet runt? Där programledarna dessutom är instängda i en glasbur på ett torg, utan fast föda? Och där all musik som spelas önskas av lyssnarna, och varje låt kostar 50 kronor? Där målgruppen är ungdomar och pengarna går till välgörenhet, skulle ni kunna tänka er det? Det krävs ett visst mod, både att ställa dessa frågor och att svara ja på dem. Men det var precis vad som gjordes, när Sveriges Radio bestämde sig för att sända Musikhjälpen ett välgörenhetsprojekt i form av en tv-sänd radioshow som pågår nonstop i sju dygn sände Sveriges Radio Musikhjälpen för andra gången i samarbete med SVT och Radiohjälpen. På en vecka samlade P3-lyssnarna och tv-tittarna in otroliga kronor till Radiohjälpens insamling i kampen mot malaria. Svenska folket visade upp ett engagemang som jag inte visste fanns, säger Ametist Azordegan från Metropol, som tillsammans med Jason Timbuktu Diakité och Christer Lundberg från P3, ledde Musikhjälpen 2009 från en glasbur på Avenyn i Göteborg. Tanken bakom Musikhjälpen är att publiken betalar för att önska en låt man förenar publikens intresse för musik med engagemang för medmänniskor världen över. Idén kommer från Holland där det under namnet Serious Request har funnits sedan Konceptet har spridits till flera länder och alla samlar in pengar till samma välgörande ändamål. När Sveriges Radio var med första gången 2008 gick pengarna till världens flyktingar gick de till kampen mot malaria. Medan plötsliga katastrofer och nya sjukdomar uppmärksammas glöms de verkligt stora, permanenta problemen bort. Därför är det så viktigt att Musikhjälpen lyfter fram att ett av mänsklighetens värsta gissel, malaria, faktiskt kan motas och stoppas om bara viljan finns, säger Radiohjälpens chef Finn Norgren. Och visst finns viljan. Musikhjälpen 2009 fördubblade nära nog insamlingen från året innan. Den här gången hade man tagit hjälp av auktionssajten Tradera, där diverse prylar bjöds ut till högstbjudande. Bland annat såldes Håkan Hellströms gitarr för kr, Morgonpassets mormorsfilt gick för kr och en signerad ABBA-box för kr. En lång rad svenska artister skänkte saker till auktionen, andra ställde upp och spelade gratis. Vi såg en folkvandring av unga artister som fick äldre göteborgsdamer att ställa ned NK-kassarna och stampa takten. Vi såg den generation som konsumismens förespråkare tror sig ha ensamrätt till, stå upp och tala om sitt självklara engagemang för omvärlden. Och vi hörde unga prata om public service som en kär vän, berättar Finn Norgren. När undersökningsföretaget Brand Insight, på uppdrag av Sveriges Radio och SVT, frågade vad som var kännetecknande för Musikhjälpen, svarade de tillfrågade att Musikhjälpen är engagerande, hjälpande, nytänkande och underhållande. Att det är modernt, smart och roligt. Viktiga ord från unga människor om ett välgörenhetsprojekt i public service kanaler. 20

12 Journalistikens möjligheter i en mobil miljö Så här hoppas vi att det kan fungera en vanlig dag på SR Västmanland när mobiliteten är genomförd fullt ut, berättar Ylva Frid, kanalchef SR Västmanland. Vi har en reporter på plats i Fagersta i den norra delen av Västmanland. Det är åtta mil till redaktionen och hon sitter på ett bibliotek och redigerar intervjun på sin bärbara dator. Hon har redan skickat över en bild med rubrik till redaktionen. Den är publicerad av webbredaktören vid nyhetsdesken. Nu ska reportern klippa ut en kort bit av sin intervju som sänds i nästa nyhetssändning tillsammans med ett telegram. Sedan äter hon lunch och redigerar klart det fördjupande inslaget som kommer att gå i dagens huvudsändning. Eventuellt har hon också varit med direkt i något av dagens program. Det är mediedirigenten, tidigare nyhetschefen/programchefen, som har bestämt hur dagens flöde ska se ut. Eftersom reportern jobbat länge i de norra länsdelarna är hon ett välkänt ansikte i bygden och därför fick hon med sig ett antal tips när hon pratade med folk i kommunhuset och i livsmedelsbutiken. Eventuellt kollar hon upp något av tipsen innan hon åker tillbaka till redaktionen där hon avslutar sin dag. Under en vecka 2009 testade SR Västmanland mobila gränser och möjligheter, både när det gällde journalistik och teknik. Ökad mobilitet ger definitivt journalistiska vinster: större mångfald och snabbare publicering är bara två av dem. Med en bärbar dator, en handhållen inspelare och en mobiltelefon kom vi långt, berättar Ylva Frid, kanalchef SR Västmanland. I nyheterna gav mobiliteten en mer levande webb, en större variation i sändningarna, mer direktmedverkan, fler berörda intervjupersoner och mer ljud. Men inte all journalistik gynnas av mobiliteten, det gäller framför allt jobb som kräver mycket research och/eller källskydd. Vi kan också konstatera att en testvecka är kort i det här sammanhanget. Vi vet av våra mobila reportrars tidigare erfarenheter att det krävs ett långsiktigt arbete i ett eget bevakningsområde för att enkelt och snabbt kunna jobba mobilt. Det handlar bland annat om kontaktnät, redigeringsställen och lokalkännedom. Det är det långsiktiga arbetet som ger de stora vinsterna, säger Ylva Frid. En mer mobil redaktion ställer också höga krav på redaktionsledningen. De är navet som allting annat snurrar runt. När fler och fler jobbar utanför huset måste någon finnas på plats och väva ihop alla trådar. Vad sänds var? I vilken version? På webben först eller i nästa nyhetssändning? Under testveckan fungerade nyhetschefen och programchefen som så kallade mediedirigenter. De gick omlott för att nyhetsdesken alltid skulle vara bemannad. Under testveckan fungerade arbetet bra, men för att klara en bestående ökad mobilitet måste nyhetsdesken förstärkas, det råder det ingen tvekan om. En av de stora knutarna att lösa kommer att bli arbetsmiljöfrågor med fokus på ergonomi, speciellt för de mobila reportrarna som är ute mycket. Under testveckan genomfördes också en rad sändningar med den nya, relativt oprövade, IP-tekniken. Reportrarna fick låna flera IP-sändare av avdelningen för metod- och teknikutveckling i Stockholm och personal därifrån hjälpte också till på plats under testveckan. För reportrarna innebar den nya IP-utrustningen att de i flera fall kunde genomföra direktsändningar från platser där vanlig HF-utrustning inte fungerar. Testet gav blodad tand och en inblick i framtidens mobila möjligheter. Men det finns mycket kvar innan den nya tekniken fungerar som den ska. Den måste bli stabil och pålitlig rent överföringsmässigt och enklare att använda. Mobiliteten kommer göra innehållet i SR Västmanland snabbare, mer spännande och det kommer att innebära en journalistik med större bredd och mångfald. Det är jag övertygad om, säger Kristin Axinge Jaslin, mobil reporter i Bergslagen samt projektledare, SR Västmanland. Fakta om IP-tekniken under testveckan: IP står för internet protokoll och innebär att ljudet skickas via datanät, fasta eller mobila (t.ex. mobiltelefon med 3G). Fördelen med det är att det finns en betydligt större tillgång till förbindelser än med HF. Återgången med IP-teknik är också betydligt bättre än med HF. Nackdelen är att tekniken ännu är opålitlig eftersom Sveriges Radio inte har egna nät utan måste använda publika. Kvaliteten på ljudet beror då på hur många andra som använder nätet. 23

13 Bolagsstyrningsrapport

14 Sveriges Radios styrelse har beslutat att följa svensk kod för bolagsstyrning (Koden): Avvikelser från Koden Allmänheten finansierar Sveriges Radios verksamhet genom TV-avgifter. Det är därför viktigt att Sveriges Radio styrs på ett sätt som innebär att bolagets medel används på ett rationellt sätt och i överensstämmelse med givna förutsättningar. Av samma skäl är det också viktigt att allmänheten får möjlighet till god insyn i hur bolaget styrs. Koden tillämpas enligt principen följa eller förklara vilket innebär att ett bolag kan avvika från enskilda regler i Koden om en förklaring till avvikelsen anges. På följande punkter avviker Sveriges Radios styrning från de regler som finns i Koden. Kodregel Beskrivning Avvikelse Anledning 1.3 Bolagsstämma Styrelsen är inte På grund av ägarförbeslutför på hållandena finns det inte bolagsstämman. anledning att räkna med att det utan förvarning finns behov av beslutför styrelse. 2.1, 2.2, 2.6, 2.7 Val och arvodering Valberedningen föreslår Till och med årsstämman av styrelse och revisor inte samtliga ledamöter utsåg regeringen Tillsättande av styrelse ordförande och en och revisor. suppleant. Från och med årsstämman 2010 år utser årsstämman ordförande och samtliga ledamöter exklusive arbetstagarrepresentanter. Val och arvodering av styrelse och revisorer bereds av Förvaltningsstiftelsen, vilken fungerar som bolagets valberedning. Dess verksamhet regleras av stiftelseförordnandet. 6.1 Styrelseordförande Styrelsens ordförande Enligt riksdagsbeslut utses inte av årsstämman. utsågs styrelsens ordförande av regeringen t.o.m. årsstämman Från och med årsstämman 2010 utses styrelsens ordförande av årsstämman på förslag av Förvaltningsstiftelsen. Så styrs SR Styrningen av Sveriges Radio sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och Koden. De grundläggande bestämmelserna är beslutade av regeringen och riksdagen. Sveriges Radios programverksamhet skall uppfylla de krav som ställs i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Sedan den 1 februari 2009 har Sveriges Radio en ny verkställande ledning. Styrelsen har utsett såväl verkställande direktör som vice verkställande direktör. Vd har det fulla ansvaret enligt aktiebolagslagen. I övrigt delar vd och vvd på ansvaret för att leda verksamheten. Den 1 maj 2009 förändrades Sveriges Radios ledningsorganisation. De tidigare sju enheterna slogs samman till fyra enheter: programenheten, enheten för administration och teknik, enheten för analys och kommunikation samt personalenheten. Direktionen hade tidigare nio ledamöter men har numera endast sju ledamöter. Under 2008/2009 har Sveriges Radio arbetat med att ta fram och införa en ny modell för verksamhetsstyrning. Syftet är att skapa en mer överblickbar och tydlig styrning för att klara uppdraget och samtidigt öka flexibiliteten och kunna genomföra förändringar snabbare. Den nya styrmodellen kommer inte att tillämpas fullt ut förrän under planeringen av verksamhetsåret 2011, även om vissa förändringar i processen gjorts i planeringen av verksamhetsåret Eftersom 2009 är sista året i tillståndsperioden har styrning och planering skett på samma sätt som tidigare år. Styrmodellen för denna period är i stor utsträckning nyckeltalsbaserad. Som exempel på nyckeltal kan nämnas omfattningen av tillsvidareanställd personal, lokalkostnader, investeringsvolym samt intag av externa produktionsbolag. Sveriges Radios styrelse har beslutat att från och med 2010 ska företagets ekonomistyrning utvecklas. Sveriges Radios intäkts- och kostnadsutveckling ska följas kontinuerligt i förhållande till interna och externa indikatorer, som till exempel lönekostnadsutveckling och konsumentprisindex. Vd och vvd formulerar årliga riktlinjer för samtliga enheter, grundade på de övergripande mål för Sveriges Radios planerade verksamhet som beslutats av styrelsen. Grunden för vd:s och vvd:s målformulering är företagsledningens bedömning av hur programinnehållet bör utformas för att de krav som ställs på SR ska uppfyllas. Enligt anslagsvillkor för 2007 ska Sveriges Radio redovisa hur man planerar att bedriva verksamheten under tillståndsperioden för att fullgöra sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Sveriges Radio har formulerat 15 konkreta och mätbara mål för verksamheten under tillståndsperioden. Vd och vvd fördelar resurser i förhållande till målen och till de nyckeltal som fastställts av styrelsen. När vd:s riktlinjer antagits och resurser fördelats ska varje enhet beskriva sin verksamhet i en handlingsplan av vilken det skall framgå hur de krav som framställs i vd:s riktlinjer uppfylls. Enheterna svarar för riktlinjer till och konsoliderar handlingsplaner för underställda kanaler, redaktioner och avdelningar. Enhetschefernas riktlinjer och fördelning av resurser till kanaler/redaktioner/avdelningar är styrande gällande resursanvändning, t.e.x. ska det framgå hur stor del av resurserna som får användas till personal, utomståendes medverkan, olika målgrupper etc. Enheternas verksamhetsplaner konsolideras till Sveriges Radios verksamhetsplan där man kan avläsa hur Sveriges Radios mål uppnås. Handlingsplanerna följs upp tertialvis och avrapporteras till vd/vvd och i direktionen av enhets-cheferna. Styrmodellen förutsätter att en kontinuerlig dialog sker mellan enhetscheferna och inom respektive organisation om kommande verksamhet Revisionsutskott, Delårsrapporten Något revisionsutskott är finansiell rapportering granskas inte av ej inrättat. Frågor som och intern kontroll bolagets revisorer. ska hanteras av revisionsutskott hanteras av hela styrelsen på ordinarie styrelsemöte. Bolaget är, enligt ABL, inte längre skyldigt att avge delårsrapport

15 Årsstämman Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sin ägarmakt genom att bl.a. välja styrelse och revisorer, besluta om ansvarsfrihet för styrelse och vd, fastställa resultat- och balansräkningar, beslutar om resultatdisposition och eventuellt lämna styrelsen direktiv för verksamheten. Sveriges Radio avviker ifrån normalfallet då beslut om ändringar i bolagsordningen måste godkännas av regeringen innan de träder i kraft. Då Sveriges Radio ingår i en koncern med endast en ägare förekommer det även att ägaren lämnar direktiv av koncernpolicykaraktär direkt till koncernbolagen utanför stämman. På Sveriges Radios årsstämma den 30 mars 2009 i Stockholm deltog Förvaltningsstiftelsens vice ordförande som företrädare för ägaren, vd, vvd och några styrelseledamöter, berörda medarbetare samt revisorer. Ersättning till styrelsen Årsstämman fastställer de stämmovalda ledamöternas arvoden. Till styrelsens ordförande utgår fast arvode med kronor. Till vice ordförande utgår ett fast arvode med kronor. Till övriga ledamöter och suppleanter utgår ett fast arvode med kronor samt arvode för varje bevistat helt sammanträde med kronor. Enligt Sveriges Radios beslut får ordinarie arbets-tagarledamot och suppleant för sådan ledamot arvode med kronor respektive 850 kronor för varje bevistat helt sammanträde. Valberedning Sveriges Radios ägare, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, utgör bolagets valberedning. Ledamöter i Förvaltningsstiftelsens styrelse Direktören Sven-Christer Nilsson, ordförande F.d. riksdagsledamoten Åke Gustavsson, v. ordförande Leg. psykologen Birgit Hansson Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark F.d.ordföranden i kultur- och fritidsnämnden Margareta Johansson Kommunalrådet Niclas Malmberg Regionrådet Johnny Nilsson Kulturskribenten Karin Perers Riksdagsledamoten Helene Petersson Riksdagsledamoten Margareta Pålsson F.d. riksdagsledamoten Inger Strömbom Förbundsordföranden Karl-Petter Thorwaldsson F.d. landshövdingen Jan-Erik Wikström Styrelsens sammansättning och arbete Sammansättning Sveriges Radios styrelse består till och med årsstämman 2010 av nio ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Till och med årsstämman 2009 utsågs ordförande och en suppleant av regeringen. Fem ledamöter och en suppleant utsågs av aktieägarna på årsstämman. Från och med årsstämman 2010 består Sveriges Radios styrelse av elva ordinarie ledamöter. Ordförande och sju ledamöter utses av aktieägaren på årsstämman. Två arbetstagarledamöter med suppleanter utses enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Enligt bolagsordningen är bolagets verkställande direktör ledamot av styrelsen. Uppgift för var och en av styrelsens ledamöter om ålder samt huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet, uppdrag i bolaget och andra väsentliga uppdrag och vilket år ledamoten invaldes i styrelsen framgår av årsredovisningen. Se sidorna Styrelsens arbete Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar styrelsens inbördes arbetsfördelning, beslutsordning inom bolaget, styrelsens mötesordning samt ordförandens och vd:s arbetsuppgifter. Styrelsens arbete följer en fast procedur ägnad att säkerställa styrelsens behov av information och en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och vd. Under räkenskapsåret 2009 avhöll styrelsen nio sammanträden, vilket är samma antal som föregående år. Styrelsens arbete följer en årlig sammanträdesplan för beslut och information. Planen styrs i övrigt av den arbetsordning styrelsen fastställt rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i dess helhet. Dessutom rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år personligen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll. Vid denna rapportering deltar inte vd, vvd eller några tjänstemän. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om programutvecklingens inriktning, direktiv för och fastställande av långsiktiga planer, ekonomisk planering på lång sikt (bland annat budgetunderlag), direktiv för samt fastställande av årliga verksamhetsplaner, policyer, årsredovisning och public service-redovisning, lednings- och huvudorganisation, tillsättande av verkställande direktör och vice verkställande direktör, tillsättande och entledigande av samtliga direktörer på förslag av verkställande direktören, arbetsordning och programregler, principiellt viktiga yttranden och remisser samt mål och riktlinjer för affärsverksamheter. Styrelsens ordförande har med hjälp av externa konsulter utvärderat styrelsens arbete och har lämnat sin rapport till Förvaltningsstiftelsens styrelse. Styrelsens sammansättning samt närvaro under sammanträden 2009 Utsedda av regeringen Ove Joanson, ordförande 9 Lennart Nolte, suppleant 8 Utsedda av bolagsstämman Jeanette Gustafsdotter, 9 vice ordförande fr.o.m. mars 2009 Tommy Adamsson Minoo Akhtarzand 6 John Brattmyhr 9 Birgitta Johansson-Hedberg 7 fr.o.m. mars 2009 Soraya Post, suppleant 5 fr.o.m. mars 2009 Verkställande direktör 9 Mats Svegfors, styrelseledamot enligt bolagsordningen fr.o.m. februari 2009 Av personalorganisationerna utsedda ledamöter Anna Bubenko, Journalistförbundet 8 Kjell Cladin, Unionen 9 Ola Gäverth, 9 Journalistförbundet, suppleant Peggy Hamberg, Unionen, suppleant Antal sammanträden (totalt 9) 9, varav 1 delvis 7, varav 2 delvis 28 29

16 Kommittéer Styrelsen har inte inrättat några kommittéer eller utskott. Frågor som enligt koden kan handläggas i utskott handläggs av hela styrelsen vid ordinarie styrelsemöte. Informellt arbete mellan styrelseledamöter och vd, vvd, direktörer och andra förekommer, bland annat beträffande årsredovisning, bolagsstyrningsrapport och internkontrollfrågor inför styrelsens behandling. Kommittéarbetet med rekrytering av vd och vvd inleddes 2008 och avslutades i början av Externa revisorer Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), utsågs 1998 till revisionsbolag i Sveriges Radio. Årsstämman har år 2008 för tiden till och med 2012 års årsstämma utsett PwC till revisionsbolag med auktoriserad revisor Anna Hesselman som huvudansvarig revisor. Enligt bolagsordningen behöver det inte finnas suppleant för revisorn om den är ett revisionsbolag. Regeringen har år 2009 för tiden till och med 2012 års årsstämma utsett auktoriserad revisor Nicklas Kullberg till revisor och auktoriserad revisor Carina Åkesson till revisorssuppleant. Slutligen har Riksrevisionen år 2008 för tiden till och med 2012 års årsstämma förordnat auktoriserad revisor Staffan Nyström till revisor och auktoriserad revisor Per Redemo till revisorssuppleant. Revisorerna granskar årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvaltning av företaget. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägaren i revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna redogörelser till företagsledningen, vilken i sammandrag också delges styrelsen. Revisorerna deltar årligen på ett styrelsemöte. Vd, vvd och tjänstemän deltar inte under denna punkt på styrelsemötet. Revisorernas arvode för andra uppdrag än revision har under de tre senaste åren uppgått till kronor, varav kronor avser räkenskapsåret 2009, kronor avser räkenskapsåret 2008 och kronor avser räkenskapsåret Intern kontroll En särskild rapport över den interna kontrollen har tillställts Förvaltningsstiftelsen i egenskap av enda aktieägaren. Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom Sveriges Radio. Styrelsen har prövat frågan och beslutat att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering av den interna kontrollen ger ett tillfredsställande underlag för styrelsens utvärdering av den interna kontrollen. För vissa specialgranskningar kan också externa insatser göras. Beslutet omprövas årligen. Vd och direktion Vd leder verksamheten i enlighet med aktiebolagslagen och den antagna arbetsordningen för styrelsen jämte instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt för ekonomisk rapportering, tillika arbetsinstruktioner för vd. Vd ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändiga och så fullständiga beslutsunderlag som möjligt. Vd och vvd har ett gemensamt ansvar och utgör tillsammans Sveriges Radios ledning. Direktionen har protokollförda möten varje vecka där aktuella ärenden föredras för vd:s beslut. Sveriges Radios direktion består av sju personer, varav tre är kvinnor. Under året var en kvinna (kanslichefen) adjungerad till direktionen. Styrelsen har ansvaret för att det finns ett effektivt system för internkontroll och riskhantering. Till vd har delegerats ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl direktion som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policyer, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter. Uppgift för verkställande direktören och vice verkställande direktör om ålder samt huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet, väsentliga uppdrag utanför bolaget och väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som Sveriges Radio har betydande affärsförbindelser med framgår av årsredovisningen. Se sidan 64. Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen Årsstämman godkände 2009 styrelsens förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Med bolagsledningen avses, från och med 1 maj 2009, verkställande direktör, vice verkställande direktör, samt följande personer: administrativa och tekniska direktören, programdirektören, biträdande programdirektören, personaldirektören och direktören för analys och kommunikation. Regeringens riktlinjer rörande anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande ska gälla, enligt beslut av Förvaltningsstiftelsen. Styrelsen fastställer verkställande direktörens och vice verkställande direktörens lön samt andra anställningsförmåner. Ersättning till övriga ledamöter i direktionen beslutas av verkställande direktören. Lönen skall vara marknadsmässig, konkurrenskraftig (ej löneledande), individuell, rimlig, ändamålsenlig, takbestämd, transparent redovisad och bygga på befattningens krav. Rörliga lönedelar skall inte förekomma och inte heller bonus- eller incitamentsprogram. Förutom betald TV-avgift, från och med 2010 benämnd radio- och TV-avgift, förekommer inte icke-monetära förmåner. För personer som ingår i företagets direktion, med undantag av vd och vvd, skall inte finnas några särskilda avtal om avgångsvederlag eller särskilda pensionsutfästelser utöver normala avtalspensioner. Principerna överensstämmer med de principer som gällt tidigare

17 Styrelsen och verkställande direktören för Sveriges Radio AB, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Ägarförhållanden Sveriges Radio AB (SR) är ett helägt dotterbolag till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen). Förvaltningsstiftelsen, organisationsnummer , med säte i Stockholm, är moderstiftelse i public servicekoncernen som utöver Sveriges Radio AB även äger programföretagen Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Förvaltningsstiftelsens uppgift är att främja programföretagens självständighet. Koncernredovisning för public service-koncernen upprättas av Förvaltningsstiftelsen. Programföretagen äger tillsammans Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). SR äger 34 procent av aktierna i RIKAB och 34,4 procent av aktierna i SRF. SRF äger fastigheter som programföretagen utnyttjar i sin verksamhet samt handhar vissa gemensamma servicefunktioner, till exempel arkiv, bibliotek och ekonomi- och personaladministration. SRF bedriver även företagshälsovård. Sveriges Radio äger till 100 procent tre vilande dotterbolag, Sveriges Lokalradio AB, Sveriges Riksradio AB och Sveriges Radio och TV Teknisk Utveckling AB. Information om verksamheten Sveriges Radio bedriver radioverksamhet i enlighet med det av regeringen givna sändningstillståndet. Verksamheten finansieras av TV-avgifter som samlas in av RIKAB. SR sänder i fyra rikstäckande kanaler, i 28 lokala kanaler samt i Sveriges Radios utlandssändningar. Sveriges Radio erbjuder också ett kompletterande utbud över det digitala nätet och över internet. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter räkenskapsårets utgång Under räkenskapsåret beslutade riksdagen om ett fyraårigt sändningstillstånd för perioden Av beslutet framgår också att medelstilldelningen till bolaget från rundradiokontot höjs med 2 procent per år under tillståndsperioden, under förutsättning att antalet avgiftsbetalare inte minskar i någon större omfattning. Det första året i tillståndsperioden höjs dock medelstilldelningen med 3 procent. Vidare görs en särskild nivåhöjning av bolagets medelstilldelning om 5 miljoner kronor för att kvaliteten ska kunna bibehållas i den verksamhet som är knuten till Berwaldhallen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. 33 Förvaltningsberättelse