Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola

Transkript

1 ^ \ Beslut Skolinspektionen Karlshamns kommun Rektorn vid Vägga 4 BF, 4YP, TE Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola efter tillsyn av Vägga 4 BF, 4YP, TE i Karlshamns kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(11) Tillsyn i Vägga 4 BF, 4YP, TE Skolinspektionen genomför tillsyn i Karlshamns kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Vägga 4 BF, 4YP, TE besöktes av Skolinspektionen den 19 mars Fakta om skolan Utbildningen vid Vägga gymnasieskola 4 omfattar läsåret 2012/2013: Barn- och fntidsprogramrnet, irniktrimgarna fritid och hälsa, pedagogiskt arbete samt socialt arbete, årskurs 1, 2 och 3. Teknikprogrammet, imiktningarna design och produktutveckling, informations- och medieteknik, produktionsteknik samt teknikvetenskap, årskurs 1,2 och 3. Gymnasiesärskolan som innefattar programmen fastighets- och fordonsprogrammet, hvsmedelsteknik med handel och administration, samhällsprogrammet samt det individuella programmet vilket består av yrkesträrdng och verksamhetsträning, årskurs 1,2, 3 och 4. Elever från yrkesträningen är integrerade med de specialutformade programmen. Skolan utgör en av fem skolenheter inom Vägga gymnasieskola. Skolan är organiserad med en rektor och skolans personal är organiserad i arbetslag. För varje program finns en programsamordnare/utvecklare som har i uppdrag att i samråd med skolledning, arbetslag och elever samordna och driva utvecklingen inom programmet. För bam- ochfrindsprogrammetvarierar den genomsnittliga betygspoängen de senaste fem läsåren (2007/2008 till 2011/2012) enhgt nationell statistik mellan 13,0 (2007/2008) och 13,9 (2008/2009). Läsåret 2011/2012 är den genomsnittliga betygspoängen 13,1 att jämföras med resultatet för riket, 12,8. Andelen elever behöriga till universitets- och högskolestudier är enligt nationell statistik 65 procent läsåret 2011/2012, att jämföras med resultatet för riket, 78 procent. Andelen elever behöriga till universitets- och högskolestudier har sjunkit sedan läsåret 2007/2008 från 90 procent till 65 procent läsåret 2011/2012. Enligt den nationella statistiken är andelen elever med fullföljd utbildning inom fyra år läsåret 2011/ ,7 procent, att jämföras med resultatet för riket, 78,8 procent. För Teknikprogrammet varierar den genomsnitthga betygspoängen de senaste fem läsåren (2007/2008 till 2011/2012) enhgt nationell statistik mellan 12,8 (2007/2008) och 14,6 (2010/2011). Läsåret 2011/2012 är den genomsnittliga betygspoängen 14,3 att jämföras med resultatet för riket, 14,1. Andelen elever

3 3(11) behöriga till universitets- och högskolestudier är enhgt nationell statistik 95 procent läsåret 2011/2012 att jämföras med resultatet för riket, 91 procent. Enligt den nationella statistiken är andelen elever med fullföljd utbildning inom fyra år läsåret 2011/ ,7 procent att jämföras med resultatet för riket, 87,9 procent. I gymnasiesärskolan sattes enhgt skolans dokumentation 154 betyg i avgångsklassen år 2011/2012,17 procent av dessa bestod endast av intyg om deltagande, det vill säga eleven hade inte uppnått betyget G i respektive kurs. Helhetsbedömning Skolan uppvisar överlag goda betygsresultat men mer än en tredjedel av eleverna på barn- och fritidsprogrammet blir inte behöriga till högskolestudier. Andelen har också sjunkit kraftigt sedan läsåret 2007/2008 då nittio procent av eleverna blev behöriga till högskolestudier. Skolenheten utför inte något kvalitetsarbete som omfattar hela enheten och inom gymnasiesärskolan är resultatredovisningen mycket knapphändig vilket avsevärt försvårar skolans möjligheter att följa upp sin verksamhet. Skolenheten behöver framförallt bli bättre på att utvärdera och analysera sina kunskapsresultat så att nödvändiga förbättringsåtgärder kan vidtas för att öka den samlade måluppfyllelsen. Tillsynen visar att det enhetsvisa kvalitetsarbetet inte bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Inom ramen för särskilt stöd finner Skohnspektionen att upprättade åtgärdsprogram uppvisar brister. De behöver utvecklas så att de tydligt anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Tillsynen visar även att skolan behöver förbättra arbetet med att klargöra målen för eleverna samt se till att eleverna ges ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Skolinspektionen finner vidare att det finns stor variation när det gäller samverkan mellan enhetens lärare från mycket god samverkan till ingen alls vilket medför att inte alla elever får fullgoda möjligheter till ett sammanhang i sina studier. För övrigt visar tillsynen på ett antal väl fungerande processer och inslag i verksamheten. Bland amiat framkommer det att det arbetsplatsförlagda lärandet fungerar väl. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.

4 4(11) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Karlshamns kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 16 september 2013 redovisas för Skohnspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Karlshamns kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Se till att skolan klargör för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. Se till undervisningen i gymnasieskolan utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program samt ämnesplaner och kunskapskrav. Se till art lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjhghet att nå examensmålen. Motivering Enhgt skolförfattningarna ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. Vidare ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från och omfatta examensmålen för respektive nationellt program samt ämnesplaner och kunskapskrav. I arbetet med att nå utbildningens mål ska lärarna samverka med varandra. Vid intervjuer med elever framkommer att de vanligen inte informeras om sina respektive utbudriingars examensmål eller programmål. Eleverna framhåller att de inte känner till det övergripande syftet med sina studier. I avseende på information om kursinnehåll berättar eleverna i intervjuerna att det skiljer sig mycket åt mellan lärare hur mycket de informerar om kursens innehåll vid start och sedan huruvida de gör kontinuerlig koppling mellan undervisning och kunskapskrav. Intervjun med lärarna bekräftar elevernas utsagor, och de framhåller att synliggörande av mål är något som varje enskild lärare löser inom ramen för sitt undervisningsuppdrag. Lärarnas praktik varierar på ett sådant sätt att eleverna mte bereds fullvärdiga möjligheter att förstå målen för den valda utbildningen och se sambanden mellan dessa och det egna arbetet.

5 5(11) Rektorn framhåller vid intervju med Skolinspektionen att samverkan mellan lärare kan ske inom ramen för det arbete som bedrivs inom arbetslagen, och ger exempel på något projekt som initierats. De intervjuade eleverna uppger dock att de inte märkt av någon samverkan mellan lärarna, utan framhåller att varje lärare till huvudsak utgår ifrån sin egen undervisning. De intervjuade lärarna bekräftar till del elevernas utsaga och säger att samverkan ofta begränsas till eventuell samordning mellan de olika ämnen som den enskilda läraren undervisar i, dvs. att läraren samverkar med sig själv. De uppger också att fmplementerfngsarbetet med nya styrdokument tagit tid, och att man upplevt det som angeläget att först sätta sig in i det egna ämnet innan eventuell samverkan med övriga lärare kan bh aktuellt. Tillsynen visar således att det råder stor inbördes skillnad avseende lärarnas samverkan vilket innebär att alla elever inte bereds fullvärdiga möjligheter att få sammanhang i sina studier. Mot denna bakgrund ska skolan se till att klargöra målen för utbndningen för eleverna och deras vårdnadshavare, och därigenom i undervisningen utgå ifrån såväl examensmål som ämnesplaner och kunskapskrav. I arbetet med att nå utbildnmgens mål ska lärarna samverka med varandra. Författning 4 kap. 14 andra stycket skollagen, Lgy 111 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter / Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter 1 kap. 11 första stycket, 4 kap. 5 skollagen / Lpf Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer och 2 Mål och riktlinjer Lgy 111 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter / Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter 1 kap. 11, 16 kap. 6 och 21 skollagen /1 kap. 11 skollagen, 1 kap. 4 och års gyirmasieförordrung Lgy Kunskaper / Lpf Kunskaper Lpf Riktlinjer, läraren skall Grundläggande värden och inflytande Bedömning Karlshamns kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömnmgsområdet Grundläggande värden och inflytande. Se till att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

6 6(11) Motivering I skoliörfatmingarna föreskrivs att eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hållas informerade i frågor som rör dem. I lärarintervjuema beskrev flera lärare hur de arbetar med elevinflytande, att det är en process som eleverna behöver inskolas i, delvis beroende på vilken vana de har av det från de tidigare skolåren. Det framkom också i dessa intervjuer att det finns lärare på skolan som endast låter eleverna bestämma över redovisningsformer. Elevintervjuerna bekräftade denna bild, att det varierar mycket mellan olika lärare i vilket inflytande eleverna får utöva på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Mot denna bakgrund ska eleverna beredas möjhghet att utöva ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hållas informerade i frågor som rör dem. Författning 4 kap. 9 skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande / Lpf Elevemas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Bedömning Karlshamns kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att det för varje skolerihet/verksarnhet finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Av skollagen framgår att de för varje år ska upprättas en plan mot kränkande behandling med översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser att påbörja eller verkställa under det kommande året och hur de ska följas upp. En sainmanställning för hur de planerade insatserna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dokumentationen visar att Väggaskolan har gemensam likabehandlingsplan, samt plan mot kränkande behandling, för skolenheterna 1-5, inklusive gymnasiesärskolan. Denna plan innehåller mte någon översikt, relaterat till de omständigheter som råder inom skolenhet 4, eller beskrivning av de åtgärder relaterade till situationen på skolenhet 4, som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av bam och elever. Den innehåller inte heller någon redogörelse för åtgärder man avser påbörja eller genomföra under det kommande året på Skolenhet 4 eller hur planerade åtgärderna har genomförts och hur de ska tas in i efterföljande års plan.

7 7(11) Mot denna bakgrund måste skolan upprätta en plan som motsvarar skollagens krav. Författning 6 kap. 6 skollagen, Lgy Normer och värden / Lpf Normer och värden Särskilt stöd Bedömning Karlshamns kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering I skolförfattningarna står att rektorn ska se till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen ska ange vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Utförda intervjuerna och den dokumentation som Skolinspektionen tillhandahåhits visar att rektorn ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram men att dessa åtgärdsprogram visar på brister vad gäller beskrivningen av elevens behov samt hur elevens behov ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp. Mot denna bakgrund måste skolan se till att åtgärdsprogrammen anger vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses, och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Författning 3 kap. 8-9 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Karlshamns kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömiiingsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Motivering I skolförfattningarna står att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbilchiingen. Vidare står det att rektorn ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är

8 8(11) dokumenterat och att det finns mtiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Vid Skolenhet 4 vid Väggaskolan inrapporterar varje år respektive program en rapport över sin respektive verksamhet till rektorn. Dessa rapporter innehåller en beskrivning av verksamheten och vissa problemområden men saknar angivelser av hur man planerar, följer upp eller arbetar med att utveckla utbildningen. Resultatrapporteringen för gymnasiesärskolan är mycket bristfällig. Rektorn bekräftar i intervju med Skolinspektionen att dessa rapporter tenderar att bh verksamhetsberättelser istället, och att det inte sker någon sammanställning av dessa rapporter till en övergripande helhet för skolenheten. Det saknas således en utvärdering och analys av skolenhetens resultat, vilket kraftigt försvårar möjligheten att identifiera eventuella utvecklingsbehov som därmed kan hgga till grund för åtgärder som kan verka för att förbättra enhetens resultat så att fler elever når målen. Det finns inte heller någon dokumentation som visar på hur uppföljning och utveckling av utbildningen ska ske, eller någon analys kring förbättringsområden. Inte heller framkommer det i några dokument eller i intervjuer att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen vilket är en förutsättning för att synliggöra de förutsättningar och behov som finns och därmed vidta nödvändiga åtgärder. Mot denna bakgrund ska rektorn se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Skolan måste också se till att kvalitetsarbetet är dokumenterat, och att konstaterade utvecklingsbehov redovisas till huvudmannen. Författning 4 kap. 4, 5 skollagen, Lgy Rektorns ansvar / Lpf Rektors ansvar 4 kap. 6, 7 skollagen

9 9 (11) I ärendets slutliga handläggrung har deltagit utredare Annika Mullaart Ed och utredare Josefine Esbjörnsson. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Annette J<ohnsson Föredragande/Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger f ömtsättriingar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbndningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedörrrningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

11 Skolinspektionen Bilaga (11) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skohnspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordriing som anges i beslutet. Ytterhgare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (