Risk- och Sårbarhetsanalys Varbergs kommun. Hösten 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och Sårbarhetsanalys Varbergs kommun. Hösten 2011"

Transkript

1 Risk- och Sårbarhetsanalys Varbergs kommun Hösten 2011

2 Rapportförfattare och revideringar Version: Datum: Upprättad av: Granskad/godkänd av: Version Matilda Gustafsson Säkerhetsutvecklare Jan Sjöstedt Räddningschef Foto framsida: Björn Otterdahl Övriga foton: Björn Otterdahl Matilda Gustafsson Marknad Varberg (hemsida) Therese Andersson Polisen (flygbild) Annika Örnborg, Siemens 2

3 Sammanfattning Att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser är en kontinuerlig process. Följande dokument utgör en nulägesbild av kommunens risk- och sårbarhetsanalysarbete med avsikt att åskådliggöra hur långt arbetet med risk- och sårbarhetsanalys kommit det är alltså inget slutgiltigt resultat. Syftet med kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser är att: Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom kommunen Bidra till att ge en samlad riskbild för hela kommunen Öka kommunens hanteringsförmåga genom att förtydliga beroendeförhållanden och behov av samverkan Målsättningen är att detta dokument ska vara ett användbart beslutsunderlag för beslutsfattare inom området trygghet, säkerhet och beredskap, däribland kommunfullmäktige, kommunstyrelse, förvaltningar och bolag samt samverkande samhällsaktörer och myndigheter. Dokumentet ska: Utgöra beslutsunderlag för riskreducerande och förberedande åtgärder - från vardagsolyckor till kriser Utgöra underlag för information till medborgare och anställda Utgöra beslutsunderlag och stöd för riskhänsyn i den fysiska planeringen Ge vägledning för att prioritera förebyggande och förberedande åtgärder som minskar risker och sårbarheter i den egna verksamheten Tydliggöra samverkansbehov Visa på kommunens förmåga att hantera olika typer av händelser och behov av åtgärder för att förbättra förmågan Uppfylla lagkrav på risk- och sårbarhetsanalys enlig Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I avsaknad på nationella (eller regionala) riktlinjer tills våren 2011 har Varberg, sedan 2006, arbetat utifrån ett underifrånperspektiv med stort fokus på verksamhetsbaserade analyser (förvaltningar och bolag). Målsättningen har sedan varit att resultatet från dessa analyser ska kunna aggregeras till en kommunövergripande analys. Arbetet har framförallt fokuserats på kommunal verksamhet och händelser som kan påverka kommunens arbete. Varberg, som är den tredje till ytan största kommunen i Halland och med en befolkning på drygt 58,000 personer, tillhör kategorin Större städer. Kommunen är en utpräglad semesterort och befolkningen näst intill fördubblas sommartid. I denna rapport ges en sammanfattning av de risker, sårbarheter och beroendeförhållanden som kommunen identifierat under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Ansatsen har varit ett brett perspektiv och att analysera händelser som spänner över hela hotskalan dvs. alltifrån vardagsolyckan till den extraordinära händelsen. Kommunens förmåga att förutse, hantera, motstå och till viss del återhämta sig utifrån olika möjliga scenarier har uppskattats och vägs samman. Utifrån detta har ett antal åtgärdsförslag lyfts fram. Åtgärdsförslagen är av varierande karaktär och respektive beslutande organ har att förhålla sig till dessa. Ett framgångsrikt arbete inom området trygghet, säkerhet och beredskap kräver ett engagemang på bredden. Därtill finns behov av djupdykning inom ett antal områden. Baserat på vad som framkommit i analysen och de behov av åtgärder 3

4 som lyfts fram har följande förslag på fokusområden för kommunens fortsatta arbete inom trygghet, säkerhet och beredskap utkristalliserats: Förslag på fokusområden Baserat på denna risk- och sårbarhetsanalys föreslås följande fokusområden för perioden : 1. Ökat arbete mot hot och våld 2. Samordnad statistisk mellan olika aktörer för identifiering och åtgärder mot hotspots 3. Samverkansarbete inom suicidprevention 4. Fortsatt arbete inom bostadsbrandsäkerhet 5. Fortsatta riktade insatser mot sårbara grupper 6. Krisberedskap planer, riktlinjer och ledningsstöd 7. Ökad säkerhet i det offentliga rummet, inklusive allmän byggnad 8. Intern och extern kriskommunikation 9. Frivilligorganisationer och allmänhet inom krisberedskapen 10. GIS inom risk- och krishantering 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Varför en risk- och sårbarhetsanalys?... 6 Syfte och mål... 6 Målgrupp, rapportstruktur och sekretess... 7 Vem är rapporten till för?... 7 Disposition... 7 Sekretess... 7 Arbetsprocess och metoder... 8 Arbetets gång... 8 Metoder... 8 Vi som arbetat med analyserna... 9 Avgränsningar och begränsningar... 9 Kvalitetssäkring... 9 Centrala begrepp och förkortningar Definitioner Förkortningar Varbergs kommun en översiktlig beskrivning Varberg i Halland Demografiska uppgifter Prognoser Samhällsviktigt och skyddsvärt i Varberg Vad är samhällsviktigt och skyddsvärt? Inventering av riskkällor och riskområden Hot och riskkällor Särskilda riskmiljöer Riskanalys Identifiering av oönskade händelser/ nödlägen Nödlägen som kan leda till räddningstjänstinsats Nödlägen som kan leda till extraordinära händelser Sannolikhet och konsekvenser Risknivå vad är acceptabelt? Sammanfattning resultat Resurser Scenarioanalys Urval och bedömningsgrunder Värdering av risker, förmåga, sårbarhet och beroendeförhållanden Värdering av förmåga och sårbarhet Värdering av kritiska beroendeförhållanden Förebyggande och förberedande åtgärder Genomförda åtgärder Pågående/planerade åtgärder Behov av ytterligare åtgärder Reflektioner och diskussion Slutsatser Referenslista Bilaga A: Identifierade oönskade händelser

6 Varför en risk- och sårbarhetsanalys? Regeringen anger i en skrivelse/1/ att målen med samhällets krisberedskap är att: Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män Hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö Vidare ställer svensk lagstiftning/2,3/ krav på att kommuner ska förebygga bränder och skador till följd av bränder, verka för att åstadkomma skydd mot övriga olyckor, minska sårbarheten i egen verksamhet samt ha en god förmåga att hantera krissituationer. Kommunen har därtill ett geografiskt områdesansvar som innebär en skyldighet att verka för att olika aktörer inom kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, att deras respektive åtgärder vid en eventuell händelse samordnas och att den information som går ut till allmänheten är samordnad. Figur 1 - Foto: Björn Otterdahl För att kunna leva upp till dessa åtaganden krävs att det finns en analys över vilka händelser som kan drabba kommunen, hur dessa händelser påverkar den egna verksamheten, kommunens invånare och samhället i stort. En sådan risk- och sårbarhetsanalys utgör grunden för både det förebyggande och det förberedande arbetet inom området trygghet, säkerhet och beredskap. Lagstiftning ställer särskilda krav på att analyser av extraordinära händelser ska redovisas. Vi har dock valt att här inkludera händelser från hela hotskalan, vilket också är en rekommendation av myndigheterna/4/. Syfte och mål Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser syftar till att: Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom kommunen Bidra till att ge en samlad riskbild för hela kommunen Öka kommunens hanteringsförmåga genom att förtydliga beroendeförhållanden och behov av samverkan Målet är att detta dokument ska utgöra ett användbart beslutsunderlag för beslutsfattare inom området trygghet, säkerhet och beredskap. Dokumentet ska: Utgöra beslutsunderlag för riskreducerande och förberedande åtgärder - från vardagsolyckor till kriser Utgöra underlag för information till medborgare och anställda Utgöra beslutsunderlag och stöd för riskhänsyn i den fysiska planeringen Ge vägledning för att prioritera förebyggande och förberedande åtgärder som minskar risker och sårbarheter i den egna verksamheten Tydliggöra samverkansbehov Visa på kommunens förmåga att hantera olika typer av händelser och behov av åtgärder för att förbättra förmågan Uppfylla lagkrav på risk- och sårbarhetsanalys enlig Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 6

7 Målgrupp, rapportstruktur och sekretess Här diskuteras kort vilka som är målgrupperna för denna rapport, dokumentets disposition samt hur sekretess hanterats. Vem är rapporten till för? Målsättningen är att detta dokument ska användas på bred front i kommunen och därför finns ett flertal målgrupper, inte minst: Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Förvaltningar och bolag Samverkande samhällsaktörer inklusive tillsynsmyndigheter Allmänhet (målsättning är dock att ta fram en mer populärvetenskaplig skrift) Disposition Enligt ovan är ett av huvudmålen med detta dokument att det ska utgöra ett funktionellt beslutsunderlag för flera aktörer inom områdena trygghet, säkerhet och beredskap. Ambitionen har därför varit att disposition av rapporten ska vara anpassad för ändamålet och läsaren mer än att till punkt och pricka följa rekommendationer från myndigheter. Dokument är uppdelat i ett flertal kapitel med följande innehåll: I föregående avsnitt beskrevs syfte och mål med rapporten och ansatsen till ett holistiskt angreppssätt. I detta avsnitt beskrivs, förutom rapportens disposition, vem rapporten skrivits för och hur sekretess behandlats. I nästa stycke diskuteras arbetsprocessen och de metoder som använts, vilka som på olika sätt bidragit till innehållet i rapporten, analysens avgränsningar och begränsningar samt framtida tankar kring kvalitetssäkring. Fortsättningsvis beskrivs viktiga begrepp och definitioner och därefter ges en översiktlig beskrivning av kommunen, inklusive demografiska uppgifter och prognoser. Därefter listas de verksamheter och funktioner som anses skyddsvärda och samhällsviktiga i kommunen, följt av ett avsnitt där riskkällor och riskområden inventeras. I efterföljande stycken presenteras en sammanställning av hur de identifierade risker analyserats, följt av ett kapitel som översiktligt redogör för kommunens resurser. I ett stycke redogörs kort för den scenarioanalys som påbörjats. I nästa stycke beskrivs värdering av risker, förmåga sårbarhet och motståndskraft hos kommunens verksamhet och övrig samhällsviktig verksamhet. Rapporten avslutas med en sammanställning av genomförda, pågående och identifierade behov av förebyggande och förberedande åtgärder, följt av reflektion och diskussion samt slutsatser. Sekretess Med hänsyn till att målet är att detta dokument ska kunna användas på bred front i kommunen och av samverkande aktörer är det inte ett alternativ att belägga rapporten med sekretess. I vissa fall innebär det att detaljer om t.ex. system eller anläggningar exkluderats. De uppgifter som ingår i denna rapport är därmed inte av sådan karaktär att de omfattas av 18 kap. 13 offentlighets- och sekretesslag 1 /5/ Figur 2 - Foto: Marknad Varberg 1 18 kap. 13 lyder: "Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. 7

8 Arbetsprocess och metoder Risk- och sårbarhetsanalyser är ett kontinuerligt arbete en process. Denna rapport utgör en sammanställning och nulägesbild av kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalysarbete fram till och med september Arbetets gång I avsaknad på nationella (eller regionala) riktlinjer tills våren 2011 har Varberg, sedan 2006, arbetat utifrån ett underifrånperspektiv med stort fokus på verksamhetsbaserade analyser (förvaltningar och bolag). Målsättningen har sedan varit att resultatet från dessa analyser ska kunna aggregeras till en kommunövergripande analys. Arbetet påbörjades tidigt med att förankra syfte och mål politiskt och hos förvaltnings- och kommunala bolagsledningar. Arbetet kräver ett brett deltagande, att resurser avsätts och att slutprodukten, d.v.s. det beslutsunderlag som produceras, kommer till användning. Processförfarandet ser likadant ut för förvaltning/bolag som för den kommunövergripande analysen. Illustrationen nedan har för avsikt att försöka tydliggöra processen. Arbetsmaterial i Excel Fliksystem Utvärdering/uppföljning RSA-rapport Program Verksamhetsplan Arbetsmaterial sammanställs i en excellbaserad mall uppbyggd av ett fliksystem. En del flikar är generella, medan andra är anpassade för den specifika verksamheten. Exempel på innehåll i dessa flikar är: Riskkällor, Skyddsvärd verksamhet (inklusive samhällsviktig), Händelser och Förmåga. Förvaltningar och bolag har kommit olika långt i arbetet. En sammanställning, eller rapport, som beskriver nulägesbilden och lyfter fram de händelser som identifierats, de risker, sårbarheter och beroenden som analyserats, samt presenterar behov av förebyggande och förberedande åtgärder ska årligen sammanställas och delges respektive ledning samt kommunens säkerhetsutvecklare. Dessa rapporter innehåller input till den kommunövergripande analysen. Efter beslut, hos respektive beslutande organ, behöver de valda åtgärderna preciseras i vem som ansvarar för genomförandet, vilka mål som ska nås, hur och när arbetet följs upp, etc. Detta bör göras i en verksamhetsplan (eller motsvarande). En viktig del är sedan utvärdering och uppföljning, vilket ska leda till såväl fortsatt utveckling av modell och metoder som till justerade bedömningar av händelser, sannolikheter, konsekvenser, beroendeförhållande, förmåga, etc. Metoder Kommunens risk- och sårbarhetsanalys är att betrakta som en grovanalys. Arbetet med att i hög detaljeringsgrad beskriva förutsättningar, risker, sårbarheter och beroenden i ett system så komplext som en kommun skulle bli mycket omfattande och inte nödvändigtvis mer användbart som beslutsstöd. All information som framkommit genom analysarbetet sammanfattas i en excellbaserad matris (enligt ovan). Inhämtning av information till den kommunövergripande analysen har, förutom input från verksamhetsspecifika analyser, skett på flera sätt, t.ex. genom riktade aktiviteter eller erfarenhetsåterföring från olika typer av projekt. Riktade insatser Under våren 2011 genomfördes tre temadagar där berörda aktörer träffades och diskuterade följande händelsetyper: Infrastruktursvikt/avbrott i viktiga samhällsfunktioner Social oro/obalans, psykisk/social ohälsa, hot & våld Smitta/sjukdomsspridning Diskussionerna ledde till större förståelse mellan de deltagande aktörerna hur system hänger ihop och hur beroenden ser ut, men också till insikt om att liknande träffar behövs framöver. Framförallt behövs träffar där en händelse i taget diskuteras, detta för en djupare analys. 8

9 Övriga källor Under arbetets gång har flera händelser och projekt pågått parallellt med analysarbetet. Nedan ges exempel på arbeten som bidragit till input till risk- och sårbarhetsanalyserna. I samband med A(H1N1) influensan 2009 genomfördes en omfattande pandemiplanering i kommunens verksamheter. Med en möjlig sjukfrånvaro på upp till 50% gjordes en prioritering av samtlig verksamhet i en tregradig skala för att säkerställa att personella resurser fördelades på rätt sätt. Det upprättades även en beredskap på hur personal vid behov ska kunna flyttas mellan olika verksamheter. Under 2011 har kommunen arbetat intensivt med projektet StyrEL 2. En av huvudkomponenterna i arbetet har varit att identifiera samhällsviktiga verksamheter och funktioner på objektsnivå. Erfarenhet och inspiration har även hämtats från andrakommuner, framförallt inom Halland, och från studier, rapporter och rekommendationer. Bedömningskriterier I analysen ingår flera olika moment. En grov riskanalys presenteras där sannolikhet och konsekvens har bedömts för de olika händelser som identifierats. Uppskattningar och bedömningar av sannolikheter har baserats på statistik från bl.a. IDA 3, statistik från sektorsmyndigheter samt statistik lokalt från bl.a. räddningstjänstinsatser och polisiära insatser, samt utifrån erfarenheter hos de som deltagit vid arbetet. Konsekvenser har framförallt bedömts utifrån erfarenheter och från rapporter från tidigare händelser. Målsättningen är att framöver i större utsträckning jämföra risker och sårbarheter i Varberg med likvärdiga kommuner/6/. Vi som arbetat med analyserna Varje kommunal förvaltning och bolag har utsett ett (eller flera) säkerhetsombud som samordnar den egna verksamhetens risk- och sårbarhetsanalys. Hur arbetet i den egna verksamheten ser ut kan variera, men det mest framgångsrika tycks vara då arbetet skett i en säkerhetsgrupp med representanter från all verksamhet. Kommunens säkerhetsutvecklare ansvarar för sammanställningen av den kommunövergripande analysen och samlar förvaltningarnas/bolagens 2 StyrEL står för styrning av el till prioriterad verksamhet vid akut effektbrist 3 Webbaserat informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ombud till regelbundna träffar för utbyte av erfarenheter och stöd i olika frågeställningar. Vid temadagarna deltog sammanlagt representanter från Varberg Energi, VIVAB, Serviceförvaltningen, Hamn- och gatuförvaltningen, Miljö- och Hälsosskyddsförvaltningen, Socialförvaltningen, Polismyndigheten, Kommunhälsan, Barn- och utbildningsförvaltningen, Räddningstjänsten, Ambulanssjukvården samt regionens Smittskyddsläkare. Under arbetets gång har information också inhämtats från olika håll, bl.a. genom telefonsamtal och mejlkonversationer. Avgränsningar och begränsningar Det är värt att ytterligare en gång poängtera att denna rapport är just en ögonblicksbild med avsikt att åskådliggöra hur långt arbetet med risk- och sårbarhetsanalys kommit det är inget slutgiltigt resultat. Analysarbetet en kontinuerligt pågående process och det finns ständigt utrymme för förbättringar. Fler händelser kan identifieras, bättre statistik och underlag kan tas fram för att bedöma sannolikheter och konsekvenser, fler aktörer och åsikter kan inkluderas i diskussioner kring hanteringsförmåga och resurser, osv. Stort fokus har under de senaste åren varit på att implementera processen för risk- och sårbarhetsanalys i förvaltningar och bolag, detta något på bekostnad av den kommunövergripande analysen. Därtill har alla verksamheter ännu inte genomfört någon sammanställning av deras förmågebedömning i relation till olika typhändelser, varför en samlad bild av kommunens hanteringsförmåga är svår att ge. Arbetet har framförallt fokuserats på kommunal verksamhet och händelser som kan påverka kommunens arbete. Framöver finns behov av att utöka analysen till att i större utsträckning inkludera även andra aktörer och annan verksamhet. Då denna rapport endast sammanfattar resultaten av en grovanalys är det högst troligt att djupare analyser behövs inom de fokusområden som väljs för perioden Kvalitetssäkring Målsättningen är att framtida rapporter ska cirkuleras på informella remissrundor inom kommunen och till samverkande aktörer för input, korrigeringar och kompletteringar. Mer avstämningar och samarbete med länets övriga kommuner, Region Halland och Länsstyrelsen efterfrågas under arbetets gång. 9

10 Centrala begrepp och förkortningar I detta stycke redogörs kort för de viktigaste begreppen och förekommande förkortningar för att kunna ta till sig informationen i denna rapport. Det finns ofta flera, snarlika definitioner, varför de versioner som ansetts både relevanta och relativt enkla har valts ut. Definitionerna är hämtade från vägledningar/4/, strategier/7/, forskningsrapporter/8/samt eget tänk och tycke. Definitioner Följande begrepp används i rapporten: Risk och riskanalys Risk kan förklaras som sammanvägningen av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till. För att en risk ska föreligga krävs att något som är skyddsvärt exponeras för något form av hot. En riskanalys innebär en systematisk identifiering av olycksrisker samt bedömning av risknivåer. Följande tre frågor användas som utgångspunkt: Vad är det som kan hända? Hur sannolikt är det? Vad blir konsekvenserna? Sårbarhet och sårbarhetsanalys Sårbarhet kan beskrivas som oförmåga hos ett objekt, system, individ, befolkningsgrupp m.m. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer. En gemensam nämnare för sårbarhetsanalyser är att de till skillnad från riskanalysen, som ofta har sin utgångspunkt i en riskkälla, betonar det skyddsvärda systemet. Liknande frågor enligt nedan kan användas i en sårbarhetsanalys: Vad är det som är skyddsvärt? Vad kan hota detta? Hur ser motståndsförmågan ut? Hur ser hanteringsförmågan ut? Samhällsviktig verksamhet/viktig samhällsfunktion En samhällsviktig verksamhet är en så viktig samhällsfunktion att ett bortfall, eller en svår störning i funktionen, skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. En samhällsfunktion som har till uppgift att hantera en pågående allvarlig händelse eller kris så att skadeverkningarna blir så små som möjligt är också en samhällsviktig verksamhet. Skyddsvärt Verksamheter/funktioner som inte faller under definitionen ovan, men som ändå är viktig för kommunen ur t.ex. ett ekonomiskt, socialt eller kulturellt perspektiv benämns som skyddsvärda. Vardagsolyckor Ett samlingsnamn för olyckor om inträffar relativt frekvent och där den enskilda olyckan innebär begränsade konsekvenser för samhället. Dessa olyckor kräver i flesta fall inte någon insats från räddningstjänsten. Särskild händelse Begreppet särskild händelse används av landets polismyndigheter. Landsting och Regioner använder istället allvarlig händelse. I detta sammanhang kan särskilda händelser användas för att beskriva händelser mellan stora olyckor och extraordinära händelser. Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting. Oönskade händelser/nödläge Begreppet oönskade händelser kan användas för att beskriva händelser som spänner över hela hotskalan från en vardagsolycka till en kris. Alternativt kan ordet nödläge användas. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. 10

11 Förmåga Förmåga i detta sammanhang avser krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarvliga störningar. Det kan på så sätt ses som motsatsförhållande till sårbarhet. Krishanteringsförmåga inkluderar förmåga att leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det inkluderar även en förmåga att genomföra åtgärder för att avhjälpa, skydda eller lindra effekterna av det inträffade. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att verksamheten fortsatt kan bedrivas i sådan omfattning att samhället fortfarande fungerar, samtidigt som grundläggande service, trygghet och omvårdnad säkerställs. Sårbarhet Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. På så vis ses sårbarhet som motsats till kapacitet och förmåga. Förkortningar Följande förkortningar förekommer i rapporten: LSO: LXO: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2006:544) om landstings och kommuners och landstings och åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap POSOM: Kommunens stödfunktion för psykiskt och socialt omhändertagande RSA: Seveso: VIVAB: WIS: Risk- och sårbarhetsanalys Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Vatten & Miljö i Väst AB Webbaserat informationssystem 11

12 Varbergs kommun en översiktlig beskrivning De risker, sårbarheter och beroendeförhållanden som identifieras, analyseras och värderas ska sättas i perspektiv till lokala förutsättningar. Studier visar därtill att det inte är ett tvärsnitt av befolkningen som drabbas av olyckor, utan att ett antal faktorer gör vissa mer olycksdrabbade /9/. Vid en inträffad händelse kan också hjälpbehovet variera beroende på ingångsvärdena hos de drabbade. Av dessa anledningar är det viktigt att kartlägga hur det ser ut i Varbergs kommun. Nedan ges därför en översikt av vad som är karakteristiskt och för Varberg samt demografiska uppgifter. Varberg i Halland Varberg är den tredje till ytan största kommunen i Halland (874 km 2 ) och utgörs till 30 % av åkermark och 40 % av skog. Tätorterna, som upptar 3 % kommunens yta, består av centralorten Varberg samt Träslövsläge, Tvååker, Veddige, Bua, Himle, Kungsäter, Rolfstorp, Skällinge, Tofta, Trönninge och Tångaberg, Väröbacka, Löftaskog och Åsby 4. Varbergs kommun gränsar till Kungsbacka i norr, till Mark i nordöst och till Falkenberg i syd/sydöst. Kattegatt utgör gräns i väst. Förutom hamnen i centrala Varberg finns även mindre hamnar i Bua, Träslövsläge och Galtabäck. Demografiska uppgifter Nedan presenteras uppgifter om folkmängd och geografisk fördelning i kommunen, ålder och etnicitet, bostäder samt utbildning och arbetstillfällen. Folkmängd och fördelning I Varberg bor det drygt 58,000 personer och kommunen tillhör därmed kategorin Större städer /5/ där ca 28,200 bor i Varbergs centralort, 14,000 i tätorterna och 15,900 på landsbygden 5. Sommartid ökar befolkningen med ca där fritidshus upptar ca , campingplatser ca , hotell, vandrarhem, B&B och liknande ca 1500 och ca besöker släkt och vänner. Befolkningsökningen är störst i Varbergs centralort och längs kuststräckan. Figur 3 - upp till personer besöker Varbergs stränder en solig sommardag Ålder och etnicitet Vid en jämförelse mellan åldersfördelningen i Varberg, Halland och genomsnittet för riket ser det ut enligt följande: Ålder Riket Varberg Halland ,1% ,2% ,1% ,7% ,8% ,4% ,0% ,0% ,3% ,1% ,6% ,8% ,6% ,3% ,9% ,2% ,3% ,0% 80-w ,3% ,9% ,6% Summa % % % Medelålder är något högre än genomsnittet för länet och riket (medelålder i Varberg är 42,2 år, i Halland 41,0 år och 41,6 år i Riket). Utländska medborgare bosatta i Varberg kommer främst från Danmark, Bulgarien, Polen, Norge, Thailand, Storbritannien & Nordirland, Tyskland, Irak och Finland/10/. Invandring sker i första hand av s.k. kärleksinvandrare från Thailand och Kosovo, d.v.s. personer som har en svensk partner. SFI har enligt uppgift fördubblat sin verksamhet under de senaste fem åren och undervisar nu 250 personer årligen 7. De utländska språk som talas av flest Varbergsbor är (förutom svenska) engelska, thailändska och albanska 8. 4 Ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200m mellan husen 5 Uppgifter från SCB, , 6 Uppgifter från Marknad Varberg, Uppgift från Ewa Riis, SFI rektor, Campus 8 Enligt uppgift från Ewa Riis, SFI rektor, Campus 12

13 Bostäder Det finns ungefär 26,370 bostäder i Varberg där flerbostadshus utgör 46 % och villor 54 %. En stor del av kustområdet består av småhus i form av fritidsbebyggelse. Enligt SCB är 7,2% av personer mellan år i Halland arbetslösa (inga uppgifter på kommunnivå) jämfört med genomsnittet för riket på 8,4%. Detta är en stigande trend sedan 2007 då andelen var 5,0% för Halland respektive 6,1% för riket. Prognoser Varberg befolkningsmängd har ökat konstant sedan 60-talet och enligt prognoser 12 kommer antalet Varbergare öka med ytterligare omkring 7000 personer till år Figur 4 - Foto: Björn Otterdahl Ungefär ett 60-tal personer i Varberg är bostadslösa 9. Utbildning och arbetstillfällen Andel av befolkningen i åldern som högst har förgymnasial utbildning på 9 år var ,6 % i Varberg jämfört med 14,8% i riket. Trenden är sjunkande från 2006 (då var andelen 15,1% i Varberg). Andelen med en eftergymnasial utbildning var i Varberg 19,6 % 2009 jämfört med 23,2% i riket. Här är dock trenden både för Varberg och riket i övrigt stigande. 10 Arbetstillfällen är fördelade enligt följande 11 : Handel och kommunikation (19%), Vård och omsorg (17%), Tillverkning och utvinning (13%), Finansiell verksamhet och företagstjänster (10%) och Utbildning (10%), Jordbruk med djurhållning (3%), Energi och miljö (7%), Byggverksamhet (10%) samt övrig verksamhet (7%). Medelinkomsten är i stort sett lika för Varberg som för genomsnittet i riket. Omkring 6150 pendlar ut från Varberg och 4430 pendlar in w Framförallt är det andelen yngre pensionärer (65-79 år) som kommer att öka. Även andelen äldre pensionärer (80 år och uppåt) förväntas öka. 9 Enligt uppgift från Hallandsekot 2003 och 2010 efter sammanställning av socialförvaltningen 10 Källa SCB via 11 Marknad Varberg, Från SCB 13

14 Samhällsviktigt och skyddsvärt i Varberg I takt med att det blir allt svårare att förutse de risker vi utsätts för och potentiella händelseförlopp måste ett kompletterande angreppssätt användas där man istället för att fokusera på riskerna tittar på vad det är vi vill skydda. Sårbarhetsanalys, som tar just detta grepp, är därför ett komplement till en mer traditionell riskanalys. En viktig del i sårbarhetsanalyser är att identifiera vilka verksamheter och funktioner som är samhällsviktiga. Även om vissa verksamheter och funktioner inte är samhällsviktiga i lagens mening kan de vara betydelsefulla för kommunen. De kan vara viktiga av olika anledningar, t.ex. utifrån ett socialt, kulturellt eller ekonomiskt perspektiv. Även objekt och verksamheter som anses skyddsvärda har därför inkluderats i analysen. För förklaring av begreppen samhällsviktig respektive skyddsvärd verksamhet/funktion, se stycket Centrala begrepp och definitioner sid 10. Vad är samhällsviktigt och skyddsvärt? Olika instanser ger olika exempel på vad som är samhällsviktigt. MSB/11/ pekar på att följande prioriteringsgrunder kan användas vid identifieringen: Befolkningens liv och hälsa på kort- respektive lång sikt Samhällets funktionalitet på kort- respektive lång sikt Stora ekonomiska värden Stora miljövärden Stora sociala och kulturella värden Viss verksamhet eller funktioner måste alltid fungera, medan annan verksamhet är mer säsongseller situationsberoende. Det går därför inte att göra en fast prioriteringsordning. Vård och omsorg är t.ex. alltid viktigt, medan fjärrvärme inte är lika viktig sommar- som vintertid. Nedan listas, utan inbördes ordning, de verksamheter/funktioner som identifierats som samhällsviktigt respektive skyddsvärt i Varbergs kommun. Verksamheter/funktioner som identifierats som samhällsviktig Energiförsörjning Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Vård och omsorg Skydd och säkerhet Socialtjänst Finansiella tjänster Skola och barnomsorg Kommunal ledning och stöd Livsmedel och kosthållning Infrastruktur och transporter Verksamheter/funktioner som är att betrakta som särskilt skyddsvärd Näringsliv och privata aktörer Kommunala och publika lokaler Byggnadsminnen och kulturella värden Sociala värden Natur och miljö Figur 5 - Strandpromenaden i Varberg Varför dessa verksamheter anses viktiga, och vilka komponenter som främst avses, diskuteras kort nedan. Av sekretesskäl beskrivs inga detaljer om anläggningar eller system. Energiförsörjning Med energiförsörjning avses produktion och distribution av el, fjärrvärme, fossila bränslen och drivmedel. Tillgång till el är en av grundförutsättningarna för att dagens samhälle ska fungerar. Det starka beroendeförhållandet mellan el och andra samhällsviktiga funktioner, så som IT, VA-system, fjärrvärme, etc., gör det till en hög prioritet att säkerställa tillgången till el. Lokala elproducenter inkluderar Ringhals, Lahall, Södra Cell samt vindkraftverk. Södra Cell står även för en stor del av kommunens fjärrvärme- 14

15 produktion. Övriga komponenter som måste fungera är elnät (luftburet stam- och regionnät samt lokalnät i mark), transformatorstationer samt fjärrvärmenät. Naturgas, vilken används för uppvärmning av villor och till viss tillverkningsindustri, går via en högtrycksledning genom kommunen. Tillgång till drivmedel är viktigt för att säkerställa transporter, både till vardags och vid en kris, för att trygga utryckningsverksamhet, samt till reservkraftverk i händelse av att ordinarie system inte fungerar. Information och kommunikation Med information och kommunikation menas teletjänster, internet, post, radio- och TV-utsändningar funktioner som är centrala både i vardagen och under en kris. Samtliga förvaltningar och bolag är beroende av telefoni och IT-system för sin dagliga verksamhet och, i många fall, för att kunna upprätthålla prioriterad verksamhet. Flertalet av kommunens verksamhet har en skyldighet att kunna nås av allmänheten och att kunna informera och bistå med rådgivning. Den verksamhet som hanterar olika typer av olyckor och kriser är också beroende av kommunikation. Som exempel kan nämnas larmhantering för trygghetslarmet, utalarmering av räddningstjänst, polis och ambulans samt kommunikation på skadeplats med hjälp av Rakel. För utomhusalarmering kan VMAanläggningar (tyfoner) användas. Förutom själva IT-systemen krävs att infrastrukturen fungerar, inklusive master, kablage, noder, serverar, basstationer, etc. Utöver internet utgör lokalradio fortfarande en primär källa för informationsspridning till allmänheten. TV är en annan informationskanal. I samhället ökar användande av sociala medier, något kommunen måste förhålla sig till. Det senare har en fördel i att det ger möjlighet till tvåvägskommunikation. Kommunalteknisk försörjning Med kommunalteknisk försörjning menas vatten och avlopp, renhållning och sophantering, väg- och gatuhållning, samt infrastruktur. Vatten och avlopp Tillgång till rent dricksvatten är livsnödvändigt och även en grundförutsättning för många verksamheter, inte minst inom vård och omsorg. Rent dricksvatten förutsätter att alla steg i produktionsoch distributionskedjan fungerar, vilket inkluderar: Vattentäkter Grundvatten Överföringsledningar Vattenverk (Huvudvattenverk samt ett antal mindre verk i Valinge, Skällinge, Kungsäter och Sibbarp) Pumpstationer Vattenreservoar (Vattentorn samt Varbergs sjukhus) Ledningsnät och anslutningspunkter Att avfallshantering och rening fungerar är också väsentligt. Utan fungerande toaletter kan t.ex. inte boenden, skolor och förskolor hållas öppna. Rörledningar, avloppsreningsverk, pumpstationer måste därför fungera. Fungerande rening är också viktigt för att inte miljöfarligt avfall ska ledas ut orenat i naturen. Renhållning och sophantering Ett stopp i renhållningsarbetet och sophantering orsakar relativt snabbt olägenheter och kan, om inte åtgärder sätts in, leda till sanitära problem. Då bakterier gynnas av värme är en fungerande hantering av sopor och avfall, inklusive hämtning av sopor och hantering vid omlastningsstationer, särskilt viktigt sommartid. Väg- och gatuhållning Framkomlighet på våra vägar är en förutsättning för att människor ska kunna ta sig till sina jobb och för att varor ska färdas från producent till konsument. Det är också en förutsättning för att uttryckningsverksamheten i kommunen. Detta förutsätter bl.a. att halkbekämpning och snöröjning vintertid samt trädröjning efter stormfällda träd är funktioner som kan aktiveras vid behov. Vård, omsorg och socialtjänst Inom vård och omsorg ingår t.ex. sjukvård (akutsjukvård och mottagningar), närsjukvård, akuttandvård och hemtjänst. Kommunen ansvarar för basal personlig omvårdnad i hemmet samt vid de olika kommunala boendena. I takt med en allt högre grad av privatisering finns idag många privata aktörer inom vårdsektorn. I Varberg finns t.ex. för tillfället 13 privata företag som utför hemtjänst 13. Den sociala omsorgen måste vara både rättsäker och med människan i fokus. Omsorg och försörjningsstöd ska kunna utföras enligt socialtjänstlagen och akuta insatser för barn och ungdom, samt tvångsåtgärder ska kunna utföras enligt lag med bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om 13 Enligt uppgift från socialförvaltningen,

16 vård av missbrukare (LVM). Utbetalningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkring samt allmänna pensionssystemet ska kunna göras. För att verksamheterna ska fungera krävs bl.a. samordning mellan olika aktörer, fungerande lokaler, kompetent och tillräckligt antal personal, liksom basala funktioner som tillgång till mat, mediciner, etc. Skydd och säkerhet För att minimera konsekvenser av händelser krävs att det finns en grundförmåga i samhället och att det finns åtgärder som kan sättas in för att minimera pågående händelsers skadeverkningar. I detta ingår t.ex. kommunal räddningstjänst, ambulanssjukvård, polis, rättsväsende, larmhantering (trygghetslarm, automatlarm, anslutning till SOS Alarm AB, inbrottslarm), akuta insatser av Miljöoch hälsokontoret, samt väktarinsatser. Skola och barnomsorg Förskola och grundskola anses som samhällsviktig upp till årskurs 6 då dessa elever bedöms behöva sällskap av vuxen i större utsträckning än äldre elever. Utan fungerande barnomsorg, inklusive tillgång till lärare och fungerande skolbyggnader, påverkas annan verksamhet i samhället eftersom föräldrars möjlighet att gå till sitt arbete försvåras. Samtliga skolbyggnader, oavsett årskurs, anses i övrigt som skyddsvärda, inte minst ur ekonomiskt synvinkel. Kommunal ledning och stöd En kommunal ledning måste alltid upprätthållas. Vid alla tidpunkter måste det finnas personer som kan hantera de händelser som kan uppstå, som kan fatta beslut, fördela personal och resurser, etc. I Varberg är det kommunens förvaltningschefsgrupp, under ledning av kommundirektör eller räddningschef, som utgör kärnan i ledning, såväl i vardag som i kris. Under särskilda och/eller extraordinära händelser har de även stöd i kommunens krisledningsstab en stab som måste bemannas av övad och utbildad personal och som vid behov ska kunna verka över en längre tid. Vid extraordinära händelser ska kommunens krisledningsnämnd kunna träda in. Den kommunövergripande ledningen är beroende av att verksamheterna fungerar och att förvaltningarnas och bolagens respektive ledningar fungerar. Krisledning Att krisledning, på samtliga nivåer, ska fungera kräver att det finns tillgång till kompetent (lämplig, utbildad och övad) personal och att dessa är konaktbara. Ändamålsenliga lokaler, utrustning, planer och ledningsstöd utgör också viktiga komponenter. Utöver krisledningsstaben finns ett antal stödfunktioner, däribland trygghetsplatser och POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande). Det saknas idag färdigställda rutiner för trygghetsplatserna, men följande lokaler är tilltänkta (inklusive mottagningsplats inom Ringhalsberedskapen): Centrum: Håstensskolan, PS-skolan, Informationstorget Veddige: Brandstationen, Vidhögeskolan, Simhall Kungsäter: Brandstation, Kungsäter skola Skällinge: Brandstation, Rolfstorp skola, Skällinge skola Sibbarp: Sibbarps skola Tvååker: Brandstation, Bosgårdsskolan Väröbacka: Brandstation, Buaskolan, Väröbacka skolan Kommunens stödgrupp POSOM ska kunna aktiveras för att erbjuda stöd till drabbad (ej skadad) allmänhet när samhällets ordinarie resurser inte räcker till. I POSOM ingår styrgrupp med samordnare från Socialförvaltningen samt stödpersoner. Fungerande larmvägar, tillgänglighet och kompetens är några av förutsättningarna för att POSOM ska fungera. Tillsyn och akuta insatser Flera instanser i samhället är skyldiga att kunna upprätthålla förmågan att göra tillsyn, även akuta sådana. Hamn och gatuförvaltningen samt VIVAB har jourverksamhet. Socialförvaltningen är ansluten till en socialjour som är gemensam i länet och som nås för akuta insatser efter kontorstid. Miljö och hälsokontoret har också ett ansvar att kunna genomföra akuta provtagningar och analyser. De har dock ingen beredskap eller jour. Infrastruktur och transporter Ett antal motorvägar går genom länet och kommunen, däribland E6:an, västkustbanan och utanför kusten går den hårt trafikerade T-rutten. Ur transportsynpunkt är också riksväg 153 och 41 (även utsedda farligt godsleder) viktiga liksom Hamnen i Varberg. Att transporter kan ske är en förutsättning för samhällets funktionalitet, både under vardag och vid ansträngda situationer. 16

17 Därtill är Varberg är en pendlingskommun vilket gör oss extra beroende av att infrastrukturen fungerar liksom att de bolag som sköter kollektivtrafiken fungerar. Livsmedel och kosthållning Tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel är en viktig del av samhället. Kommunen ansvarar för kosthållning till barnomsorg, skola, äldre- och handikappomsorg. Kommunala och publika lokaler mm Även om inte samhället är beroende av att dessa lokaler eller verksamheter för att fungera fyller de en viktig funktion eller är högt värderade ur emotionella, kulturella, sociala och/eller kulturella värden. Med förenklade kostnad-nyttanalyser är det inga svårigheter att visa vikten av att skydda t.ex. skolor, bibliotek, teatrar etc. Näringsliv och privata aktörer Turism är en viktig inkomstkälla för Varberg och det är därför viktigt att värna om turistnäringen. Det finns också en stark korrelation mellan arbetslöshet och social oro och kriminalitet, varför det även ur trygghets och säkerhetsperspektiv finns stor anledning att värna om företagandet. Många samhällsviktiga aktörer utgörs av privata aktörer. Även om kommunens risk- och sårbarhetsanalys till dags datum inte inkluderat privata aktörer i arbetet så är tillgång till mat, mediciner, betalningstjänster och drivmedel är samhällsfunktioner som måste fungera. Byggnadsminnen och kulturella värden Följande objekt i kommunen är utsedda byggnadsminnen: Båtmanstorp nr 152 Hallmans Grimeton radiostation och radioby Gunnarp 3:12 Lindhovs kungsgård Långanskogen Societetshuset Sunvära kvarn Varbergs fästning Åkraberg Åskloster kungsgård Ytterligare byggnader som identifierats som skyddsvärda inkluderar bl.a.: Kyrkor Kallbadhuset, träbebyggelse i innerstaden Varbergs teater Figur 6 - Foto: Björn Otterdahl Sociala värden Vikten av mjuka värden ska inte förringas. Att upprätthålla förtroendekapital för såväl förtroendevalda som tjänstemän är viktigt liksom att upprätthålla demokratiska värden. Dessutom finns stora vinster med att arbeta för att Varberg ska upplevas som en trygg och säker kommun. Natur och miljö Den halländska kusten består av ett känsligt kustlandskap med många naturskyddsområden. Följande är prioriterade områden 14 : Naturreservat inland: Djupeåsen (nordost om Byasjön) Hiaklitten (nordost om Byasjön) Humnäs (väster om Mjöviken i Byasjön) Gässlösa (längs väg 153, 2 km öster om Rolfstorp) Mjällbjär (Mjällsjön med omnejd) Nabben (Åkulla) Näsnabben (Dagsås) Skärbäck (Dagsås) Stegared (nordost om Angryd) Valaklitt (Sydost om Valasjön, Åkulla) Naturreservat kustnära: Balgö, öar utanför Tångaberg Biskopshagen, Värö Gamla Köpstad södra, söder om Träslövsläge Getteröns fågelreservat Västra Getterön Hjörne, Åskloster Åkraberg, öster om Värö kyrka Årnäsudden, västligaste del av årnäshalvön 14 Hämtad från kommunens hemsida 17

18 Inventering av riskkällor och riskområden Risk i detta sammanhang innebär att något skyddsvärt är exponerat för ett hot. Hotet kan vara av många lika typer. Kunskapen om vilka hot vi kan stå inför ger oss möjlighet att vidta både förebyggande och förberedande åtgärder och kan användas både internt inom kommunen och av samverkande aktörer. Syftet med detta avsnitt är att ge en samlad, om än översiktlig, bild av Varbergs riskbild. Nedan listas de hot- och riskkällor samt de särskilda riskmiljöer som identifierats inom Varbergs kommun. Hot och riskkällor Det finns inom kommunen olika typer av verksamheter och objekt som kan utlösa ett nödläge dvs. allt från en vardagsolycka till en extraordinär händelse. Här delas dessa hot in i kategorierna: Farlig verksamhet, Övrig industri/verksamhet, Biologiska hot, Sociala, kriminella och politiska hot, Brand samt Naturrelaterade hot och klimatförändringar. Farlig verksamhet Inom kommunen finns ett antal verksamheter som enligt lagstiftning/3,12/ är att betrakta som farlig verksamhet eller verksamheter som kan ge upphov till allvarliga kemikalieolyckor (Seveso) 15 : Ringhals kärnkraftverk Lahalls gasturbiner Södra cell massafabrik Västkustfilé Almer Oil & Chemical Storage AB Swedish Oatfiber, Linders Pyrotekniska AB Figur 7 - Ringhals kärnkraftverk, Foto: Annika Örnborg, Siemens 15 Även om Getteröns flygfält är klassat som farlig verksamhet enligt LSO betraktas den inte som sådan ur ett riskperspektiv. Att Varberg är en kärnkraftskommun har på många sätt präglat kommunens riskbild och krishanteringsarbete. Kärnkraften i sig kan betraktas som ett hot, men också antagonistiska hot riktade mot anläggningen. Kemikalier som hanteras på övriga anläggningar inkluderar bl.a. ammoniak, väteperoxid, hydrazin och petroleumprodukter. Övrig industri/verksamhet Hamnverksamheten i Varbergs hamn är inte klassad som farlig verksamhet, dock hanteras farliga ämnen under lossning och lastning. Ytterligare verksamheter som hanterar kemikalier är olika tillverkningsföretag, samt svets- och lackeringsföretag. Andra verksamheter som kan anses utgöra ett hot i detta sammanhang är företag som hanterar däck, plast och gummi samt träindustri och sågverk. Biologiska hot Hot kan också vara i form av biologisk natur. Smittsamma virus kan orsaka allt från dödsfall, till stor sjukfrånvaro. I samhället generellt ser vi en ökad frekvens av antibiotikaresistenta stammar och multiresistenta bakterier. Varberg har tyvärr erfarenheter från mjältbrand, och det finns mer EHEC i Halland än övriga landet 16. Sociala, kriminella och politiska hot Sociala och politiska hot kan vara hot av mer diffus karaktär. Segregering och motsättningar mellan olika grupperingar i samhället samt gängrelaterad problematik kan utgöra sociala hot. Det förekommer nyrekryteringar av ungdomar till kriminella gäng i anslutning till skolor. Vi kan även se en ökning av hot mot både skolelever och tjänstemän i kommunen. Mest utsatta är socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen 17. Tyvärr finns brister i anmälningsrutiner och flera förvaltningar (inklusive Hamn- och gatuförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Miljö och hälsa uppger att personal blivit utsatta för hot men att dessa inte anmälts). Politiskt motiverade hot mot förtroendevalda ökar framförallt i samband med valår 18. Annan typ av hot är IT-relaterade virus och angrepp. Det förekommer också annan IT-relaterad brottslighet, där s.k. grooming dessvärre är en ökande trend Artikel Hallands Nyheter, publicerad 10 juni Enligt uppgift från kommunens säkerhetssamordnare 18 Enligt uppgift från Närpolischef P-A Nilsson 19 Uppgift från Närpolischef Per-Arne Nilsson

19 Brand Brand kan uppkomma genom olycka eller genom uppsåt och kan, förutom att hota liv och hälsa, även slå ut samhällsviktig och skyddsvärd verksamhet. Utvecklingen nationellt visar på en ökning av anlagda bränder och i sammanhanget är skolbränder största problemet. Tre skolor är särskilt utsatta i Varberg 20. Naturrelaterade hot och klimatförändringar Olika typer av väderrelaterade hot kan drabba oss, allt ifrån storm/orkan, skyfall, snö- och isstorm, extrem kyla, värmebölja, översvämningar, etc. Översvämningar kan också leda till risk för ras och skred ökar. Byggnader Vissa byggnader kan anses utgöra särskilda riskmiljöer pågrund av deras komplicerade natur. Exempel kan vara industrihotell som Monark och kv. Valen men också lokaler med högt förväntat personantal. Exempel på det senare kan vara hotell, restauranger och teatrar. Farligt godstransporter Stora mängder farligt gods transporteras genom kommunen. Motorvägen E6, Riksväg 153 och 41 är utsedda farligt godsleder. Farligt godstransporter sker även via järnväg längs stambanan och med fartyg via T-rutten. Naturgas från Malmö/Köpenhamn leds via huvudledning genom kommunen till Göteborg/ Stenugnsund. Stigande medeltemperatur på jorden gör att väderleken på olika sätt blir mer extrem. Torka och värmeböljor blir vanligare, liksom skyfall och översvämningar. Särskilda riskmiljöer Särskilda riskmiljöer kan identifieras, d.v.s. geografiskt förutbestämbara områden där olika typer av hot är närvarande tillsammans med något som anses skyddsvärt. Följande har så här långt identifierats: Figur 8 Oljepåslag på Tjörn, september 2011, Foto: Matilda Gustafsson Ras- och skredområden I kommunen förekommer ras- och skredrisker, framförallt längs Viskan vid Nyebro och Veddige samt längs Lillån i Kungsäter/13/. Längs kusten finns låglänta strandområden som utsätts för översvämningar vid höga vattenstånd. Översvämningskänsliga områden finns också längs Viskan vid Veselången, Veddige och Derome/13/. Förorenad mark Föroreningar är ofta orsakade av tidigare verksamheter. Som exempel kan nämnas kv. Renen och kv. Valen med omnejd. Länsstyrelsen arbetar med att inventera och riskklassa olika områden. Kommunen ansvarar för tidigare kommunala deponier. Utav dessa finns ingen inom riskklass 1, två stycken inom riskklass 2, fyra stycken inom riskklass 3 och övriga i klass Enligt uppgift från kommunens säkerhetssamordnare 21 Uppgift från Bo Åsander, VIVAB 19

20 Riskanalys Efter att ha identifierat vad som är samhällsviktigt och skyddsvärt inom kommunen, samt vad som kan hota detta, är nästa steg en grov riskanalys. Först presenteras en inventering av de oönskade händelser, eller nödlägen, som identifierats. De händelser som kan leda till räddningstjänstinsats och/eller extraordinär händelser lyfts särskilt fram. Sannolikheten och konsekvenserna av de olika händelserna har bedömts och resultatet presenteras i en riskmatris. Identifiering av oönskade händelser/ nödlägen Händelser som har eller kan inträffa i kommunen har kan grupperas i följande fem kategorier: Olyckor Kriminellt agerande Social oro/obalans Smitta/sjukdomsspridning Infrastruktursvikt Kategorin Olyckor inkluderar allt från s.k. vardagsolyckor, naturhändelser, olika typer av räddningstjänstolyckor till kärnkraftsolycka. Exempel på vardagsolyckor är allt från fallolyckor, arbetsplatsolyckor till försvinnanden. Som exempel på naturolyckor kan översvämning, storm, jordskred och ras nämnas. Räddningstjänstolyckor inkluderar bl.a. bränder och trafikolyckor. Figur 9 - Översvämning av Viskan, Foto: polisen Inom kategorin kriminellt agerande har bl.a. skadegörelse, hot och våld mot skolungdomar, tjänstemän och förtroendevalda, sexualbrott och ITrelaterade brott identifierats. Förtroendekris och upplopp är händelser som identifierats inom kategorin social oro/obalans. Till smitta/sjukdomsspridning hör förorenat dricksvatten samt smittospridning mellan djur, mellan djur och människa samt mellan människor. Infrastruktursvikt kan orsakas av avbrott i olika system, t.ex. el, tele, avfallshantering, dricksvattenförsörjning, naturgasnät eller transportsystem. En översikt av samtliga identifierade händelser återges i Bilaga A. Nödlägen som kan leda till räddningstjänstinsats Då denna analys ligger till grund för kommunens handlingsprogram enligt LSO, där särskilt de olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska behandlas, listas här exempel på sådana händelser: Arbetsplastolycka Drunkning Översvämning Ras och skred Bränder (bostäder, gruppboenden, skola/förskola, publika lokaler, industrilokaler, samhällsvikiga objekt, skog och mark, etc.) Trafikolyckor (oskyddade trafikanter, personbil, buss, tåg, flyg, fartyg, etc.) Farlig godsolycka (transport, industri) Nödlägen som kan leda till extraordinära händelser Utav de händelser som identifierats anses följande vara sådana att de skulle kunna leda till extraordinära händelser: Allvarlig smitta, epidemi/epizooti/pandemi Omfattande brand i publik lokal (skolor, särskilda boenden, idrottshallar, diskotek, etc.) Omfattande trafikolycka (tåg, buss, färja) Olycka med farligt gods, inklusive oljepåslag längs kusten Omfattande avbrott i elförsörjningen Omfattande avbrott i kommunikationer (IT, tele) Omfattande störningar i transportsystem Naturhändelser: - Omfattande översvämningar - Storm/orkan, snö- och isstorm - Skred och ras Upplopp/hot mot demokratin/terrorism Händelser av psykosocial natur Kärnkraftsolycka 20

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Hylte kommun 2010

Risk- och sårbarhetsanalys Hylte kommun 2010 Risk- och sårbarhetsanalys Hylte kommun 2010 Sammanfattning Varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering KOMMUNSTYRELSEN Övergripande ansvar Strategi och riktlinjer KOMMUNDIREKTÖR Strategi, riktlinjer och målstyrning Beställare av säkerhetsarbetet RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsanalys

Klimat- och sårbarhetsanalys 1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalyser Risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Nyheter inom området Jonas Eriksson - MSB Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser MSB har bemyndigats att utfärda föreskrifter

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

Räddningstjänsten Väst Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

Räddningstjänsten Väst Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Antagen av direktionen 2013-09-02 Räddningstjänsten Väst Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Den enskildes respektive kommunernas skyldigheter

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018

Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018 Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018 Björn Myrberg Ekonomi-och planeringsdirektör 2014-11-12 Gynnsamt läge för utveckling Ny mandatperiod Justerad överenskommelse

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Ni ska komplettera säkerhetsrapporten med den riskanalys som ligger till grund för rapporten och i övrigt i enlighet med punkterna 2 8 i länsstyrelsens yttrande

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016

Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Fastställt av kommunfullmäktige april 2013 3 (31) Ett trygghets- och säkerhetsarbete

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer