Gröna bilagan. Information till Lärarförbundets pensionärsmedlemmar Våren 2010

Transkript

1 Gröna bilagan Information till Lärarförbundets pensionärsmedlemmar Våren 2010 Till fjälls med ABC-bok och dragspel Helfrid Leijer var en äventyrlig kvinna som under lärarbristens dagar i början av 1920-talet tog anställning som nomadlärarinna. Hon älskade samebarnen, men livet uppe på fjället kunde också vara tungt och arbetsamt. En sak lär man sig som lärarinna i kåtaskola, och det är att ha tålamod!, skrev hon i sin dagbok. Sid 3 4 Lärarnas historia på internet och i arkiv Nu digitaliseras lärarnas historia. Den nya webbplatsen lararnashistoria.se är resultatet av ett stort projekt i syfte att levandegöra lärarnas historia på internet. För dig som hellre gräver i ett klassiskt arkiv finns även möjligheten att besöka TAM-Arkiv, som lämnat värdefulla bidrag till den nya webbplatsen. Sid 3 Efterlängtade seniorpedagoger Ingrid Söderman är seniorpedagog och stöttar elever i Hovjöskolans förberedelseklasser. Det känns mycket bra att få vara med och hjälpa till, säger hon. Sid 6-7 Resa till Kretas juveler Följ med på en höstresa tillsammans med andra pensionerade lärare i Lärarförbundet. Turen går till Grekland! Sid 6 1 Gröna bilagan våren 2010

2 »Vi vill delta i viktiga beslut«våren kommer så sakteliga. När man nästan gett upp hoppet om att än en gång få se snöfria backar kommer ett par ljumma dagar med sol, som äter snön och ett lätt regn som hjälper till med jobbet. I många av våra lokalavdelningar sjuder det av en härlig verksamhet riktad till alla våra pensionerade medlemmar. Det studeras i cirklar, praktiseras stavgång och företas resor av de mest skilda slag. Förhoppningsvis deltog ett stort antal av pensionärerna i de nyligen avklarade årsmötena. I en del avdelningar finns en pensionär som adjungerad ledamot av styrelsen. På några ställen har en pensionär en fullvärdig plats genom direktval. Vi får bli bättre på att nominera. En styrelses sammansättning skall spegla medlemskåren och den pensionerade gruppen är i många avdelningar ganska stor. Att ta till vara erfarenhet och kunskap var en gång motivet till att behålla medlemmarna även sedan de lämnat aktiv tjänst. Men om våra erfarenheter och kunskaper efterfrågas känns ibland tveksamt. I höst har förbundet kongress. Den stora pensionerade gruppen inbjuds att närvara med två representanter, dock utan rösträtt. Vi både kan och vill delta fullt ut i de viktiga beslut för framtiden, som en kongress har att ta ställning till. Vid den centrala ombudskonferensen väcktes frågan om återinförande av gemensamma resor. Vi gör ett försök tillsammans med Uddevalla lokalavdelning. Resan, som går till Kreta i Grekland, presenteras på annan plats. Ett samarbete på nordisk nivå finns sedan många år. Det sker bland annat i form av en pensionärskonferens som cirkulerar mellan länderna. I sommar äger den rum i Danmark. Nästa år är det Sveriges tur och förberedelserna är i full gång. Just nu tycks alla partier fjäska för oss pensionärer. Kanske kan det resultera i att skatten blir rättvis. Den som lever får se! Marianne Stensson ordförande i centrala pensionärskommittén Marianne Stensson är tidigare ordförande i Uddevalla lokalavdelning och ledamot i förbundsstyrelsen under Hon har också varit kretsordförande i Göteborgs och Bohus län för Sveriges Lärarförbund. Info/gröna bilagan Gröna bilagan är Lärarförbundets tidning för pensionerade medlemmar. Det här är Pensionärskommittén Den distribueras som en bilaga till Lärarnas tidning och kommer ut två gånger per år. Upplaga våren 2010: ex Manusstopp för nästa nummer är den 30 september Redaktion: Anna Norrby, Magnus Leijer, Mikael Johansson, Annica Pettersson, Marianne Stensson, Birgitta Wennerberg. Kontakta redaktionen: Mikael Johansson, Lärarförbundet, Box , Stockholm. Tel: , e-post: mikael.johansson@lararforbundet.se Lärarförbundets pensionärskommitté utses av förbundsstyrelsen. Tidigare var förbundsstyrelsens representant ordförande, men se dan 2008 utser kommittén en ordförande bland ledamöterna. Lärarförbundets pensionärskommitté verkar för att förbundets pensionärsmedlemmar erbjuds en bra verksamhet. Varje ledamot är kontakt person för medlemmar i olika län. Du kan se vilket län respektive ledamot ansvarar för i anslutning till namnen. På bilden från vänster: Ewa-May Hedenström (förbundsstyrelsens representant), Nils-Åke Åhlin (W, X), Marianne Stensson (ordförande, On, Pn, R), Ullabritta Valdemarsson (Skåne, L), Birgitta Wennerberg (AB, I, D, E), Magnus Leijer (BD, AC), Ingegerd Byström (Y, Z), Annica Pettersson (sekreterare från kansliet), Aina Rieslund (F, G, H, K), Lennart Johansson (S, T, U, C) och Gunilla Jägemalm (N, O, Os, Ps). Kontaktuppgifter finns på lararforbundet.se/pensionar 2 Gröna bilagan våren 2010

3 Lärarnas historia på internet I år öppnades en ny webbplats, lararnashistoria.se. Den är resultatet av ett projekt i syfte att levandegöra lärarnas historia på nätet. Webbplatsen lyfter fram olika aspekter på lärarkåren, dess framväxt och utveckling i Sverige, genom publicering av artiklar, bilder och arkivdokument från TAM-Arkiv. Webbplatsen har kommit till stånd genom ett samarbete mellan TAM- Arkiv, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska folkhögskolans lärarförbund och Stiftelsen SAF. Lärarorganisationerna och deras många föregångare har sina arkiv på TAM-Arkiv. Projektet har därigenom haft tillgång till ett mycket rikt källmaterial. Möt föregångarna En av arkivbildarna är Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF) som bildades 1880 med mottot att arbeta för den svenska folkskolans och folkbildningens höjande, för enhet och god anda inom lärarkåren och för förbättring av lärarnas ställning i allmänhet. På webbplatsen presenteras förgrundsgestalterna Emil Hammarlund, Fridtjuv Berg, Alfred Dahlin och Verner Rydén. Som exempel på deras insatser kan nämnas Fridtjuv Bergs skrift Folkskolan som bottenskola och att Emil Hammarlund och hans hustru Armanda startade Sveriges Folkskollärares Förlag, som utöver att ge ut en tidning till medlemmarna även gav ut tidningen Jultomten och startade Sagabiblioteket. Alfred Dahlin övertygade Selma Lagerlöf att skriva en geografibok för folkskolan. Resultatet blev Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. SAF låg också bakom 1906 års stavningsreform, vilket innebar att formerna dt, hv och fv togs bort för att stavningen skulle bli mer ljudenlig. Detta och mycket mer finns att bekanta sig med på webbplatsen och i SAF:s arkiv. startade en verksamhet för småbarn. Ellen och Maria Moberg var de stora historiska förgrundsgestalterna. När Maria Moberg var 22 år öppnade hon med hjälp av sin syster Ellen en barnträdgård i sitt eget hem. Året var De var inspirerade av den tyske pedagogen Friedrich Fröbel. Några år senare startade systrarna Moberg folkbarnträdgården Fröbelstugan i Norrköping. För att förbättra kvaliteten i barnträdgårdarna grundade Ellen Moberg 1909 Fröbelinstitutet i Norrköping, en utbildning av barnträdgårdsledarinnor. En elev vid institutet skriver senare att Ellens lektioner voro en verklig upplevelse. De voro klara, djupa, enkla och praktiska på en gång. Tant Maria med bar nen var än då för mig det bästa av allt. Jag njöt, stormnjöt av att se och höra och lära. Ellen och Maria Moberg var tillsammans med Anna Warburg le d ande vid grundandet av Svenska Fröbelförbundet. Anna Warburg var under de första två åren Fröbelförbundets ordförande. Sedan tog Ellen Moberg över som ordförande i förbundet 1920 och fortsatte som sådan i 24 år. Speglar läraryrkets utveckling Man kan säga att folkskolan som bottenskola, det vill säga införande av grundskolan, var den stora utbildningspolitiska frågan under första delen av 1900-talet. Sedan kom den senare delen av förra seklet och början av 2000-talet att utgöras av den stora först socialpolitiska och senare utbildningspolitiska reform en om en förskola för alla barn. Detta speglas också i det publicerade materialet. Webbplatsen kommer för hopp ningsvis att locka till för djupade studier om skolans och läraryrkets utveckling. Solweig Eklund Gör ett besök på lararnashistoria.se Förskollärarnas historia På webbplatsen finns det också mycket material om förskollärarnas historia. Kring sekelskiftet fanns väldigt lite verksamhet som kan betraktas som föregångare till dagens förskolor. Det var inte ovanligt att förskollärarnas föregångare själva TAM-Arkiv i Bromma är en viktig källa för den nya webbplatsen lararnashistoria.se. Alla intresserade är välkomna att även besöka arkivet och forska. Lärarförbundets pensionärskommitté gjorde ett studiebesök där i vintras. Gröna bilagan våren

4 Skolkåtan i Dödesskog. När det blåser så man tror att hela kåtan med ungar och böcker och bohag ska ge sig iväg över Dödesfjäll har vi dörren igenbunden. Annars far den upp med ett vinande och kastar skyar av aska och över oss. Röken ligger efter golvet så ögonen rinner och svider. Det gäller att ha tålamod, skrev Helfrid. Helfrid vigde sitt liv åt kåtaskolan Här sjunger eleverna till tonerna av Helfrids Leijers Min faster Helfrid Leijer var nomadlärarinna i en kåtaskola. Det var 1920-tal när hennes yrkesliv tog en strapatsrik vändning och hon drog till norra Norge för att undervisa samebarn. Dagböcker och de hundratals bilder hon tog med sin lådkamera ger inblick i ett unikt yrkesliv. Helfrid från Herrljunga kikar fram ur sin kåta i Devvdesvuopmi. Här satt hon ofta om natten och såg solen färga fjällen i blått, lila, rosa och guld, medan hon läste Peer Gynt. Samebarnen undervisades i skolkåtor på fjället från mitten av juni till mitten av september. Lärarens språk var svenska och barnens lapska, som det hette då. Än i dag finns rester av förråd kvar på platsen där samebyn Lainiovouma bodde sommartid på 1920-talet. Helfrids skolkåta och bostadskåta var belägna i Devvdesvuopmi i Målselvs kommun i norra Norge. Hon hade i början av juni rest till Tromsö med Hurtigruten. Därifrån fortsatte hon i sydlig riktning med en ångare till Målselv. Där mötte en rutebil som gick upp i fjälldalen till Gamnes, där en same från familj en Orpus mötte henne. Han visade henne vägen till samelägret som låg mer än 10 km bort. Levde med samebyn Här och var fanns det snö. Hennes skolkåta låg i Dödesskog (det norska namnet var inte uppmuntrande precis) där samebyn Lainiovuoma hade sitt sommarbetesland i Devvdesvuopmi, det samiska namnet. Där bodde cirka 300 människor. På vintern bodde de i Idivuoma nära Karesuando. 4 Gröna bilagan våren 2010

5 högljudda enradiga durspel. Året var Matematiklektion i det fria med utsikt över Dödesvatn i fjärran. Bruset från Dödesjokken hördes till boplatsen, som inte låg långt från svenska gränsen och Treriksröset. Gymnastik stod också på schemat. Barnens familjer var renskötande samer. Sedan bilderna togs har samebyns betesland krympt med tre fjärdedelar. Helfrid var då i 30- årsåldern. Hon var född i Herrljunga, från början obehörig, men med flera års erfarenhet från svenska skolor i verklig glesbygd från Jämtland och norrut. Ont om material Griffeltavlan var den viktigaste utrustningen. Skolmaterial i övrigt var det ont om. Hon hade en get och en av samebyns hundar gjorde henne ofta sällskap. Kontakten med samebyn, som under denna tid slagit läger med sina kåtor i närheten, var god. Mammorna var ofta på besök. Framemot hösten var det mörkt några timmar på natten och vid ett tillfälle, när det var oroligt utanför tältet kom hunden och sov över hos henne. Den natten var hon rädd. Kan det ha varit en björn? Vägen till den norska bebyggelsen var flera mil lång. Helfrid blev trogen sameskolan. Hon arbetade till sin pension i nomadskolorna i Skarvsjöby som ligger strax utanför Storuman och därefter, när den lades ner, i Tärnaby. Efter sin pension arbetade hon i Änge väster om Östersund i Jämtland. Hon älskade sina samebarn och Lappland. Magnus Leijer En morgon då klockan ringer in. Varje eftermiddag gick Helfrid runt i kåtorna med sin anteckningsbok. Allt för att lära sig vad föremålen i ABC-boken hette på samiska. Gröna bilagan våren

6 Foto: Irina Jurinac Målning i Knossos. Kretas juveler Välkommen att delta i en gruppresa till Kreta! Avresa sker den 24 september från Arlanda, Landvetter och Sturup. Ur programmet: Knossos, Det gömda Kreta, Akrotiri öns heliga berg. I priset på kr ingår: Flyg t/r Chania, mat på flyget, transfer, 7 nätter på Sirios Village, halvpension 7 dagar, 4 utflykter inkl. lunch eller middag. Arrangör: Solresor För anmälan och mer information: Marianne Stensson, , marianne.stensson@telia.com Nyfiken på Monte Rojo? Pensionärskommittén får ofta frågor om förbundets lägenheter på Monte Rojo i San Augustin, Gran Canaria. Så här berättar en medlem som varit där: Lägenheterna är välutrustade för självhushåll och de som bemannar receptionen är mycket tillmötesgående. I anslutning till receptionen finns det en servicebutik. Till köpcentrum är det 7-8 minuters gångväg och hemvägen lutar uppför. Pool finns, men föredrar man att bada i havet får man räkna med 10 minuters gångväg. Svenska tidningar kan man läsa hos Svenska Kyrkan. Skandinaviska klubben har ett utbud av föreläsningar, utflykter och andra aktiviteter. Restauranger och serveringar finns på många ställen. Andra packar egen matsäck och går långa promenader i omgivningen. Aina Rieslund Uppskattar varandra. De pensionerade lärarna Marianne Oravecz, Ingrid Söderman och Birgitta Jacobsson stöttar elever i Hovjöskolans förberedelseklasser. Tillbaka som seniorpedagog Christer Romilson insåg en gång vikten av att lärarpensionärernas kompetens och erfarenhet stannade kvar i Lärarförbundet för att på något sätt kunna utnyttjas även i fortsättningen. Birgitta Jacobsson och hennes kollegor i Södertälje är ett strålande exempel på att tanken var rätt tänkt. Kunskapen har jag kvar och jag delar med mig hur mycket som helst och det är så roligt, säger Birgitta Jacobsson. Hon är tillsammans med två kollegor, Mariann Oravecz speciallärare samt Ingrid Söderman lågstadielärare inom vuxenutbildningen, en förmiddag varje vecka i Hovsjöskolans förberedelseklasser. I dessa Pensionärsombudens roll i fokus på konferens klasser, med elever från årskurs 6 till 9, ska eleverna få de grundläggande kunskaperna i svenska innan de slussas ut i en normalklass. Känner glädje Eleverna kommer från en rad olika länder, har helt skilda kunskaper med sig och vill ha svar på många frågor. Seniorpedagogerna får verk Den 7-8 oktober 2009 arrangerade pensionärskommittén den fjärde konferensen för pensionärsombud i Lärarförbundet. De kom från Överkalix i norr till Lund i söder och samlades i Lärarnas Hus på Stora Essingen i Stockholm. Syftet var att utbyta tankar och stärkas i sin ombudsroll. Konferensen inleddes med att Solveig Paulsson kort berättade om Stiftelsen Sveriges allmänna folkskollärarförenings fonders (SAF:s) historia, som en introduktion till visningarna av SAF:s samling av historiska böcker, skrifter och dokument samt den konst som inryms i huset. Dagarna ägnades till stor del också åt grupparbeten utifrån fem frågeställningar rörande ombudens roll 6 Gröna bilagan våren 2010

7 En minnesrik resa Pensionärsföreningen i Uddevalla gav sig en vacker augustimorgon iväg på en upplevelseresa till Dalarna. Belöningen är mycket glädje och att det känns bra att få vara med och hjälpa till. en efterlängtad resurs ligen känna glädjen av att återigen vara med och förmedla kunskaper samt gemensamt med eleverna finna svar på deras frågor. Av erfarenhet vet jag att vi kan göra mycket mer för eleverna än vi gör. Att det inte blir gjort har många orsaker, bland annat ekonomiska. Det finns ett behov och det känns mycket bra att få vara med och hjälpa till, säger Ingrid Söderman. Fler behövs Seniorpedagogerna kom som en överraskning med starkt engagemang och stor entusiasm, enligt Åsa Ågren, och förväntningar. Första dagen avslutades med en gemensam middag i Lärarnas Hus med god mat och allsång. Dag två höll professor Henning Johansson från Karlstad ett intressant och inspirerande föredrag i ämnet Kunskap i skolan. Vid en avslutande redovisning av grupparbetena diskuterades också hur pensionerade medlemmarnas inflytande i förbundet kan stärkas. Bli ombud. Alltid kul att träffa bekanta när pensionärskommittén ordnar konferens. mentor för förberedelseklasserna. De är helt fantastiska, säger hon. Visst får jag höra att du som arbetat fackligt ska se till att skolan tar fram resurser men skolan kan inte det idag. Vi vet också att det behövs fler seniorer, med orken och kunskaperna, som vill göra en insats, säger Birgitta Jacobsson. Nu finns seniorpedagogerna även på Brunnsängsskolan i Södertälje. Förhoppningsvis blir det f ler lärarpensionärer som vill haka på både i vår kommun och i övriga kommuner. Birgitta Wennerberg Resan varade i tre dagar med övernattningar i Mora, där en del av oss besökte Zorngården och andra Vasaloppsmuseet. Vi hann även med en promenad längst den vackra Siljan i solnedgången, innan middagen på hotellet. Måltiden kompletterades med trevlig underhållning, då några av deltagarna spelade och sjöng. Morgonen därpå inledde vi vår färd runt Siljans stränder. Vi besökte Rättvik med Gärdebyn och den fina utsiktsplatsen, vidare över till Tällberg och Leksand. På Björkberget fikade, och fortsatte sedan till Sollerön där vi besökte kyrkan med den unika altartavlan. Överväldigande miljö Höjdpunkten på resan var en konsert i Dalhalla. Vi såg till att vara ordentligt rustade med varma kläder i flera lager och regnkläder ytterst. Ja, till och med en svart sopsäck runt skorna, tack vare vår chaufförs förslag. I det gam la kalkbrottet var synen överväldigande: de gråskiftande väggarna, den lilla smaragdgröna sjön och den stora scenen. Kvällens föreställning av Trollflöjten var färgstark och välklingande. Akustiken var unik och trots idogt regnande under hela föreställningen var allas kommentarer: Vilken kväll!, Överväldigande!, Ett minne för livet!. Dagen därpå lämnade vi Dalarna med många nya minnen i bagaget. På vägen söderut stannade vi i Nusnäs och såg hur man tillverkar dalahästar. En underbar resa! Vi gör gärna om den. Ulla Källström Gröna bilagan våren

8 Förändringar för dig som omfattas av PA-KL eller PA 74 Pensionen minskar i år här är skälen Du som har en kollektivavtalad pension från en statlig eller kommunal anställning enligt äldre pensionsavtal, kommer att påverkas av att den allmänna pensionen minskar under Detta gäller dig som omfattas av bruttopensionsavtal, det vill säga PA-KL för kommunalt anställda och PA 74 för statligt anställda, kyrkomusiker och lärare med statligt reglerade anställningsvillkor: Lärare med statlig anställning eller statligt reglerade anställningsvillkor som gått i pension senast (PA 74). Lärare med kommunal anställning som är födda före 1938 eller gått i pension senast (PA-KL). Så fungerar bruttopensionssystem PA-KL och PA 74 är så kallade bruttopensionsplaner. Det innebär att din totala pension räknas fram utifrån den lön du hade vid pensioneringen. Bruttopensionen samordnas sedan med din allmänna pension, vilket innebär att din allmänna pension subtraheras från den totala pensionen som räknats ut enligt PA-KL eller PA 74. Skillnaden mellan total pension och allmän pension betalas ut som kollektivavtalad pension. Bruttopensio nen enligt PA-KL och PA 74 räknas upp varje år med prisbasbeloppets förändring, att pensionen höjs i takt med prisutvecklingen i samhället. Den nya allmänna pensionen För ungefär tio år sedan genomfördes stora förändringar i den allmänna pensionen. Den började räknas upp genom att följa inkomstutvecklingen i samhället i stället för prisutvecklingen, förutsatt att pengarna i systemet räcker. Om de inte räcker, går den så kallade bromsen in, vilket innebär att pensionerna bara räknas upp så mycket som pengarna räcker till. Det är detta som händer 2010, då pensionerna faktiskt till och med minskar med cirka tre procent. Samspel mellan bruttopensionssystem och den nya allmänna pensionen I och med att den allmänna pensionen började räknas upp med inkomstutvecklingen uppstod en situation där den kollektivavtalade pensionen enligt PA-KL och PA 74 på sikt riskerade att bli noll kronor för många pensionärer. Detta eftersom den totala pensionen enligt PA- KL och PA 74 bara räknas upp med prisutvecklingen, och den allmänna pensionen (som ju ska subtraheras från den totala pensionen) följer inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen har sedan den nya allmänna pensionen infördes varit högre än prisutvecklingen. För att undvika att en mängd pensionärer fick sin kollektivavtalade pension urholkad av förändringar i den allmänna pensionen, kom parterna överens om att göra en alternativ beräkning av den kollektivavtalade pensionen enligt PA-KL och PA 74. Under senare år har alltså två beräkningar gjorts av din pension, och den för dig mest gynnsamma har tillämpats. Vad händer med bruttopensionen 2010? Under 2010 kommer de två beräkningarna att göras för dig precis som vanligt, och du får pension enligt den beräkning som är mest förmånlig för dig. Det kan innebära att din kollektivavtalade pension minskar något under 2010, eftersom en del av den ökning utöver de ursprungliga bestämmelserna i pensionsavtalet du fått sedan några år, inte betalas ut för I takt med att den allmänna pensionen åter börjar öka de närmaste åren, kommer dock även din kollektivavtalade bruttopension att börja räknas upp igen. Så hittar du oss på webben! På Lärarförbundets webbplats lararforbundet.se hittar du information för pensionerade medlemmar. Skriv in adressen Under den stora bilden i topp på startsidan står det Lärare. Håll muspekaren över ordet Lärare så rullar en lista med ett antal rubriker ned. För musen nedåt längs den utfällda listan till raden där det står Pensionerad lärare. Klicka. Nu har du nått sidorna för oss som är pensionerade medlemmar i Lärarförbundet. Här har vi information som kan vara intressant för dig som är pensionär, exempelvis medlemserbjudanden, lokala aktiviteter och fakta om vad som gäller för dig som vikarierar. Du kan också läsa tidigare nummer av Gröna bilagan. Det finns även en genväg: Hör gärna av dig till webbredaktionen@lararforbundet.se om du har frågor eller synpunkter på webbplatsen. 8 Gröna bilagan våren 2010