09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Landstingshuset, Karlstad Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar - Månadsrapport Landstingsdirektör Gunilla Andersson - Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Enhetschef Lars Gohde - Åtgärder inom psykiatrin Divisionschef Karin Haster - Lägesrapport akutmottagningen vid Centralsjukhuset Landstingsdirektör Gunilla Andersson Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson) ÄRENDEN LK/ Månadsrapport (utsänds senare) 2. LK/ Fristående patientnämndskansli samt patientmottagningar 3. LK/ Ärenden behandlade av samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen den 14 februari LK/ Revisionsrapport: Granskning av patientavgifter 5. LK/ Remiss: Betänkande "Starka tillsammans" (SOU 2013:87)

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 6. LK/ Remiss: Betänkande Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentlig verksamhet (SOU 2013:79) 7. LK/ e-journal LiV 8. LK/ Uppdrag att ansvara för informationssäkerhetsarbetet 9. LK/ Försäljning av delar av fastigheten Marieberg1:1, Kristinehamns kommun 10. LK/ Riskanalys hus LK/ Avtal med Örebro läns landsting om möjlighet att välja vårdcentral över länsgränsen 12. LK/ Inbjudan till AER:s Generalförsamling 2014 Ärenden till landstingsfullmäktige 13. LK/ Svar på motion av Ulric Andersson (S) m.fl. om ökad tillgänglighet i primärvården Utgår 14. LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att införa videotolk 15. LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram 16. LK/ Yttrande över medborgarförslag om ögonoperationer för anställda för bruttolöneavdrag 17. LK/ Medborgarförslag om att utbilda invandrare till sjuksköterskor 18. LK/ Medborgarförslag om att skriva kontrakt med sjukvårdspersonal som fått betald utbildning 19. LK/ Medborgarförslag om att sluta rekommendera Miniderm

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 20. LK/ Patientsäkerhetsberättelse LK/ Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 för Samordningsförbunden 22. LK/ Ändring av förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet 23. LK/ Ändring av förbundsordning för Arvika-Eda Samordningsförbund 24. LK/ Ändring av förbundsordning för Fryksdalens Samordningsförbund 25. LK/ Bildande av kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna i syfte att bedriva ambulanshelikopterverksamhet 26. LK/ Införande av vårdval Fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering

4 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Staffan Svanqvist LK/ Fristående patientnämndskansli samt patientmottagningar Landstingsstyrelsen har uppdragit till landstingsdirektören att utreda förutsättningarna för att inrätta ett fristående kansli för patientnämnden samt patientmottagningar, i första hand på landstingets tre sjukhus. (LS 155, LK/131300) Frågan om att inrätta patientcentrum i stil med det som finns på Karlskoga lasarett har diskuteras en tid i tjänstemannaledningen. En sådan enhet kan bestyckas med flera funktioner för kommunikation, stöd och klagomålshantering. Resonemang förs om möjliga lokallösningar vid Centralsjukhuset och kommer att tas upp för sjukhusen i Arvika och Torsby. Tanken är bland annat att klagomål omedelbart ska kunna återkopplas till den berörda verksamheten. I rapporten Patientklagomål och patientsäkerhet betonar Statskontoret vikten av patientnämndens fristående ställning, men lyfter även fram betydelsen av patientnämndernas närhet till vården. Patientmaktsutredningen ansåg i sitt betänkande att patientnämndernas erfarenheter framöver bör tas tillvara i större utsträckning i ledningen och styrningen av landsting och kommuner. Landstingsdirektörens nya ledningsorganisation innebär en starkare fokusering på kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet och kommer att innebära nya arbetsformer inom administrationen. Sammantaget kan detta anses tala för en fortsatt sammanhållen organisation för stöd till hälso- och sjukvårdens kvalitetsarbete. Förslag till beslut att uppdra till landstingsdirektören att inrätta patientcentrum vid landstingets tre sjukhus samt att patientnämndens administrativa stöd kvarstår inom landstingets tjänstemannaorganisation och ingår i det utvecklingsarbete för kvalitet och patientsäkerhet som följer av den nya ledningsorganisationen. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Stabschef

5 Ärendebeskrivning 1 (4) Ledningsstöd Staffan Svanqvist LK/ Fristående patientnämndskansli samt patientmottagningar Landstingsstyrelsen beslutade att uppdra till landstingsdirektören att utreda förutsättningarna för att inrätta ett fristående kansli för patientnämnden samt patientmottagningar, i första hand på landstingets tre sjukhus. (LS 155, LK/131300) Bakgrund Enligt lagen om patientnämndsverksamhet är patientnämndens uppgift att stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården genom att 1. hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, 2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, 3. hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt 4. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämnden är en myndighet men utövar inte en formell tillsyn över hälso- och sjukvården, en uppgift som numera ligger hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Nämnden och dess administrativa stöd gör inga självständiga utredningar utan handlägger och bedömer enskilda patientärenden samt övergripande tendenser hos de anmälningar som kommer in. Nämndens arbete har hittills inte haft någon karaktär av utpekande verksamhet. Statskontoret skriver i sin rapport Patientklagomål och patientsäkerhet (delrapport i december, Statskontoret 2013:24): Nämndernas fristående ställning är en förutsättning för att klagande ska känna förtroende för klagomålshanteringen. Men Statskontoret betonar också liksom regeringen i propositionen Patientsäkerhet och tillsyn att det i de flesta fall sannolikt är bättre och enklare för den enskilda patienten att framföra sina klagomål direkt till vården eller ta hjälp av patientnämnderna än att vända sig till tillsynsmyndigheten, det vill säga IVO, och fortsätter senare i texten: Patientnämnderna kan genom sin närhet till vården på ett naturligt sätt återkoppla patienternas erfarenheter till vårdgivare och vårdpersonal. Statskontoret lägger alltså vikt vid såväl nämndens oberoende ställning som dess närhet till vården. Hanteringen av klagomål inom hälso- och sjukvården är aktuell i den nationella diskussionen. En särskild markering var bildandet av IVO under år 2013, med kraftigt förstärkta resurser jämfört med den tidigare motsvarig-

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) heten inom Socialstyrelsen. Klagomålshanteringen är också ett av flera områden som lyfts fram i patientmaktsutredningens förslag till de nya lagar (en patientlag och en organisationslag) som är tänkta att ersätta hälso- och sjukvårdslagen från och med Landstinget i Värmland instämde i sitt remissvar i november tillfullo i utredningens resonemang om klagomålshanteringen. Patientmaktsutredningen aviserar en samlad nationell registrering och rapportering av klagomålsärenden och deras hantering, där resultaten för enskilda enheter ska kunna utläsas. Enligt patientmaktsutredningen bör patientnämndernas erfarenheter framöver tas till vara i större utsträckning i ett styrnings- och ledningsperspektiv i landsting och kommuner. I Statskontorets rapport föreslås vissa ändringar av förhållandet mellan IVO och hälso- och sjukvårdens patientnämnder. Bland annat anser utredningen att IVO:s roll som tillsynsmyndighet bör renodlas och att patientnämndernas roll i patientsäkerhetsarbetet bör stärkas. Statskontoret bedömer inte att nya uppgifter behöver läggas på patientnämnderna men att antalet klagomål att hantera kommer att öka. Sammantaget innebär detta en starkare tonvikt på betydelsen av hur klagomål hanteras i framtiden. Överväganden Patientcentrum Diskussioner om att inrätta patientmottagningar vid de tre sjukhusen förs redan inom tjänstemannaorganisationen. I detta sammanhang avses en typ av patientrådgivning i stil med det patientcentrum som finns vid Karlskoga lasarett. Av beskrivningen på lasarettets hemsida framgår att patientcentrumets uppgift ligger nära instruktionen i lagen om patientnämndsverksamhet. 1 Sådana mottagningar skulle kunna bestyckas med flera funktioner för kommunikation med och understöd till patienter och anhöriga, där klagomålshantering är en del. Diskussion om detta förs bland annat mellan kommunikationsstaben och enheten för patient- och medborgarservice. Frågan ingår också i resonemang om en eventuell mindre ombyggnad i entréhallen vid Centralsjukhuset och en mera anpassad och permanent lösning i den nya entréhall som planeras i Hus 60 (kirurghuset). Lösningar kommer att sökas även för sjukhusen i Arvika och Torsby. Tanken är bland annat att klagomål omedelbart ska kunna återkopplas till den berörda verksamheten, i bästa fall så att besked kan ges redan innan patienten lämnar sjukhuset. Organisatorisk placering Placeringen av stödet till patientnämnden togs upp i översynen av landstingets administrativa organisation 2010 (som bland annat ledde till formeringen av hälso- och sjukvårdsstaben). Under utredningen framkom en frustration över den svaga kopplingen mellan patientnämnden (och enheten för patientoch medborgarservice, poms) och hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det tog lång tid annan patientnämndens yttranden nådde ut och ledde till någon 1 )

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) förändring i hälso- och sjukvården. Ärenden kunde flyta förbi det övriga kansliet utan att uppmärksammas. I utredningsrapporten drogs följande slutsats: Alternativ placering av sekretariatstödet till patientnämnden är tänkbar men en koppling till hälso- och sjukvårdsledningen kan ses som klart fördelaktig för en snabbare återföring av patientärenden till verksamheten. Den alternativa placering som då övervägdes var närmare den högsta tjänstemannaledningen. En organisatoriskt fristående enhet på samma nivå som revisionskontoret diskuterades inte. Patientnämndens ställning som fristående från hälso- och sjukvården och tjänstemannaorganisationen är given, men kärnfrågan i denna utredning var en bra koppling mellan hälsooch sjukvårdsverksamheten och patientnämndens administrativa stöd, då och nu inordnad i enheten för patient- och medborgarservice. Statskontorets betoning av värdet av patientnämndens närhet till vården kan ses som ett stöd för en sådan beskrivning. Patientmaktsutredningens uppfattning om att patientnämndernas erfarenheter framöver bör tas tillvara i större utsträckning i ledningen och styrningen av landsting och kommuner talar också för en utökad dialog mellan patientnämnden och tjänstemannaledningen. Det direkta stödet till patientnämnden består av 2,0 utredningssekreterare. De arbetar delvis integrerat med poms i övrigt, alltså inte helt och hållet renodlat med patientnämndsärenden. Närheten till poms övriga medarbetare har betydelse för arbetet: diskussioner kan föras och information inhämtas under hand, särskilda insatser kan enkelt beställas från specialkunniga medarbetare, till exempel LSS-handläggare och handikappkonsulent. Enheten för patient- och medborgarservice, inklusive patientnämndens sekretariat, är en resurs i landstingets arbete för att följa upp och utveckla patientsäkerhet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Enheten ingår i hälsooch sjukvårdsstaben tillsammans med, bland andra, enheter för folkhälsa och samhällsmedicin, kvalitet och patientsäkerhet, utredning och analys samt en chefsläkarfunktion med ansvar för samordning av patientsäkerhetsarbetet. Landstingets nya ledningsorganisation innebär en ökad betoning på landstingets kvalitetsarbete. Den tidigare befattningen som hälso- och sjukvårdschef har delats i två tjänster, varav den ena nu får ett övergripande ansvar för hälso- och sjukvårdens kvalitetsarbete. Av detta följer sannolikt en ny inriktning i hälso- och sjukvårdsstabens stöd för utveckling av kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Patientnämndens sekreterare efterfrågar ett utrymme för en starkare fokusering på nämndärendena och anser att en separering från hälso- och sjukvårdsstaben vore önskvärd. Däremot ser de inte ser den nuvarande tillhörigheten som en belastning för handläggningen. Det bör vara möjligt att tillmötesgå sekreterarnas önskemål om en starkare fokusering på nämndens arbete utan att bilda en från tjänstemannaorganisat-

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) ionen helt fristående enhet. Nämndens självständighet kan inte ifrågasättas. Det administrativa stödet till nämnden bör ändå kunna ingå det samlade arbetet för att stärka hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet. Skälen till detta kan sammanfattas så: 1) En frikoppling av nämndens sekreterarstöd riskerar att medföra en isolering. En så liten enhet är sårbar, samtidigt som flexibiliteten gentemot patientoch medborgarservice liksom övriga delar av hälso- och sjukvårdsstaben försvagas eller försvinner. 2) Patientnämndens kontakter med tjänstemannaledningen riskerar att försvagas, tvärtemot Statskontorets och patientmaktutredningens uttalade förväntningar. 3) Den nya tjänstemannaledningens inriktning för en förstärkt och utvecklad samordning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet riskerar att försvåras.

9 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ekonomistaben Marcus Brolinson LK/ Svar på revisionsrapporten Granskning av patientavgifter./. Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten om granskning av patientavgifter../. Förslag till svar på rapporten samt förslag på åtgärder med anledning av revisorernas rapport bifogas. Förslag till beslut att godkänna svaret på revisionsrapporten Granskning av patientavgifter samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen T.f Ekonomichef

10 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Utredning och analys Eva-Lena Aspetorp LK/ Ärenden behandlade av samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen 14 februari 2014 Samverkansnämndens möte den 14 februari 2014 hade temat kompetensförsörjning och Regional utbildnings- och kompetensrådet visade på regionala kartläggningar och diskuterade nationell, regional och lokal problematik med ledamöterna. Samverkansnämnden beslutade om Utvecklingsplan för kunskapsstyrning i Uppsala-Örebroregionen och en plan för vidareutveckling av struktur för implementering av kunskapsunderlag från nationella programrådet för diabetes. På mötet redovisades också regionläget gällande avtal om listning över landstingsgränserna och förslag till modell för regional nivåstrukturering av cancervården../. Protokollet tillsammans med beslutade planer bifogas. Förslag till beslut att lägga informationen till handlingarna Landstingsdirektör Gunilla Andersson Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdstaben

11 Datum Vår beteckning Ekonomistaben LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Marcus Brolinson Landstingets revisorer Svar på revisionsrapporten Granskning av patientavgifter Landstingsstyrelsen har tagit del av revisionsrapporten om granskning av patientavgifter. Med anledning av de bedömningar som framkommit i granskningen lämnas följande redovisning av pågående och planerade åtgärder inom den interna kontrollen. Internkontroll Revisorernas bedömning Vi har inte kunnat identifiera en person inom landstinget med ett uttalat ansvar för den fortlöpande driften och funktionen hos FRISK. Utvecklingsfasen torde vara avslutad men vi hänvisas i granskningen till den person som ansvarat för systemutvecklingen. Svar Förvaltningen av FRISK sker inom ramen för förvaltningsmodellen PM3 som är på väg att etableras inom landstinget. FRISK tillhör förvaltningsobjektet tjänste- och varuförsörjning där landstingsservice är objektsägare. Den verksamhetsnära förvaltningen sker inom kundserviceenheten centralsjukhuset och ansvarig person har utsetts. Revisorerna bedömning Vi har inte kunnat verifiera att landstinget har en rutin för att löpande uppdatera och begränsa antalet personer med behörighet i FRISK eller hur och om manuella transaktioner i FRISK följs upp. Systemet innehåller känslig information och personer med behörighet i systemet kan manuellt påverka utfallet av högkostnadsskyddet för enskillda personer. Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Annelie.Brolinson@liv.se Telefax Org.nr

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) Svar Arbetet med att ta fram rutin för uppföljning av manuella transaktioner och uppdatering av behörigheter i FRISK intensifieras Revisorernas bedömning Vi har inte kunnat verifiera att det finns en fullständig rutin för löpande avstämning av indata från verksamhetssystemen till FRISK, mot fakturering och bokföring. Detta innebär med undantag för tandvården, att fullständigheten i faktureringen för närvarande inte kontrolleras. Svar Arbetet med att se över rutin för löpande avstämning av indata från verksamhetssystemen till FRISK, mot fakturering och bokföring påbörjas under Revisorernas bedömning Vi har noterat att landstinget för närvarande inte bokför den rabatt som lämnas på patientavgifterna via högkostnadsskyddet och vi har i granskningen inte kunnat verifiera hur informationen om avgifter och högkostnadsskydd, som kan hämtas från FRISK, fortlöpande kontrolleras och analyseras. Vår bedömning är att den intäktsreduktion som högkostnadsskyddet innebär bör omfattas av samma typ av intern kontroll och analyser som de fakturerade beloppen. Det skall dock framhållas att det enligt uppgifter från ekonomistaben för närvarande utreds hur data från FRISK, avseende avgifter och högkostnadsskydd, på ett effektivt sätt skall kunna sammanställas och analyseras i framtiden Svar Arbetet med att utreda hur data från FRISK, avseende avgifter och högkostnadsskydd, löpande ska kunna sammanställas och analyseras pågår. Landstinget, likhet med de flesta andra landsting, bokför inte rabatten på patientavgifter via högkostnadsskyddet. Revisorernas bedömning Vi har inte kunnat finna att landstinget för närvarande har en rutin för nedoch bortskrivning av äldre fordringar för patientavgifter. Det är enligt vår mening svårt att undvika en högre kostnad för kundförluster i ett faktureringsbaserat system jämfört med ett kontantbaserat. Mängden fakturor innebär att en standardiserad rutin krävs för detta ändamål. Svar Rutin för avskrivning av äldre fordringar för patientavgifter är framtagen och kommer att implementeras under 2014.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

14 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Centrum för klinisk forskning Anders Hallberg LK/ Svar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Landstinget har beretts tillfälle att svara på över rubricerade utredning med förslag till nationell samordning av kliniska studier. Utredningen ingår som en del i de ansträngningar som nu görs för att förbättra förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning i Sverige. Stöd och samordning är i det sammanhanget ett angeläget förbättringsområde. Landstinget ställer sig i stora drag positivt till de förslag som förs fram av utredningen. För egen del ser landstinget nu en god möjlighet att utnyttja de nya nationella och regionala samarbetsstrukturerna till att stärka den egna forskningsverksamheten i olika avseenden../. Sammanfattning av utredningen bifogas../. Förslag till svar bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till remissvar samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdsstaben

15 Datum Vår beteckning Centrum för klinisk forskning LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Anders Hallberg U2013/7748/F Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Stockholm Svar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Landstinget i Värmland har beretts möjlighet att lämna svar på rubricerat betänkande av utredningen om nationell samordning av kliniska studier och lämnar härmed följande synpunkter. Utredningen ingår som en del i de ansträngningar som nu görs för att förbättra förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning i Sverige. Stöd och samordning är i det sammanhanget ett angeläget förbättringsområde. Landstinget ställer sig i stora drag positivt till de förslag som förs fram av utredningen. I det följande lämnas kommentarer och synpunkter på utredningens olika delar, med tonvikten lagd på de konkreta förslagen. En grundläggande förutsättning Hälso- och sjukvården har idag en påtaglig produktionsstyrning. För ett normallandsting som landstinget i Värmland har detta medfört ett krympande organisatoriskt utrymme för klinisk forskning. Det förekommer att beviljade anslag för forskningstid i angelägna projekt inte kan utnyttjas, eftersom vikarier (t ex specialistkompetenta läkare) att sätta in under forskningstiden inte finns att tillgå. De ekonomiska belöningssystemen för att upprätthålla en hög produktionstakt blir därmed starkt styrande för verksamheten. Utredningen konstaterar att integrering av forskning i det löpande vårdarbetet, så att kliniska studier fortlöpande stödjer och stimulerar utvecklingen av det vardagliga arbetet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att stärka den svenska miljön för kliniska studier. Landstinget anser att utredningen underskattar problematiken med att skapa tid för forskningsarbete på individnivå och något konkret förslag till förändring av denna grundförutsättning framförs inte. Alla ansträngningar i form av forskningssamordning, nya anslagskällor för klinisk forskning etc. riskerar att förlora i verkningsgrad om de som förväntas utföra forskningsuppdragen inte får den nödvändiga tiden för genomförandet. Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan 50 Karlstad Karlstad Telefax Org.nr

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) Ett system för nationell samordning Landstinget välkomnar modellen för nationell samordning. En ny nämndmyndighet för samordning av kliniska studier ska hållas liten och det är rimligt att knyta den till en större värdmyndighet för det administrativa stödet. Landstinget kan dock se SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) som ett alternativ till Vetenskapsrådet som värdmyndighet. SBU har en viktig roll att identifiera kunskapsluckor i vården, där mer forskning behövs. Dessutom anser landstinget att den nya nämndmyndigheten snarast möjligt bör få ansvaret för den nya fonden för klinisk behandlingsforskning (100 mnkr 2014, 150 mnkr årligen från 2015) som landstingen och staten samfinansierar. Den nya fonden ska möjliggöra stora forskningsprojekt inom områden som är särskilt angelägna för hälso- och sjukvården och som hitintills inte har kunnat genomföras med stöd från befintliga anslagskällor. SBU som värdmyndighet skulle då markera ett nytänkande. Den ömsesidiga nyttan skulle inte bara vara administrativ utan även omfatta en naturlig dialog kring forskningsområden som utgår från vårdens behov. Nämnden för samordning av kliniska studier föreslås också få en mycket brett sammansatt rådgivande grupp knuten till sig. Gruppens uppgifter är mycket allmänt beskrivna i utredningen, men en viktig uppgift torde bli att ställa patientintressen och patienters integritet mot samordningssystemets uppdrag att snabbt identifiera tänkbara patienter till kliniska studier. Den viktigaste funktionen och basen i samordningssystemet blir de sex regionala stödstrukturerna för den kliniska forskningen. Den centrala nämndmyndigheten blir förstås en viktig kontaktpunkt för instyrning av t ex läkemedelsprövningar från industrin. Men den ska även kunna fånga upp forskningsinitiativ från den regionala nivåns egna aktörer. Den statliga grundfinansieringen av de regionala noderna är betydelsefull och genom att utnyttja befintliga regionala och lokala strukturer skapas goda möjligheter att ytterligare förstärka det regionala samarbetet kring klinisk forskning samt ge förbättrat stöd till aktiva forskare på lokal landstingsnivå. Inrättande av det nya samordningssystemet innebär dock att vi får två överlappande nationella-regionala stödsystem för klinisk forskning i landet: ett för klinisk forskning inom cancerområdet via Regionala Cancercentrum i samverkan, och ett för all klinisk forskning i och med det nya samordningssystemet. Landstinget ser en fara i att två parallella stödfunktioner byggs upp. Ambitionen måste vara att i så hög utsträckning som möjligt sammanföra samordning av klinisk cancerforskning med övrig klinisk forskning. Utredningen efterlyser en bred samordningslösning där även registercentra, biobanker och klinisk behandlingsforskning ingår. Landstinget ansluter sig till denna uppfattning. Särskilda utvecklingssatsningar Landstinget stöder förslaget om att tillskapa en nationell portal för att täcka det informationsbehov som är kopplat till kliniska studier. En gemensam ingång för vårdsystem, akademi, näringsliv och patienter med all tänkbar information om lagar och regelverk, rättigheter och skyldigheter, pågående och planerade studier, möjligheter för enskilda patienter att anmäla intresse

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) etc., kommer sannolikt att gagna den kliniska forskningen och definitivt öka transparensen jämfört med idag. När det gäller förslaget om att skapa möjligheter att aktivt söka fram lämpliga patienter till planerade kliniska studier så lyfter utredningen med rätta den etiska problematiken. En sådan sökning kan rimligen inte göras utan att behandling av känsliga personuppgifter blir aktuell, och därmed faller en sådan procedur under etikprövningslagen. Ännu tydligare blir detta om man går vidare enligt utredningens förslag och kontaktar de framsökta patienterna med förfrågan om deltagande i en klinisk studie. Läkemedelsindustrins kommersiella intresse av att snabbt hitta lämpliga patienter för läkemedelsstudier måste noga balanseras mot kraven på personlig integritet. Landstinget förordar försiktighet i denna fråga, för att undvika risken för bakslag. Förbättringar i de regulatoriska processerna Landstinget stöder de framlagda förslagen om att effektivisera de regulatoriska processerna runt den kliniska forskningen. Rent generellt bör handläggningstider alltid utsättas för kritisk granskning, med syfte att förkorta dem så långt som är möjligt. Den föreslagna översynen av etikprövningsnämndernas arbetssätt och organisation känns särskilt angelägen. Idag är verksamheten regionaliserad och det finns flera exempel på att man gjort skilda bedömningar av likartade etiska frågeställningar. En sammanslagning av prövningsnämnderna till en enda myndighet kanske inte är nödvändig, men en kraftigt förbättrad samordning och modernisering av verksamheten måste till. Landstinget i Värmland, som bedriver ett mycket aktivt miljöarbete, har svårt att godta nuvarande rutin, att varje ansökan ska skickas in i 18 pappersexemplar. Oförmågan hos etikprövningsnämnderna att hantera ansökningar i elektronisk form känns i högsta grad otidsenlig. Även förslaget om att flytta bedömningen av planerade kliniska studier där försökspersoner utsätts för bestrålning till en ny nationell strålskydds kommitté är välmotiverat. Landstinget håller med om att dagens decentraliserade system med bedömning vid många lokala strålskyddskommittéer innebär risk för onödigt långa handläggningstider, även om de beslut som fattas är korrekta. Landstinget har inget att invända mot förslagen om förenkling av regelverk kring biobanksverksamhet samt distribution av prövningsläkemedel. I de fall svensk lagstiftning kring biobanker har alltför detaljerade och svårförståeliga krav, som de facto hämmar svensk klinisk forskning, så bör de förenklas och harmonieras med övrig europeisk lagstiftning. Regelverket för distribution av prövningsläkemedel, med skilda distributionskanaler beroende på om en prövning ska ske i slutenvård eller öppenvård, är också rimligt att ensa, för att undvika konkurrensnackdelar för Sverige. Förbättrade möjligheter till uppföljning av klinisk forskning Landstinget instämmer i utredningens konstaterande, att uppföljningsdata gällande klinisk forskning är en bristvara. Landstinget i Värmland har tidigare deltagit i SKL:s initiativ att skapa ett årligt nationellt forskningsbokslut, vilket slutade i ett misslyckande. Utredningens förslag till nystart ge-

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) nom att tillsätta en nationell arbetsgrupp med centrala aktörer som Statistiska centralbyrån, SKL, Vetenskapsrådet och Centrala Etikprövningsnämnden känns därför genomtänkt. Sammanfattningsvis välkomnar landstinget i Värmland förslagen om ökad nationell samordning av kliniska studier. För egen del ser landstinget nu en god möjlighet att utnyttja de nya nationella och regionala samarbetsstrukturerna till att stärka den egna forskningsverksamheten i olika avseenden. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

19 ,%777; C.> Promemoria REGERINGSKANSLIET U2013/7748/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten LANDSTINGET VAHMLAND ö Remiss av betänkandet "Starka tillsammans" (SOU 2013:87) Remissinstanser: 1. Riksrevisionen 2. Gentekniknämnden 3. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 4. Socialstyrelsen 5. Inspektionen för vård och omsorg 6. Läkemedelsverket 7. Folkhälsomyndigheten 8. Myndigheten för vårdanalys 9. Statens beredning för medicinsk utvärdering 10. Myndigheten för handikappolitisk samordning 11. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 12. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 13. Statskontoret 14. ehälsomyndigheten 15. Stockholms läns landsting 16. Uppsala läns landsting 17. Södermanlands läns landsting 18. Östergötlands läns landsting 19. Jönköpings läns landsting 20. Kronobergs läns landsting 21. Kalmar läns landsting 22. Gotlands läns landsting 23. Blekinge läns landsting 24. Skåne läns landsting 25. Hallands läns landsting 26. Västra Götalands läns landsting 27. Värmlands läns landsting 28. Örebro läns landsting 29. Västmanlands läns landsting 30. Dalarnas läns landsting 31. Gävleborgs läns landsting 32. Västernorrlands läns landsting

20 2 33. Jämtlands läns landsting 34. Västerbottens läns landsting 35. Norrbottens läns landsting 36. Ekonomistyrningsverket 37. Univers itetskanslersämbetet 38. Uppsala universitet 39. Lunds universitet 40. Göteborgs universitet 41. Stockholms universitet 42. Umeå universitet 43. Linköpings universitet 44. Karolinska institutet 45. Kungl. Tekniska högskolan 46. Luleå tekniska universitet 47. Karlstads universitet 48. Linnåmiversitetet 49. Örebro universitet 50. Mittuniversitetet 51. Blekinge tekniska högskola 52. Högskolan i Borås 53. Högskolan i Halmstad 54. Högskolan Kristianstad 55. Högskolan i Skövde 56. Högskolan Väst 57. Malmö högskola 58. Mälardalens högskola 59. Vetenskapsrådet 60. Centrala etikprövningsnämnden 61. Regionala etikprövningsnämnden 62. Regionala etikprövningsnämnden 63. Regionala etikprövningsnämnden 64. Regionala etikprövningsnämnden 65. Regionala etikprövningsnämnden 66. Regionala etikprövningsnämnden 67. Kungl. Vetenskapsakademien 68. Forskningsrådet för miljö, areella 69. Strålsäkerhetsmyndigheten 70. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 71. Verket för innovationssystem 72. Statistiska centralbyrån i Göteborg i Linköping i Lund i StockhoIm i Umeå i UppsaIa näringar och samhällsbyggande 73. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 74. ASCRO 75. Apotek Produktion Laboratorier AB 76. Astra-Zeneca AB 77. Cancerfonden 78. Clinical Research Support (Örebro) 79. FoU-centrum Skåne/ClinTrials Skåne 80. Gothia Forum

21 81. Hjärt-Lungfonden 82. Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap 83. Karolinska Trial Alliance 84. Klinisk Behandlingsforskning i Norrland 85. Linköping Academic Research Centre 86. Läkemedelsindustriföreningen 87. Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB 88. Nationellt biobanksråd 89. Pfizer AB 90. Regionala cancercentrum i samverkan 91. Reumatikerförbundet 92. Statens medicinsk-etiska råd 93. Stiftelsen Chalmers tekniska högskola 94. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning 95. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling 96. Stiftelsen för strategisk forskning 97. Stiftelsen för vård- och allergiforskning 98. Stiftelsen Högskolan i Jönköping 99. SwedenBio 100. Swedish Medtech 101. Svensk Förening för Allmänmedicin 102. Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobankning och Analys av Biologiska Prover (bbmri.se) 103. Svensk sjuksköterskeförening 104. Svenska Barnmorskeförbundet 105. Svenska Läkaresällskapet 106. Svenskt Näringsliv 107. Sveriges akademikers centralorganisation 108. Sveriges förenade studentkårer 109. Sveriges Kommuner och Landsting 110. Sveriges Läkarförbund 111. Sveriges Psykologförbund 112. Sveriges universitets- och högskoleförbund 113. Sveriges unåersitetslärarförbund 114. Tjänstemännens centralorganisation 115. Uppsala Clinical Research Center 116. Vårda1institutet 117. Vårdförbundet 3

22 4 Regeringen tillkallade i juni 2013 en särskild utredare med uppdrag att föreslå ett system för nationell samordning, rådgivning och stöd till den kliniska forskningens aktörer (dir. 2013:64). Utredaren överlämnade den 18 december 2013 betänkandet "Starka tillsammans" (SOU 2013:87). Vid besvarande av remissen önskas remissinstansernas synpunkter angående de åtgärdsförslag som lämnas i betänkandet. Remissinstanserna bör när de gäller utredningens åtgärdsförslag som helt eller delvis saknar kostnadsberäkningar särskilt beakta konsekvenserna av förslagen. Remissvaren i 5 exemplar (1 original) ska vara inkomna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 18 april Svaret bör även skickas per e-post (i både Word och pdf-format) till u.registrator@regeringskansliet.se. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaretger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Frågor om remissen kan ställas till Maria Wästfelt, Utbildningsdepartementet, telefon alternativt epost maria.wastfelt@regeringskansliet.se. Den remitterade rapporten finns även tillgänglig på regeringens hemsida Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens broschyr "Svara på remiss - Hur och varför? PM 2003:02" Broschyren kan beställas från Regeringskansliets förvaltningsavdelning, Information Rosenbad, Stockholm. Broschyren finns även på följande webbadress: A,71. Charlotte Abrahamsson Expeditions- och rättschef Kopia till Norstedts Juridik AB/Fritzes, Stockholm Riksdagens utredningstjänst

23 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Sekretariatet Marina Tilderlindt LK/ Svar på remiss om Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79)./. Sammanfattning bifogas. Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss. Av förslag till yttrande framgår att landstinget ställer sig bakom utredningens förslag om att ny lag införs för att stärka meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet avgränsat till verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. Landstinget ställer sig därmed också bakom motsvarande inskränkning i lagen om skydd för företagshemligheter. En synpunkt som landstinget vill lyfta är att det finns anledning att särskilt begrunda om frivilliga informationsinsatser är tillräckliga för att sprida innebörden av den nya lagen eller om informationsskyldighet för arbetsgivare är att föredra../. Förslag till remissvar bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss, samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef

24 Remiss REGERINGSKANSLIET Ju2013/8404/11 Justitiedepartementet Grundlagsenheten Katarina Berglund Siegbahn Rättssakkunnig Telefon LAN D971NG MD3 Betänkandet Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79) Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Göta hovrätt 3. Umeå tingsrätt 4. Kammarrätten i Stockholm 5. Förvaltningsrätten i MaImö 6. Justitiekanslern 7. Domstolsverket 8. Åklagarmyndigheten 9. Rikspolisstyrelsen 10. Brottsförebyggande rådet 11. Datainspektionen 12. Socialstyrelsen 13. Inspektionen för vård och omsorg 14. Arbetsgivarverket 15. Statens skolverk 16. Statens skolinspektion 17. Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) 18. Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) 19. Lunds universitet (Juridiska fakulteten) 20. Göteborgs universitet (Inst. för journalistik, medier och kommunikation) 21. Mittuniversitetet (Inst. för informationsteknologi och medier) 22. Konkurrensverket 23. Statens medieråd 24. Myndigheten för radio och tv 25. Arbetsförmedlingen 26. Arbetsmiljöverket 27. Arbetsdomstolen Postadress Stockholm Besöksadress Beridarbansgatan 1-3 Telefonvaxel E-post: registratorajustice.ministry.se Telefax Telex PREMIER S

25 2 28. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) 29. Diskrimineringsombudsmannen 30. Arvidsjaurs kommun 31. Eda kommun 32. Färgelanda kommun 33. Gnesta kommun 34. Göteborgs kommun 35. Hofors kommun 36. Hällefors kommun 37. Hässleholms kommun 38. Höganäs kommun 39. Höörs kommun 40. Kinda kommun 41. Kiruna kommun 42. Kungsbacka kommun 43. Malmö kommun 44. Nacka kommun 45. Nordanstigs kommun 46. Norrköpings kommun 47. Oxelösunds kommun 48. Salems kommun 49. Simrishamns kommun 50. Stockholms kommun 51. Staffanstorps kommun 52. Surahammars kommun 53. Torsås kommun 54. Tidaholms kommun 55. Täby kommun 56. Upplands Väsby kommun 57. Valdemarsviks kommun 58. Vilhelmina kommun 59. Ydre kommun 60. Älvdalens kommun 61. Örnsköldsviks kommun 62. Gävleborgs läns landsting 63. Hallands läns landsting 64. Jämtlands läns landsting 65. Norrbottens läns landsting 66. Stockholms läns landsting 67. Värmlands läns landsting 68. Västra Götalands läns landsting 69. Östergötlands läns landsting 70. Sveriges kommuner och landsting 71. Sveriges advokatsamfund 72. Sveriges Radio AB 73. Sveriges Television AB 74. Sveriges Utbildningsradio AB

26 3 75. Föreningen Grävande Journalister 76. Svenska journalistförbundet 77. Tidningsutgivarna 78. Utgivarna 79. Almega 80. Arbetsgivaralliansen 81. Arbetsgivarföreningen KFO 82. Friskolornas riksförbund 83. Företagarna 84. Institutet mot mutor 85. Småföretagarnas Riksförbund 86. Svenska Riskkapitalföreningen 87. Svenskt Näringsliv 88. Vårdföretagarna 89. Akademikerförbundet SSR 90. Landsorganisationen i Sverige (LO) 91. Lärarförbundet 92. Lärarnas Riksförbund 93. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) 94. Sveriges läkarförbund 95. Sveriges Skolledarförbund 96. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 97. Vårdförbundet 98. Handikappförbunden 99. Lika Unika 100. Sveriges Elevkårer 101. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) 102. Civil Rights Defenders 103. Svenska avdelningen vid Internationella juristkommissionen 104. Transparency International Sverige Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 7maj Svaren bör lämnas både på papper och per e-post (gärna som både pdf- och word-fil) till.u.16 re erin skansliet.se. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemo ia Svarapå remiss - hur och valför (SB PM 2003:2). Den kan laddad n från Regeringskansliets webbplats atnn HMIhner Wågnert Departementsråd

27 Kopia till Fritzes kundservice, Stockholm 4

28 Datum Vår beteckning Sekretariatet LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Marina Tilderlindt Ju2013/8404/L6 Justitiedepartementet Stockholm Svar på remiss gällande Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79) Landstinget i Värmland (nedan kallat landstinget) har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remiss och vill lämna följande synpunkter. Sammanfattning Landstinget ställer sig bakom betänkandets förslag om att ny lag införs för att stärka meddelarskyddet för privatanställda inom offentligt finansierad verksamhet och att motsvarande begränsning införs i lagen om skydd för företagshemligheter. Landstinget ställer sig även bakom förslaget att avgränsa det förstärkta meddelarskyddet till verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. En synpunkt som landstinget särskilt vill lyfta är vikten av att lagstiftningens innebörd kommer arbetstagare och arbetsgivare till känna. Det finns därför anledning att begrunda om frivilliga informationsinsatser, från exempelvis arbetstagare- och arbetsgivarorganisationer, är tillräckliga för att sprida informationen om den nya lagstiftningen eller om informationsskyldighet för arbetsgivare är att föredra. Meddelarskyddet för privatanställda bör stärkas Landstingets uppfattning är att meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet bör stärkas eftersom skyddet fyller en viktig demokratisk funktion i samhället. Landstinget anser inte att anställdas möjligheter till meddelarskydd eller allmänhetens möjligheter till insyn ska vara beroende av på vilket sätt landsting eller kommuner väljer att utföra sin verksamhet. Avgränsning till verksamhetsområdena vård, skola och omsorg Landstinget ställer sig positivt till utredningens förslag att avgränsa tillämpningsområdet till verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. Avgränsningen möjliggör en tydlighet gällande vilken offentlig verksamhet som avses samt gör det enkelt att definiera vilken personal som ska omfattas av ett förstärkt skydd. Det är emellertid positivt att utformningen av lagen är flex- Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan marina.tilderlindt@liv.se Karlstad Telefax Org.nr

29 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) ibel så att möjligheter till utvidgning eller inskränkning i tillämpningsområdet finns framöver. Lagstiftning att föredra framför avtalsbaserat skydd Landstinget använder sig, i förfrågningsunderlaget till privata vårdgivare, av villkor om att vårdgivare ska tillämpa likvärdig meddelarfrihet som för anställda i landstingsdriven hälso- och sjukvård. Enligt landstinget är en lagstiftning med grundlagsregleringarna som utgångspunkt emellertid att föredra framför avtalsbaserade skydd eftersom det skapar en tydlighet om var gränserna för yttrandefriheten går för de anställda. Avtalsbaserade meddelarskyddsliknande bestämmelser kan inte heller, liksom även utredningen konstaterar, ge samma omfattning av skydd som det grundlagsreglerade. Fördelarna väger över En lagstiftning enligt utredningens förslag leder oundvikligen till inskränkningar i avtalsfrihet, lojalitetsplikt och skyddet för företagshemligheter. Landstinget delar emellertid utredningens uppfattning att förekomsten av företagshemligheter torde vara tillräckligt låg inom verksamhetsområdena vård, skola och omsorg för att fördelarna med ett utökat skydd ska anses väga över. Eftersom företagsledningen undantas det förstärkta skyddet kan även särskilt hemliga uppgifter begränsas till denna gruppering. Viktigt att innebörden kommer till berördas kännedom Liksom utredningen konstaterar behöver en reglering vara förutsägbar och tydlig för att få avsedd effekt. Enligt landstingets mening är det också av yttersta vikt att arbetstagare och arbetsgivare får kännedom om lagstiftningen och hur den fungerar. Enligt utredningen finns det inte skäl att i en reglering införa någon form av informationsskyldighet för arbetsgivare. Landstinget menar att det kan finnas anledning att särskilt begrunda om det är tillräckligt tillfredsställande att överlåta informationsspridningen till frivilliga informationsinsatser eller om kännedomen om lagen bättre säkerställs med informationsskyldighet för arbetsgivare. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

30 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Verksamhetsnära IT Göran Karlström LK/ ejournal LiV Med utgångspunkt från CeHis (numera Inera) handlingsplan pågår det nationella projektet Journalen på nätet. Projektet ska leverera e- tjänster inom Mina vårdkontakter, som tillgängliggör och presentera journalinformation till invånarna på ett säkert sätt. Projektet ska också leverera en prenumerationstjänst, så att användare av Mina vårdkontakter kan välja att hämta ut och lagra journalkopior i sitt personliga hälsokonto via prenumerationer. Det nationella projektet tar sin utgångspunkt i de två projekt som har drivits inom Landstinget i Uppsala och Stockholms läns landsting. Journalen i Uppsala har varit i bruk sedan Mina vårdflöden i Stockholms läns landsting har varit ett Vinnovaprojekt ( ) med många likheter, men också vissa skillnader mot Journalen. För tillfället kan respektive landsting välja vilken av de båda tjänsterna man väljer att ansluta sig till. Just nu pågår arbetet med att etablera ett nationellt regelverk för dessa tjänster och ta fram den långsiktiga utvecklingen för att tjänsterna skall närma sig varandra. Uppsalas e-tjänst Journalen testas i Norrbottens läns landsting och har införts i Region Skåne 17 mars Stockholms läns landsting e-tjänst Vårdhändelser testas i Stockholm och Norrbotten. Flera landsting förbereder förstudier under 2014 kring val av tjänst (Jönköping, Västerbotten, Örebro m.fl.) och i många landsting finns principbeslut om införande. Förslag till beslut att uppdra åt Landstingsdirektören att under 2014 genomföra en förstudie kring hur ett införande av ejournal LiV kan genomföras inom LiV på ett säkert sätt med utgångspunkt i de nationella lösningar som finns och inom ramen för de nationella regelverk som etableras samt att ärendet avrapporteras under hösten 2014 med särskilt fokus på behov av samverkan i den fortsatta processen med fackliga organisationer inom LiV och patient-/brukarorganisationer. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdsstaben

31 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben LK/ Uppdrag att ansvara för informationssäkerhetsarbetet Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och patientdatalagen ska vårdgivaren utse en eller flera personer som ansvarar för informationssäkerhetsarbetet. Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska den som utsetts att ansvara för säkerhetsarbetet, minst en gång per år rapportera till styrelsen vilka skyddsåtgärder och förbättringsåtgärder som vidtagits samt risk- och sårbarhetsanalyser som utförts avseende informationssäkerheten. Inom Landstinget i Värmland finns det en tjänst som informationssäkerhetssamordnare med uppdrag att samordna och utveckla landstingets informationssäkerhetsarbete. Landstingsstyrelsen föreslås utse denne att ansvara för informationssäkerhetsarbetet enligt gällande regler. Förslag till beslut att uppdra åt landstingets informationssäkerhetssamordnare att ansvara för informationssäkerhetsarbetet enligt gällande regler. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef Hälso- och sjukvårdsstaben

32 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Landstingsfastigheter Lars Nilsson LK/ Försäljning av delar av fastigheten Marieberg 1:1, Kristinehamns kommun Landstingsstyrelsen beslutade 31 augusti 2010 att uppdra åt landstingsdirektören att teckna erforderliga avtal för avveckling av landstingets engagemang inom Mariebergsområdet i Kristinehamn. Kommunfullmäktige i Kristinehamn beslutade 21 mars 2013 att godkänna Slutlig överenskommelse med landstinget angående Mariebergsområdet. Försäljningen enligt detta ärende är i linje med denna överenskommelse../. Förslaget innebär att byggnaderna A47 och K53 med omgivande mark säljs till Kristinehamnsbostäder AB mot en avtalad ersättning om (Enmiljontrehundratusen) kronor. Tillträdet till K53 med omgivande mark skall ske 12 maj 2014 medan tillträdet till A47 med omgivande mark skall ske senast under första kvartalet Ärendets hantering framgår av bilagda ärendebeskrivning. Förslag till beslut att sälja delar av fastigheten Marieberg 1:1, Kristinehamns kommun bebyggd med byggnaderna A47 respektive K53 enligt köpeavtal samt att uppdra till fastighetschefen att teckna erforderliga avtal. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Lars Nilsson Fastighetschef

33 Ärendebeskrivning 1 (2) Landstingsstyrelsen Landstingsfastigheter Lars Nilsson LK/ Försäljning av delar av fastigheten Marieberg 1:1, Kristinehamns kommun Bakgrund Under första halvåret 2014 tar landstinget i anspråk ombyggda och anpassade lokaler i kvarteret Solrosen Kristinehamns kommun som ersättning för de lokaler som för närvarande utnyttjas i byggnaderna K53 och M49 inom Mariebergsområdet medan motsvarande sker under första kvartalet 2015 för de verksamheter som bedrivs inom A47 och Kristinegården. Samtliga objekt./. i Kristinehamn. Se bilagda kartskiss. Landstingsstyrelsen beslutade 31 augusti 2010 att avveckla samtliga engagemang inom Mariebergsområdet. Mellan kommunen och landstinget finns en av kommunfullmäktige godkänd och av landstingsdirektören undertecknad Slutlig överenskommelse med landstinget angående Mariebergsområdet. Förslaget om försäljning enligt detta ärende är i linje med denna överenskommelse. Överväganden I Kristinehamnsområdet finns överskott på lokaler med egenskaper motsvarande de som nu aktuella byggnader erbjuder. Intresse för dessa byggnader förutsätter andra fördelar än tillgång till lokaler. Kristinehamnsbostäder AB äger och förvaltar såväl lokaler som bostäder i nära anslutning till dessa byggnader och har därför intresse av att för framtiden förvalta den nu aktuella marken och om möjligt förändra byggnaderna för annan användning. Företaget äger och förvaltar även kärnan i Mariebergsbebyggelsen. Nyttobeskrivning och ekonomi Landstinget har beslutat avveckla engagemanget i Mariebergsområdet. Genom försäljningen fullföljs detta. Byggnaderna är i sådant skick att mycket omfattande ekonomiska insatser krävs för att sätta dem i sådant skick att de kan användas. Kostnaderna för att riva byggnaderna uppskattas uppgå till cirka 6 miljoner kronor. En försäljning av byggnaderna A47 och K53 med omgivande mark bedöms vara den ekonomiskt mest förmånliga hanteringen.