Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Halmstads kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Halmstads kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(16) Tillsyn i Halmstads kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Halmstads kommun under Våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat årskurs 9 Av Skolverkets statistik för år 2015 framgår att det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 vid de kommunala skolorna i Halmstads kommun är 219 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat varje år från 209 poäng år År 2015 är behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram 87,3 procent, vilket är en minskning mot tidigare år. Under åren var mellan 90 och 92 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Andelen elever som når de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen är år procent. Denna siffra har varit oförändrad de senaste åren. Det är i stort sett samma skolenheter som under åren har höga respektive låga resultat avseende genomsnittligt meritpoäng och andel elever som når målen i alla ämnen. Högst genomsnittlig betygspoäng återfinns i ämnena modersmål (17,3) och moderna språk (15,1) och lägst i ämnena svenska som andraspråk (10,3) och matematik (12,3). Övriga ämnen varierar mellan 13 och 14,9 poäng. En jämförelse av resultaten för åren visar att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är relativt konstant. Skillnaderna ökade år 2012 och minskade år Det är varje år olika skolenheter som uppvisar de största skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat. Analysen av resultaten från utifrån olika grupper av elever visar att det framför allt skiljer i resultat beroende på föräldrars utbildningsbakgrund. Skillnaden i resultat mellan elever vars föräldrar har gymnasial utbildning jämfört med elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är relativt konstant. Kunskapsresultat årskurs 6 Av Skolverkets statistik framgår att det år 2015 är 79,5 procent av eleverna i de kommunala grundskolornas årskurs 6 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen. Analysen av betygen från årskurs 6 år 2015, som dock i Skolverkets statistik avser alla skolor även de med fristående huvudmän, visar att det är markant högst genomsnittligt betygspoäng i ämnet modersmål (16,8) och därefter kommer ämnena engelska, idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap (cirka 14).

3 3(16) Lägst genomsnittligt betygspoäng har eleverna i ämnet svenska som andraspråk (cirka 9) de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena (drygt 12). Övriga ämnen ligger på mellan 13 och 14 poäng. I samtliga ämnen har flickorna högre betygspoäng än pojkarna. Minst skillnad är det i ämnena svenska som andraspråk, idrott- och hälsa och matematik, störst skillnad är det i ämnena svenska, bild och hem- och konsumentkunskap. Kunskapsresultat årskurs 3 Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 3 visar att andelen elever i Halmstad, inklusive elever på fristående skolor, som når kravnivån i svenska och matematik är ungefär densamma som i riket. I svenska som andraspråk är det en lägre andel som når kravnivån i Halmstad än i riket. Skillnaden mellan Halmstads resultat och rikets är mellan sju och 13 procentenheter beroende på delprov. Resultat avseende trygghet och studiero Skolinspektionens enkäter till elever i årskurs 5 och årskurs 9 visar att eleverna generellt är något mer nöjda i nästan alla parametrar än vad övriga tillfrågade i riket är samma termin. Enkäterna till personalen visar att inom de områden som handlar om undervisningen ligger Halmstad något över resultaten från samtliga som svarat samma termin. Inom de frågeområden som berör styrning och ledning av skolan är pedagogisk personal däremot något mindre nöjda än snittet. De vårdnadshavare som besvarat enkäten är mer nöjda än övriga tillfrågade i riket i alla parametrar utom inom området "Vårdnadshavares delaktighet och inflytande".

4 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 4(16) Skolinspektionens ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Ingen brist konstaterad ~~,-,-----,»,-"--7,31, I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Halmstad kommun har det senaste året tagit emot många elever med annat modersmål än svenska. Dessa elever har behov av studiehandledning på modersmålet. Skolinspektionens tillsyn visar att trots att kommunen vidtagit åtgärder för att kunna erbjuda elever studiehandledning i ökad omfattning, kan huvudmannen inte säkerställa att alla elever inte får detta stöd i den omfaltning och på det sätt de har behov av. Skolinspektionens tillsyn visar att Halmstad kommun inte tar sitt ansvar när det gäller att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever i förskoleklass och grundskola. Huvudmannen kan därmed inte heller säkerställa att anmälningar om kränkande behandling utreds och att relevanta åtgärder för att förhindra att kränkningar sker i framtiden vidtas. Bristen visar sig i att huvudmannen inte säkerställer att rektorer anmäler kränkande behandling av elever och det inte sker någon kontinuerlig rapportering av anmälningar om kränkande behandling till nämnden och att anmälningar därmed inte kommer till huvudmannens kännedom tillräckligt skyndsamt för att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med skollagen. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn att den organisation av skolenheter som Halmstads kommun valt, inte följer författningarnas krav, då kommunen har särskilda undervisningsgrupper som utgör egna skolenheter.

5 5(16) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Halmstads kommun att senast den 10 januari 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid sko/enheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller förf attningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska säkerställa att elever som behöver studiehandledning på modersmålet ges sådant stöd.

6 6(16) Huvudmarmen ska ta emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, samt säkerställa att omständigheterna kring de angivna kränkningarna skyndsamt utreds och i förekommande fall att de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. Motivering till bedömning av brist Studiehandledning på modersmålet Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att Halmstad kommun brister i sitt ansvar att säkerställa att samtliga elever som har behov av studiehandledning på modersmålet får sådan handledning. Tillsynen visar att tillgången på studiehandledning inte möter elevernas behov. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionens utredning Vid tillsynsbesök i skolenheterna uttrycker både lärare och rektorer, på skolenheter med många nyanlända elever, att inte alla elever som behöver studiehandledning på modersmålet får det i den utsträckning och på det sätt som de behöver. De säger att handledarna arbetar samtidigt med elever från flera årskurser, vilket gör att studiehandledningen inte utgår från elevernas behov. Varje grupp får handledning mellan en halv och en timme i veckan, enligt lärare och rektorer. Intervjuade lärare från skolenheter som inte besökts framför att studiehandledningen inte fungerar bra. De uppger att eleverna får för lite studiehandledning och att handledningen inte alltid är kvalitativ. De intervjuade lärarna ger som exempel att flera elever, ibland från olika årskurser delar på en halv till en timmes studiehandledning i veckan. Detta innebär, enligt lärarna, inte bara att tiden är knapp utan även att eleverna inte kan utnyttja hela tiden då de får sitta och vänta medan studiehandledaren hjälper elever ur andra årskurser och med andra ämnen. Lärarna uppger att de fått besked om att kommunens resurscentrum, Kärnhuset, bestämt att eleverna ska handledas i grupp. Rektorer från skolenheter som inte besökt i tillsynen uppger i intervju att studiehandledningen inte fungerar. Enligt de intervjuade rektorerna handlar det dels om att eleverna får för lite studiehandledning. Även rektorerna uppger att elever får mellan en halv och en timme studiehandledning per vecka, och att de ofta får handledning i grupp, i något fall upp till 12 elever från olika årskurser i samma grupp.

7 7(16) Representant från enheten för migration och modersmål på Kärnhuset uppger att det för närvarande är så att eleverna, i de stora språken, arabiska och persiska, får studiehandledning en gång i veckan, ibland i större grupp. Vidare uppger hen att det finns språk som Kärnhuset inte erbjuder studiehandledning på, trots att det finns elever som behöver handledning på de språken, då de inte hittar lärare. Enhetschefen för modersmål och migration uppger att han ser att svårigheter uppstår då elever går från förberedelseklass till vanlig klass, och att dessa svårigheter kan bero på brist på studiehandledning. Han säger att eleverna behöver mer studiehandledning än Kärnhuset kan ge. Enhetschefen uppger att det är en resursfråga hur mycket studiehandledning eleverna ges, att det dels handlar om att få tag i lämpliga personer och att det dels är en ekonomisk fråga. Han säger att det inte finns någon given kvot som eleverna tilldelas handledning utifrån. Enhetschefen uppger vidare att elever kan få ungefär en timmes studiehandledning per vecka och att det är för lite utifrån elevernas behov. Vidare uppger han att det finns några enstaka elever som man inte kan ge studiehandledning alls. Enhetschefen anger att för att i högre grad möta de behov eleverna har av studiehandledning har modersmålsundervisningen planerats om inför höstterminen för att frigöra tid för studiehandledning När förvaltningschefen i intervju presenteras det Skolinspektionen fått höra i intervjuer, säger hon att det är även hennes bild att studiehandledningen inte täcker behoven. På frågan om vad som gjorts från förvaltningsnivå för att öka tillgången på studiehandledning svarar förvaltningschefen att de har planerat en samordning av modersmålsundervisningen för att frigöra tid för studiehandledning inför hösten samt att enheten för migration på resurscentrum har fått ett visst ökat anslag inför höstterminen. Presidiet för Barn- och ungdomsnämnden uppger i intervju att nämnden fått information om behoven av studiehandledning men att de inte har hunnit med att fatta beslut som kan öka tillgången till studiehandledning. Presidiet hänvisar till att ökningen av antalet nyanlända elever varit stor på kort tid och att budgetprocessen är trögare än verkligheten. Den stora mängden nyanlända kräver en annan organisation och andra förutsättningar än tidigare, för att kunna fördela bidrag och anslag, och där har nämnden inte hunnit med, enligt presidiet. Nämndens presidium uppger att de kan se att det behövs ett förbättringsarbete kring studiehandledningen för att öka likvärdigheten. I telefonsamtal den 8 och 9 september uppger enhetschefen för migration på resurscentrum Kärnhuset att den planerade omorganisationen av modersmålsundervisningen är genomförd så tillvida att grupper är sammansatta och att scheman håller på att färdigställas.

8 8(16) Hart uppger vidare att tillgången till studiehandledare nu är tillräcklig eftersom kommunen annonserat samt har ett samarbete med andra kommunala verksamheter. Han säger dock att det närmaste året innebär en omställningsperiod och att det inte är säkert att stödet når eleverna direkt. Enhetschefen säger att han inte kan ge en bild av hur de kan möta elevernas behov i nuläget. Rättslig reglering I skolförordningen föreskrivs att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Anmälan om kränkande behandling Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte tar sitt ansvar när det gäller att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever i förskoleklass och grundskola. Huvudmannen kan därmed inte heller säkerställa att anmälningar om kränkande behandling utreds skyndsamt och att relevanta åtgärder för att förhindra att kränkningar sker i framtiden vidtas. Med huvudmannanivå avser kommunen den tjänstemannanivå där skolområdeschefer befinner sig och det är också till dessa som rektorer rapporterar. Det finns därefter inget system för när och hur ansvarig nämnd ska informeras och nämnden har inte informerats sedan augusti Utredningen visar även att det finns en osäkerhet hos rektorerna kring hur kommunens instruktioner ska tolkas och när de ska anmäla. Rektorer anmäler därmed kränkande behandling i mycket olika omfattning. Eftersom utredningen visar att huvudmannen inte säkerställer att rektorer anmäler kränkande behandling av elever och det inte sker någon kontinuerlig rapportering av anmälningar om kränkande behandling till nämnden bedömer Skolinspektionen att dessa inte kommer till huvudmannens kännedom tillräckligt skyndsamt för att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med skollagen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionens utredning Skolområdeschefer uppger i intervju att de tar emot anmälningar om kränkande behandling via ett digitalt verktyg, där de får en sammanställning av hur många anmälningar som rapporterats av respektive rektor. De uppger att senast de redovisade antalet anmälningar för nämnden var i augusti 2015.

9 9(16) Intervjuade skolområdeschefer uppger vidare att det ser väldigt olika ut mellan skolorna, att vissa rektorer anmäler många ärenden medan vissa skolor gör mycket få eller inga anmälningar alls. De säger att rektorerna inte har samma bild av vad som ska anmälas och att instruktionerna för anmälan av kränkande behandling tolkas för olika av rektorerna. Det finns ett system, men förvaltning och rektorer måste bli mycket bättre på att använda det, enligt intervjuade skolområdeschefer. Samtliga intervjuade skolområdeschefer är överens om att det inte finns något system för uppföljning av kränkningsanmälningar och endast en av skolområdescheferna säger att hen haft samtal med en rektor kring antalet anmälningar från skolan. De säger vidare att de har haft samtal i rektorsgruppen, initierade av huvudmannen, om hur man kan prata om vad som är en kränkning, men att detta är ett utvecklingsbehov. Förvaltningschefen uppger att förvaltningen inte är duktiga på att rapportera uppåt, att de tagit upp ämnet och samtidigt hållit utbildning för nämnden två gånger det senaste året. Förvaltningschefen uppger att förvaltningen konstaterat att det finns en skillnad mellan skolorna i hur många anmälningar om kränkande behandling som rapporteras och att en jurist därför arbetar med att skicka ut frågor till rektorerna om anmälningarna. Presidiet i Barn- och ungdomsnämnden uppger att de inte får någon information om anmälningar gällande kränkande behandling som det är nu. De får ingen återkoppling från förvaltningen på antalet anmälningar eller hur arbetet med att förebygga kränkande behandling fortlöper, enligt presidiet. De anger att detta är ett bristområde och att nämnden har uppmärksammats på det av revisionen. Presidiet uppger vidare att nämnden inte tar initiativ till att se till att den informeras. Rektorer som intervjuas uppger att riktlinjerna kring vad och när de ska anmäla kränkande behandling är ganska vaga och att det leder till osäkerhet gällande både när de ska anmäla och vilka direktiv de ska ge sin personal. Vidare uppger de att de inte får någon återkoppling kring eller frågor om de anmälningar de gjort från huvudmannen. I Barn- och ungdomsförvaltningens "Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering" beskrivs hur personal ska arbeta med att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling. Under punkten "Att anmäla" står att rektor ska anmäla till huvudmannen och där finns även en länk till kommunens intranät, där anmälan ska göra.

10 10 (16) I dokument som skickats till Skolinspektionen inför tillsynen, Utvecklingsplan för ökad måluppfyllelse BUF , har förvaltningen beskrivit behov av att synliggöra kränkningar, genom att tydliggöra och ytterligare implementera kommunens "Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering". Detta är en av punkterna i en av tre huvudprocesser som valts som utvecklingsområden. Rättslig reglering Enligt skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av skollagen, 2 kap. 2 andra stycket, framgår det vidare att det i varje kommun ska firmas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. Motivering till föreläggande som ingripande Då Halmstads kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Halmstads kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Halmstads kommun att senast den 10 januari 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Beskrivning av brister Organiseringen av kommunens skolverksamheter och placering i särskild undervisningsgrupp följer inte skollagens bestämmelser. Författningar 3 kap 10 och 11 g skollagen 10 kap 30 skollagen

11 11(16) Åtgärder Organiseringen av kommunens skolverksamheter och placering i särskild undervisningsgrupp ska följa skollagens bestämmelser. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att den organisation av skolenheter som Halmstads kommun valt medför att kommunen tillämpar bestämmelsen om placering vid kommunal grundskoleenhet på ett felaktigt sätt. Kommunala grundskolor får inte begränsa mottagandet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd. Av detta följer att en särskild undervisningsgrupp inte kan utgöra en egen skolenhet med en egen rektor och en skolenhet kan således inte enbart utgöras av en eller flera särskilda undervisningsgrupper. Genom att skapa särskilda skolenheter där elever placeras utifrån behovet av särskilt stöd tillämpas inte heller bestämmelserna som finns i 3 kap. skollagen om särskilt stöd och placering i särskild undervisningsgrupp på ett korrekt sätt. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionens utredning Av tillsynen framgår att Halmstads kommun anordnar grundskoleutbildning på en särskild skolenhet, Centrumskolan, för elever i behov av särskilt stöd, som bedöms inte kan tillgodoses i kommunens övriga grundskolor. I Centrumskolan tas endast elever med diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning emot. Rektorn för Centrumskolan uppger i intervju att Centrumskolan är en egen skolenhet med 12 elever. Vidare säger hon att elever ansöker till Centrumskolan via en ansökningsgrupp på resurscentrum Kärnhuset. Det är elevens behov som styr vid antagningen, men skolan har inte plats att ta in alla elever som har behov av det, enligt rektorn. Rektorn säger även att skolan är öppen för alla att söka till, men det är ett krav att eleven har en neuropsykiatrisk diagnos för att få plats. I Verksamhetsrapport för Vallåsskolan 2015 uppger rektorerna att det på Vallåsskolan finns särskilda undervisningsgrupper som fungerar som resursenheter för hela kommunen. Av verksamhetsrapporten från Vallåsskolan framgår även att de särskilda undervisningsgrupperna under innevarande läsår, , planerats att övergå från att vara resursenheter för hela kommunen till att bli särskilda undervisningsgrupper utifrån rektors beslut. Vidare uppger rektorerna i verksamhetsrapporten att resursenheterna beräknas vara helt utfasade år 2018.

12 12 (16) Enligt information från rektor för de särskilda undervisningsgrupperna och förberedelseklassen utgör denna tillsammans med en förberedelseklass en egen skolenhet. Enhetschef på Kärnhuset uppger i intervju att antagning till Centrumskolan sker utifrån en ansökan från elev. Inför beslut om antagning besöker en specialpedagog från Kärnhuset, vid behov tillsammans med ytterligare kompetenser, hemskolan och observerar och handleder lärarna. Vidare säger enhetschefen att hon tänker sig att Centrumskolan inte ska finnas kvar och att eleverna ska få stöd på sin hemskola. Hon säger att hon tror att det lutar åt att den kommer att höra till Brunnsåkerskolan, men att det är skolområdescheferna som beslutar om Centrumskolan ska finnas kvar. Förvaltningschefen uppger i intervju att kommunen har avvecklat flera särskilda verksamheter som bestått av särskilda undervisningsgrupper, men att det fortfarande finns rektorer som ser sig som rektorer för en särskild undervisningsgrupp. Enligt information på Halmstad kommuns hemsida har Vall åsskolan den 15 augusti en rektor som är ansvarig för förskola, förskoleklass samt en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurs 4-9. Detta bekräftas även av Halmstad kommuns växel. Av telefonsamtal med rektorn för Centrumskolan framgår att Centrumskolan i september 2016 fortfarande är en enskild skolenhet med en egen rektor. Rättslig reglering Av skollagen framgår att fristående grundskolor har möjlighet att inrätta skolor som är särskilt inriktade bl.a. mot elever i behov av särskilt stöd och mot vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för genom att reglera en möjlighet att begränsa mottagandet till dessa elever. Motsvarande möjlighet finns inte för kommunala skolor. Huvudregeln för en kommunal skola är enligt skollagen att elever i behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning. Elever ska ges det särskilda stöd som utredningen visar att de behöver och rektorn ska besluta om åtgärdsprogram. Det är elevens rektor vid den skola som eleven går på när stödbehovet konstaterats som ska fatta beslut om att eleven ska få sitt stödbehov tillgodosett genom placering i särskild undervisningsgrupp. Av förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 292 f.) framgår att placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp.

13 13 (16) Av praxis från Skolväsendets överklagandenämnd (se beslut dnr 2011:245, beslut dnr 2012:157 och beslut , dnr 2013:262) framgår att placering i särskild undervisningsgrupp regelmässigt ska omprövas och att målet är att eleven ska kunna återvända till sin ordinarie klass samt att ett sådant stöd inte ska avse längre tid än nödvändigt. Motivering till val av verktyg Då Halmstads kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Halmstads kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.

14 14 (16) På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Kerstin Martinsson Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Halmstads kommun

15 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmärmen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

16 Bilaga 2: Fakta om Halmstads kommun Bilaga Halmstads kommun är Sveriges nittonde största kommun med över invånare. Staden växer varje år. Kommunchefen har det övergripande och samordnande ansvaret för kommunens förvaltningar medan kommunstyrelsens ordförande har det högsta ansvaret för nämnderna. Politiskt ansvarig nämnd för grundskolan är Barn- och ungdomsnämnden. Tillhörande förvaltning leds av en förvaltningschef som ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola och resurscentrum Kärnhuset. I Halmstads kommun erbjuds förskoleklass och grundskoleverksamhet vid 34 kommunala skolenheter, samlade i 25 skolor. En del av skolorna består av två eller fler skolenheter. Sammanlagt 1062 elever går i förskoleklass och 8435 elever går i kommunal grundskola i Halmstad. Varje skolenhet leds av en rektor. Skolorna är indelade i tre skolområden som leds av skolområdeschefer. I kommunen finns även fyra skolenheter som drivs i enskild regi. Förskoleklass och grundskola Enligt Skolverkets statistik från 2015 är 99 procent av sexåringarna inskrivna i förskoleklass. Det är en något högre andel än för kommungruppen och riket. Antal elever per lärare i förskoleklassen är 22, vilket är betydligt fler än i kommungruppen, 17, och för riket 16,4. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklassen är 87 procent, vilket är samma andel som i kommungruppen och något högre siffran för riket, 83,4 procent. Skolverkets statistik från år 2015 visar att det 12,6 elever per lärare i grundskolan är, vilket är något fler elever per lärare än i kommungruppen och riket. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan är 92 procent, vilket är högre än för kommungruppen och riket. Det är 12,4 procent av eleverna som deltar i modersmålsundervisning. 12,3 procent av eleverna i Halmstad är inskrivna i fristående skolor.