R E L I G I O N S H I S T O R I A O C H R E L I G I O N S B E T E E N D E V E T E N S K A P : A V A N C E R A D K U R S 1 ( R H B R

Transkript

1 Centrum för teologi och religionsvetenskap Välkommen till R E L I G I O N S H I S T O R I A O C H R E L I G I O N S B E T E E N D E V E T E N S K A P : A V A N C E R A D K U R S 1 ( R H B R 1 1 ) På den här kursen ges du en möjlighet att bredda och fördjupa de empiriska, teoretiska och metodiska kunskaper som du tidigare skaffat dig på kandidatnivå, och ger dig som har en kandidatexamen en möjlighet att skaffa dig spetskompetens inom någon av de fyra inriktningar som kursen omfattar: religionshistoria, islamologi, judaistik eller religionsbeteendevetenskap. Kursen anknyter till aktuell forskning inom religionshistoria, islamologi, judaistik och religionsbeteendevetenskap, där du som studerande dels fördjupar och breddar ditt tidigare inhämtade empiriska och metodologiska vetande, dels bekantar dig med det aktuella forskningsläget inom den valda inriktningen och tränar dig i att granska och analysera de teorier och metoder som den aktuella forskningslitteraturen vilar på. För dig som väljer någon av inriktningarna religionshistoria, islamologi eller judaistik läggs fokus på fyra forskningsfält: historieskrivning, ritualforskning, text och traditionsförmedling samt religionens roll i samhället. För dig som väljer inriktningen religionsbeteendevetenskap inleds kursen med att kvantitativa och kvalitativa metoder studeras liksom de olika metodernas tillämpningsområden, varefter du fördjupar dig i något eller några aktuella forskningsområden där stor vikt läggs vid skillnaderna mellan olika metoder vad avser problemställningens betydelse för insamling av data och analys, och presentation av resultat. Den här kursen kan läsas som en fristående kurs, men utgör dessutom den första obligatoriska byggstenen för dig som önskar ta en ettårig (»magister») eller tvåårig master inom teologi och religionsvetenskap med inriktning mot någon av våra fyra inriktningar. Prata med din lärare eller studievägledarna om du vill veta mer om hur du läser vidare efter denna kurs.

2 L Ä R A R E Du som väljer att fördjupa dig inom religionshistoria, islamologi eller judaistik kommer att möta följande lärare under kursen: Anne-Christine Hornborg <Anne-Christine.Hornborg@teol.lu.se> som i sin religionshistoriskt inriktade forskning fokuserat på urbefolkningars kosmologier, animism, naturuppfattningar, antropologen i fält och ekologi och religion. Hon har också utvecklat det interdisciplinära ämnet Ritual Studies och forskat om ritteorier och nya rituella praktiker (som nyandlig»terapi» och»coachning») i det senmoderna Sverige. Jonas Otterbeck <Jonas.Otterbeck@teol.lu.se> som i sin forskning är intresserad av vad som sker med islam i nutid, med fokus på muslimer i Sverige samt hur muslimska lärde i arabvärlden förhåller sig till populärkultur och konsumtionssamhället, inte minst populärmusik. Olle Qvarnström <Olle.Qvarnstrom@teol.lu.se> som i sin forskning som till stor del är filologiskt inriktad fokuserat på Indiens medeltida filosofiska och teologiska traditioner och med hjälp av tidigare obearbetat källmaterial på sanskrit och tibetanska studerat dessa traditioners lärosystem och praxis, ömsesidiga påverkan och konflikter. Johan Åberg <Johan.Aberg@teol.lu.se> som i sin forskning fokuserat på judisk identitet i olika former, främst ultraortodox judisk identitet men också samspelet mellan judisk identitet och judisk humor respektive populärkultur. Du som väljer att fördjupa dig inom religionsbeteendevetenskap kommer att möta: Jan Hermanson <Jan.Hermanson@teol.lu.se> som i sin forskning riktar intresset mot teoretiska problem inom religionspsykologin samt för psykologiska aspekter av senmoderna begravningsriter. Magdalena Nordin <Magdalena.Nordin@teol.lu.se> vars forskning bland annat rör migration och etnicitetsfrågor. U T Ö V E R D E T T A F I N N S Masters- och magisterstudenter uppmanas att ta del av religionshistorias och -beteendevetenskaps forskningsseminarium där framför allt doktorander presenterar och diskuterar sin forskning. Schemat (som dock ibland ändras) finns åtkomligt på följande adress: Det finns ett ständigt flöde av intressanta föreläsningar och evenemang vid CTR så håll koll på kalendariet: Likaså finns mycket spännande att ta del av via Center for Middle Eastern Studies:

3 D E T A L J E R A D I N F O R M A T I O N O M D E O L I K A I N R I K T N I N G A R N A R E L I G I O N S H I S T O R I A Varje föreläsningspass inleds med en introduktion på antingen A-C resp. Olles rum som ger en kort presentation av litteraturen. Litteratur Cirka sidor ska väljas av studenten i samråd med kursansvarig. Den föreslagna kurslitteraturen kan i samråd med lärare, bytas ut mot likvärdig, men de fyra huvudmomenten måste vara företrädda, dvs. historieskrivning, ritualforskning, text och traditionsförmedling och religionen i samhället. 1. Historieskrivning, King, Richard (1999). Orientalism and Religion: Post-Colonial Theory, India and "The Mystic East. Routledge, 296 s. ISBN Aronsson, Peter (2010 [2004]). Historiebruk att använda det förflutna. Malmö: Studentlitteratur, s. 320 (valda delar). ISBN: Ritualforskning: Kreinath, Jens, Jan Snoek och Michael Stausberg (red.), Theorizing Rituals: Issues, Topics, Approaches, Concepts. Leiden, Boston: Brill, 765 s. (i urval), ISBN Text och traditionsförmedling Clooney, Francis X (2009 [2007]). Seeing Through Texts: Doing Theology Among the Srivaisnavas of South India. Albany: State Univ of New York Press, 351s. ISBN Hornborg, Anne-Christine (2002), Readbacks or tradition? The Kluskap Stories among Modern Canadian Mi'kmaq, i European Review of Native American Studies (ERNAS), vol. 16, nr. 1, s (kompendium). Berliner, David & Ramon Sarró (2007). Learning Religion: Anthropological Approaches. Metodology and History in Anthropology vol. 17. New York & Oxford: Berghahn Books, 240s. ISBN Religionens roll i samhället Bowen, John R. (1998 [2005]). Religions in Practice: An Approach to the Anthropology of Religion. New York: Pearson, 292s (valda delar). ISBN eller Woodhead, Linda, Hiroko Kawanami och Christopher Partridge (red). (2009). Religions in the Modern World: Traditions and Transformations. 2nd ed. London & New York: Routledge, 549s. ISBN10: ISBN13:

4 Sky, Jeanette (2009 [2007]). Genus och religion. Stockholm: Natur och Kultur, 212s. ISBN Auslander Marc (1993). Open the wombs! : The symbolic politics of modern Ngoni witchfinding. I Jean & John Comaroff, Modernity and its Malcontents. Chicago: University of Chicago Press, 15s. ISBN (kompendium). 5. Valfritt: a. En monografi inom ett specialområde, t.ex. olika religioner som paganism, buddhism, indigenous religion, judendom, islam, sikhism, hinduism, New Age eller inom ett tema som animism, shamanism, b. En religionshistorisk eller religionsantropologisk klassiker, t.ex.: Strukturalism: Levi-Strauss, Claude (1995). Myth and Meaning: Cracking the Code of Culture. Schocken, 80s. ISBN- 13: Symbolism: Mary Douglas (2002). Purity and Danger: An Analysis of Concepts of Pollution and Taboo. Taylor; 1 edition 272s. ISBN-13: Ritual: Turner, Victor (1995), The Ritual Process: Structure and Anti-Structure. Aldine Transaction; Reprint edition, 230s. ISBN-13: Etnografi/fenomenologi: Jackson, Michael (1995). At Home in the World. Duke University Press Books, 201s. ISBN-13: eller Stoller, Paul och Cheryl Olkes (1989). In Sorcery's Shadow: A Memoir of Apprenticeship among the Songhay of Niger, 282s. University Of Chicago Press ISBN-13: Religionsfenomenologi: Eliade, Mircea (2004). Shamanism: Archaic Techniques of Ecstasy. Princeton University Press, 648. ISBN-13: eller Eliade, Mircea (1987). The Sacred and Profan: The Nature of Religion. Harcourt Brace Jovanovich, 256s. ISBN-10: X Historiebruk: Hobsbawn, Eric och Terence Ranger (1992). The Invention of Tradition. Cambridge University Press 328s. ISBN-13: Andersen, Benedict (2006) Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism Verso; New Edition, 240s. (November 17, 2006). ISBN-13:

5 6. En valfri vetenskaplig artikel: Välj en ur religionshistoriska eller religionsantropologiska tidskrifter, t.ex. Numen, History of Religion, Chaos, Svensk Religionshistorisk Årsskrift Datum Föreläsning Redovisning: Uppgift/Inlämning On 2/11 Intr 9.30 (Olles Text och tradition Olle Qvarnström rum) (sal 204) Fr 11/ Paper 1. Om Text och tradition: till Olle Ti 15/11 Intr (A-C:s rum) (sal 216) To 24/ Ritual Anne-Christine Hornborg Paper 2. Om Ritual: till Anne-Christine Ti 29/11 Intr 9.30 (A-C:s rum) (sal 217) To 15/ Religionens roll i samhället Jonas Otterbeck Paper 3. Om Religionens roll i samhället: till Anne- Christine Ti 13/12 Intr 9.30 (Olles rum) (sal 204) On 11/ To 12/ Historieskrivning Johan Åberg 1. Lämna in recension: monografi 2. Presentera en populärvetenskaplig artikel (artikeln ska ha skickats ut av er till alla enligt maillista senast 4 jan): Anne-Christine och Olle Paper 4. Om Historieskrivning till Olle

6 I S L A M O L O G I Litteratur Avancerad 1: Islamologi Text och traditionsförmedling McAuliffe, Jane Dammen (2006) The Cambridge Companion to the Qur ān. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN: X (332s) Ritualforskning Werbner, Pnina (2003). Pilgrims of Love: The Anthropology of a Global Sufi Cult, Indiana: Indiana University Press (2003). ISBN: (348s) Religionens roll i samtiden Al-Rasheed, Madawi (2007) Contesting the Saudi State: Islamic Voices from a New Generation. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN: (308s). Mandaville, Peter (2007) Global Political Islam. International relations of the Muslim World. London: Taylor & Francis. ISBN: (256s) Historieskrivning Chase F Robinson (2003). Islamic Historiography. Cambridge: Cambridge Univ Press. ISBN (237s) Lindholm, Charles (2002) The Islamic Middle East. Tradition and Change. Revised Edition. ISBN: (352s). Orginalutgåvan från 1996 accepteras också. Schema för Avancerad 1: Islamologi Vecka 44-45: Det första temat är text och traditionsförmedling. Utifrån en ny bok om Koranen tar vi del av den nya forskningen om Koranen ifrån olika utgångspunkter. Det icke-konfessionella studiet av Koranen är en spännande värld fylld av mycket svåra källkritiska och lingvistiska problem. Den 2 november (sal 204) håller Olle Qvarnström en föreläsning om textforskning. Den 11 november, i rum 410, redovisas första uppgiften (för instruktioner, se särskilt papper) Vecka 46-47: Det andra temat är ritualforskning. Här läser vi en bok om pakistansk-brittisk sufism och studerar de teorier om bl.a. ritualer som utvecklas i den. Den 15 november, kl (sal 216) håller Anne-Christine Hornborg en föreläsning om ritualforskning. Den 25 november, kl 11-12, i rum 410, redovisas andra uppgiften (se särskilt papper).

7 Vecka 48-50: Det tredje temat är Religionens roll i samhället. Utifrån en bok om globala politiska strömningar inom islam och en specialstudie av nutida islamiska röster inom Saudiarabien ska dynamiken i samtidsislamiska tolkningar skildras. Den 29 november, kl (sal 217), håller Jonas Otterbeck en föreläsning om forskning om religion och samhälle. Den 16 december, kl 11-12, i rum 410, redovisas tredje uppgiften (se särskilt papper). Vecka 21-22: Det fjärde temat är historieskrivning. Vi har valt två böcker som visar en historikers och en antropologs sätt att studera historia. Den 13 december, kl (sal 204), håller Johan Åberg en föreläsning om historieforskning och religion. Den 13 januari, kl 11-12, i rum 410, redovisas fjärde uppgiften (se särskilt papper). Examination för avancerad 1: Islamologi Examineringen kommer att ske genom skriftliga och muntliga redovisningar i samband med avslutning av varje tema. Den exakta formen för examination kommer variera men huvuddragen är at litteraturen ska läsas i sin helhet och att läsningen diskuteras i grupp utifrån utdelade uppgifter som resulterar i inlämningar och muntliga presentationer av dessa. Uppgifterna för varje tema kommer att presenteras senast i samband med starten av temat.

8 J U D A I S T I K Moment 1: Teologi och filosofi Litteratur: Dorff, N. Elliot & Louis E. Newman (ed.) (1999). Contemporary Jewish Theology: A Reader. New York: Oxford University Press, isbn: (511 s). Tider: Momentet introduceras i samband med introduktionen den 31 oktober. Den 2 november klockan (sal 204) håller Olle Qvarnström en föreläsning om textforskning. Tid för redovisning planeras senare. Uppgift: Dorff/Newmans bok innehåller ett brett urval texter av 1900-talets främsta judiska filosofer och teologer. Uppgiften är att jobba igenom texterna och koncist kunna sammanfatta de olika teologernas / filosofernas väsentliga tankegångar. Uppgiften redovisas både muntligt och skriftligt. Momentets syfte: att få en fördjupad insikt i bredden av judiskt teologiskt tänkande, samt att koncist kunna summera de centrala huvudtankarna (i detta fall hos några av 1900-talets främsta judiska tänkare). Moment 2: Ritualer Litteratur: Ochs, Vanessa L. (2007). Inventing Jewish Ritual. Philadelphia: Jewish Publication Society, isbn: (270 s). Sered, Susan Starr (1992). Women as ritual experts: the religious lives of elderly Jewish women in Jerusalem. Oxford: Oxford University Press, isbn: (180 s) Tider: Momentet introduceras på en tid som planeras senare Den 15 november, kl (sal 216) håller Anne-Christine Hornborg en föreläsning om ritualforskning. Tid för redovisning planeras senare. Uppgift: En av de två ritualböckerna väljs och används som underlag för en skriftlig, populärt hållen presentation / recension i ett format så att den skulle kunna publiceras i till exempel Judisk krönika. Den andra boken läses och redovisas muntligt. Syfte: att få en breddad förståelse för judiska ritualer ur bland annat ett genderperspektiv samt att kunna skriva en populärt hållen recension / presentation av en bok. Moment 3: Religion idag Buckser, Andrew (2003). After the Rescue: Jewish Identity and Community in Contemporary Denmark. New York: Palgrave Macmillan, isbn (151 s).

9 Stadler, Nurit (2009). Yeshiva Fundamentalism: Piety, Gender, and Resistance in the Ultra- Orthodox World. New York & London: New York University Press, isbn: (171 s). Tider: Momentet introduceras på en tid som planeras senare Den 29 november, kl (sal 217), håller Jonas Otterbeck en föreläsning om forskning om religion och samhälle. Tid för redovisning planeras senare. Uppgift: Båda dessa böcker förenas i att en forskare»utifrån» försöker beskriva en religiös gemenskap. Uppgiften är att reflektera över forskarnas teori och metod för att lösa sin forskningsuppgift. Hur går de tillväga, deras metod (för- och nackdelar) och det resultat de får fram, kunde de gjort på annat sätt och vad hade det fått för konsekvenser? Uppgiften redovisas i form av en skriftlig sammanslagningsrecension där de båda metoderna dels presenteras, dels vägs mot varandra mot måttstocken hur väl de uppnått sitt mål att förstå den gemenskap de undersökt. Syfte: att 1) kunna reflektera över metodval, samt 2) kunna skriva en sammanslagningsrecension Moment 4: Historiografi Litteratur: Biale, David (ed.) (2002). Cultures of the Jews: A New History. New York: Schocken Books, isbn: (1150 s). Rosman, Moshe (2007). How Jewish is Jewish History? London: The Littman Library of Jewish Civilization, isbn: (186 s) Tider: Momentet introduceras på en tid som planeras senare Den 13 december, kl (sal 204), håller Johan Åberg en föreläsning om historieforskning och religion. Tid för redovisning planeras senare. Uppgift: Biales redigerade historiebok är bland det senaste och mest ambitiösa som gjorts inom fältet de senaste åren. Uppgiften är att fokusera på de olika bidragens materialval och teori/metod för att på så sätt kunna värdera hur den senaste forskningen skiljer sig från tidigare forskning inom området. Är det en»new history»? Rosmans bok vill utmana ett vedertaget forskningsperspektiv på judisk historia och uppgiften är att använda hans tankar som underlag till en debattartikel i en fiktiv tidskrift / tidning med hög grad av judiska läsare. Syfte: att 1) få en fördjupad empirisk kunskap inom området judisk historia, 2) kunna destillera fram forskningstrenden inom detta område, samt 3) kunna formulera en debattartikel.

10 Bilaga 1: Tips om att skriva populärvetenskapliga texter Pedagogiska magasinet författaranvisningar Pedagogiska magasinet har yrkesverksamma lärare inom alla skolformer och lärarstuderande som huvudsakliga målgrupper. Vårt uppdrag är att bevaka forskning och utvecklingsarbete inom hela utbildningsområdet. Några saker att tänka på när du skriver för Pm: Lyft fram och inled med det som är väsentligt och intressant i resultat, resonemang och så vidare. Det skapar intresse och en ingång i texten för läsaren. Bakgrund, metoder, syfte, formalia kan arbetas in senare i framställningen. Börja inte med att berätta vad som ska berättas berätta det direkt i stället. Det är redaktionen som med hänsyn till helheten i tidningen sätter rubrik och ingress. Vi använder inte mellanrubriker. Redaktionen redigerar alltid inkomna texter. Författaren/skribenten får läsa den redigerade versionen och har naturligtvis möjlighet att komma med synpunkter. Använd inte förkortningar (dvs., m.m.) skriv ut dem (det vill säga, med mera). Undantag: fil dr, fil lic och liknande. Använd inte fotnoter. Det som är värt att ha med i texten arbetas in i löpande text. Arbeta in referenser i löpande text till exempel så här: I skriften Vad är kunskap? hävdar professor Bernt Gustavsson att Idéhistorikern och professorn Karin Johannisson menar i Kroppens tunna skal att Den engelska sociologen Antony Giddens skriver att Det skapar flyt i texten och ökar läsbarheten. Det ger också läsaren en omedelbar bild av vem som skriver eller anser och från vilken utgångspunkt han eller hon gör det. Referensen (med tryckår, förlag och så vidare) är ju lätt att hitta i litteraturlistan för den som så önskar. Litteraturlistor vill vi ha uppställda på följande sätt: Alexandersson, M (1999): Styrning på villovägar. Studentlitteratur. Alexandersson, M (2006): Praxisnära forskning och läraryrkets vetenskapliga bas. I B Sandin & R Säljö (red) Utbildningsvetenskap ett kunskapsområde under formering. Carlssons förlag. Berge, B-M, Johansson, U & Olofsson, E (2006): Swedish students constructions of model teachers today. Paper presenterat vid AERA, april Dewey, J (1933): How We think: A restatement of the relation of reflective thinking to the educative process. D C Heath. Johansson, U, Andersson, H, Ahl, A, From, J & Holmgren, C (2005): Tid som frihet tid som tvång: en fallstudieutvärdering av försöksverksamheten med skola utan timplan.

11 Pedagogiska rapporter nr 75. Umeå universitet. Skolverket (2005): Utbildningsinspektionen 2004 sammanställningar och analyser av inspektionsresultaten. Skolverkets rapport 266. SOU 1996:22: Inflytande på riktigt: Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Delbetänkande av skolkommittén. Utbildningsdepartementet. van Manen, M (1991): Reflectivity and the pedagogical moment: The normativity of pedagogical thinking and acting. Journal of Curriculum Studies, 23, 6. Lämna alltid med en kort författarpresentation (titel, lärosäte/arbetsplats, forsknings- och intresseområde samt eventuellt senast utgivna bok) och ett porträttfoto (digitalt) samt, om du vill, e-postadress och aktuell webbadress/hemsida (egenpresentation, presentation av projekt osv) Sänd din text oformaterad i Word eller liknande ordbehandlingsprogram.

12 Bilaga 2: Kursplan 1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod RHB R11 2. Kursens namn Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap: Avancerad kurs I 3. Nivå Avancerad nivå: A1N 4. Högskolepoäng Beslutsuppgifter Fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildningen vid Området för humaniora och teologi 20##-##-##. 6. Ändringsuppgifter 2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt Religionsvetenskap och teologi: Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap 2. Ämne, om tillämpligt Religionshistoria, Islamologi, Judaistik, Religionsbeteendevetenskap 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet Kursen utgör fördjupning för generell magister- och masterexamen inom huvudområdet Religionsvetenskap och teologi. Kursen ingår i masterprogrammet i teologi och religionsvetenskap med specialisering religionshistoria alternativt islamologi alternativt judaistik alternativt religionsbeteendevetenskap. Kursen kan läsas som fristående kurs. 4. Undervisningsspråk Undervisning sker på svenska och/eller engelska. 3. Mål (jfr learning outcomes) Efter avslutad kurs ska den studerande 1. Kunskap och förståelse med inriktning religionshistoria, islamologi eller judaistik med hjälp av en fördjupad empirisk kunskap inom forskningsfälten historieskrivning, ritualforskning, text och traditionsförmedling samt religionens roll i samhället kunna exemplifiera och diskutera forskningen inom området, kunna exemplifiera några av ämnets metodologiska och teoretiska fält, med inriktning religionsbeteendevetenskap kunna utförligt beskriva och reflektera över centrala metodologiska begrepp,

13 kunna förstå, sammanfatta och kritiskt diskutera hur kvantitativa och kvalitativa metoder används inom religionsbeteendevetenskap, 2. och förmåga med inriktning religionshistoria, islamologi, judaistik eller religionsbeteendevetenskap självständigt kunna analysera, granska och kritiskt tolka forskningslitteratur med avseende på empiri, metod och teori, kunna bearbeta en större mängd information och presentera denna på ett strukturerat sätt, självständigt kunna muntligt och skriftligt argumentera för egna slutsatser, kunna formulera en strukturerad muntlig eller skriftlig populärvetenskaplig presentation, 3. sförmåga och gssätt kunna identifiera det egna behovet av ytterligare kunskap och utifrån detta ta ansvar för den egna kunskapsutvecklingen, kunna värdera det valda ämnets roll i samhället samt kunna bedöma forskarens ansvar för hur vetenskapen används, kunna förhålla sig reflexivt till kunskapsinhämtandet och tillämpningen av kunskaper. 4. Kursinnehåll 1. Kortare beskrivning av kursen och dess innehåll samt om kursen är indelad i olika delar Kursen anknyter till aktuell forskning inom religionshistoria, islamologi, judaistik och religionsbeteendevetenskap, där den studerande dels fördjupar och breddar sitt tidigare inhämtade empiriska och metodologiska vetande, dels bekantar sig med det aktuella forskningsläget inom det valda ämnet och tränar sig i att granska och analysera de teorier och metoder som den aktuella forskningslitteraturen vilar på. För studenter med inriktning religionshistoria, islamologi eller judaistik: I kursen läggs fokus på fyra forskningsfält: historieskrivning, ritualforskning, text och traditionsförmedling samt religionens roll i samhället. För studenter med inriktning religionsbeteendevetenskap: Kursen inleds med att kvantitativa och kvalitativa metoder studeras liksom de olika metodernas tillämpningsområden inom religions-

14 beteendevetenskapen. Stor vikt läggs vid skillnaderna mellan olika metoder vad avser problemställningens betydelse för insamling av data och analys, och presentation av resultat. Därefter fördjupar sig den studerande i något eller några aktuella forskningsområden. 5. Undervisning och examination 1. Tillämpade former för undervisningen, inkl. uppgift om obligatoriska delar Undervisningen sker huvudsakligen i form av självständiga litteraturstudier och enskild handledning, vilket eventuellt kompletteras av seminarier och föreläsningar. Om en föreläsningsserie ges som är gemensam för de religionshistoriska ämnena förväntas studenten följa denna. 2. Examinationsformer Kursen examineras kontinuerligt under kursens gång genom att den 3. Ev. begränsningar av antalet examinationstillfällen studerande muntligt presenterar och diskuterar den aktuella litteraturen samt lämnar in skriftliga arbeten som redovisar och reflekterar över litteraturens teori, metod och empiri. Examinationen är en integrerad del av kursens inlärningsmoment där den studerande övas i såväl ett akademiskt arbetssätt som olika former för att presentera akademisk information, varav minst en av redovisningarna skall vara en populärvetenskaplig muntlig och/eller skriftlig presentation. 6. Betyg 1. Betygsskala Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd 2. Grund för betyg på hel kurs 3. Möjlighet till kompletterande ECTSbetyg 4. Ev. olika betygsskalor för olika delar av kursen 7. Förkunskapskrav 1. Särskilda För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet samt

15 förkunskapskrav kandidatexamen inklusive 30 hp inom Religionshistoria eller Religionsbeteendevetenskap eller Islamologi eller Judaistik. 8. Litteratur 1. Litteratur För lista på litteratur och övriga läromedel, se bilaga. 9. Övrigt 1. Kursen ges vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. 2. Engelsk titel: History of religions and social sciences of religion: Master (Two Years) Degree Course 3. Kursen ersätter: REVR33, REVR34, REVR36, REVR Poängtalen för kursinnehåll som helt eller delvis är gemensamt med en annan kurs får endast tillgodoräknas en gång i examen. 5. För ytterligare information hänvisas till aktuellt anmälnings- och informationsmaterial.