Medeltid vid Tidningshyttan

Transkript

1 Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I

2

3 Medeltid vid Tidingshyttan Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Ritningar Bilaga 2. 1 C-kalibrering Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Box Linköping Tel Fax info@ostergotlandslansmuseum.se 1

4 Sammanfattning I samband med förstärkning av elnätet utmed ovan rubricerade sträcka vid Tidingshyttan gjordes en arkeologisk förundersökning. Hyttan omnämns första gången 1552 och läggs ned 1655 på grund av bristande tillgång på malm. Den drivs vidare som räckhammare för spiksmide och omnämns id undersökningen påträffades sotiga kulturlager och en del av en husgrund. Det understa lagret daterades till e Kr. Detta kan tyda på att hyttan varit i bruk redan under medeltid. iktoria Björkhager antikvarie Finspångng ättern Motala Roxen Norrköping adstena Söderköping Linköping Mjölby Ödeshög Boxholm Åtvidaberg aldemarsvik Kisa Österbymo 2

5 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands länsmuseum utförde en arkeologisk förundersökning i samband med förstärkning av elnätet mellan Klockaretorpet via Kopparfall mot LillaYxhult och Tidingshyttan. Förundersökningen utfördes efter beslut från länsstyrelsen i Östergötlands län. Uppdragsgivare var attenfall Eldistribution AB vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för förundersökningen samt utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning När Godegårds bergslag bildades går inte att få fram ur det skriftliga källmaterialet. Hyttan-namnen, som i Tidingshyttan, ligger oftast på förkastningsbranten ned mot slättområdena såsom Tjällmoslätten och Godegårds lilla slättbygd. Inom de blockrika svallade områdena i zonen mellan högsta kustlinjen och slättternas sedimenttäcke var bebyggelsen sen. Här fanns vattendragen med fall som hyttorna var beroende av. Denna bebyggelse verkar ha funnits före 1500-talet. År 1525 stadfäste Gustav asa Godegårds befintliga bergslagsprivilegier (Bergsten 196:117ff). Hyttorna var produktiva, men under slutet av 1500-talet märks en nedgång som blev definitiv omkring år För sin försörjning var bergsmännen tvungna att finna alternativa försörjningar vilket medförde att bergmanssmidet utvidgades. Tidingshyttan omnämns första gången i Östergötlands handlingar år 1552 och var ett kronohemman (Risegård 1952). Det äldsta bevarade kartmaterialet är den geometriska jordeboken av Jean de Rogier som upprättades (LM i Gävle, LSA D3). På kartan över Tidingshyttan har platsen där hyttan borde vara placerad markerats som en skvaltkvarn (fig. 5). Det märkliga är att hyttan var i bruk vid denna tidpunkt. Har det funnits en hytta och en kvarn på samma plats? Detta är en fråga som inte kommer att besvaras här. Hyttan och var en av de sista bergsmanshyttorna i Godegårds bergslag och lades ned först år 1655 (Bergsten 196:128). Godegårds bergslag upplöstes 1691 på grund av svikande tillgång på malm. Senare blev Tidingshyttan räckhammare för spiksmide och omnämns i Bergslagsregistret 1711 (Bergsten 196:25). I detta område, vid gården Tidingshyttan, finns flera registrerade slaggförekomster. De är av varierande storlek varav den största har en utbredning på 110x10-20 m (RAÄ 67). Dessa utgör resterna av Tidingshyttans masugnsområde. Norr om gården finns en dammvall av kallmurad gråsten och över bäckfåran finns ett kallmurat valv. Söder om vallen finns murrester på ömse sidor av Figur 3. Översiktsbild över schaktsträckan vid Tidingshyttan. Foto ÖLM.

7 bäcken. I den södra delen finns lämningar efter en kvarn (RAÄ 95). Utmed ledningssträckningen var det endast vid Tidingshyttan som risken bedömdes som stor för att fornlämningar skulle beröras av arbetsföretaget. Övriga delar av sträckningen berörde områden med låg arkeologisk potential. Syfte Den arkeologiska förundersökningen utfördes i form av en antikvarisk kontroll. Syftet med undersökningen var att undvika att fast fornlämning berördes. Om detta inte var möjligt skulle lämningarna undersökas och dokumenteras, varvid ålder, karaktär och omfattning skulle fastställas. Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen utfördes i form av antikvarisk kontroll. Fornlämningar som påträffades skulle undersökas och dokumenteras genom inmätning, ritning, provtagning och fotografering. Fynd skulle tillvaratas och förvaras på Östergötlands länsmuseum i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum Resultat och tolkning id den antikvariska kontrollen påträffades kulturlager och en anläggning utmed en sträcka av ca 23 m omedelbart söder om mangårdsbyggnaden till Tidingshyttan. Söder om bäcken som försörjde hyttan med kraft påträffades en mur bestående av ett varv med sten och tegel lagda i kallmursteknik. Muren var omgiven av ett grått sotigt lager mo. Norr om vägtrumman över bäcken blev kulturlagren sotigare och mäktigare till omfattningen. I backen upp mot bostadshuset framkom ett kraftigt sotlager som vilade mot berggrunden. Det innehöll kolbitar men saknade förekomst av slagg. Ett kolprov togs i lagret och skickades för analys till Ångströmslaboratoriet i Uppsala. Det daterades till 1220 e Kr 1270 e Kr med 1 sigma (Ua-3518). Kan detta tyda på en hyttverksamhet redan under 1200-talet? Man antar att Godegårds bergslag är en av de äldsta med en väl utvecklad verksamhet redan under medeltid, även om det inte finns några entydiga skriftliga belägg. Detta gör att det inte är helt otänkbart att kol- och sotlagret kan vara in situ och utgöra en lämning från hyttans äldsta brukningsperiod. Om så är fallet är Tidingshyttan ett av få exempel där man kunnat konstatera en medeltida brukningstid. Men man ska inte glömma att man lika gärna kan ha kolat en gammal trästock som medfört en datering som är betydligt äldre än hyttans brukningsperiod. Referenser Tryckta källor Bergsten, K-E Östergötlands bergslag. Lund. Risegård, E Anteckningar om Godegårds socken. Figur. Sotlagret synligt i schaktkanten. Foto ÖLM. 5

8 Figur 5. Utsnitt ur Geometrisk Jordebok från med platsen för Tidingshyttan markerad. Foto ÖLM. 6

9 Tekniska uppgifter Sträcka Socken Kommun Län och landskap Klockaretorpet via Kopparfall mot Lilla Yxhult och Tidingshyttan. Tjällmo Motala Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 67 Ekonomiska kartans blad Koordinater (9F 2e Tjällmo) X , Y Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Annika Toll Länsstyrelsens beslut - ÖLM dnr 175/06 ÖLM Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare attenfall Eldistribution AB attenfall Eldistribution AB iktoria Björkhager, Petter Nyberg Fältarbetstid Totalt undersöktes ca 125 löpm Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Nej Ja, digitalt Ångströmlaboratoriet, Uppsala (Ua-3518) Johan Levin Lasse Norr Johan Levin Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2008:68 Östergötlands länsmuseum 7

10 Bilaga 1. Ritningar N 1m Tidingshyttan Tjällmo socken Motala kommun, Ög Profilritning Skala 1:20 Dnr 175/ iktoria Björkhager Renritning Lasse Norr Profil mot m 6 S 1 S S 1 T Profil mot m A profil mot S T 00 A0 L Dnr 175/06:1 F0 8 0m 7m

11 Tidingshyttan Tjällmo socken Motala kommun, Ög 0 N 1m Profilritning Skala 1:20 Dnr 175/ iktoria Björkhager Renritning Lasse Norr Kolprov 7 Profil mot m S S m Grått, något sotigt lager. Mo/mjäla. 2 Sandlins. 3 Slagglager. Fyllnadslager. Mo/mjäla. 5 Fyllnadsmassor för bäcken. Sot och sand blandat i linser. 6 Omrört lager. Linser med sand. 7 Kulturlager. Homogent, sotigt. Mo/mjäla med kolbitar, något tigerkaka. 8 Omrört kulturlager. Sotigt, sandlinser och linser med grått kulturlager. 9 Sandlager. 10 Kulturlager. Grå/svart tigerkaka med tunna sandlinser och kolbitar. 11 Kulturlager. Homogent, svart. Mo/mjäla med enstaka inslag av vit sandsten, kolbitar, ingen slagg. A profil mot S T 00 A0 L Dnr 175/06:2 F0 1m 8 21m 9

12 10 Bilaga 2. 1 C-kalibrering

13

14 I samband med förstärkning av elnätet utmed ovan rubricerade sträcka vid Tidningshyttan gjordes en arkeologisk förundersökning. Hyttan omnämns första gången 1552 och läggs ned 1655 på grund av bristande tillgång på malm. Den drivs vidare som räckhammare för spiksmide och omnämns id undersökningen påträffades sotiga kulturlager och en del av en husgrund. Det understa lagret daterades till e Kr. Detta kan tyda på att hyttan varit i bruk redan under medeltid. ISSN Rapport 2008:68