Kvinnor och män i Jämtlands län

Transkript

1 Kvinnor och män i Jämtlands län 2011

2 Innehåll Förord... 1 Mål för jämställdhetspolitiken... 2 Jämställdhet... 3 Kvanitativ och kvalitativ jämställdhet... 3 Befolkning... 4 Hälsa Utbildning Barn och familj Förvärvsarbete Inkomst Kriminalitet Makt och inflytande Producerad av SCB samt Länsstyrelsen Jämtlands län Kontaktperson: Lillemor Landsten, e-post: lillemor.landsten@lansstyrelsen.se Omslagsillustration: Marie Birkl Förord Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt så måste man se upp! Tage Danielssons uttryck är i hög grad relevant för jämställdhetsområdet. Det vi i dag ser som självklarheter, har ingen lång historia fick kvinnor i Sverige rösträtt. Fram till 1981 fick kvinnor inte åka Vasaloppet. När i framtiden kan vi sanningsenligt säga att kvinnor och män har det lika? För det är just det jämställdhet gäller hur vi har det och inte hur vi är. Jämställdhet är en demokrati och maktfråga, men även en fråga om utveckling. Det finns ett samband mellan regioners tillväxt och graden av jämställdhet. Förmågan att tillvarata och värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper kommer allt mer att vara en strategisk fråga för länen. Trots att det inte finns några formella hinder kvar för ett jämställt samhälle så kvarstår skillnader inom nästan alla områden. Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg när vi ska lyfta blicken från enskilda företeelser till att se generella och ojämställda mönster i samhället. Det är vår förhoppning att denna skrift ska fungera som kunskapskälla när strukturer och villkor för kvinnor och män i Jämtland län ska synliggöras, analyseras och diskuteras. Britt Bohlin Landshövding Lillemor Landsten Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen Jämtlands län Printed in Sweden 1

3 Mål för jämställdhetspolitiken Målet för jämställdhetspolitiken är att: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Följande delmål anger inriktningen av jämställdhetpolitiken: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet livet ut Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhet En förutsättning för att kunna uppnå jämställdhet är att kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, klass, sexuell läggning m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn resursfördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och livsvillkor tas tillvara ett kvalitativt jämställdhetsarbete. 2 3

4 Befolkning Befolkning Befolkningen efter kommun 31 dec 2009 Antal Kvinnor Män Totalt Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Östersund bor det fler kvinnor än män. I övriga kommuner bor det fler män än kvinnor. Befolkningen efter ålder 31 dec 2009 Krokom Åre Berg Bräcke Ragunda Östersund Strömsund Härjedalen 0 19 år år 65 år 0 19 år år 65 år Länet Riket 0 19 år år 65 år % Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen som är år är högre bland män än bland kvinnor i alla kommuner i länet. Däremot är andelen som är 65 år och äldre högre bland kvinnorna än bland männen i alla kommunerna. 4 5

5 Befolkning Befolkning Befolkningen efter nationell bakgrund 31 dec 2009 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda varav två inrikes födda föräldrar en inrikes och en utrikes född förälder två utrikes födda föräldrar Utrikes födda varav bosättningstid i Sverige 0 4 år år uppgift saknas Totalt Utrikes födda Norden varav Danmark Finland Island Norge EU utom Norden Utanför EU och Norden SCB, Befolkningsstatistik EU avser 27 medlemsländer Utrikes födda 31 dec 2009 Strömsund Bräcke Åre Härjedalen Östersund Ragunda Krokom Berg Länet Riket % Källa: SCB, Befolkningsstatistik I alla länets kommuner finns en högre andel utrikes födda kvinnor än män. Länet har en betydligt lägre andel utrikes födda jämfört med riket. 6 7

6 Befolkning Befolkning In- och utflyttningar 2009 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttnings - överskott Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kvinnor flyttade i högre utsträckning från länet än till länet. Det gällde inte för män. Störst underskott hade Strömsund. Störst överskott hade Krokom. Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2009 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Alla kommuner utom Åre har större utflyttning till än inflyttning från andra län. Däremot är invandringen från utlandet större till alla länets kommuner. 8 9

7 Hälsa Hälsa Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Anmälda arbetsskador* 2009 Antal anmälda skador Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Försäkringskassan Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män. Ohälsotalen har dock minskat i alla kommuner mellan åren 2005 och 2009 men de ligger på en högre nivå i länet än i riket år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Arbetsmiljöverket *arbetsolyckor + arbetssjukdomar Något fler män än kvinnor i länet har anmält arbetsskada. I riket är skillnaden större, fler män än kvinnor har anmält en arbetsskada. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar

8 Hälsa Hälsa Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2009 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Förändr. sedan 2000 i procent 29 dagar 180 dagar 180 dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Försäkringskassan De långa sjukfallen är mycket vanligare bland kvinnor än bland män. Under 2000-talet har de dock minskat. Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2009 Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring år år år sedan 2001, år i procent Kv M Kv M Kv M Kv M Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Försäkringskassan Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning. Länet ligger på en högre nivå än riket. Under 2000-talet har andelen ökat mest för kvinnor i Ragunda och för män i Berg. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. Har sjuk- eller rehabiliteringspenning

9 Hälsa Hälsa Dödsorsaker Antal / medelfolkmängden 15 år och däröver Alkohol Lungcancer KOL Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Socialstyrelsen Länets befolkning dör i ungefär samma utsträckning av alkoholrelaterade sjukdomar, lungcancer och KOL som rikets befolkning (se även nästa sida). Dödsorsaker Antal / medelfolkmängden 15 år och däröver Hjärtinfarkt Självmord Skador och förgiftningar* Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Socialstyrelsen *avser 0 år Den vanligaste dödsorsaken (av de som listas) är hjärtinfarkt. Det gäller för både kvinnor och män i länet och i hela riket. Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal). KOL = Kronisk obstruktiv lungsjukdom Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal)

10 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad är det i Bräcke och minst i Ragunda och i Östersund. Högst andel eftergymnasialt utbildade finns i Östersund. Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med förgymnasial utbildning är högre bland de äldre jämfört med de yngre. Mest påtagligt är det för män i Krokom och i Åre. En lägre andel har eftergymnasial utbildning jämfört med de yngre, särskilt bland kvinnorna

11 Utbildning Utbildning Elever med slutbetyg från gymnasiet Länet. Läsåret 2009/2010 SM riksrekryterande Barn- och fritid (BF) Omvårdnad (OP) Estetiska (ES) Naturbruk (NP) SM utan specifik inriktning Teknikprogrammet (TE) Handels- och adm. (HP) Hotell- och restaurang (HR) Samhällsvetenskap (SP) Medie (MP) Naturvetenskap (NV) Industri (IP) Bygg (BP) * 3 procent av eleverna har tillhört Fordon (FP) Hantverks- eller Livsmedelsprogrammen där könsfördelning inte redovisas. Antalet El (EC) i det ena könet är färre än tre. * Energi (EN) % % Behörighet till vidare studier Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2009/2010 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Skolverket Både kommunala och enskilda skolor ingår. I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller till gymnasiet men framför allt till högskolan. Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad, särskilt inom yrkesförberedande program

12 Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2009/2010 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder Fler kvinnor än män i åldern år börjar på högskolan. Det gäller alla kommuner i länet. Mest sned är könsfördelningen i Berg och i Ragunda. Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2009/2010 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder Det är en stor majoritet kvinnor bland högskolenybörjare i åldern år. Det är ännu tydligare jämfört med yngre åldrar

13 Utbildning Utbildning Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2005/2006 och som påbörjat högskolestudier senast 2008/2009 Härjedalen Åre Berg Bräcke Östersund Strömsund Krokom Ragunda Länet Riket % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket Kvalificerad yrkesutbildning och yrkes högskoleutbildning 2009 Antal studerande respektive examinerade under året. Länet Antal studerande Antal examinerade Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män Ekonomi, administration och försäljning Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Teknik och tillverkning Totalt Könsfördelning (%) Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Gäller även ej folkbokförda i länet En högre andel av de som examinerades i länet under 2009 var kvinnor jämfört med alla som studerade under samma år. Jämfört med riket fortsätter en lägre andel av ungdomarna i länet vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fortsätter i betydligt högre utstäckning än pojkarna

14 Barn och familj Barn och familj Födda barn per kvinna respektive man Antal barn per kvinna resp. man 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Kvinnor Länet Män Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik 98 Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet för både kvinnor och män inträffade i länet år Därefter har fruktsamheten åter stigit och ligger år 2009 på 2,0 barn per kvinna och 1,7 barn per man. I hela riket var talen 1,9 per kvinna och 1,7 per man. 00 Kvinnor Riket Män Länet Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män Kommunernas omsorg för barn* 2009 Procent Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Män - Länet Berg Bräcke Män - Riket Härjedalen Krokom Kvinnor - Länet Ragunda Kvinnor - Strömsund Riket Åre Östersund Länet Riket Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig. Bland 1 5-åringarna har en högre andel förskoleplats i länet jämfört med riket. Däremot är andelen med fritidshemplats lägre i länet jämfört med riket. Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter

15 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2009 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Försäkringskassan I samtliga kommuner var det färre män än kvinnor som använde föräldrapenningen, vilket även gällde för den tillfälliga föräldrapenningen. Användning av föräldraförsäkringen 2009 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Försäkringskassan Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde. Jämfört med riket låg dock männens andel något högre i länet. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida

16 Barn och familj Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2009 Procent Flickor riket Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pojkar länet Pojkar riket ålder Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 18-årsåldern. År 2009 bodde 44 procent av de 21-åriga flickorna och 61 procent av pojkarna i länet kvar hemma. Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna år. Från 23-årsåldern bor en betydligt högre andel av pojkarna i länet kvar hemma jämfört med riket. För flickor märks inte denna skillnad. Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Länet flickor Sammanboende utan barn Riket flickor Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Länet pojkar Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn Riket pojkar Ensamstående man med barn 1 2 Övriga familjehushåll Totalt, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Totalt, % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende

17 Barn och familj Förvärvsarbete Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst dec 2008 Antal år 90 år Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Socialstyrelsen Fler kvinnor än män 80 år och äldre beviljas hemtjänst. Andelen kvinnor 80 år och äldre med hemtjänst är också högre i alla kommunerna. Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften. Förvärvsarbetande 2009 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män i länet. I Krokom är skillnaden störst när det gäller åldersgruppen år. Bland de yngre är skillnaden strörst i Bräcke och bland de äldre i Åre

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Utrikes födda förvärvsarbetande 2009 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser år Norden EU Utanför utom Norden EU och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Utrikes födda män förvärvsarbetar generellt sett i högre utsträckning än utrikes födda kvinnor. Undantag var kvinnor födda i Norden där kvinnornas andelar var högre. Största skillnaden mellan könen för nordenfödda fanns i Åre och Berg. För födda utanför Norden fanns största skillnaden i andel förvärvsarbetande mellan könen i Bräcke och Berg. EU avser 27 medlemsländer. Utrikes födda förvärvsarbetande 2009 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De utrikesfödda männen förvärvsarbetar i högre utsträckning än kvinnorna. År 2009 gällde det i de flesta kommunerna. Några undantag var Strömsund, Åre och Bräcke

19 Förvärvsarbete Förvärvsarbete 34 Relativa arbetskraftstal Avser år Procent Män riket Kvinnor riket Män länet Kvinnor länet Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 82 procent av kvinnorna och 84 procent av männen i länet i arbetskraften. Under början av 1990-talet sjönk arbetskraftstalen. År 2008 låg andelarna på 79 respektive 81 procent. I riket fanns då 77 procent av kvinnorna och 82 procent av männen i arbetskraften. Siffrorna för 2005 är inte helt jämförbara med föregående år p.g.a. omläggning och EU anpassning av statistiken. Bl.a ingår nu personer som bor i Sverige men arbetar i annat land. män riket kvinnor riket män länet kvinnor länet Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2008 Avser år Procent tim tim 1 19 tim 0 Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Procent 100 Angående jämförbarhet mellan åren se not sid 34. År 1990 arbetade 57 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2008 hade den andelen ökat till 61 procent. Under samma tidsperiod ökade andelen i riket från 60 till 65 procent. I länet arbetade 95 procent av männen heltid år År 2008 var den andelen lägre 87 procent. I riket sjönk andelen från 93 till 89 procent

20 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2008 Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Sjuksköterskor Grundskollärare Övrig kontorspersonal Städare m.fl Säljare, inköpare, mäklare m.fl Köks- och restaurangbiträden Kontorssekreterare och dataregistrerare Bokförings- och redovisningsassistenter Kundinformatörer Redovisningsekonomer, administrativa ass. m.fl Storhushålls- och restaurangpersonal Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Gymnasielärare m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Administratörer i offentlig förvaltning Drift- och verksamhetschefer Psykologer, socialsekreterare m.fl Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** här ingår 883 kvinnor vars yrke klassats som okänt De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2008 Antal Andel (%) av alla yrken* Byggnads- och anläggningsarbetare Fordonsförare Vård- och omsorgspersonal Säljare, inköpare, mäklare m.fl Byggnadshantverkare Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Maskinförare Ingenjörer och tekniker Chefer för mindre företag och enheter Maskin- och motorreparatörer Drift- och verksamhetschefer Dataspecialister Montörer Övriga servicarbetare Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Gymnasielärare m.fl Datatekniker och dataoperatörer Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Lager- och transportassistenter Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** här ingår män vars yrke klassats som okänt 36 37

21 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet bland kvinnor 2008 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun). Vård- o Försäljare, Förskol- Sjuk- Grundomsorgs- detaljh. lärare o sköter- skolpersonal demon- fritids- skor lärare stratörer pedam.fl. goger Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. I Bräcke och i Ragunda arbetade 40 procent av alla anställda kvinnor inom den gruppen. De fem största yrkena i länet bland män 2008 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun). Byggnads- Fordons- Vård- Säljare, Byggnadso anlägg- förare och inköpare hantv. ningsarb. omsorgs- mäklare personal m.fl Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som vård- och omsorgspersonal gör bland kvinnor. I Strömsund arbetade 15 procent av de anställda männen som byggnads- och anläggningsarbetare

22 Förvärvsarbete Förvärvsarbete rsonal De 30 största yrkena i länet 2008 Vård- och omsorgspersonal Förvärvsarbete efter sektor år. Avser nattbefolkningen (bor i kommunen men kan arbeta i annan kommun). Bräcke Strömsund Off. sekt. Kvinnor Män Näringslivet r m.fl. e m.fl. betare förare goger erkare nheter llärare förare kniker rsonal chefer erskor e m.fl. e m.fl. träden rsonal trerare ltning atörer ialister temän r m.fl. tenter betare atörer ntörer r atörer m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare Chefer för mindre företag och enh. Ingenjörer och tekniker Drift- och verksamhetschefer Städare m.fl. Köks- och restaurangbitr. Adm. i off. förvaltn. Kundinformatörer Källa: SCB, Yrkesregistret Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Fordonsförare Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Maskinförare Övrig kontorspersonal Sjuksköterskor Gymnasielärare m.fl. Storhushålls- och restaurangpersonal Kontorssekreterare och dataregistrerare Dataspecialister Företagsek., markn.f. o pers.tjm. Redov.ek., adm. ass. m.fl. Bokförings- o redovisningsass. Övriga servicarbetare Montörer Maskin- o motorrep. Sjukgymn., tandhyg. m.fl. Datatekn. o dataop. % % Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet Ragunda Östersund Berg Krokom Härjedalen Åre Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) % Fler kvinnor finns i offentlig sektor än i näringslivet i de flesta kommunerna. Män arbetar i huvudsak inom närings livet. Jämfört med riket arbetar en högre andel i den offentliga sektorn. Det gäller både kvinnor och män

23 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2009 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun). Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret. Kulturella och personliga tjänster m.m Jordbruk, skogsbruk och fiske Handel Företagstjänster Okänd verksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Tillverkning och utvinning Vård och omsorg; sociala tjänster Byggverksamhet Utbildning Information och kommunikation Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Egna företagare 2009 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun). Kvinnor Män Företagare Egen- Företagare Egeni eget AB företagare i eget AB företagare Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland de kvinnor som är företagare i länet hade 24 procent ett eget aktiebolag. I riket låg den nivån på 25 procent. Bland de män som var företagare i länet hade 36 procent ett eget aktiebolag, jämfört med 41 procent i riket. Egenföretagare är alla egna företagare som ej har ett aktiebolag (AB)

24 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Källa: Tillväxtanalys Nyföretagare 2009 Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år. Länet Riket Kv M Kv + M Kvinnor Män Kv + M Antal Könsfördelning (%)* Andel ( )** 7,7 14,3 0,9 6,7 12,0 0,6 Källa: Tillväxtanalys *exkl. bortfall **befolkningen år I länet är andelen kvinnor och män som startar nya företag högre än riket. Pendling till arbetet 2009 Antal år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar Gemensam i kommunen/ länet Kvinnlig Manlig Berg Kvinnor 201 Män 289 Kvinnor 379 Män 559 Kvinnor Män Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Härjedalen och Östersund har större inpendling än utpendling, för både kvinnor och män. För övriga kommuner är det tvärtom; utpendlingen är större än inpendlingen

25 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Deltidsarbetslösa och timanställda 2010 Antal i åldern år. Genomsnitt per månad Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Arbetsförmedlingen Betydligt fler kvinnor än män är deltidsarbetslösa eller timanställda. Bland de deltidsarbetslösa i länet är 75 procent kvinnor och 25 procent män. Bland de timanställda är fördelningen 62 respektive 38 procent. Arbetssökande 2010 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I program med aktivitets stöd Kvinnor Män Kvinnor Män Berg 3,9 7,5 4,1 5,5 Bräcke 4,6 6,5 5,8 6,4 Härjedalen 3,4 4,4 4,0 3,4 Krokom 3,1 4,0 3,8 3,6 Ragunda 4,4 5,7 6,4 6,9 Strömsund 4,1 6,3 6,0 6,0 Åre 4,0 3,8 2,5 2,3 Östersund 3,4 5,1 4,1 4,9 Länet 3,6 5,1 4,3 4,7 Riket 3,6 4,3 3,0 3,2 Källa: Arbetsförmedlingen * andelarna är räknade på befolkningen per 1 nov 2010 Andelen öppet arbetslösa var högre bland män än bland kvinnor i alla kommunerna utom i Åre. Störst var skillnaden mellan könen i Berg. Andelen i program med aktivitetsstöd var något högre bland män än bland kvinnor utom i Härjedalen, Krokom och Åre

26 Förvärvsarbete Inkomst Relativa arbetslöshetstal Avser år Procent Kvinnor riket Män riket 98 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Män länet Kvinnor länet Arbetslösheten steg kraftigt efter I länet låg talen som högst för män 1993 på drygt 13 procent och år 1996 för kvinnor på knappt 8 procent. År 2008 var arbetslösheten 5,0 procent för kvinnor och 5,3 procent för män. I riket var då motsvarande värden 4,7 procent för kvinnor och 4,6 procent för män kvinnor riket Sammanräknad förvärvsinkomst år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Berg män riket Bräcke kvinnor länet Härjedalen Krokom män länet Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Män har betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst skillnad i medelinkomst är det i Östersund och i medianinkomst i Krokom. Minst skillnad i både medel- och medianinkomst är det i Strömsund. Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös. Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Siffrorna fr.o.m är inte helt jämförbara med föregående år p.g.a. omläggning och EU anpassning av statistiken. Bl.a ingår nu personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat land. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår

27 Inkomst Inkomst Höga respektive låga inkomster 2008 Andel (%) i åldern år med sammanräknad förvärvsinkomst Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har höga inkomster. I Östersund finns de högsta andelarna höginkomsttagare för både kvinnor och män. Det är vanligare bland kvinnorna att vara låginkomsttagare men skillnaden mellan könen är här inte lika stor. Både andel höginkomsttagare och andel låginkomsttagare är lägre i länet än i riket. Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst kr. Disponibel medelinkomst för familjer 2008 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) *under 18 år Den disponibla inkomsten var lägre i länet än i riket som helhet. Det gällde alla familjetyper utom ensamstående kvinnor med barn. Störst skillnad, i kronor, var det bland gifta/samboende med eller utan barn. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år

28 Inkomst Inkomst Pensionssparande 2009 Avser år. Medelvärde i Tkr Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Berg ,5 4,8 Bräcke ,6 4,8 Härjedalen ,5 5,3 Krokom ,7 5,1 Ragunda ,1 4,4 Strömsund ,8 5 Åre ,8 4,9 Östersund ,8 5,1 Länet ,7 5,1 Riket ,1 5,7 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En högre andel kvinnor än män hade ett privat pensionssparande. Men männen sparade ett något högre belopp än vad kvinnorna gjorde. Hushåll med ekonomiskt bistånd 2009 Procentuell fördelning av biståndshushåll Gifta par/ Ensamstående samboende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: Socialstyrelsen Bland dem som erhöll ekonomiskt bistånd i länet var ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin. Den näst största kategorin i länet var ensamstående kvinnor utan barn. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej

29 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2009 Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Kvinnor i länet, liksom i hela riket, löper störst risk att drabbas av misshandel inomhus av en bekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Anmälda misshandelsbrott mot män 2009 Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Männen i länet, liksom i hela riket, löper störst risk att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora

30 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2009 Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre Av bekant* Källa: BRÅ inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Av bekant* inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Länet Riket mot mot kvinna man 240 Antal *könsredovisning ej tillgänglig Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant. Anmälda sexualbrott efter brottstyp Antal Antal per inv Länet Länet Riket Våldtäkt inkl. grov (se även våldsbrott) Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl grov Blottning Koppleri inkl. grovt Förförelse av ungdom Barnpornografibrott inkl. grovt Sexköpsbrott Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte Totalt Källa: BRÅ.. avser osäkra uppgifter Könsredovisning ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen

31 Kriminalitet Kriminalitet 58 Misstänkta efter brottstyp 2009 Antal och könsfördelning för ett urval av brott Länet Riket Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) Kv M Kv M Brott mot brottsbalken Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel därav mot barn 0 6 år mot barn 7 14 år mot kvinna 18 år mot man 18 år Sexualbrott därav våldtäkt, grov våldtäkt Biltillgrepp Inbrottsstöld, därav i bostad (lägenhet/villa) Övrig stöld och snatteri ur/från motordrivet fordon i butik och varuhus Rån inkl. grovt rån, därav butiksrån personrån Bedrägeri och annan oredlighet Skadegörelsebrott Våld mot tjänsteman Brott mot trafikbrottslagen, därav Rattfylleri, grovt rattfylleri Brott mot narkotikastrafflagen Brott mot skattebrottslagen m.m Brott mot bidragsbrottslagen Samtliga brott Källa: BRÅ Oro för våld och faktiskt våld efter ålder Medelvärde för perioden % Alla åldrar Oro för våld % 35 Oro för våld Alla åldrar Länet Riket Faktiskt våld Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Faktiskt våld Alla åldrar Alla åldrar Kvinnorna är, enligt undersökningen, mest oroliga för att bli utsatta för våld men det är främst männen som blir utsatta. Jämförelser med ev. tidigare uppgifter ska göras med försiktighet på grund av metodomläggning. Män O Kvinno Män O Kvinno 59

32 Makt och inflytande Makt och inflytande Chefer efter sektor 2008 Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen). Krokom Off. sektor Östersund Berg Strömsund Ragunda Bräcke Härjedalen Åre Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor Män Näringslivet % Bland kvinnor i länet som är chefer finns 48 procent inom offentlig sektor och 52 procent i näringslivet. I riket är motsvarande andelar 37 respektive 63 procent. Bland män i länet som är chefer finns 18 procent inom offentlig sektor och 82 procent i näringslivet. I riket är motsvarande andelar 11 respektive 89 procent. Chefer efter sektor och nivå 2008 Antal i länet: Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i länet). Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Källa: SCB, Yrkesregistret I den offentliga sektorn är 59 procent av cheferna kvinnor och 41 procent män. Det är vanligast att vara drifts- och verksamhetschef. Bland chefer i näringslivet är 25 procent kvinnor och 75 procent män. Det är vanligast att vara chef för mindre företag och enheter

33 Makt och inflytande Makt och inflytande Kommunstyrelsen januari 2011 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Berg 11 k Bräcke 13 m Härjedalen 11 m Krokom 13 k Ragunda 15 k Strömsund 15 k Åre 13 k Östersund 15 k Källa: Länsstyrelsen Könsfördelningen i kommunstyrelsen ligger inom ramen procent i alla kommunerna utom i Härjedalen. Könsfördelningen bland ersättarna ligger inom ramen procent i fyra av länets åtta kommuner. Kommunfullmäktigledamöter Efter valen 2006 och Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länet Källa: SCB, Valstatistik Efter valet 2006 låg könsfördelningen inom ramen procent i alla kommunerna utom i Bräcke och i Härjedalen. Efter valet 2010 är könsfördelningen inom ramen i alla kommuner utom i Strömsund

34 Makt och inflytande Landstingsfullmäktige Efter valen 2006 och Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Totalt Källa: SCB, Valstatistik Ledamöter i landstingsstyrelsen Antal och könsfördelning (%) 4 Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Fullmäktige (efter valet 2010) Styrelse (januari 2011) Källa: SCB, Valstatistik och Länsstyrelsen I hälften av partierna är könsfördelningen bland ledamöterna inom ramen procent i landstingsfullmäktige efter 2010 års val. Teckenförklaring och kommentarer till tabellerna 0 ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda enheten.. uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges. uppgift kan inte förekomma I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under eller över 100. Det beror på avrundningarna.

35 Denna broschyr är framtagen inom Konkurrenslyftet strategisk kompetensförsörjning för tillväxt. Ett samarbete mellan Läns styrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Företagarna, Handelskammaren Mittsverige, LO och TCO i bred samverkan med lokala, regionala och nationella partners.