Lindesbergs kommunkoncern. Omstrukturering. Förslag Marcus Holmberg, transaktionsledare, Skarpa AB (Ansvarig: Legala frågor)

Transkript

1 Omstrukturering Lindesbergs kommunkoncern Carl-Johan Isaksson, affärsutvecklingskonsult, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (Ansvarig: Affärsutvecklingsfrågor) Marcus Holmberg, transaktionsledare, Skarpa AB (Ansvarig: Legala frågor) Förslag

2 Lindesbergs kommunkoncern - kärnfrågor vid omstrukturering Varför Kommunala Bolag? Varför förändring av strukturen i den kommunala koncernen? Hur kan bolags- och fastighetsstrukturen ut? Hur ska styrning, rapportering se ut i en ny koncernstruktur? 2

3 1. Varför Kommunala Bolag? De kommunala bolagen har tillkommit i syfte att tillgodose kommunens behov och utgör därför delar av den kommunala organisationen. De begränsas av samma kommunalrättsliga principer som övrig kommunal verksamhet. 3

4 Motiv som typiskt sett finns för att driva kommunal verksamhet i bolagsform: Ibland effektivare att driva verksamhet i bolagsform. Legala krav på att verksamheten drivs i aktiebolagsform, t.ex elförsäljning. Logiken i vissa branscher kräver bolag som t.ex bostads- och energibranschen. I vissa fall underlättas samverkan med andra kommuner och näringslivet. Juridiskt tydliga och enkla beslutsvägar erhålls. Försäljning av verksamheter underlättas förpackade som bolag. Möjlighet att ge kommunkoncernbidrag om äkta kommunkoncernbildning finns. 4

5 2. Varför förändring av strukturen i den kommunala koncernen? Ökad tydlighet Ökad fokusering Skapa förutsättningar för bättre samordning mellan bolagen och hela den kommunala verksamheten Skapa förutsättningar för mer aktiv ägarstyrning och dialog mellan kommunen och bolagen Anpassning för att möta utvecklingen i konkurrenslagstiftningen (LOU) 5

6 Befintlig bolags- och fastighetsstruktur Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen MoLAB ILAB LEAB Linde Exploatering AB LIBO MUAB Linde energi Försäljnings AB LFAB SKUAB TUAB Verksamhetsfastigheter Näringslivsfastigheter Energi Fritidsfastigheter Bostadsfastigheter Markreserv/ Skogsfastigheter Personal kommer, mot bakgrund av LOU-krav, eventuellt att vara anställda i flera av koncernbolagen. Energikällan Linde AB MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB TUAB Tredingen Utveckling AB MUAB Masugnen Utveckling AB LFAB LFAB i Lindesberg AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB SKUAB- Stripa Kultur och Utveckling AB LEAB Linde Energi AB LIBO Lindesbergsbostäder AB 6

7 Slutstruktur bolag och fastigheter Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Linde stadshus AB (NyAB) LEAB Linde energi Försäljnings AB TUAB (MoLAB/MUAB) ILAB Linde Fastighets AB (MoLAB) (LFAB) LIBO Linde Exploatering AB Verksamhetsfastigheter Näringslivsfastigheter Fritidsfastigheter Bostadsfastigheter Markreserv/ Skogsfastigheter Energi Personal kommer, mot bakgrund av LOU-krav, eventuellt att vara anställda i flera av koncernbolagen. SKUAB Energikällan Linde AB NYAB Nytt Aktiebolag MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB TUAB Tredingen Utveckling AB MUAB Masugnen Utveckling AB LFAB LFAB i Lindesberg AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB SKUAB Stripa Kultur och Utveckling AB LEAB Linde Energi AB LIBO Lindesbergsbostäder AB 7

8 Huvudskillnader mot den slutstruktur som presenterades den 10 resp. den 23 mars 2010 LEAB lyfts upp som ett dotterbolag till Linde Stadshus AB. Därigenom tillskapas två underkoncerner, en fastighets-underkoncern och en energi-underkoncern. SKUAB blir kvar som ett dotterbolag under MoLAB (Linde Fastighets AB) och läggs således inte som dotterbolag under ILAB. Namnen på koncernbolagen ändras inte med undantag av MoLAB som föreslås namnändra till Linde Fastighets AB. Det nya toppbolaget föreslås heta Linde Stadshus AB. Viss personal kan komma, mot bakgrund av den förändrade LOU:s krav, att vara anställda i flera av koncernbolagen. 8

9 Steg 1: (a) MUAB överlåts från MoLAB till TuAB. (b) TUAB och MUAB fusioneras överlåtelse av MUAB MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB LEAB Linde Energi AB TUAB Tredingen Utveckling AB LBG Energi Försäljning AB Linde energi Försäljnings AB SKUAB Stripa Kultur och Utveckling AB LIBO Lindesbergsbostäder AB MUAB Masugnen Utveckling AB LFAB LFAB i Lindesberg AB Lexplo Linde Exploatering AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB 9

10 Steg 2: (a) LIBO överlåter LFAB till MoLAB varefter (b) LFAB och MoLAB fusioneras. (c) LFAB och MoLAB överlåter förvaltningsfastigheter till TUAB Överlåtelse förvaltningsfastigheter överlåtelse av LFAB fusion MoLAB - LFAB Överlåtelse förvaltningsfastigheter MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB LEAB Linde Energi AB TUAB Tredingen Utveckling AB LBG Energi Försäljning AB Linde energi Försäljnings AB SKUAB Stripa Kultur och Utveckling AB LIBO Lindesbergsbostäder AB MUAB Masugnen Utveckling AB LFAB LFAB i Lindesberg AB Lexplo Linde Exploatering AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB 10

11 Steg 3: LiBO överlåter förvaltningsfastigheter till TUAB Överlåtelse förvaltningsfastigheter MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB TUAB Tredingen Utveckling AB SKUAB Stripa Kultur och Utveckling AB MUAB Masugnen Utveckling AB Lexplo Linde Exploatering AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB LEAB Linde Energi AB LBG Energi Försäljning AB Linde energi Försäljnings AB LIBO Lindesbergsbostäder AB LFAB LFAB i Lindesberg AB 11

12 Steg 4: LiBO överlåter skog till Lexplo Överlåtelse skog MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB TUAB Tredingen Utveckling AB SKUAB Stripa Kultur och Utveckling AB MUAB Masugnen Utveckling AB Lexplo Linde Exploatering AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB LEAB Linde Energi AB LBG Energi Försäljning AB Linde energi Försäljnings AB LIBO Lindesbergsbostäder AB LFAB LFAB i Lindesberg AB 12

13 Huvudsakliga skäl för steg 1 till 4 Renodling och samordning av MoLAB Gruppens verksamheten genom att samla förvaltningsfastigheter i TUAB och icke bebyggd mark i Lexplo Renodling och samordning medför ökad tydlighet och fokusering och skapar förutsättningar för mer aktiv ägarstyrning och möjliggör fördjupad dialog mellan kommunen och bolagen Det sätt på vilket kommunens förvaltningsfastigheter förvaltas idag strider mot de förändrade reglerna för offentlig upphandling som kommer att gälla från den 1 juli Se vidare bifogad PM avseende förändrade LOU:s krav. Genom att flytta förvaltningsfastigheter till TUAB vilka därefter kommer att förvaltas av ett renodlat MoLAB (namnändrat till Linde Fastighets AB) uppfylles enligt bedömning i bilagd PM den förändrade LOU krav (se vidare bilagd PM) Minskning av antalet bolag i MoLAB Gruppen genom att MUAB fusioneras med TUAB respektive LFAB fusioneras med MoLAB. 13

14 Steg 5: Bildande av Linde Stadshus AB Bildandet av Linde Stadshus AB (LSH) som nytt koncernmoderbolag för MoLAB Gruppen sker i följande steg: 1)Lindesbergs Kommun förvärvar ett lagerbolag, 2)Styrelse / VD för LSH speglas mot nuvarande styrelse / VD för MoLAB, 3)LSH förvärvar MoLAB från Lindesbergs Kommun mot betalning genom revers, 4)LSH genomför en kvittningsemission där Lindesbergs Kommun använder del av sin under punkt 3 erhållna reversfordran på LSH till att teckna aktier i LSH med resultat att aktiekapitalet i LSH stärks. MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB LEAB Linde Energi AB TUAB Tredingen Utveckling AB LBG Energi AB Linde energi Försäljnings AB SKUAB Stripa Kultur och Utveckling AB LIBO Lindesbergsbostäder AB MUAB Masugnen Utveckling AB LFAB LFAB i Lindesberg AB Lexplo Linde Exploatering AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB 14

15 Steg 6: MoLAB överlåter LEAB till NyAB (per den 1 jan 2011) överlåtelse av LEAB (inklusive dotterbolaget Linde Energi Försäljnings AB) MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB TUAB Tredingen Utveckling AB LEAB Linde Energi AB LIBO Lindesbergsbostäder AB SKUAB Stripa Kultur och Utveckling AB LFAB LFAB i Lindesberg AB MUAB Masugnen Utveckling AB Lexplo Linde Exploatering AB 15

16 Skäl för Steg 5 och 6 Linde Stadshus AB (LSH) kommer att vara det nya moderbolaget i Lindesbergs kommuns bolagskoncern. MoLAB gruppen består av en energidel och en fastighetsdel. Därför finns två underkoncerner under LSH, en fastighetskoncern och en energikoncern I LSH kommer koncernbolagens behov av finansiering att lånas upp. LSH kommer därefter att vidare låna medel till övriga koncernbolag I LSH kommer en koncernekonom (controller) att finnas för samordning av koncernbolagens ekonomi Genom att samla och samordna koncernens behov av finansiering i LSH är vår bedömning att samordningsvinster kan uppnås Genom att LSH ligger emellan kommunen och de två underkoncernerna kommer dessa med dagens skattelagstiftning kunna ge/ta koncernbidrag till/från varandra. (Förutsätter att steg 4 genomförs efter den 31 december 2010). 16

17 Översyn - Bolagsordningar (inkl. namn) - Översyn mot bakgrund av de förändringar av respektive verksamhet som sker, ändringar i ABL sedan bolagsordningen antogs samt kommande föreslagna förändringar i ABL m.m. - Vi föreslår att NyAB antar namnet Linde Stadshus AB och att MoLAB namnändrar till Linde Fastighets AB. I övrigt lämnas bolagsnamnen oförändrade. - Flytta personal till rätt bolag - Se vidare PM avseende LOU för bakgrund till problemställning och slutsatser. Se vidare slutstruktur för översikt över hur personalen i koncernen kommer att vara anställd. Omstruktureringen kommer att förhandlas i enlighet med MBL. 17

18 Översyn fortsättning - Rapportinstruktioner / Arbetsordningar - Översyn i syfta att skapa förutsättningar för mer aktiv ägarstyrning och fördjupad dialog mellan kommunen och koncernbolagen - Avtal mellan koncernbolagen / Kommunen och koncernbolagen / med andra avtalsparter - Se vidare PM avseende LOU för bakgrund till problemställning och slutsatser. Avtal mellan koncernbolagen / kommunen och koncernbolagen / med andra avtalsparter, kommer som en del av omstruktureringen att ses över i mod bakgrund av den förändrade LOU. I översynen av avtalen ingår bl.a. upprättande av nytt hyresavtal mellan Lindesbergs Kommun och TUAB, nytt fastighetsförvaltningsavtal mellan Kommunen och MoLAB (Linde Fastighets AB) - Flytt av verksamheter - Avser t.ex. den uppdragsutbildningsverksamhet som f bedrivs i MUAB. Avsikten är att flytta denna till BUF 18

19 Fördjupad analys De frågor som lämnats utanför omstruktureringen för att fördjupad analys setts som nödvändig: - Linde Stadsnät - Fördjupad analys av formerna för hur Linde Stadsnät skall ägas och drivas har ansetts nödvändig innan beslut fattas - Personunion mellan styrelser - Särskilt vad avser de fastighetsägande bolagens styrelser - Fördjupad analys över om suppleanter bör finnas resp. styrelse 19

20 Slutstruktur bolag och fastigheter Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Linde stadshus AB (NyAB) LEAB Linde energi Försäljnings AB TUAB (MoLAB/MUAB) ILAB Linde Fastighets AB (MoLAB) (LFAB) LIBO Linde Exploatering AB Verksamhetsfastigheter Näringslivsfastigheter Fritidsfastigheter Bostadsfastigheter Markreserv/ Skogsfastigheter Energi Personal kommer, mot bakgrund av LOU-krav, eventuellt att vara anställda i flera av koncernbolagen. SKUAB Energikällan Linde AB NYAB Nytt Aktiebolag MoLAB Moderbolaget i Lindesberg AB TUAB Tredingen Utveckling AB MUAB Masugnen Utveckling AB LFAB LFAB i Lindesberg AB ILAB Industrilokaler i Lindesberg AB SKUAB Stripa Kultur och Utveckling AB LEAB Linde Energi AB LIBO Lindesbergsbostäder AB 20

21 4. Styrning och rapportering i ny koncernstruktur ÄGARDIALOG Syfte och Mål: Aktivare ägarstyrning. Tätare dialog, förbättrad kommunikation mellan ägare och bolag Enhetlig struktur för budgetering, rapportering och uppföljning Förbättrad samverkan mellan bolag och övriga kommunala verksamheter Utökad samordning av funktioner inom den kommunala verksamheten inkl. bolag. 21

22 Ambitionsnivåer för strategisk ägarstyrning Graden av samhällsnytta? Den passive ägaren Icke styrning Den administrative ägaren Den aktive ägaren Den värdeskapande ägaren Styrsignal Styrdialog Styrrelation Graden av gemensam ansats 22

23 Styrning och rapportering i ny koncernstruktur ÄGARDIALOG Förstå verksamheten Förändra verksamheten Styra mot uppsatta mål 23

24 Styrning och rapportering i ny koncernstruktur ÄGARDIALOG Ambition: Bättre förståelse för respektive verksamhet och dess del i den kommunala helheten. Förståelse ger förutsättningar för att förändra i riktning mot bättre verksamheter för kommuninvånare, bättre ekonomi i verksamheter och bolag. Förståelse för respektive verksamhet och helheten ger förutsättningar att mäta och styra på ett optimalt sätt. 24

25 Styrning och rapportering i ny koncernstruktur ÅRSCYKELN Gemensamt uppstartsforum inför budget med samtliga verksamheter och bolag i kommunen Nulägesanalys- Planering- Budget Bolagens affärsplan arbetas fram och budget kopplad till affärsplan processas Rapportering Uppföljning - Styrning Formaliserat månatligt rapportpaket med RR-BR, nyckeltal, finansiella och ickefinansiella nyckeltal. Avstämning mot: affärsplan och budget kompletterad med VD-rapport. 1/1 31/3 30/6 30/9 31/12 Regelbundna styrelsemöten minst en gång per kvartal, löpande kommunikation med koncern-vd och minst ett gemensamt strategimöte, utöver höstmöte i samband med budget, med övriga bolag och kommunala verksamheter 25

26 Styrning och rapportering i ny koncernstruktur Gemensamt strategiforum samtliga verksamheter inom kommunen Kommunens övergripande vision, utvecklingsplaner Gemensamma övergripande omvärldsförutsättningar. Gemensamma verksamhetsöverskridande satsningar. Påverkan på olika verksamheter och bolag. Verksamheternas behov av tjänster från andra verksamheter och bolag. Gemensamma samordnings- och effektiviseringsprojekt. Övergripande budgetdirektiv 26

27 Styrning och rapportering i ny koncernstruktur Bolagens affärsplan och budget Nulägesanalys Omvärld, Affären, Inre Styrning, Finansiell situation SWOT-analys, styrkor, svagheter, möjligheter och hot KFF Kritiska framgångsfaktorer identifieras Affärsplan, aktivitetsplan Budget kopplad till affärsplan, aktivitetsplan hänger ihop Görs i samarbete med styrelse och koncern-vd. Allt avstämt mot företagspolicy och ägardirektiv En enhetlig struktur för alla bolag och verksamheter 27

28 Styrning och rapportering i ny koncernstruktur Rapportering, uppföljning Enhetligt standardiserat rapportpaket tas fram för alla verksamheter och bolag. Ansvaret för detta ligger på central ekonomistab på kommunen. Rapporteras varje månad. Innehåller RR och BR samt finansiella och ickefinansiella nyckeltal, specifika för varje verksamhet / bolag och kopplade till affärsplan och budget. Kompletteras med VD-rapport med kommentarer resultat och utveckling. Koncern-VD rapporterar konsoliderat resultat och sammanfattande kommentarer till kommunen/ägare. 28

29 Organisation - Samordning Syfte med samordning: Riskminimering Minskad suboptimering av kommunkoncernens och hela kommunens resurser Skapar möjlighet till effektivisering och stordriftsfördelar Helhetssyn kring t ex IT Finans Upphandling, strategiska inköp Information Marknadsföring, sponsring Personalfrågor 29

30 Organisation - samordning Ekonomi / Administration / Inköp Central ekonomistab på kommunen ansvarar för alla övergripande frågor, rutiner, regelverk, rapportinstruktioner, rapporteringskalender, standardisering etc. En Controller i moderbolaget har ansvaret för konsolidering av koncernen samt månatlig rapportering av koncernens resultat och ställning till kommunen. Controller i Moderbolaget utgör stöd till koncern-vd och VDar i bolagen i utredningsarbeten, ekonomiska kalkyler etc. Finansierings- och Cash Managementfrågor bör samlas i moderbolaget (Controller, VD) i samverkan med kommunledning / koncernledningsstaben. Löpande redovisning i fastighetsbolagen respektive LEAB utförs fortsatt i bolagen. Löneadministration samt HR-frågor bör utredas kring samordning för alla verksamheter i kommunen. Strategiska upphandlings- och inköpsfrågor samordnas med kommunledning / koncernledningsstaben. Löpande utvärderas vidare samordnings- och effektiviseringseffekter inom olika områden (stående punkt för kommunledning / koncernledningsstaben). 30

31 Datum Aktivitet 10/3 23/3 7/4 14/4 19/4 27/4 17/5 25/5 14/6 Förslag MoLAB Leja kl 8:30 Info bolagsstyrelser VD, fack Smedjan kl 13:00 MoLAB möte Leja Kl 13:00 Utskick ber ks Förslag lämnas Ber ks Förslag bereds KS Förslag beslutas KF Förslag beslutas Ber ks Reserv KS Reserv KF Sista mötet våren 31

32 Den värdeskapande ägaren! Bättre samverkan Effektivare resursanvändning Enklare styrning Tydligare ansvar Tydlighet i rapporter Helhetssyn Renodlade verksamheter 32

33 PM Till: Marcus Holmberg, Skarpa AB Från: Eva-Maj Mühlenbock, Olof Hallberg och Mikael Engström Kopia: Datum: 14 april 2010 Ang: Upphandlingsrättsliga frågeställningar Ett antal upphandlingsrättsliga frågeställningar, meddelade per e-post av den 29 mars 2010 och diskuterade vid telefonmöte den 31 mars respektive 13 april 2010, har uppkommit i samband med fortgående omstruktureringar vid Lindesbergs kommun ( Kommunen ). I det följande redogörs för våra svar på dessa frågeställningar. Inledning Det bör inledningsvis nämnas något om de omfattande regelförändringar på det upphandlingsrättsliga området som förväntas träda i kraft den 1 juli Undantag från upphandlingsskyldighet Regeringen har i proposition av den 11 mars 2010 föreslagit att temporära 1 ändringar görs i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ( LOU ) som möjliggör undantag från upphandlingsskyldighet när stat eller kommun anskaffar varor och tjänster från sina heleller delägda bolag. 2 Undantaget gäller under förutsättning att två kriterier är uppfyllda de s.k. verksamhets- och kontrollkriterierna. 3 Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande myndigheten måste utöva en kontroll över leverantören som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning. Verksamhetskriteriet innebär att, för det fall att leverantören även utför verksamhet tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten, sådan verksamhet endast får vara av marginell karaktär. Om dessa kriterier är uppfyllda kommer avtalet mellan den upphandlande myndigheten och leverantören inte att utgöra ett kontrakt i LOU:s mening och någon upphandling enligt samma lag behöver således inte ske. 1 Ändringarna införs i avvaktan av resultatet av en mer omfattande utredning och föreslås därför att upphöra den 1 januari Regeringens proposition 2009/10:134, Upphandling från statliga och kommunala företag. 3 Kriterierna motsvarar de s.k. Teckal-kriterierna som har slagits fast i EU-domstolens praxis. Advokatfirman Lindahl KB Box 1065, Stockholm, Mäster Samuelsgatan 20, tel , fax , PM - UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA FRÅGESTÄLLNINGAR.DOC

34 Ovan nämnda undantag föreslås emellertid inte omfatta den omvända situationen, dvs. när ett kommunalt bolag sluter avtal om köp av varor och tjänster från sin ägare. Ej heller omfattar undantaget sådana upphandlande myndigheter som utgör offentligt styrda organ enligt 2 kap. 12 LOU, dvs. i förevarande fall de bolag som återfinns i den till frågeställningen anslutna bolags- och fastighetsstrukturen. För kommunen gäller således att MoLAB:s anskaffning av varor eller tjänster från dotterbolagen måste upphandlas i enlighet med LOU, såvida fråga inte är om ett kontrakt av lågt värde eller sådana synnerliga skäl som enligt 15 kap. 3 LOU medger att direktupphandling görs. Motsvarande upphandlingsskyldighet gäller i såväl omvänt förhållande dvs. anskaffningar som dotterbolagen gör från MoLAB som anskaffningar dotterbolagen emellan. I sammanhanget kan nämnas att regeringen, i lagförslag som utvecklas nedan, föreslagit att den upphandlande myndighetens nuvarande möjlighet att få besluta om riktlinjer för vad som utgör lågt värde, dvs. var gränsen för direktupphandling ska ligga, inte längre ska gälla. Istället föreslås att fasta direktupphandlingsgränser anges i LOU. För LOU föreslås dessa gränser utgöras av 15 procent av angivet tröskelvärde för varor och tjänster, dvs. ca kronor. Fram till dess att lagändringarna träder i kraft, vilket sannolikt sker den 1 juli 2010, kan kommunen förslagsvis tillämpa sådan i förslaget angiven direktupphandlingsgräns som riktlinje för vad som utgör lågt värde. - Nya sanktioner mot upphandlande myndigheter EU-rättsliga bestämmelser om nya rättsmedel skulle ha införts i medlemsstaternas lagstiftning den 20 december De svenska reglerna ska planenligt träda ikraft den 1 juli Någon proposition har dock ännu inte lämnats till riksdagen varför tidsramen är osäker. Bland de bestämmelser som ska införas återfinns bl.a. möjligheten för leverantör att i domstol föra talan om ogiltigförklaring av avtal som upphandlats i strid med LOU. Därutöver införs bestämmelser om marknadsskadeavgift som domstol, på talan av Konkurrensverket, kan påföra upphandlande myndigheter vid otillåtna direktupphandlingar. Marknadsskadeavgiften ska enligt förslaget uppgå till lägst kr och högst kr. Avgiften får dock inte överstiga tio procent av kontraktsvärdet. En otillåten direktupphandling för vilken marknadsskadeavgift kan aktualiseras föreligger bl.a. i fall där en kommun felaktigt tillämpar ovan nämnda undantag om köp från sina hel- eller delägda bolag. Det bör nämnas att Konkurrensverket har tilldelats ökade anslag i syfte att beivra missbruk av undantagsbestämmelsen och föra talan om påförande av marknadsskadeavgift. Det kan förväntas att Konkurrensverket anhängiggör det första målet om marknadsskadeavgift vid domstol så snart möjligt efter reglernas ikraftträdande och att domstolen därigenom får anledning att i det enskilda fallet ta ställning till sanktionsvärde och belopp för viss överträdelse av undantagsbestämmelsen. I frågeställningarna från kommunen nämns att vissa befintliga avtal inte har upphandlats enligt LOU. För det fallet att dessa avtal är av sådant slag som rätteligen skulle ha upphandlats enligt LOU bör kommunen i första hand se över möjligheterna att lagenligt upphandla den ifrågavarande tjänsten eller varan. Om ny upphandling inte är möjlig bör kommunen beakta att ett tidigare ej upphandlat avtal som förlängs eller vars villkor på annat sätt väsentligen förändras riskerar att betraktas som en otillåten direktupphandling. Ändringar av de avtal som kommunen eller dess dotterbolag har idag bör således endast göras i undantagsfall. Om en ändring är nödvändig är det ur ett PM - UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA FRÅGESTÄLLNINGAR.DOC 2

35 riskperspektiv bättre att göra ändringen så snart som möjligt innan de nya reglerna om ogiltighet och marknadsskadeavgift träder ikraft. 1. Personal i t.ex. LFAB utför arbete även åt LIBO, etc För besvarandet av frågan förutsätts här att LIBO vid direkt eller indirekt anlitande av LFAB:s personal utger någon form av ersättning för utfört arbete och att fråga därför är om sådant ömsesidigt förpliktande avtal med ekonomiska villkor som enligt 2 kap. 10 LOU gör regelverket tillämpligt. Med ekonomiska villkor avses inte endast direkta betalningar. Tvärtom anlägger EU-domstolen ett vitt och funktionellt betraktelsesätt avseende vederlagsbegreppet. Den prestation som entreprenören/konsulten utför åt den upphandlande myndigheten ska kunna värderas ekonomiskt och vara av direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande myndigheten. Motprestationen från den upphandlande myndigheten kan härvid ta olika former (t.ex. har i ett fall konstaterats att vissa avgifter kopplade till bygglov, som kunde reduceras eller avskrivas helt eller delvid vid tilldelning av kontrakt, utgjorde ekonomiska villkor). Vår uppfattning är att det vid en genomlysning i domstol eller hos Konkurrensverket skulle anses att en indirekt ersättning till LIBO genom t.ex. koncernbidrag eller annan på årsbasis gjord justering vore att betrakta som en motprestation för utförd tjänst och följaktligen ett avtal med ekonomiska villkor i den mening som avses i 2 kap. 10 LOU. Ett sådant avtal är, under ovan exemplifierade förhållanden, att betrakta som anskaffning av en extern tjänst för vilken upphandling ska ske enligt LOU. Av 1 kap. 6 p. 5 LOU följer emellertid att lagen inte gäller för kontrakt som avser anställningar. För det arbete som en person utför för LIBO inom ramen för ett anställningsförhållande föreligger således i regel ingen upphandlingsskyldighet. Med detta sagt bör dock tilläggas att kommunen inte med säkerhet kan undgå upphandlingsskyldighet genom att blott låta upprätta anställningsavtal mellan viss personal och flera av de kommunala bolagen. Det går inte att med rättsligt bindande verkan träffa avtal om att ett visst rättsförhållande alltid ska utgöra en anställning och att den anställde är just arbetstagare och inte uppdragstagare eller entreprenör. En bedömning huruvida fråga är om ett faktiskt anställningsförhållande eller ett uppdragsförhållande som ska upphandlas enligt LOU torde närmast få göras med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet samt med beaktande av arbetstagarbegreppet såsom det utvecklats i arbetsrättslig praxis. 4 En konstruktion varvid en persons anställning utökas till att avse ytterligare ett större antal kommunala bolag riskerar att betraktas som ett kringgående av såväl arbetstagarbegreppet som upphandlingsreglerna. Skulle fråga emellertid vara om arbete som utförs för endast två systerbolag och sådant arbete för respektive bolag kan särskiljas såväl i anställningsavtal som faktiskt utfört arbete, bör förhållandet mellan personen och respektive bolag snarast vara att betrakta som ett anställningsförhållande för vilket upphandlingsskyldighet är undantaget. I detta sammanhang ska slutligen nämnas att, vad gäller undantagsbestämmelser i LOU, sådana bestämmelser enligt EU-domstolen 4 Av betydelse för bedömningen huruvida ett anställningsförhållande föreligger kan nämnas bl.a. om personen tilldelas fortlöpande arbete, om förhållandet mellan parterna är av mer varaktig karaktär, om personen inte samtidigt kan utföra liknande arbete av betydelse för annat bolag m.m. För vidare information, se SOU 2001:31, s PM - UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA FRÅGESTÄLLNINGAR.DOC 3

36 ska tolkas restriktivt samt att det är den som åberopar undantaget som ska visa omständigheter som gör undantaget tillämpligt. 2. LIBO:s köp av fjärrvärme och el från det kommunala elbolaget LEAB LIBO:s köp av fjärrvärme och el från LEAB ska upphandlas såsom anskaffning av vara enligt reglerna i LOU. I detta sammanhang bör nämnas att LEAB, såvitt kan antagas utifrån frågeställningen liksom den därmed knutna bolags- och fastighetsstrukturen, bedriver verksamhet som består av tillhandahållande eller drift av fasta publika nät i samband med produktion, transport eller distribution av gas, värme eller el alternativt leverans av gas, värme eller el till sådana fasta publika nät. LEAB torde därmed vara att betrakta som upphandlande enhet i den mening som avses i 1 kap. 4 respektive 2 kap. 12 och 20 (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ( LUF ) och således har att följa bestämmelserna i LUF vid anskaffning av varor, tjänster eller byggentreprenader. I motsats till LOU finns i LUF ett antal bestämmelser som möjliggör undantag från upphandlingsskyldighet vid koncerninterna anskaffningar. Dessa undantag föreligger dels för anskaffning från s.k. samriskföretag, dels för anskaffning från s.k. anknutna företag. Av särskilt intresse för LEAB:s dotterbolag torde här främst vara bestämmelserna om s.k. samriskföretag. Av 1 kap. 17 p. 1 LUF framgår att upphandlingsskyldighet inte föreligger för kontrakt som ett samriskföretag, bildat uteslutande av upphandlande enheter för att bedriva verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde enligt 4-10, tilldelar en av dessa upphandlande enheter. Av 1 kap. 17 p. 2 LUF framgår vidare att upphandlingsskyldighet inte heller föreligger för kontrakt som en upphandlande enhet tilldelar ett sådant samriskföretag som enheten ingår i, om samriskföretaget har bildats för att utföra den aktuella verksamheten under en tid av minst tre år och det i den handling som upprättats för bildandet av företaget anges att de upphandlande enheter som det består av kommer att ingå i det under minst samma tid. Av den till frågeställningen knutna bolags- och fastighetsstrukturen framgår att ett av LEAB:s dotterbolag, Lindesbergs Energi AB, bedriver verksamhet inom området energi. Under förutsättning att den av Lindesbergs Energi AB bedrivna verksamheten är av samma slag som LEAB:s bör Lindesbergs Energi AB:s anskaffningar från moderbolaget kunna ske utan föregående upphandling enligt bestämmelserna i LUF. Under förutsättning att bildandet av Lindesbergs Energi AB uppfyller villkoren enligt 1 kap. 17 p. 2 LUF bör vidare LEAB:s anskaffningar från Lindesbergs Energi AB vara undantagna från upphandlingsskyldighet. PM - UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA FRÅGESTÄLLNINGAR.DOC 4

37 3. Linde Exploatering AB:s köp av tjänster av socialförvaltningen i Lindesberg Linde Exploatering AB:s köp av tjänster av socialförvaltningen i Lindesberg torde främst behöva upphandlas såsom anskaffning av tjänst enligt reglerna i LOU. Beroende på vad arbetet mer specifikt omfattar kan köpet emellertid vara att betrakta som anskaffning av byggentreprenad Uthyrning av förvaltningslokaler från Tuab till Lindesbergs kommun Enligt 1 kap. 6 p. 1 LOU omfattas inte förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt eller någon annan rättighet till fastighet av lagens tillämpningsområde. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 16 i det bakomliggande EU-direktivet 6 där undantag görs för kontrakt som avser förvärv eller hyra av befintliga byggnader. Uttrycket befintlig byggnad syftar till att klargöra att undantaget inte omfattar byggentreprenadkontrakt. En åtskillnad ska således göras mellan å ena sidan det tillåtna undantaget för hyra och å andra sidan kontrakt som innebär att en upphandlande myndighet uppdrar åt fastighetsägaren att efter anvisning uppföra en byggnad eller utföra en ombyggnad för att sedan hyra ut lokalerna till myndigheten. För besvarandet av frågan görs antagandet att förvaltningslokalerna i förevarande fall utgörs av befintliga byggnader med generellt användningsområde och som inte planerats enkom för kommunen eller särskilt efter kommunens anvisningar. Enligt vår bedömning omfattas således förvärvet av hyresrätt till dessa lokaler av ovan nämnda undantag från upphandlingsskyldighet. Vad sedan beträffar drifts- och underhållstjänsten kan först konstateras att avgörande för hyresundantagets tillämplighet är om den del av avtalet som avser hyra objektivt sett kan anses utgöra det huvudsakliga föremålet för kontraktet. Skulle det i hyresavtalet anges att ansvaret för sådan i förhållande till hyresobjektet sekundär tjänst åvilar Tuab vore avtalet icke desto mindre att betrakta som ett hyresavtal för vilket upphandling är undantaget. Att ansvaret för tjänsten genom hyresavtalet läggs på kommunen innebär ingen förändring i detta avseende, förutsatt att kommunen utför tjänsten i egen regi. Om kommunen emellertid lägger ut drifts- och underhållstjänsten på en i förhållande till kommunen formellt sett fristående enhet, dvs. MoLAB, uppstår en anskaffning av tjänst för vilken upphandling ska ske enligt huvudregeln i LOU, oaktat detta må ha överenskommits om i hyresavtalet. I detta sammanhang kan dock ovan nämnda undantag från upphandlingsskyldighet när stat eller kommun anskaffar varor och tjänster från sina hel- eller delägda bolag bli tillämpligt. För detta fordras, som ovan redogjorts för, att kontroll- respektive verksamhetskriteriet uppfylls. Det torde kunna förutsättas att kommunen utövar en sådan kontroll över MoLAB som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning. För bedömningen av huruvida verksamhetskriteriet är uppfyllt finns inte mycket praxis att tillgå. Som ovan nämnts måste det ifrågavarande företaget bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den myndighet som innehar 5 För vidare information får hänvisas till de till LOU hörande förteckningarna över byggentreprenadkontrakt respektive tjänstekontrakt. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. PM - UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA FRÅGESTÄLLNINGAR.DOC 5

38 den. Enligt EU-domstolen är så fallet om företaget huvudsakligen utövar verksamhet åt denna myndighet och all annan verksamhet endast är av marginell karaktär. Den nationella domstolen ska vid denna bedömning beakta alla omständigheter i målet, såväl kvalititativa som kvantitativa. Vidare ska all den verksamhet som det ifrågavarande företaget bedriver inom ramen för en tilldelning som gjorts av den upphandlande myndigheten beaktas, oberoende av vem som betalar denna verksamhet den upphandlande myndigheten eller de som använder de tillhandahållna tjänsterna. Det kan förväntas att förvaltningsdomstolarna i de inledande målen som anhängiggörs av Konkurrensverket kommer att få tillfälle att närmare precisera innebörden i det enskilda fallet av huvuddelen av verksamheten och marginell karaktär. I en situation där kommunens anskaffningar från MoLab kan anses omfattas av undantaget, skulle följande scenario avseende uppförande av t.ex. förskola kunna godtas. Kommunen uppdrar åt MoLab att för kommunens räkning upphandla uppförandet av förskola. Uppdraget från kommunen till MoLab sker utan föregående upphandling enligt reglerna i LOU. MoLab upphandlar därefter byggentreprenaden enligt något av förfarandena i LOU, beroende på värdet av entreprenaden. Kommunen säljer eller uthyr därefter fastigheten till Tuab. Under förutsättning att försäljningen/uthyrningen sker utan ny- eller ombyggnad för anpassning till Tuabs användning av fastigheten, omfattas försäljningen/uthyrningen av undantaget i 1 kap. 6 p. 1 LOU och behöver följaktligen inte upphandlas. 5. Överlåtelse av kioskrörelse från MuAB till MoLAB Med upphandling enligt LOU förstås köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, tjänster, byggentreprenader eller byggkoncessioner. En upphandling avser således anskaffning av något, dvs. att den offentliga sektorn tillförs en tillgång eller en tjänst och utger ersättning för detta. MuAB:s överlåtelse av verksamhet utgör således inte en upphandling i LOU:s mening. Ej heller utgör MoLAB:s övertagande av samma rörelse någon sådan anskaffning som avses i 1 kap. 2 LOU, eftersom föremål för anskaffningen inte är en vara, tjänst, byggentreprenad eller byggkoncession. 6. Flytt av serviceavtal med anknytning till fastigheter Flytt/överlåtelse av fastighet omfattas inte, såsom ovan beskrivits under punkt 4, av upphandlingsskyldighet. Vad beträffar flytt/överlåtelse av sådana till dessa fastigheter anknutna serviceavtal kan inledningsvis konstateras att frågan om beställarbyte i ett upphandlat avtal inte regleras i LOU. Eftersom frågan inte heller har prövats av överrätt måste det anses osäkert om en sådan överlåtelse skulle accepteras vid en rättslig prövning. Enligt EU-domstolen utgör ett faktiskt byte av medkontrahent i princip en ändring av ett väsentligt villkor i ett kontrakt, vilket medför krav på en ny upphandling. Detta gäller såvida bytet inte föreskrevs i det ursprungliga kontraktet, exempelvis genom anlitande av underleverantörer, eller om bytet av medkontrahent är att anse som en intern omorganisation. EU-domstolen har i visst fall (mål C-454/06 Pressetext Nachtrichtenagentur) funnit att en överlåtelse av ett upphandlingskontrakt på leverantörssidan från ett moderbolag till dess helägda dotterbolag utgör en sådan intern omorganisation. Domstolen beaktade i sin bedömning bl.a. att moderbolaget i) ägde 100 PM - UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA FRÅGESTÄLLNINGAR.DOC 6

39 procent av aktierna i dotterbolaget, ii) hade rätt att ge instruktioner till dotterbolaget och iii) att det mellan de två enheterna fanns ett kontrakt om överföring av vinster och förluster som moderbolaget svarade för. Om andelarna i dotterbolaget hade överlåtits till tredje man under löptiden för kontraktet, skulle det enligt EU-domstolen emellertid inte röra sig om en intern omorganisation utan om ett faktiskt byte av medkontrahent. Detta skulle i princip utgöra en betydande ändring av ett väsentligt villkor i det ursprungliga kontraktet. En sådan omständighet kan medföra att en ny upphandling måste genomföras. Konkurrensverket har i yttrande av den 11 maj 2009, dnr. 213/2009 konstaterat att ovan nämnda dom avsåg ett byte på leverantörssidan och att det får anses oklart i vilken mån rättsfallet även är tillämpligt vid partsbyte på upphandlarsidan. I relation till detta har dock länsrätten i Dalarnas län i mål prövat frågan om en pågående upphandlingen har kunnat överlåtas från Stockholms stad till Vägverket. Frågan avsåg således en överlåtelse av själva upphandlingen och inte ett upphandlat avtal. Länsrätten fann att den klagande leverantören inte hade lidit någon skada på grund av att överlåtelsen skett varför upphandlingen i denna del inte ansågs stå i strid med LOU. Domen överklagades till kammarrätt, varvid frågan om överlåtelsens förenlighet med LOU dock inte prövades. En överlåtelse av en upphandling har således ansetts förenlig med LOU och motsvarande torde principiellt gälla även en överlåtelse av ett upphandlat avtal. Upphandlingsrättsligt torde det vara lättare att byta beställare än leverantör då det vid ett byte av beställare inte uppkommer frågor om den nya parten uppfyller ursprungligen ställda krav. Enligt vår mening talar därför goda skäl för att en överlåtelse på beställarsidan under vissa förutsättningar skulle accepteras. Partsbytet får dock inte innebära några väsentliga förändringar av det upphandlade avtalet, dvs. omfattning eller andra villkor får inte ändras på ett väsentligt sätt. Innebär en övergång av avtalen betydande förändringar avseende t.ex. avropade volymer (som inte hade inträffat utan övergången), villkor etc. kan detta anses innebära en väsentlig förändring av avtalen som därmed fordrar ny upphandling PM - UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA FRÅGESTÄLLNINGAR.DOC 7

40

41 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling Reviderad av Kf [nr], [datum] BOLAGSORDNING FÖR ENERGIKÄLLAN LINDE AKTIEBOLAG 1 Firma Bolagets firma är Energikällan Linde Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lindesbergs kommun, Örebro län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget skall ha till föremål för sin verksamhet att, i Lindesberg, bedriva badhusrörelse. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets syfte är att enligt god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande svara för att bereda kommuninvånarna och kommunens företag möjlighet till bad och rekreation. Verksamheten i bolaget skall drivas på så sätt att de kommunala principerna om självkostnad och likställighet upprätthålls. Tillämpningen av självkostnadsprincipen utgör inte hinder för utdelning av vinst från bolaget så länge vinsten inte överstiger skälig förräntning på det av aktieägare i bolaget tillskjutna kapitalet. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall vara lägst och högst kronor. 6 Aktier I bolaget skall finnas lägst och högst aktier. 7 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter samt lägst noll och högst fem suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det senaste valet till kommunfullmäktige, intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser och ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, utses av bolagsstämman en revisor och om bolagsstämman beslutar en revisorssuppleant. Revisorn skall vara auktoriserad. 10 Lekmannarevisorer Lindesbergs kommunfullmäktige väljer en lekmannarevisor, och om fullmäktige så beslutar en suppleant för denna, för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det senaste valet till kommunfullmäktige, intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige.

42 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling Reviderad av Kf [nr], [datum] 11 Kallelse till årsstämma Kallelse till bolagsstämma som skall hållas i Lindesberg skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på ordinarie stämma Ordinarie bolagsstämma hålles en gång årligen inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. Vid ordinarie årsstämma skall följande ärenden förekomma: 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och fastställande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad samt godkännande av dagordning; 6. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse; 7. Beslut om a) Fastställelse av resultat- och balansräkning b) Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) Ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören; 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisor; 9. Val av revisor och ev. suppleant; 10. Information om kommunfullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisorer i förekommande fall) 11. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare äger rätt att närvara vid bolagsstämman. 13 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 14 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun.

43 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling Reviderad av Kf [nr], [datum] BOLAGSORDNING FÖR INDUSTRILOKALER I LINDESBERGS AKTIEBOLAG 1 Firma Bolagets firma är Industrilokaler i Lindesberg Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lindesbergs kommun, Örebro län. 3 Verksamhetsföremål Industrilokaler i Lindesberg Aktiebolag ägs i syfte att vara ett strategiskt instrument till stöd för ett mångfacetterat och diversifierat näringsliv samt ett rationellt utnyttjande av kommunens näringslivsfastigheter. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets syfte är att stödja kommunernas tillväxt genom att främja tillgången till ändamålsenliga näringslivslokaler. Verksamheten i bolaget skall drivas på så sätt att de kommunala principerna om självkostnad och likställighet upprätthålls. Tillämpningen av självkostnadsprincipen utgör inte hinder för utdelning av vinst från bolaget så länge vinsten inte överstiger skälig förräntning på det av aktieägare i bolaget tillskjutna kapitalet. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall vara lägst och högst kronor. 6 Aktier I bolaget skall finnas lägst och högst aktier. 7 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter samt lägst noll och högst fem suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det senaste valet till kommunfullmäktige, intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser och ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, utses av bolagsstämman en revisor. Båda skall vara auktoriserade revisorer. 10 Lekmannarevisorer

44 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling Reviderad av Kf [nr], [datum] Lindesbergs kommunfullmäktige väljer en lekmannarevisor, och om fullmäktige så beslutar en suppleant för denna, för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det senaste valet till kommunfullmäktige, intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige. 11 Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma, som skall hållas i Lindesberg, skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på ordinarie stämma Vid ordinarie årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och fastställande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad samt godkännande av dagordning; 6. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse; 7. Beslut om a) Fastställelse av resultat- och balansräkning samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse b) Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) Ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören; 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisorer; 9. Val av revisor och ev. revisor; 10. Information om kommunfullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisorer med suppleant i förekommande fall; 11. Ägardirektiv; 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare äger rätt att närvara vid bolagsstämman. 13 Fullmäktiges yttranderätt Innan beslut fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt skall kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun i god tid beredas tillfälle att yttra sig i frågan. 14 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun

45 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling Reviderad av Kf [nr], [datum] BOLAGSORDNING FÖR LINDE ENERGI AKTIEBOLAG 1 Firma Bolagets firma är Linde Energi Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lindesbergs kommun, Örebro län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget skall till föremål med verksamheten ha att, inom huvudsak Lindesbergs kommunområde, bedriva ledningsbunden energidistributions- och signalöverföringsrörelse med därtill hörande produktion och energitjänster samt, att i härför erforderlig omfattning anskaffa, äga och förvalta anläggningar, fastigheter och utrustningar för energiverksamhet, samt att i förenlig omfattning äga aktier och andelar i företag inom energisektorn. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets syfte är att enligt god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande svara för energiförsörjningen inom i huvudsak Lindesbergs kommun, varvid abonnenternas behov av driftsäkerhet och service liksom god energihushållning skall beaktas. Verksamheten i bolaget skall drivas på så sätt att de kommunala principerna om självkostnad och likställighet upprätthålls. Tillämpningen av självkostnadsprincipen utgör inte hinder för utdelning av vinst från bolaget så länge vinsten inte överstiger skälig förräntning på det av aktieägare i bolaget tillskjutna kapitalet. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall vara lägst och högst kronor. 6 Aktier I bolaget skall finnas lägst och högst aktier. 7 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter samt lägst noll och högst fem suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det senaste valet till kommunfullmäktige, intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser och ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, utses av årsstämman en revisor. Revisorn skall vara auktoriserad.

46 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling Reviderad av Kf [nr], [datum] 10 Lekmannarevisorer Lindesbergs kommunfullmäktige väljer en lekmannarevisor, och om fullmäktige så beslutar en suppleant för denna, för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det senaste valet till kommunfullmäktige, intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige. 11 Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma som skall hållas i Lindesberg skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på ordinarie stämma Ordinarie bolagsstämma hålles en gång årligen inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. Vid ordinarie årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och fastställande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad samt godkännande av dagordning; 6. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse; 7. Beslut om a) Fastställelse av resultat- och balansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören; 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisorer med ev. suppleanter; 9. Val av revisor och ev. suppleant; 10. Information om kommunfullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisorer med ev. suppleant i förekommande fall; 11. Ägardirektiv 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare äger rätt att närvara vid bolagsstämman. 13 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 14 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun

47 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling Reviderad av Kf [nr], [datum]

48 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling Reviderad av Kf [nr], [datum] BOLAGSORDNING FÖR LINDE EXPLOATERING AB 1 Firma Bolagets firma är Linde Exploatering AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lindesbergs kommun, Örebro län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget skall ha som verksamhetsföremål att äga, förvalta, förvärva och avyttra fastigheter och tomter samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall även bedriva exploatering av egna och kommunala fastigheter och tomter. Lindesbergs Exploaterings AB skall i sin förvaltning av skogstillgångarna sträva efter en långsiktigt effektiv avkastning på den skog som är avsatt för produktionsändamål stor hänsyn skall även tas till natur- och miljövårdsintressen samt kommuninnevånarnas behov av rekreationsområden. 4 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall vara lägst och högst kronor. Verksamheten i bolaget skall drivas på så sätt att de kommunala principerna om självkostnad och likställighet upprätthålls. Tillämpningen av självkostnadsprincipen utgör inte hinder för utdelning av vinst från bolaget så länge vinsten inte överstiger skälig förräntning på det av aktieägare i bolaget tillskjutna kapitalet. 5 Aktier I bolaget skall finnas lägst 100 aktier och högst 400 aktier. 6 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter samt lägst noll och högst fem suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det senaste valet till kommunfullmäktige, intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 7 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, utses av bolagsstämman en revisor och om bolagsstämman beslutar en revisorssuppleant. Revisorn och ev. revisorssuppleant skall vara auktoriserad. 8 Lekmannarevisorer Lindesbergs kommunfullmäktige väljer en lekmannarevisor, och om fullmäktige så beslutar en suppleant för denna, för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det senaste valet till kommunfullmäktige, intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige.