Planen gäller från Planen gäller till

Transkript

1 Humlans förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Anne Bjervner, förskolechef Elin Grönqvist, biträdande förskolechef Vår vision Alla barn ska lyckas. Vi vill att barnen på vår förskola ska ha roligt, känna sig trygga och vara delaktiga och självständiga. Vi arbetar för att utmana barnets nyfikenhet, kunskap samt lyfta olikheter och likheter. Vi ser barnet som kompetent och intelligent. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vi har intervjuat barnen angående trivsel på förskolan. Frågorna har även berört kamratskap och eventuella konflikter. De barn som inte pratar har vi observerat med utgångspunkt i dessa frågor. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare till barnen på förskolan har besvarat en enkät angående barnen trivsel och sin egen insyn i likabehandlingsarbetet. Personalens delaktighet Personalen har besvarat en enkät angående upplevelsen av kränkningar på förskolan Förankring av planen Planen läggs upp på hemsidan där vårdnadshavare och andra intresserade kan läsa om vårt likabehandlingsarbete. Hela personalgruppen har tillsammans arbetat fram likabehandlingsplanen under personalmöten. Vi pratar och diskuterar med barnen om hur man är en bra kompis.

2 .Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Då vår verksamhet startade i september förra året är detta vår första likabehandlingsplan enligt denna mall. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Hela personalgruppen har utvärderat läsårets arbete med barnen, samt intervjuerna med barnen och personal- och vårdnadshavarenkäterna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Ingen plan för föregående år har funnits. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom nya barnintervjuer samt personal- och vårdnadshavarenkäter. Ansvarig för att årets plan utvärderas Elin Grönqvist Främjande insatser Namn Motverka kränkande behandling mellan barnen Kränkande behandling Målet för insatsen är att barnen ska bemöta varandra med respekt. en kommer att utvärderas och följas upp kontinuerligt på personalmöten. I diskussioner lyfter vi situationer som vi uppmärksammat och reflekterar tillsammans utifrån dessa för att utveckla ytterligare strategier. En riskanalys av miljön har genomförts med hjälp av husmodellen. Utifrån denna har vi identifierat i vilka miljöer som vi pedagoger behövs för att undvika att kränkningar sker mellan barnen. Pedagogerna ska befinna sig där barnen är för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Vi delar upp oss i olika rum inomhus och sprider ut oss när vi är ute på gården och på utflykt. Om vi märker att vi glömmer att sprida ut oss påminner vi varandra. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren, 2013

3 Namn Utmana barnen att inte begränsa sig Kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder Målet med insatsen är att barnen ska lära sig att göra självständiga val och därigenom få tillgång till fler lekmiljöer och kamratkonstellationer. en följs upp kontinuerligt i diskussioner på personalens planerings- och reflektionstid. Vi diskuterar lekar och lekmaterial som fungerar konstruktivt och utvecklande för barnen, samt de som inte gör det. Utifrån dessa diskussioner byter vi ut det lekmaterial som inte fungerar konstruktivt. Vi utmanar barnen att byta miljöer och leka med olika material och i olika lekkonstellationer så att de inte ska begränsa sina val efter könstillhörighet eller ålder. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren Namn Konflikthantering Kränkande behandling Målet med insatsen är att barnen ska lära sig att lösa konflikter genom att prata med och lyssna på varandra och på så sätt komma överens. en följs upp kontinuerligt i diskussioner på personalmöten. Vi diskuterar hur vi ska förhålla oss till barnen och deras konflikter, samt vilken roll och plats vi ska ta när vi upptäcker konflikter. Detta gör vi för att utveckla en samsyn inom personalen, så att alla gör lika. Vi ska vara närvarande och lyhörda pedagoger. Vi är med och lär barnen att lösa konflikter med utgångspunkt i barnens ålder och mognad. Vi lyssnar alltid på och pratar med alla inblandade parter. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren 2013.

4 Namn Motverka diskriminering Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning Målet med insatsen är att förskolan ska vara en social och kulturell mötesplats fri från diskriminering. Detta ska främja barnens förmåga att förstå och leva i ett mångkulturellt samhälle. Vi ska respektera och bemöta alla familjer och individer lika, oberoende av etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning samt religion eller annan trosuppfattning. Uppföljningen sker i utvärderingen och revideringen av planen. På personalmöten diskuterar vi hur vi kan förkroppsliga ett normkritiskt förhållningssätt i den dagliga verksamheten. Vi diskuterar vilka begrepp vi använder i samtal med barnen och deras vårdnadshavare, samt hur vi använder dem. I samlingar, lekar och samtal med barnen lyfter vi bl.a. fram olika familjekonstellationer och traditioner. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Uppföljning sker under hela året och utvärderas våren Namn Lyfta fram positivt beteende Kränkande behandling Målet med insatsen är att främja en positiv arbetsmiljö för både barn och personal. en utvärderas kontinuerligt i diskussioner på personalmöten. Vi definierar tillsammans vad ett positivt beteende är och lyfter fram konkreta exempel från barngruppen, samt diskuterar hur vi ska förhålla oss till dessa. Vi ser till att alltid lyfta fram positivt beteende hos såväl barn som kollega. Vi skall leta rätt hos varandra. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren 2013.

5 Namn De sju diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling, kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder All personal ska bli medveten om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är, utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Uppföljning sker i samband med utvärderingen och revideringen av planen. Tid avsätts på personalmöten för att diskutera detta, så att alla i personalgruppen får möjlighet att nå denna medvetenhet. Ansvarig Elin Grönqvist Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren Namn Modersmål Etnisk tillhörighet Målet med denna insats är att alla barn ska få möjlighet att, inom ramen för förskolan, utveckla sitt modersmål och således även sin identitet. Uppföljning sker i samband med utvärdering och revidering av planen. Modersmålsstöd erbjuds i den mån det går till barn med förälder med annat modersmål än svenska. Ansvarig Alla pedagoger i samråd med modersmålspedagoger Våren 2013

6 Namn Verksamhet efter ålder, mognad och funktionsnedsättning Funktionsnedsättning och ålder Målet med denna insats är att alla barn ska ha möjlighet att använda en mängd olika lekmaterial, anpassade efter ålder, funktion, utveckling och mognad. I den dagliga verksamheten observerar vi miljön och hur den används av barnen. Dessutom är vi närvarande och introducerar barnen i de olika materialen och hur de är tänkta att användas. Vi utvärderar förskolemiljön kontinuerligt under året på personalmöten och under planeringsoch reflektionstid. Konkreta exemplen lyfts fram och diskuteras. Material, leksaker och aktiviteter planeras så att alla barn, oavsett ålder och eventuella funktionsnedsättningar, kan delta. Ex. alla barn kan lägga pussel men behöver olika svårighetsgrad utifrån ålder, mognad och eventuella funktionsnedsättningar. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Diskussioner och uppföljning sker löpande under året och utvärderas våren 2013 Namn Blanketter Könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Målet med denna insats är att man i den formella kontakten med förskolan ska känna sig inkluderad. Våra olika blanketter som vårdnadshavare fyller i är utformade så att vårdnadshavarna kan vara av samma kön och inte nödvändigtvis måste vara barnets föräldrar. Ansvarig Anne Bjervner Våren 2013

7 Namn Olika perspektiv Kränkande behandling Målet med denna insats är att göra barnen uppmärksamma på att det inte alltid finns ett rätt och ett fel, utan att det finns olika sätt att betrakta en situation. Kontinuerliga diskussioner kring detta sker på personalmöten och under planerings- och reflektionstid. Vi reflekterar kring konkreta exempel som ägt rum i barngruppen och olika sätt att betrakta dessa situationer. Vi tar med detta till barngruppen och gör på så vis barnen uppmärksamma på perspektivtagande. samlingar, lekar och samtal med barnen försöker vi få dem att förstå att det finns många olika sätt att förstå/se på en situation och att reda ut den. Vi är goda förebilder för barnen genom att respektera olika synsätt och åsikter, och vi arbetar för att lyfta fram olika perspektiv i samtal som pågår t.ex. runt matbordet. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Diskussioner sker löpande under året och utvärderas under våren 2013 Namn Styrd fri lek Kön och ålder Målet med insatsen är att ge barnen en bred lek- och erfarenhetsbas oberoende av kön och ålder, samt möjligheten att hitta nya lekkamrater. Uppföljning sker kontinuerligt i form av diskussioner och reflektion på personalmöten och på personalens planerings- och reflektionstid. Vi lyfter konkreta exempel från den dagliga verksamheten och diskuterar hur vi ska förhålla oss och agera i liknande situationer. Inom ramen för den planerade, styrda verksamheten delar vi pedagoger in barnen i smågrupper bestående av barn som annars oftast inte leker tillsammans. Tillsammans med en pedagog får barnen prova lekar och aktiviteter som de vanligtvis inte väljer självmant. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Diskussioner och uppföljning sker kontinuerligt under året och utvärderas våren 2013

8 Namn Barn i behov av särskilt stöd Kränkande behandling och funktionsnedsättning Målet med denna insats är att alla barn ska inkluderas och ges möjlighet att delta i verksamheten utifrån sina behov. Åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd upprättas vid behov, i samråd med vårdnadshavare (och specialpedagog). Åtgärdsprogrammet utvärderas inom angiven tidsram. Ansvarig Elin Grönqvist Våren 2013

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer och personal- och vårndadshavarenkäter, samt husmodellen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats (barn som inte pratar har observerats) om sin trivsel på förskolan. Frågorna har även berört kamratskap och eventuella konflikter. Dessutom har en geografisk kartläggning gjorts där barnen har fått titta på bilder från olika miljöer på förskolan och besvarat frågan "hur känner du dig när du är här?". Vårdnadshavare har involverats i kartläggningen genom att de har fått besvara en enkät angående sitt/sina barns trivsel på förskolan och sin insyn i likabehandlingsarbetet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har besvarat en enkät om upplevelsen av kränkningar/diskriminering på förskolan, gällande både barn och vuxna. Resultat och analys Barnintervjuerna visar på att barnen i stort sett trivs på förskolan. Det som framgår som ett problem är att det förekommer fysiska och verbala kränkningar bland barnen. Även personalenkäten visar att personalen har uppmärksammat att barnen har svårigheter kring hur man är en bra kompis. I den framgår även åsikten att det kan förekomma ett för hårt förhållningssätt mot barnen, från personalhåll. Vårdnadshavarenkäten visar att vårdnadshavarna huvudsak trivs bra med verksamheten. Det framkommer att de vill att vi berikar barnen med olika erfarenheter och lär dem hur man är en bra kompis.

10 Förebyggande åtgärder Namn Närvarande pedagoger Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Målet med åtgärden är att vi ska upptäcka, förebygga och förhindra kränkande handlingar mellan barn. Uppföljning sker kontinuerligt genom observation i barngruppen. Observationerna ligger sedan till grund för diskussion och reflektion på personalmöten och under planerings- och reflektionstid. Åtgärd Pedagogerna ska vara mer aktivt närvarande med barnen, t.ex. genom att spela spel, delta i lekar och samtala med dem. Vi läser och diskuterar barnlitteratur som tar upp hur man är en bra kompis. Genom detta vill vi skapa en god gruppgemenskap där alla barn och vuxna har roligt och känner sig trygga. Motivera åtgärd Vi pedagoger behöver samspela mer aktivt med barnen för att kunna upptäcka och förhindra kränkningar innan de sker. Genom arbetet med Husmodellen har vi upptäckt att vi pedagoger ofta befinner oss i samma rum under barnens fria lek, och att det är då kränkningar mellan barnen ofta sker. Vi behöver därför sprida ut oss mer och vara tillsammans med barnen. Ansvarig Alla pedagoger (4 stycken) Åtgärden genomförs och följs upp kontinuerligt, och utvärderas under våren 2013

11 Namn Nytt schema Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Målet med åtgärden är att täcka upp med fler pedagoger i barngrupp under hela dagen, för att på så vis kunna vara mer närvarande och motverka kränkningar mellan barnen innan de sker. Uppföljning sker på personalmötet i december 2012, då vi arbetat efter det nya schemat under en termin. Då diskuterar vi huruvida vi uppnått målet med åtgärden. Åtgärd Att göra ett nytt arbetsschema för personalen, där planeringstid inte ligger över så kallade "kritiska moment" under dagen, såsom lunch, vila och personalens raster. Motivera åtgärd Utifrån utvärderingen av kartläggningen har vi kommit fram till att kränkningar uppstår när för få pedagoger är i barngrupp. Ansvarig Elin Grönqvist (pedagogiskt ansvarig förskollärare) December 2012 Namn Vårdnadshavares delaktighet i likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder Målet med åtgärden är att alla vårdnadshavare ska bli medvetna om planernas innehåll och deras betydelse för förskolans pedagogiska arbete. Detta för att stärka samarbetet mellan förskola och hem. Uppföljning sker genom att vårdnadshavarna får skriva under och lämna in ett intyg om att de läst likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärd Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling läggs upp på Humlans hemsida och finns dessutom i ett exemplar på förskolan för både personal och vårdnadshavare att läsa. För att försäkra oss om att alla tagit del av den begär vi in en påskriven försäkran om detta. Motivera åtgärd Kartläggningen visade att en stor del av vårdnadshavarna var osäkra på planernas innehåll. Åtgärden bidrar till att stärka samverkan mellan förskola och hem. Ansvarig Elin Gröngvist November 2012 (en rimlig tid efter höstens föräldramöte)

12 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Humlans förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna befinner sig alltid inom syn och/eller hörhåll från barnen. -Vi erbjuder inskolningssamtal och sedan utvecklingssamtal 2 gånger per år. -Pedagogerna diskuterar och reflekterar kontinuerligt över såväl den pedagogiska verksamheten som stämningen på förskolan. -Genom samtal och diskussioner med barnen och/eller deras vårdnadshavare blir vi medvetna om hur barnen trivs på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Humlan är en liten förskola med endast en avdelning om 21 barn och fyra pedagoger. Alla familjer är väl bekanta med all personal, och därför kan alla i personalen agera kontaktpersoner. Vi nås på Humlans telefonnummer, , alternativt e-post humlan@cforetaget.se/fornamn.efternamn@cforetaget.se. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den personal som upptäcker kränkande/trakasserande handlingar tar det barn åt sidan som utfört dem, för att prata med det om detta och göra en tydlig markering om att det inte är okej. Barnet uppmuntras till att säga förlåt och att förändra sitt beteende. En annan pedagog tar hand om det barn som blivit utsatt för att trösta det och vid behov prata med det om det som har hänt. Vid upprepade kränkande/trakasserande handlingar tas kontakt med barnets vårdnadshavare för att boka in ett samtal där frågor om barnets beteende på förskolan respektive hemma tas upp, samt hur man bemöter dessa beteenden. Målet är att hitta ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma regler för att kunna stötta, hjälpa och stärka barnet i sin utveckling. Därefter hålls kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om ett barn blir kränkt av en personal på förskolan måste den som upptäcker kränkningen agera omedelbart. Den som har utfört kränkningen tas åt sidan och får frågorna: Hur tänkte du nu? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Förskolechefen informeras om händelsen.

13 Rutiner för uppföljning Om ett barn systematiskt kränker andra barn hålls ett samtal mellan barnets vårdnadshavare och en ansvarig pedagog. Ett åtgärdsprogram upprättas och ett nytt samtal bokas in efter ca två veckor för att följa upp åtgärdsprogrammet. Om en förbättring inte har skett kontaktas en specialpedagog i samråd med vårdnadshavare. Om en pedagog systematiskt kränker ett eller flera barn hålls ett möte mellan pedagogen och förskolechefen angående innehållet i denna plan. Pedagogen får ett åtgärdsprogram för att efterfölja likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Efter ca två veckor hålls ett uppföljande möte där en utvärdering av åtgärdsprogrammet sker. Om en förbättring då inte skett kontaktas diskrimineringsombudsmannen, samt hålls en kontinuerlig dialog mellan förskolechef och berörd part. Rutiner för dokumentation I fallet barn kränker barn dokumenterar ansvarig pedagog de kränkande handlingar som ligger till grund för samtalet med vårdnadshavaren. Samma pedagog ansvarar för upprättandet av åtgärdsprogrammet i samband med samtal med vårdnadshavare. En skriftlig dokumentation av uppföljningssamtalet genomförs också av samma pedagog. I fallet pedagog kränker barn ansvarar förskolechefen för dokumentation och eventuellt upprättande av ett åtgärdsprogram, samt utvärdering av detta. Vid behov kontaktas områdeschef, som i sin tur bedömer om ärendet ska anmälas till berörd myndighet. I så fall gör områdeschefen denna anmälan. Ansvarsförhållande Förskolechef: ansvarar för att arbeta förebyggande, ansvar för att planen arbetas fram, hålls aktuell, introduceras för nyanställda, utvärderas och efterlevs, ansvarar för att händelser dokumenteras, ansvarar för att stöd ges till barn och personal som utsatts för diskriminering, trakasserier, hot eller våld, ansvarar för att åtgärda Personalen: ansvarar för att omedelbart agera mot kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier, ansvarar för att rapportera till förskolechefen om de får kännedom om kränkningar eller diskrimineringar, ansvarar för att föra en dialog med vårdnadshavarna, ansvarar för att arbeta förebyggande, ansvarar för att åtgärda

14 BEGREPP bilagor Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

15 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. DISKRIMINERINGSGRUNDER Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

16 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

17 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

18 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]