Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Sofia Klahr, Pedagogiskt ansvarig Emma Lindgren, Likabehandlingsansvarig Vår vision Humlans förskolas mål och vision är att vi ska stå för en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla på Humlan ska känna sig välkomna och bli väl bemötta. Atmosfären ska vara tillmötesgående, positiv och lyhörd. Alla som arbetar på Humlans förskola ansvarar för sina handlingar och att likabehandlingsplanen följs. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vi har intervjuat barnen angående trivsel på förskolan. Frågorna har även berört kamratskap och eventuella konflikter. De barn som inte pratar har vi observerat med utgångspunkt i dessa frågor. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare till barnen på förskolan har besvarat en enkät angående barnen trivsel och sin egen insyn i likabehandlingsarbetet. Personalens delaktighet Personalen har besvarat en enkät angående upplevelsen av kränkningar på förskolan. Förankring av planen Varje hösttermin delges all personal de insatser vi planerar att genomföra på förskolan kommande läsår. Planen läggs upp på förskolans hemsida så att vårdnadshavarna kan ta del av den där, men vi erbjuder också vårdnadshavarna att låna hem planen. De får sedan skriva under ett papper att de tagit del av vårt likabehandlingsarbete. Vi gör barnen delaktiga genom att reflektera tillsammans om frågor runt likabehandlingsplanen. Planen tas upp och diskuteras på föräldramöten och föräldrarådet. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har diskuterat planen på personalmöten, samt kontinuerligt i arbetslaget under året. Vi har ett nytt utvärderingsverktyg, "Humlans planeringsmodell", som vi har arbetat efter under året. Under två veckor i taget fokuserar vi särskilt på ett mål. Under den första veckan sätter vi upp delmål att arbeta efter, och under vecka två utvärderar vi hur arbetet har gått. Det finns totalt sett fyra mål som återkommer kontinuerligt under läsåret. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef och personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I såväl barnintervjuer som personalenkäter har det framkommit att både fysiska och verbala kränkningar förekommer mellan barnen. Av den anledningen kommer både de främjande och de förebyggande åtgärderna att fokusera på att stävja detta. Utöver detta problemområde så visar dock såväl barnintervjuerna som personal- och vårdnadshavarenkäterna att Humlan är en 1/8

2 förskola där barn, personal och vårdnadshavare trivs. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom nya barnintervjuer samt personal- och vårdnadshavarenkäter. Vi kommer att fortsätta arbeta efter planeringsmodellen, dock med nya mål. för att årets plan utvärderas Sofia Klahr, pedagogiskt ansvarig Främjande insatser Motverka kränkande behandling mellan barnen Målet för insatsen är att barnen ska bemöta varandra med respekt. en kommer att utvärderas och följas upp kontinuerligt på personalmöten. I diskussioner lyfter vi situationer som vi uppmärksammat och reflekterar tillsammans utifrån dessa för att utveckla ytterligare strategier. En riskanalys av miljön har tidigare läsår genomförts med hjälp av husmodellen. Utifrån denna har vi identifierat i vilka miljöer som vi pedagoger behövs för att undvika att kränkningar sker mellan barnen. Utifrån observationer av barnen upplever vi att dessa miljöer fortfarande är riskutsatta. Pedagogerna ska befinna sig där barnen är för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Vi delar upp oss i olika rum inomhus och sprider ut oss när vi är ute på gården och på utflykt. Om vi märker att vi glömmer att sprida ut oss påminner vi varandra. Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren 2015 Utmana barnen att inte begränsa sig Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder Målet med insatsen är att barnen ska lära sig att göra självständiga val och därigenom få tillgång till fler lekmiljöer och kamratkonstellationer. en följs upp kontinuerligt i diskussioner på personalens planerings- och reflektionstid. Vi diskuterar lekar och lekmaterial som fungerar konstruktivt och utvecklande för barnen, samt de som inte gör det. Utifrån dessa diskussioner byter vi ut det lekmaterial som inte fungerar konstruktivt. Vi utmanar barnen att byta miljöer och leka med olika material och i olika lekkonstellationer så att de inte ska begränsa sina val efter könstillhörighet eller ålder. Detta genomförs bland annat genom så kallade aktivitetskort. Barnen får välja att sysselsätta sig med en viss aktivitet under en viss tid. Pedagogerna har på förhand bestämt vilka aktiviteter som finns att välja på, och endast ett visst antal barn kan ha samma aktivitet. Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren /8

3 Konflikthantering Målet med insatsen är att barnen ska lära sig att lösa konflikter genom att prata med och lyssna på varandra och på så sätt komma överens. en följs upp kontinuerligt i diskussioner på personalmöten. Vi diskuterar hur vi ska förhålla oss till barnen och deras konflikter, samt vilken roll och plats vi ska ta när vi upptäcker konflikter. Detta gör vi för att utveckla en samsyn inom personalen, så att alla gör lika. Vi ska vara närvarande och lyhörda pedagoger. Vi är med och lär barnen att lösa konflikter med utgångspunkt i barnens ålder och mognad. Vi lyssnar alltid på och pratar med alla inblandade parter. Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren 2015 Motverka diskriminering, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vi ska respektera och bemöta alla familjer och individer lika, oberoende av etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning samt religion eller annan trosuppfattning. Alla ska känna sig välkomna och inkluderade på förskolan. Uppföljningen sker i utvärderingen och revideringen av planen. Vi arbetar kontinuerligt med att ha ett öppet och välkomnande förhållningssätt där ingen ska känna sig exkluderad. Vi diskuterar vilka begrepp vi använder i samtal med barnen och deras vårdnadshavare, samt hur vi använder dem. I samlingar, lekar och samtal med barnen lyfter vi bl.a. fram olika familjekonstellationer och traditioner. Uppföljning sker under hela året och utvärderas våren 2015 Lyfta fram positivt beteende Målet med insatsen är att främja en positiv arbetsmiljö för både barn och personal. en utvärderas kontinuerligt i diskussioner på personalmöten. Vi definierar tillsammans vad ett positivt beteende är och lyfter fram konkreta exempel från barngruppen, samt diskuterar hur vi ska förhålla oss till dessa. Vi ser till att alltid lyfta fram positivt beteende hos såväl barn som kollega. Vi skall leta rätt hos varandra. 3/8

4 Diskussioner sker löpande under året och utvärderas våren 2015 Modersmål Etnisk tillhörighet Målet med denna insats är att alla barn ska få möjlighet att, inom ramen för förskolan, utveckla sitt modersmål och således även sin identitet. Uppföljning sker i samband med utvärdering och revidering av planen. Modersmålsstöd erbjuds i den mån det går till barn med förälder med annat modersmål än svenska. Alla pedagoger i samråd med modersmålspedagoger Våren 2015 Verksamhet efter ålder, mognad och funktionsnedsättning Funktionsnedsättning och Ålder Målet med denna insats är att alla barn ska ha möjlighet att använda en mängd olika lekmaterial, anpassade efter ålder, funktion, utveckling och mognad. I den dagliga verksamheten observerar vi miljön och hur den används av barnen. Dessutom är vi närvarande och introducerar barnen i de olika materialen och hur de är tänkta att användas. Vi utvärderar förskolemiljön kontinuerligt under året på personalmöten och under planerings- och reflektionstid. Konkreta exemplen lyfts fram och diskuteras. Material, leksaker och aktiviteter planeras så att alla barn, oavsett ålder och eventuella funktionsnedsättningar, kan delta. Ex. alla barn kan lägga pussel men behöver olika svårighetsgrad utifrån ålder, mognad och eventuella funktionsnedsättningar. Diskussioner och uppföljning sker löpande under året och utvärderas våren 2015 Blanketter Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Målet med denna insats är att man i den formella kontakten med förskolan ska känna sig inkluderad. Våra olika blanketter som vårdnadshavare fyller i är utformade så att vårdnadshavarna kan vara av samma kön och inte nödvändigtvis måste vara barnets föräldrar. 4/8

5 Sofia Klahr Våren 2015 Olika perspektiv Målet med denna insats är att göra barnen uppmärksamma på att det inte alltid finns ett rätt och ett fel, utan att det finns olika sätt att betrakta en situation. Kontinuerliga diskussioner kring detta sker på personalmöten och under planerings- och reflektionstid. Vi reflekterar kring konkreta exempel som ägt rum i barngruppen och olika sätt att betrakta dessa situationer. Vi tar med detta till barngruppen och gör på så vis barnen uppmärksamma på perspektivtagande. I samlingar, lekar och samtal med barnen försöker vi få dem att förstå att det finns många olika sätt att förstå/se på en situation och att reda ut den. Vi är goda förebilder för barnen genom att respektera olika synsätt och åsikter, och vi arbetar för att lyfta fram olika perspektiv i samtal som pågår t.ex. runt matbordet. Diskussioner sker löpande under året och utvärderas under våren 2015 Styrd fri lek Kön och Ålder Målet med insatsen är att ge barnen en bred lek- och erfarenhetsbas oberoende av kön och ålder, samt möjligheten att hitta nya lekkamrater. Uppföljning sker kontinuerligt i form av diskussioner och reflektion på personalmöten och på personalens planeringsoch reflektionstid. Vi lyfter konkreta exempel från den dagliga verksamheten och diskuterar hur vi ska förhålla oss och agera i liknande situationer. Efter vilan på eftermiddagarna får de barn som inte sover välja aktivitetskort. Det finns ett begränsat antal kort att välja på, och innehållet på korten varierar från dag till dag. Alla turas om att välja först. Som en naturlig följd av detta hamnar barnen oftast inte i samma grupp eller med samma aktivitet som den/de kompisar de brukar leka med. Diskussioner och uppföljning sker kontinuerligt under året och utvärderas våren 2015 Barn i behov av särskilt stöd och Funktionsnedsättning Målet med denna insats är att alla barn ska inkluderas och ges möjlighet att delta i verksamheten utifrån sina behov. 5/8

6 Åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd upprättas vid behov, i samråd med vårdnadshavare (och specialpedagog). Åtgärdsprogrammet utvärderas inom angiven tidsram. Sofia Klahr Våren 2015 Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer samt personal- och vårdnadshavarenkäter. Områden som berörs i kartläggningen, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats (barn som inte pratar har observerats) om sin trivsel på förskolan. Frågorna har berört kamratskap och eventuella konflikter. Dessutom har en geografisk kartläggning gjorts där barnen har fått titta på bilder från olika miljöer på förskolan och besvarat frågan "hur känner du dig när du är här?". Vårdnadshavare har involverats i kartläggningen genom att de har fått besvara en enkät angående sitt/sina barns trivsel på förskolan och sin insyn i likabehandlingsarbetet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har besvarat en enkät om upplevelsen av kränkningar/diskriminering på förskolan, gällande både barn och vuxna. Resultat och analys I barnintervjuerna uttrycker alla barn att de trivs bra på förskolan. Ett antal barn uttrycker att det förekommer såväl verbala som fysiska kränkningar, något som även vi i personalen har observerat och gett uttryck för i våra enkäter. Vårdnadshavarenkäten visar att vårdnadshavarna huvudsak trivs bra med verksamheten. Det framkommer att de vill att vi berikar barnen med olika erfarenheter och lär dem hur man är en bra kompis. Förebyggande åtgärder Vårdnadshavares delaktighet i likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet med åtgärden är att alla vårdnadshavare ska bli medvetna om planens innehåll och deras betydelse för förskolans pedagogiska arbete. Detta för att stärka samarbetet mellan förskola och hem. Uppföljning sker genom att vårdnadshavarna får skriva under och lämna in ett intyg om att de läst likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärd Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling läggs upp på Humlans hemsida, samt finns tillgänglig i hallen för hemlån. För att försäkra oss om att alla tagit del av den begär vi in en påskriven försäkran om detta. Planen samt det kontinuerliga likabehandlingsarbetet lyfts även upp som en punkt på samtliga föräldramöten. Motivera åtgärd Kartläggningen visade att en del av vårdnadshavarna var osäkra på planernas innehåll. Åtgärden bidrar till att stärka samverkan mellan förskola och hem, samt att göra vårdnadshavarna mer delaktiga i förskolans likabehandlingsarbete. November 2014 (en rimlig tid efter höstens föräldramöte) 6/8

7 Motverka kränkningar mellan barnen Områden som berörs av åtgärden Målet med insatsen är att minimera antalet fysiska och verbala kränkningar i barngruppen. Under kommande läsår kommer vi att fokusera mycket på att bygga upp en trygg och trivsam miljö för barnen. Uppföljning kommer att ske kontinuerligt genom diskussioner på personalmöten samt observationer av den dagliga verksamheten. Åtgärd Vi kommer under hösten att ha ett kompistema med de äldre barnen där vi pratar och diskuterar om hur man är en bra kompis. När konflikter uppstår mellan barnen går vi in direkt och hjälper barnen att lösa dem. En vuxen tröstar det barn som blivit utsatt medan en annan pratar med det barn som kränkt. Motivera åtgärd Ett antal barn har i sin intervju uttryckt att det förekommer såväl verbala som fysiska kränkningar mellan barnen. Vi vill naturligtvis motverka detta och sträva mot en förskola fri från kränkande behandling. Våren 2015 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Humlans förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling -Pedagogerna befinner sig alltid inom syn och/eller hörhåll från barnen. -Vi erbjuder inskolningssamtal och sedan utvecklingssamtal 2 gånger per år. -Pedagogerna diskuterar och reflekterar kontinuerligt över såväl den pedagogiska verksamheten som stämningen på förskolan. -Genom samtal och diskussioner med barnen och/eller deras vårdnadshavare blir vi medvetna om hur barnen trivs på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Humlan är en liten förskola med endast en avdelning om 23 barn och fyra pedagoger. Alla familjer är väl bekanta med all personal, och därför kan alla i personalen agera kontaktpersoner. Vi nås på Humlans telefonnummer, / , alternativt e-post humlan@cforetaget.se/fornamn.efternamn@cforetaget.se. De vårdnadshavare som vill kan även kontakta områdeschef Karin Thorngren, karin.thorngren@cforetaget.se. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen för att få en bild av situationen och för att tydligt visa att kränkande beteende inte accepteras. Vi använder oss av frågorna: - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du den andra kände? - Kunde du ha gjort på något annat sätt? Vid upprepande kränkning ska förskolechef kontaktas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om ett barn blir kränkt av en personal på förskolan måste den som upptäcker kränkningen agera omedelbart. Den som har utfört kränkningen tas åt sidan och får frågorna: Hur tänkte du nu? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Förskolechefen informeras om händelsen. Rutiner för uppföljning Om ett barn systematiskt kränker andra barn hålls ett samtal mellan barnets vårdnadshavare och en ansvarig pedagog. Ett åtgärdsprogram upprättas och ett nytt samtal bokas in efter ca två veckor för att följa upp åtgärdsprogrammet. Om en förbättring inte har skett kontaktas en specialpedagog i samråd med vårdnadshavare. Om en pedagog systematiskt kränker ett eller flera barn hålls ett möte mellan pedagogen och förskolechefen angående innehållet i denna plan. Pedagogen får ett åtgärdsprogram för att efterfölja likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Efter ca två veckor hålls ett uppföljande möte där en utvärdering av åtgärdsprogrammet sker. Om en förbättring då inte skett kontaktas diskrimineringsombudsmannen, samt hålls en kontinuerlig dialog mellan förskolechef och berörd part. Rutiner för dokumentation 7/8

8 I fallet barn kränker barn dokumenterar ansvarig pedagog de kränkande handlingar som ligger till grund för samtalet med vårdnadshavaren. Samma pedagog ansvarar för upprättandet av åtgärdsprogrammet i samband med samtal med vårdnadshavare. En skriftlig dokumentation av uppföljningssamtalet genomförs också av samma pedagog. I fallet pedagog kränker barn ansvarar förskolechefen för dokumentation och eventuellt upprättande av ett åtgärdsprogram, samt utvärdering av detta. Vid behov kontaktas områdeschef, som i sin tur bedömer om ärendet ska anmälas till berörd myndighet. I så fall gör områdeschefen denna anmälan. Ansvarsförhållande Förskolechef: ansvarar för att arbeta förebyggande, ansvar för att planen arbetas fram, hålls aktuell, introduceras för nyanställda, utvärderas och efterlevs, ansvarar för att händelser dokumenteras, ansvarar för att stöd ges till barn och personal som utsatts för diskriminering, trakasserier, hot eller våld, ansvarar för att åtgärda Personalen: ansvarar för att omedelbart agera mot kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier, ansvarar för att rapportera till förskolechefen om de får kännedom om kränkningar eller diskrimineringar, ansvarar för att föra en dialog med vårdnadshavarna, ansvarar för att arbeta förebyggande, ansvarar för att åtgärda 8/8