2005/ Granskning av ärendehanteringen av markanvisningar i sex kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005/395-5. Granskning av ärendehanteringen av markanvisningar i sex kommuner"

Transkript

1 2005/395-5 Granskning av ärendehanteringen av markanvisningar i sex kommuner

2 Innehållsförteckning Inledning 5 1 Stockholm Bakgrund Metod Resultat Redovisning av vissa markanvisningstävlingar 34 2 Göteborg Redovisning av markanvisningar mellan åren 1999 och Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Malmö Redovisning av markanvisningar mellan åren Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Markanvisningsförfarande år Västerås Markanvisningar i Västerås, utifrån intervjun Markanvisningar i Västerås, utifrån handlingarna Slutsatser Linköping Markanvisningar i Linköping, utifrån handlingarna Slutsatser 114 3

3 6 Uppsala Markanvisningarna i Uppsala Slutsatser 118 Bilagor 1 Frågemall vid intervjuer med byggherrar Frågemall vid intervjuer med kommuner 123 4

4 Inledning Kommunerna har ansvaret för att förverkliga statens mål för bostadsförsörjningen. Kommunerna använder sig av olika medel för att genomföra målen. Möjligheten att anvisa kommunal mark är ett effektivt instrument att påverka och styra bostadsförsörjningen mot lägre bygg- och boendekostnader och fler hyresrätter. Ett annat sätt är att stimulera till ökad konkurrens genom att uppmuntra fler aktörer att inträda på den lokala marknaden. Ett tredje sätt är att förändra och anpassa tjänstemannaorganisationen så att markanvisningar och detaljplaner kan bedrivas mer effektivt. Ytterligare ett sätt är att via olika konkreta policys styra mot de statliga målen. Flera kommuner har infört en markanvisningspolicy som ska vägleda marknadens aktörer och kommunens genomförande av markanvisningar. Kommunerna har även en skyldighet att i ett bostadsförsörjningsprogram ange inriktningen för bostadsförsörjningen på den lokala nivån. I den obligatoriska översiktsplaneringen ska kommunen mer påtagligt redovisa hur kommunens bebyggelse ska utvecklas för att tillgodose kommuninvånarnas behov av bostäder och anläggningar. Syftet är att ge vägledning för efterföljande detaljplanering och beslut om bygglov. I denna bilaga presenteras en dokumentstudie av ärendehandläggningen av kommunala markanvisningar. Vi har granskat hur kommunernas arbete med mark- och planfrågor bidrar till att uppnå målen för bostadsförsörjningen. Granskningen har gjorts i Stockholm, Göteborg, Malmö samt Västerås, Linköping och Uppsala och avser dels kommunala policydokument, dels hur ärendehantering och dagliga rutiner följer statliga och kommunala intentioner som finns inom bostadsförsörjningen. Vi har granskat hur kommunerna motiverar sina beslut om markanvisningsförfarande, tillämpad markprissättning, val av byggherre och villkor i avtal och utlåtanden. I särskilt de tre mindre städerna har det funnits problem med att eftersöka handlingar för åren vilket har inneburit att vi endast har kunnat studera vissa ärendehandlingar som anses vara representativa för ärendehandläggningen inom kommunen. I Stockholm har, på grund av det omfattande byggandet, granskningen begränsats till år 2004 och delar av år

5 6

6 1 Stockholm 1.1 Bakgrund Bakgrundsinformationen i början av detta avsnitt är till stor del direkta avskrivningar av vad som presenteras på Stockholms stads hemsida och i olika dokument. Syftet är således bara att ge en bild av hur kommunen arbetar med markfrågorna och vad som står i styrdokumenten. Projekteringsprocessen Markkontoret som förvaltar stadens mark aktualiserar ofta idéer till ny användning av markområden. Intresserade byggföretag tar dessutom ofta själva kontakt och framför önskemål och idéer om ett visst område. Kontoret undersöker den tilltänkta platsen för ett nybygge med hänsyn till bland annat miljöfrågor och befintlig infrastruktur. Efter att en idé om en investering utretts, formuleras ett program och en ekonomisk plan. Gatu- och fastighetsnämnden tar då ställning till investeringen i ett inriktningsbeslut. Detta beslut ger klartecken till fortsatt utredning. Inriktningsbeslutet kan också utgöra en planbeställning till stadsbyggnadskontoret. För att projektet, t.ex. nya bostäder ska kunna utföras måste projektet överensstämma med en detaljplan. Det program som upprättas av stadsbyggnadsnämnden ligger till grund för gatu- och fastighetsnämndens fortsatta arbete. Om investeringen sker på stadens mark, gör gatu- och fastighetsnämnden ofta en markanvisning till en byggherre i detta skede. Närmare 70 procent av marken inom kommunens gränser ägs av staden. Stockholms stad äger även betydande markområden utanför den egna kommungränsen. Det är markkontoret som ansvarar för att förvalta, utveckla och exploatera stadens mark. Genom markanvisningsbeslut fördelar staden mark till olika intressenter inför en planering av ny bebyggelse. Den byggherre som får en markanvisning har under en viss tid och under vissa villkor rätt att ensam förhandla med staden om ny exploatering av marken. Markanvisning definieras som: "En option att under en viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med staden om förutsättningarna för genomförande av ny bostadsbebyggelse eller annan exploatering inom visst markområde". Markanvisning kan ske antingen genom anbudsförfarande eller genom att staden direktanvisar ett område. Markanvisningsbeslut kan fattas såväl före som efter detaljplanens fastställande. Markanvisningar och markförsäljning är, efter planmonopolet, det viktigaste verktyget att genomföra mark- och bostadspolitik. 7

7 I markkontorets markanvisningsregister finns uppgifter om vem som fått markanvisning, var, när och för hur många lägenheter. Registret uppdateras kontinuerligt Markanvisningspolicyn Mycket av arbetet kring markanvisningar ska ha sin grund i den politiskt förankrade markanvisningspolicyn. I januari 2001 antog gatu- och fastighetskontoret en markanvisningspolicy. En omarbetad version antogs den 10 juni Denna rapport ska främja konkurrens och mångfald och bidra till en blandning av upplåtelseformer. Innehållet i markanvisningspolicyn presenteras nedan. Allmänna mål för bostadsbyggandet Det behövs fler bostäder i Stockholm och ambitionen är att bygga bostäder under nuvarande mandatperiod. För gatu- och fastighetskontorets del innebär detta att det krävs att i genomsnitt lägenheter per år ska ha förts fram till markanvisning under åren och att staden sedan aktivt samarbetar med byggherrar om detaljplan och genomförande. Staden bör vidare samarbeta med markägarna/byggherrarna till de ca lägenheter som beräknas kunna byggas på icke kommunal mark, så att dessa byggs. Ambitionen är att fortsätta utveckla Stockholm och stockholmsregionen samt att skapa förutsättningar att erbjuda invånarna en god och hållbar boendemiljö. Detta innebär att det måste finnas ett brett utbud av olika bostadstyper och upplåtelseformer men även att ett utökat behov av service ska tillgodoses. Staden ska motverka alla former av bostadssegregation och sträva efter att alla kategorier av människor ges möjlighet att bo inom alla delar av staden. Stadens bostadsområden ska därför innehålla en stor variation avseende såväl upplåtelseformer för bostäder i flerfamiljshus (hyresrätt och bostadsrätt) som olika storlekar och typer av lägenheter. Detta gäller även lägenheter i småhus. Behovet av hyresrätter ska prioriteras och den kooperativa hyresrättens möjligheter ska beaktas. Storleken på de enskilda markanvisningarna anpassas efter omgivande bebyggelse, förutsättningarna för arkitektonisk variation, möjligheterna till varierande upplåtelseformer och optimala antalet medverkande byggherrar. Tomträtt eller försäljning Marken för hyresrättslägenheter ska upplåtas med tomträtt enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige beslutar. Mark för bostadsrättslägenheter kan säljas till marknadsvärdet i avvaktan på att kommunfullmäktige fattar beslut om nya avgäldsnivåer för tomträttsupplåtelse av dessa. I avvaktan på ett kommunfullmäktigebeslut om nya avgälder ska det i markanvisningsavtalet hållas öppet både för tomträttsupplåtelse och för försäljning till marknadsvärde. Marken till småhus som upplåtes med hyresrätt, ska upplåtas med tomträtt. Marken till äganderättssmåhus och bostadsrättssmåhus bör säljas. Direktanvisning eller anbud Vid hyresrätt (=tomträttsupplåtelse) görs direktanvisning enligt denna Markanvisningspolicy. 8

8 Vid bostadsrätt (=försäljning eller tomträttsupplåtelse) görs i flertalet fall direktanvisning. Avtal kan i dessa fall träffas med byggherren om pris-/avgäldsnivån för marken. Avgäldsnivån ska då följa kommunfullmäktiges beslut om tomträttsavgälder. I de fall staden har behov att få ökad kännedom om marknadsvärdet för obebyggd mark bör ett anbudsförfarande användas. Detta kan även avse anbud på tomträttsavgäld, om kommunfullmäktige godkänner ett sådant förfarande. Avgälden får i sådant fall inte understiga kommunfullmäktiges beslut om lägsta avgäld. Villkor för markanvisning A.) Markanvisningarna tidsbegränsas till högst två år från gatu- och fastighetsnämndens beslut. Om inte en bindande överenskommelse om exploatering med stadens standardvillkor träffats inom dessa två år står det staden fritt att göra en ny markanvisning. Förlängning kan medges av gatu- och fastighetskontoret förutsatt att byggherren aktivt drivit projektet och förseningen inte beror på denne. Staden ska även ha rätt att återta en markanvisning under den angivna perioden om byggherren uppenbart inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen eller om staden och byggherren inte kan komma överens om priset. Återtagen markanvisning ger inte byggherren rätt till ersättning. B.) Byggherren står för all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet. Projektering i samband med detaljplanearbetet ska göras i samråd med staden. C.) Projekt som avbryts till följd av beslut under detaljplaneprocessen ger ej rätt till ny markanvisning som kompensation. D.) På stadens begäran ska byggherren upplåta specialbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg samt vissa kategoribostäder. E.) Markanvisning får inte överlåtas utan stadens godkännande. F.) Den som erhåller markanvisning för hyresrätt ska ha avtal eller sluta avtal med bostadsförmedlingen i samband med anvisningen. G.) Generella krav av kommunfullmäktige eller gatu- och fastighetsnämnden, vilka fattats eller kommer att fattas och som gäller vid tidpunkten för markanvisningen, ska följas. T.ex. som att integrera olika former av socialt boende och specialbostäder i nya bostadsprojekt, att göra ute- och inomhusmiljön tillgänglig för funktionshindrade, att följa stadens Program för ekologiskt byggande etc. Val av byggherre Vid valet av byggherre, både vid anbud och direktanvisning, ska hänsyn tas till dennes ekonomi, stabilitet och intresse av långsiktigt fortbestånd av bebyggelsen med avsedd upplåtelseform. Staden bör vid valet av byggherre verka för att konkurrensförhållandena på marknaden inte snedvrids, t ex genom att uppmuntra nya företag att etablera sig i Stockholm. Vid urvalet beaktas tidigare genomförda bra projekt liksom nytänkande och låga boendekostnader etc. En långsiktig kvalitets- och miljöprofil, liksom att byggherren är villig att uppfylla stadens fastställda generella krav, är en förutsättning för att markanvisning ska kunna ges. Även kostnadsfaktorn är viktig. Stadens invånare är beroende av att det produceras bostäder som alla har råd att efterfråga. I den utsträckning markanvisningen kan utnyttjas för att pressa kostnader och gynna producenter som är villiga att producera bostäder av god kvalitet till rimliga priser, ska så ske. Vidare önskar staden bidra till att underrätta för nya bostadsproducenter att etablera sig på Stockholmsmarknaden. Kommunfullmäktige har ålagt 9

9 allmännyttan att producera 8000 bostäder under och ansvarar för att mark ska anvisas i tillräcklig hög grad för att detta mål ska vara möjligt att uppnå Bostadsförsörjningsprogram, 20K-projektet Kommunfullmäktige har beslutat att bostäder ska påbörjas under åren i syfte att säkra Stockholms framtida tillväxt och för att komma tillrätta med bostadsbristen. För att uppnå effektivitet i arbetet med att nå det uppsatta målet sker detta i projektform det s.k. 20K-projektet under åren Genomförandeplanen för 20K-projektet anger de riktlinjer som staden arbetar efter när det gäller bostadsförsörjningen under innevarande mandatperiod (i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). Arbetet sker i samarbete mellan stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, gatu- och fastighetskontoret samt miljöförvaltningen, bl.a. genom den styrgrupp som finns för ändamålet. Med uppgift att samordna, följa upp och bevaka arbetet har en projektledare tillsatts. Projektet påbörjades i januari Hälften av de bostäderna ska vara hyresrätter. Av utvecklingsdirektiven för de kommunala bostadsbolagen framgår att dessa sammantaget ska producera lägenheter under perioden (Svenska Bostäder 4000, Familjebostäder 2000, Stockholmshem 2000). I stadens budget för år 2004 anges också att det är prioriterat att bygga bostäder som alla har råd att efterfråga. Förutom målet om antalet bostäder vill staden således även att byggkostnaderna sänks för att skapa rimliga hyror. Efter år 2006 är ambitionen att Stockholm ska fortsätta att hålla en hög och jämn takt i bostadsbyggandet. I 20K-projektets inledande fas har ett omfattande arbete bedrivits för att nå bästa möjliga överensstämmelse mellan byggherrarnas önskemål och stadens bostadsplanering. Generellt efterfrågar byggherrarna planer för mindre och måttliga projekt, lägenheter, i goda kollektivtrafiklägen. Stadens arbete med stadsutvecklingsområdena fortgår parallellt med 20K-projektet, men på grund av projektens komplexitet påbörjas merparten av de lägenheter som planeras i dessa områden efter år Utgångspunkter för stadens bostadsplanering åren Staden har brist på bostäder men lider också av bristande rörlighet på bostadsmarknaden. För att möta såväl bostadsköns behov som för att öka rörligheten på bostadsmarknaden bör staden planera för alla typer av bostäder och upplåtelseformer; prisvärda hyresrätter, bostadsrätter för hushåll med normala inkomster, markbostäder, studentbostäder samt mer exklusiva bostäder. Sammanfattningsvis innebär det projekt som kontoren bedömt som möjliga att praktiskt genomföra, som marknaden efterfrågat planer för 10

10 och som tillsammans skapar den önskvärda blandningen av bostadstyper och upplåtelseformer. Bostäder som alla kan efterfråga I bostadsförsörjningsmålet ingår även att bygga bostäder som kan efterfrågas av alla. Arbetet för att uppnå detta sker på olika sätt, bl.a. genomförs entreprenadtävlingar, försöksprojekt med billigare bostadsrätter och en markanvisningstävling. Erfarenhetsåterföring från dessa projekt är centralt i det fortsatta utvecklingsarbetet med att sänka boendekostnaderna. Aktörer som har prövat olika metoder för att pressa produktionskostnader och som inte tidigare varit representerade i staden finns nu representerade bland stadens bostadsplaner. Uppföljning kommer att ske för att studera hur prissättningen påverkas. Stockholms Stadshus AB har låtit göra en utredning om hur nyproduktionskostnader kan minskas. Med anledning av utredningen har kommunfullmäktige beslutat att stadens bostadsbolag, stadsbyggnadskontoret och gatu- och fastighetskontoret genomför ett sammanhållet gemensamt utvecklingsprojekt inom de fem mest kostnadsdrivande områdena; utveckling av planprocessen i samverkan; utveckla byggprocessens tidiga skeden; utveckla styrning och kompetens i projekteringsfasen; stimulera det industriella byggandet samt öka insyn och pressa priser i de underliggande leden. Arbetet med riskminimering Centralt i arbetet är att identifiera och minimera risker som kan hindra eller bromsa projekt. Arbetets första etapp har fokuserat på de bostadsprojekt som bedöms praktiskt möjliga att genomföra senast Det faktum att dessa är identifierade och listade innebär att kontoren kan prioritera i arbetet. För byggherrarna innebär det att risken för förgävesprojektering och tidsfördröjningar minskat. Många mindre projekt innebär också en större riskspridning ur stadens perspektiv. Arbetet med att nå överensstämmelse mellan byggherrarnas önskemål och stadens bostadsplaner ökar möjligheterna till ett snabbt genomförande. För att ytterligare effektivisera arbetet med att detaljplanelägga och för att möta ökningen av antalet projekt driver stadsbyggnadsnämnden en extra plansektion i projektform under åren. Stadsbyggnadsnämnden har också effektiviserat planprocessen genom att när plan- och bygglagen så medger gå direkt på plansamråd detta innebär en tidsbesparing på 6 9 månader. Stadsbyggnadsnämnden ser över stadens interna remisshantering i syfte att även här korta ledtiderna. Utöver plan- och bygglagens krav på hörande av sakägare har staden krav på att samtliga plan ska skickas på remiss till berörda nämnder och förvaltningar setts över. Detta förfarande är en av de processer som styr tidsåtgången i ett planprojekt. 11

11 Staden har beslutat om nya tomträttsavgälder. I korthet innebär det att kostnaden för mark inte ska utgöra ett hinder för att bygga bostäder. Enligt stadens markanvisningspolicy är tomträttsavgälderna särskilt förmånliga för den som bygger hyresrätt Revisionskontorets granskning Revisionskontorets granskning (2006) av utvecklingsarbetet visar att arbetet med att samordna och följa upp de bostadsplaner som finns inom kommunen hittills har genomförts på ett strukturerat och tillfredsställande sätt. Kommunikationen mellan berörda nämnder, bostadsbolag och byggherrar har förbättrats jämfört med tiden före 20K-projektet. Det är viktigt att kommunen i det framtida arbetet med planering och genomförande av bostadsbyggande tar tillvara de erfarenheter som gjorts i arbetet med målet om nya bostäder Revisionskontoret bedömer att en hel del åtgärder har genomförts för att sänka de kommunala bostadsföretagens boendekostnader. Målet i utvecklingsarbetet om att minska kostnadsnivån med % under jämfört med har dock inte uppnåtts. Vidare anser revisionskontoret att det är positivt att antalet aktörer på byggmarknaden har blivit fler. Erfarenheterna från lågprisbyggare bör tas tillvara och spridas i det fortsatta arbetet. Möjligheterna att öka antalet markanvisningar till lågprisbyggare bör prövas Rutiner för handläggning av Kontorens arbete Det som komplicerar bostadsbyggandet i Stockholm är att det jungfrumark. Enligt Översiktsplanen 99: staden ska byggas inåt vilket gör att man ska använda redan exploaterad mark, t.ex. mark i Hammarby Sjöstad. För att hantera målet med nya bostäder har kontoren gått igenom intresselistor och egna idébanker för att undersöka om de kan (åter)använda projekt som de tidigare beslutats om att inte gå vidare med. Hittills har markanvisningar för byggrätter och färdiga planer för lägenheter genomförts. I Stockholm är det markkontoret (tidigare gatu- och fastighetskontoret) och stadsbyggnadskontoret som arbetar med mark- och planfrågor. De strävar efter att driva a parallellt och t.ex. synkronisera markanvisning och start av detaljplanearbetet (båda kräver politiska beslut). Projekt har t.ex. dubbla projektledare från de olika kontoren. I de fall marken ska säljas sätts priset av ett expertråd som hanterar värderingen av marken. 12

12 Målen för kontoren finns i budgeten. Nämnden gör verksamhetsplanen. Det finns också en handbok i hur man agerar i processen och vilka instanser som ska finnas med. Det står dock inte specifikt hur man ska arbeta med de kommunala målen. I arbetet med bostadsförsörjningsfrågorna har Stadsledningskontoret tagit på sig en tydlig samordnande roll. Det finns bl.a. en projektledare för 20K som har hand om statistik, håller regelbundna avstämningsmöten med byggherrar osv. Enligt kommuntjänstemännen finns det i Stockholm ett stort intresse för marken och staden uppvaktas ofta av byggherrar. Det vanligaste förfarandet är att de lämnar in egna projektidéer. Förslaget hamnar då i en intressekö, vilken finns både på markkontoret och på stadsbyggnadskontoret. När det gäller hyresmarknaden har kontoren prioriterat de allmännyttiga bostadsföretagen. Allmännyttan är också de som visat störst intresse. Stadsbyggnadskontoret och markkontoret arbetar med att få in nya privata aktörer, även sådana som kommer utanför Stockholm eftersom dessa tycks kunna bygga billigt. Syftet är att öka konkurrensen och pressa boendekostnaderna. Det har varit två stycken markanvisningstävlingar där billigare priser och bra kvalitet varit i fokus. Dessutom låter allmännyttan byggentreprenörer tävla om att få bygga på redan färdiga planer. Hur arbetar markkontoret med markanvisningar? Det finns ingen standardmodell för hur anvisningarna går till. Ofta är markanvisningen anpassad till den situation som råder. Det normala är direktanvisning, efter diskussioner och statistikstudier. Markkontoret bedömer framför allt hur aktiva byggherrarna har varit i tidigare processer/planer. Om de har varit mycket aktiva ligger de bra till för att få en anvisning. Normalt kan man inte se några omfattande motiveringar till val av byggherre i tjänsteutlåtandena. Policyn ligger till grund. Om det är någon politiker som vill ha mer omfattande motiveringar föredras dessa muntligt. Rutiner & mallar På markkontoret finns en checklista för exploateringsprojekt att arbeta efter. Denna visar olika moment som handläggarna ska genomföra inom olika faser av projekten. Inom de olika momenten finns ofta ytterligare information om hur arbetet ska ske. T.ex. finns kravlistor inför markanvisning, mallar för hur tjänsteutlåtandena inför olika beslut ska se ut, värderingsrutiner och avtalsmallar. I kravlistan för markanvisningar finna t.ex. krav på att handläggaren ska titta på upplåtelseform för att variera/anpassa till omgivande bebyggelse, ta ställning till anbud eller direktanvisning och specificera eventuella krav på byggherren. Dokumentation Det går inte att följa alla handlingar kring ett projekt samlat någonstans. Detaljplaner och dylikt arkiveras på Stadsbyggnadsarkivet vilket är skilt (men i samma byggnad) från Markarkivet. Stadsbyggnadsarkivets diarium 13

13 finns på nätet. Markkontoret ska lägga ut sitt diarium på nätet under januari 2006 (men bara nya ). Markanvisningshandlingarna diarieförs och arkiveras separat. Exploateringsavtal eller överenskommelse om exploatering arkiveras oftast ungefär två till tre år efter markanvisningen. Var hittas informationen? Markanvisningsregistret Hela ärendet Förstudie markanvisningar Tjänstutlåtande markanvisning Marknämndens(eg. GFN)beslut Markanvisningsavtal Tjänsteutlåtande exploatering Exploateringsavtal Enklare utformning finns på hemsidan, mer utförligt register finns hos MK. Uppdelat i två delar, en med gjorda markanvisningar och en med sökta markanvisningar. SBKs & MKs handlingar är åtskilda. Dessutom arkiveras olika delmoment (markanvisnings-, exploateringshandlingar osv.) separat. Problemet kan dessutom vara att projekt byter namn, att flera anvisningar till olika byggherrar ligger i ett ärende men att flera exploateringshandlingar skapas osv. arkiveras inte markkontorets arkiv markkontorets arkiv finns på separat ställe i MKs arkiv men det är sällan de hittas där. Ska egentligen alltid vara skriftliga men ofta görs bara muntliga avtal, speciellt om det ligger nära i tid att skriva exploateringshandlingar (enligt tjänsteman på MK). markkontorets arkiv finns på ett samlat ställe i MKs arkiv (formellt sätt ska exploateringsavtal upprättas när marken säljs medan en överenskommelse om exploatering ska upprättas när det gäller tomträtter) Vilka handlingar hittades i undersökningen? De handlingar som hittas i markanvisningsmapparna är tjänsteutlåtande från gatu- och fastighetskontoret samt påföljande beslut om markanvisningen från nämnden. I vissa ligger markanvisningsansökningar från en eller flera byggherrar, skisser på fastigheternas utseende, kartor, överklaganden och ev. domar. När det gäller ansökningar från olika byggherrar är dessa sällan med i mappen. Det är i allmänhet svårt att veta om de borde göra det, då intresset från andra byggherrar kan vara svårt att avgöra utifrån tjänstutlåtandena. I vissa fall står det tydligt att ansökningar inkommit från 14

14 olika byggherrar utan att dessa finns med i mappen. De handlingar som hittas i exploateringsmapparna är tjänsteutlåtande från gatu- och fastighetskontoret, påföljande beslut om avtal/överenskommelse från nämnden samt avtalsförslag. I något enstaka fall fanns alla markanvisningshandlingar i mappen, även tidigare beslut. I andra fall fanns istället kopior på stadsbyggnadskontorets handlingar och remissvar från gatu- och fastighetskontoret i mappen. 1.2 Metod Undersökningen i Stockholm avser markanvisningar gjorda 2004 och som finns i arkivet per november en om gjorda markanvisningar under perioden är hämtade från ett utdrag ur markanvisningsregistret som vi har fått av markkontoret. Samtliga projekt som fanns på denna lista återfanns också i arkivet (däremot inte nödvändigtvis under de diarienummer eller projektnamn som angavs i markanvisningsregistret). Granskningen har nästan uteslutande gjorts utifrån tjänsteutlåtandena. Ett tjänsteutlåtande kan behandla markanvisningar till flera byggherrar, oftast inom samma område. Utifrån tjänsteutlåtandena har motiv till val av byggherre, upplåtelseform, prismodell och ev. krav på byggherre sökts. Det har varit svårt att utifrån tjänsteutlåtandena utläsa vem som huvudsakligen har gjort detaljplanen (byggherren eller kommunen). I tabellerna kommer det inte att redovisas om byggherren antagit en aktiv eller passiv roll i detaljplanearbetet. Kommunen, i dokument och via intervjuer, uppger dock att de försöker samarbeta med byggherrarna i stor utsträckning. Valet av tidsperiod gör att det i mycket få fall hunnit upprättas exploateringshandlingar och vi har därför inte kunnat granska exploateringsavtalen och de slutliga villkoren för undersökta markanvisningar. Inför granskningen av exploateringshandlingar har därför en ny separat undersökning gjorts. Undersökningen avser exploateringshandlingar som upprättats under perioden januari 2004 maj 2005 och som finns i arkivet (i maj 2005 uppdelades gatu- och fastighetskontoret i två delar). Handlingarna är hämtade från markkontorets diarium. Efter att dokumentgranskningen var avklarad har även ett urval av markkontorets mallar studerats. Mallen över tjänstutlåtanden inför markanvisning är uppdaterad i juni 2005 vilket gör att denna inte behöver överensstämma med den som fanns det undersökta året

15 1.3 Resultat Granskning av markanvisningar besluts om markanvisningar 114 markanvisningar 39 olika byggherrar eller byggherrekonstellationer Ca lägenheter Tabell 1. Markanvisningsförfarande år 2004 År 2004 med skriftliga motiv till vald markanvisning Direktanvisning 113 er. Se vidare text till tabell 2 Markanvisnings- Tävling Annat anbudsförfarande Andra typer av markanvisningar Summa Motiv till vald markanvisning per ärende Detta anges, eller motiveras, sällan eftersom detta är det vanliga förfarandet. Ibland dock hänvisning till markanvisningspolicy, enda intressent, byggherreoch kommunsamarbete kring utvecklingsområdet etc. 1 1 Syfte: om möjligt minska underskott i projektet. Anbudsgivarna skulle lämna bud på avgäld. Priset ska vara vägledande för prissättning av mark som har anvisats i området. GFK inbjöd 19 bh; dels de med registrerat intresse för Älvsjö dels sådana som befanns intressanta för att bygga billiga bostäder. Kort sammanfattning av tabell 1 I alla fall utom ett har direktanvisning använts. Det är sällan det anges att marken har direktanvisats eftersom detta är det normala förfarandet enligt policyn. Motiven till direktanvisning sammanfaller ofta med motiv till val av byggherre och redovisas i tabell 2. Avsteg från direktanvisning motiveras dock. Ett anbudsförfarande motiveras med att försöka minska underskottet i projektet och för att få vägledning inför prissättning av annan mark i området. Intressanta iakttagelser I två andra projekt framgår att det anvisade företaget (Familjebostäder) själva har använt anbudsförfarande för utförandet av bostäderna i syfte att uppnå billigare hyror. Detta handlar således inte om något anbudsförfarande för själva marken. Följande är hämtat från ett tjänsteutlåtande; utförandet av bebyggelsen har föregåtts av en anbuds- och utformningstävling som bolaget genomfört i samarbete med staden i syfte att hitta metoder att bygga 16

16 billiga hyresrätter. Deltagande entreprenörer har förbundit sig att producera projektet till ett fast entreprenörspris som, utifrån ett antal givna förutsättningar, ska leda till en acceptabel hyresnivå på mellan kr/kvm. Tabell 2. Val av byggherre år 2004 Namn på byggherre Ärenden med skriftl motiv BESQAB 2 2 Bostaden AB 6 5 Motiv till val av byggherre per ärende behövs fler br (1), hänvisning ma-policy (2), hänvisning policy (5) billiga boendekostnader (3) gynna ny aktör (1) enda intressent (1) ej ansökt tidigare i området (1) kontaktade av gfk & visat intresse (1) västertorpskriterier (1) 1 andra intresserade byggherrar per ärende per upplåtelseform och byggherre lägenheter per upplåtelseform och byggherre oklart, 4? (1) 3 st (2) 2 st/ bostadsrätt 150 st/ bostadsrätter 3 st (1) enda (2) uppgift (2) oklar uppgift (1) 2 st/ hyresrätt 2 st/ bostadsrätt 2 st/ ej klart 1 st/ 50% hr +50% br 1 st/ bostadsrätt Byggmästaren U J Johansson 2 0 inget motiv framgår, mer än "måluppfyllelse" (2) Byggnads AB Abacus 1 1 hänvisning policy (1) oklar uppgift (1) 1st/ ej klart 101 Byggnadsfirman Erik Wallin AB 1 1 Bygg-Vesta Fastigheter st/ hyresrätt 185 st/ bostadsrätt 160 st/ej klart ca 38 st/ hyresrätt ca 83 st/ bostadsrätt hänvisning policy (1) hjorthagen kriterier (1) 2 39 st i omr (1) 3 1 st/ bostadsrätt 40 st/ bostadsrätter hänvisning policy (1) bygger hr (1) pressar hyreskostnader (2) hjorthagen kriterier (1) 39 i omr (1) oklart (1) 1 st/ hyresrätt 180 st/ hyresrätter 1 Kriterierna för Västertorp ; Uppnå en jämnare fördelning hr & br, uppnå en välavvägd sammansättning av privata & kommunala byggherrar, skapa rejäla volymer för att främja projektekonomi & ge konkurrenskraftiga lägenheter och priser/hyror, anknyta till nuvarande bestånd för att främja bh förvaltningsekonomi & priser/hyror, ge hyresrättsbyggare förtur till mark som har bättre förutsättningar att bebyggas (dvs. ger lägre byggkostnader/ hyra). 2 Kriterierna för Hjorthagen. Fördelningen av mark har utgångspunkt från resonemang utifrån markanvisningspolicyn. En jämn fördelning av hyres- och bostadsrätter. Mark föreslås även för byggnation av kooperativ hyresrätt, seniorboende och studentlägenheter. Samtliga markanvisningar avser upplåtelse med tomträtt. Aspekter vid val av byggherre: tidigare erhållna markanvisningar (både inner- & ytterstad), tidigare genomförda projekt, förmågan bygga bostäder med relativt låg hyra. För hyresrätter finns ambitionen hos staden och hos flera byggherrar att bygga med låg hyra. De byggherrar som får producera förskolelokaler förväntas göra detta till självkostnadspris för stadsdelsförvaltningen stycken inom området har bekräftat att de är intresserade av mark inom området. Under 2004 anvisades mark för ca 1900 lägenheter i området till 20 byggherrar. Kommande 200 ska anvisas nya byggherrar. Totalt ska 3000 lägenheter anvisas. 17

17 Namn på byggherre Ärenden med skriftl motiv Einar Mattsson 3 3 Familjebostäder 9, varav 1 med JM 6 Folkhem 3 3 Motiv till val av byggherre per ärende hänvisning policy (3) blandning upplåtelseformer & bhkategorier (1) hjorthagen kriterier (1) hänvisning policy (6) pressa hyreskostnad (2) enda intressent (2) hjorthagen kriterier (1) blandning upplåtelseformer (1) ur bostadsförsörjningssynpunkt är tillskottet mkt värdefullt (1) hänvisning policy (3) hjorthagen kriterier (1) blandning upplåtelseformer (1) kontaktade av gfk & visat intresse (1) andra intresserade byggherrar per ärende 19 st i omr (1) 39 i omr (1) (1) per upplåtelseform och byggherre 1 st/ hyresrätt, 2 st/ bostadsrätt lägenheter per upplåtelseform och byggherre 60 st/ hyresrätter 150 st/ bostadsrätter 39 st i omr (1) 6 st i omr (1) 3 st (1) enda (2) uppgift (4) 9 st/ hyresrätter 731 st/ hyresrätter 39 i omr (1) 19 st (1) oklar uppgift (1) 2 st/bostadsrätt 1 st/ bostads- el äganderätt 20st/ radhus (br/är) 150 st/ bostadsrätter Heba 1 1 västertorpskriterier (1) (1) 1st/ ej klart 60 HSB 4 4 hänvisning policy (4) hjorthagen kriterier (1) blandning upplåtelseformer (1) aktiva i översyn området(1) samarbetsavtal då bh deltagare & medfinansiärer i utvecklingsområdet (1) 39 st i omr (1) 15 st i omr (1) 6 st i omr (1) uppgift i tj ut, (men hittade anmälningar i annan mapp) (1) 4st/ bostadsrätt 650 st / bostadsrätter JM 6 6 Järntorget 3 3 Lennart Ericsson Fastigheter AB * 2 2 Ljungberggruppen AB 1 1 NCC 7 6 PEAB 2 2 Position Stockholm (ägare Drott & APfastigheter) 1 1 Primula Byggnads AB 1 1 hänvisning policy (6) hjorthagen kriterier (2) blandning upplåtelseformer (2) inkommit tidigt studier över planområdet (1) kontaktade av gfk & visat intresse (1) hänvisning policy (2) hjorthagen kriterier (1) studentlägenheter värdefulla ur bostadsförsörjningssynpunkt (1) blandning av upplåtelseformer, bostadsrätter (1) 39 st i omr (2) 19 st i omr (1) uppgift (1) oklar uppgift (2) 39 st i omr (1) enda (1) uppgift (1) 5 st/bostadsrätt 1 st/bostadseller äganderätt 1 st/ hyresrätt(student) 2 st/ bostadsrätt hänvisning policy (2) hjorthagen kriterier (1) hänvisning policy (1) blandning upplåtelseformer & byggherre (1) 6 st i omr (1) ej bestämt hänvisning policy (6) enda intressent (1) hjorthagen kriterier (1) västertorp kriterier (1) 39 st i omr (1) blandning upplåtelseformer (2) 15 st i omr (1) samarbetsavtal då bh deltagare & 6 st i omr (1) medfinansiär i utvecklingsom- enda (1) rådet (1) uppgift (2) uppgift (1) hänvisning policy (1) högsta anbud (1) hänvisning policy (1) följd av tidig markreservation (1) har arbetat tillsammans med kommun kring området (1) 365 st/ bostadrätter 20 st/ radhus 70 st/hyresrätt(student) 110 st/bostadsrätt 39 st i omr (1) uppgift (1) 2 st/ hyresrätter 60 st/hyresrätt ej bestämt, kan bli lokaler! oklar uppgift (1) 7 st/ bostadsrätt 826 st/bostadsrätter 6 st (1) 135 st/bostadsrätter uppgift (1) 2 st/ bostadsrätt 9 st /äganderätter har aldrig fått anvisning tidigare (1) 5 st (1) 1 st/ bostadsrätt 300 st/ bostadsrätt hänvisning policy (1) gynna små aktörer (1) gfk rekommenderat bh denna mark då tidigare bh hoppat av (1) uppgift (1) 1 st/ hyresrätt 30 st/ hyresrätter 18

18 Ärenden med skriftl motiv Namn på byggherre Reinhold Gustafsson 2 2 Riksbyggen 2 2 Samverkansgruppen PAR (=praktiserande arkitekter i samverkan) 1 1 SBC Bo 1 1 Seniorgården 3 3 Skanska 1 1 SKB 2 2 SMÅA AB 7 7 Motiv till val av byggherre per ärende andra intresserade byggherrar per ärende per upplåtelseform och byggherre lägenheter per upplåtelseform och byggherre hänvisning policy (2) 39 st i omr (1) hjorthagen kriterier (1) 9 st i omr (1) 2 st/hyresrätt 75 st/ hyresrätter hänvisning policy (1) blandning upplåtelseformer (2) aktiva i översyn omr (1), uppgift (2) 2 st/ bostadsrätt 175 st/ bostadsrätter hänvisning policy (1) gynna ny aktör & öka konkurrensen (1) vill pröva nya former av samverkan i planering, byggande & förvaltning detta lagom stort projekt (1) 7 st (1) 1 st/ hyresrätt 40 st/ hyresrätter hänvisning policy (1) hjorthagen kriterier (1) 39 st i omr (1) 1 st/ bostadsrätt 70 st/ bostadsrätt hänvisning policy (3) hjorthagen kriterier (1) västertorp kriterier (1) blandning upplåtelseformer (1) hänvisning policy (1) 39 st i omr (1) 19 st i omr (1) uppgift (1) 3 st/ bostadsrätt (seniorbostäder) 170 st/ bostadsrätter hjorthagen kriterier (1) 39 st i omr (1) 1 st/ bostadsrätt 60 st/ bostadsrätt hänvisning policy (2) hjorthagen kriterier (1) håller fram blandning upplåtelseformer 39 st i omr (1) 2 st/ hyresrätt (1) 19 st i omr (1) (kooperativa) 250 st/ hyresrätter hänvisning policy (5) minskad markskuld (6) 4 blandning upplåtelseformer (1) många familjer efterfrågar radhus i ytterstad, kan skapa flyttkedjor (3) ersätter annan förlorad anvisning (1), 4 st i omr (2) enda (3) uppgift (2) 7 st/ bostadsrätt &-el äganderätter 265 /bostadsrätter (radhus, parhus, småhus, lgh) äger mark bredvid & förvärvat SSM Bygg och Fastighets AB 1 1 fastighet av bh som tidigare hade anvisning (1) uppgift (1) 1 st/bostadsrätt 150 st/ bostadsrätt Stiftelsen Olle Engkvist (avstod senare denna) 1 1 hänvisning policy (1) blandade upplåtelseformer (1) bh inte tidigare fått anvisning (1) oklar uppgift (1) 1 st/hyresrätt 33st/ hyresrätter Stiftelsen Sthlms Studentbostäder 1 1 hänvisning policy (1) hjorthagen kriterier (1) 39 i omr (1) 1st/ hyresrätt (student) 200st/ hyresrätt(student) Stockholmsbyggmästarna 1 1 hänvisning policy (1) 3st (1) 1 st/ hyresrätt el bostadsrätt 250 st lägenheter Stockholmshem AB hänvisning policy (8) enda intressent (2) samarbetsavtal då bh deltagare & medfinansiär i utvecklingsområdet (1) hjorthagen kriterierna (1) västertorp kriterierna (1) blandade upplåtelseformer & byggherrarr (1) uppgift (2) förslaget framtagit tillsammans med sbk, äger redan fastigheter på mark (1) 39 st i omr (1) 19 st i omr (1) 15 st i omr (1) 9 st (1) 7 st (1) enda (2) uppgift (5) 12 st/ hyresrätter 1257st/ hyresrätter 4 Anvisningen sker enligt avtral mellan staden & småa om erhållandet av ett visst antal anvisningar inom staden (överenskommelse sen staden sålde aktier i bolaget). 5 Samverkansgrupp bestående av Folkhem, Einar Mattson, Q-gruppen, Erik Wallin, Sundsvalls Byggnads, Reinhold Gustafson, Järntorget och Viktor Hanson AB. 19

19 Namn på byggherre Ärenden med skriftl motiv Svenska Bostäder Svenska Hus 1 1 Wallfast AB 1 1 Valspråket Förvaltning 1 1 Veidekke 5 4 Wihlborgs 1 1 Viktor Hansson 1 1 Summa: 39 byggherrar Motiv till val av byggherre per ärende andra intresserade byggherrar per ärende per upplåtelseform och byggherre lägenheter per upplåtelseform och byggherre hänvisning policy (10) blandade upplåtelseformer (3) gynna allmännyttan för att erhålla variation (1) samarbetsavtal då bh deltagare & medfinansiär i utvecklingsområdet(1) hjorthagen kriterierna (1) 39st i omr (1) västertorp kriterierna (1) 19 st i omr (1) uppgift (2) 15 st i omr (1) aktiva i översyn omr (1) 5 st (1) motiveras utifrån att det krävs för att 3 st (1) bolagets ska klara sitt uppdrag att oklar uppgift (3) producera 1000 lgh/år (2) uppgift (4) 12 st/ hyresrätter 1614st/ hyresrätter hänvisning policy (1) 1 st/ 50% hr 85 st/ hyresrätter hjorthagen kriterier (1) 39 st i omr (1) +50% br 85 st/ bostadsrätter hänvisning policy(1) blandning upplåteslseformer & byggherrar(1) gynna ny aktör, har aldrig fått tidigare (1) 19 st i omr (1) 1 st/ hyresrätt 65 st/ hyresrätter hänvisning policy (1) gynna ny aktör, har aldrig fått tidigare (1) enda intressent (1) enda (1) hänvisning policy (5) blandning upplåtelseformer & byggherrar (2) gynna ny aktör & öka konkurrens (1) billiga boendekostnader (1) 1 st/ bostadsrätt (radhus) 16st/ bostadsrätter(radhus) 19 st i omr (1) 6 st i omr (1) 2 st (1) oklar uppgift (2) 5 st/ bostadsrätt 308 st/ bostadsrätter hänvisning policy (1) blandad upplåtesleform & byggherrar (1) 6 st i omr (1) 1 st / ej bestämt 165 st/ hyresrätter eller bostadsrätter hänvisning policy (1) hjorthagen kriterier (1) 39 i omr (1) 1 st/ bostadsrätt 40st/ bostadsrätter Kort sammanfattning av tabell 2 Redovisningen i de följande avsnitten kommer i stort följa kolumnerna i tabellerna. I redovisningen har det inte tagits upp krav eller motiv som exempelvis har att göra med miljö- eller gestaltningskrav. Tanken är att enbart inkludera aspekter kring bostadsförsörjningsfrågorna. Notera även att en byggherre kan ha motiveras utifrån flera aspekter. Att det i ca 10 fall åberopas billiga boendekostnader och i 10 fall gynna ny aktör innebär följaktligen inte att det handlar om 20 utan det skulle, om vi drar det till sin spets, kunna beröra som minst 10. Byggherrar Totalt anvisades 39 byggherrar/byggherrekonstellationer mark under De bolag som fick mest anvisningar var de tre allmännyttiga bolagen vilka tillsammans fick 33 anvisningar. Andra företag som fick ett stort antal an 20

20 visningar var NCC (7), Småa (7), JM (6), Bostaden (6) och Veidekke (5). 18 byggherrar fick en anvisning var. Motiv Det är sällan som motiven till val av byggherre uttalas. När detta görs sker det oftast under rubriken Förslag till markanvisning. Ofta har vi hämtat in information och stöd kring varför denna byggherre är lämplig från olika håll i tjänsteutlåtandena. Den största bristen med dokumentationen är när flera byggherrar har varit intresserade och det ändå inte redovisas varför en viss byggherre fått anvisningen. Val av byggherre För 114 anvisningar motivering till val av byggherre i ca 10 fall. Det absolut vanligaste motivet hittas under rubriken Förslag till markanvisningar, markanvisningar sker enligt de principer som gatu- och fastighetsnämnden angivit i sitt beslut om stadens markanvisningspolicy. Detta textutdrag har för övrigt visat sig ligga med som standardtext i mallen för tjänsteutlåtandet. I 94 av 114 fall finns denna textpassage med i utlåtandet, ofta anges detta tillsammans med andra motiv men i 21 fall står det som enda motivering. Blandning av upplåtelseformer Andra vanliga motiveringar som framgår är att det eftersträvas en blandning av upplåtelseformer. Detta nämns i närmare 50 fall. I vissa fall nämns detta i kombination med att man eftersträvar en blandning av byggherrekategorier. I tjänsteutlåtandena redovisas oftast information kring ägarförhållanden inom området. Detta skulle kunna vara ett bevis på att de medvetet valt en byggherre mot bakgrund att det faktiskt finns för mycket av den ena eller den andra upplåtelseformen. I vissa fall synes det snarare vara en skrivning som finns med p.g.a. mallen än att det alltid styr valet av föreslagen byggherre. Många gånger där allmännyttan bygger finns det t.ex. redan mycket allmännyttiga bostäder (å andra sidan är kanske intresset från andra byggherrar inte lika stort i dessa områden). Samtidigt är det så att om statistiken över ägandeförhållandena redovisas i tjänsteutlåtandena kan politikerna ta del av den och analysera behovet i området, vilket kan hjälpa beslutsfattandet. Ensam intressent I sju fall motiveras anvisningen utifrån att byggherren varit enda intressent. Vi uppfattar det som om byggherren har varit ensam intressent oftare men vi har inte kunnat avgöra detta med säkerhet. När det står att byggherren har inkommit med en ansökan om markanvisning samtidigt som inga övriga byggherrar nämns i tjänsteutlåtandet har vi inte tolkat detta som ett bevis för att ingen annan intressent har funnits (se avsnitt andra byggherrar). 21

21 Billiga boendekostnader Att byggherren valts p.g.a. dennes förmåga att pressa boendekostnaderna nämns i knappt 10 fall. Utöver dessa fall nämns detta som ett uttalat kriterium för hur kontoret har valt byggherrar i några av kommunens stora projektområden. 6 Anvisningarna för de olika byggherrarna inom de stora projektområdena 2004 har behandlats i ett gemensamt tjänsteutlåtande där motiven till varje enskild byggherre. Ett exempel är Hjorthagen. För detta område finns allmänna bedömningsgrunder angivna, däremot går det inte att se utifrån tjänsteutlåtandet exakt vilka kriterier som varit avgörande för var och en av de 20 byggherrar som anvisats mark. Däremot skulle det stora antalet byggherrar i sig kunna ses som ett bevis för arbetet med att få in många olika byggherrar på Stockholmsmarknaden i syfte att förbättra konkurrenssituationen. Ökat utbudet av byggherrar Ett motiv som nämns i några fall är att kontoret vill gynna nya och små aktörer för att uppnå mångfald och konkurrens. Detta görs i närmare 10 fall, förutom att det nämns som bedömningsgrund för exempelvis Hjorthagen. I enstaka fall motiveras byggherren också utifrån att de inte fått någon anvisning på länge. Samarbete & rekommendation För vissa områden, t.ex. Skärholmen och Farsta, framgår att byggherrarna anvisats mark då de arbetat tillsammans med kommunen med översynen och utvecklingen. I några fall har gatu- och fastighetskontoret kontaktat byggherrar gällande ett specifikt markområde vilka sedan har fått möjlighet att komma in med intresseanmälan. I två fall anges att kontoret vill gynna allmännyttan så att de klarar sitt produktionsmål. Markskuld När det gäller anvisningar till SMÅA är dessa speciella då kommunen och staden verkar ha ett avtal. Kontoret anger i dokumenten att de arbetar kontinuerligt med att få fram nya markanvisningar till SMÅA för att därmed kunna fullfölja träffad överenskommelse som togs i samband med stadens försäljning av aktier i bolaget. Detta markanvisningsavtal innebär att staden ska anvisa ett visst antal småhusenheter till bolaget. Andra byggherrar vid sökt markanvisning et byggherrar varierar från ensam intressent upp till 39 intressenter. I många fall uppgift om övriga intressenter (ca 15). I ett flertal fall är 6 De stora utvecklingsområdenas allmänna principer kring val av byggherre drar upp vissa variablers frekvens betydligt. Skillnaden mot många andra är egentligen bara att de skrivit ut i texten vad som står i policyn. Istället för att ange de allmänna bedömningskriterierna i tabellen för varje byggherre i de största projekten, redovisas dessa endast i sin helhet för den första byggherren, därefter hänvisat till områdeskriterierna. 22

22 uppgiften otydlig (ca 20). I 10 fall står det uttryckligen att aktuell byggherre varit den enda som visat intresse för marken. Ett fåtal stora projektområden, vilka har olika speciella förutsättningar, står för en ansenlig andel av anvisningarna Jag kan identifiera fem stycken utvecklingsområden som tillsammans står för närmare 50 anvisningar. Konkurrensbilden för dessa ser ut som följer I Kista har kommunen tagit fram en programskiss för området och sedan fört samtal med sju byggherrar. Sex stycken ville ha, och erhöll, markanvisning. För området uppges att det efterfrågats en varierad bostadsbebyggelse med en blandning av lägenhetstyper och boendeformer (bl.a. studentlägenheter). I Skärholmen har kommunen haft ett samarbetsavtal med 4 stora byggherrar vilka deltagit i arbetet med bostadsutvecklingen och tidigt fått markreservation. Detta avser första anvisningstillfället, fler byggherrar ska in i senare faser. 11 övriga intressenter namnges. I Hjorthagen har 20 av 39 intresserade byggherrar anvisats mark. (Detta avser första anvisningstillfället, några få ytterligare byggherrar ska in i senare faser). Övriga intressenter namnges inte. Exakt motivering till val av de enskilda byggherrarna framgår inte, bara bedömningsgrunderna för området. För Västertorp framgår inte motiv till varje enskild byggherre, bara bedömningsgrunderna för området. Det framgår heller inte om fler än de 5 byggherrar som anvisats mark varit intresserade av marken. För ett område på östra Södermalm har 9 av 19 intresserade byggherrar anvisats mark. Övriga intressenter namnges. Finns bara en allmän motivering till valet byggherren ger en bra blandning för området vad gäller upplåtelseformer & byggherrekategorier. I de fall uppgift om övriga intressenter inte framgår av tjänsteutlåtandena är det svårt att veta om det beror på att antagen byggherre är den enda som ansökt eller om handläggaren glömt att redovisa detta. Ofta står det X har inlämnat ansökan om markanvisning i området, men samtidigt kan det uppfattas som osäkert om även Y och Z visat intresse Nästan alla projekt i denna kategori har sparsamma motiveringar till val av byggherre (kanske för att de egentligen varit ensamma om att visa intresse ). Måhända är det underförstått att när det inte uttryckligen nämns andra intressenter så har anvisad byggherre varit ensam om att ansöka? I mallen står att det ska anges om någon annan ansökt om markanvisning på samma område, vilket borde innebära att när ingen annan byggherre nämnts så finns det ingen annan intresserad. Kan dock vara svårt att veta helt säkert eftersom vi t.ex. i något enstaka fall hittat ansökningar från andra byggherrar i arkivmappen, men som inte nämnts i utlåtandet. I andra fall, när det ges antydningar om andra 23

23 intressenter, kan det vara svårt att bedöma utifrån dokumenten hur många, eller vilka, byggherrar som visat intresse för marken. Vi anser det inte helt enkelt att kunna avgöra om andra nämnda byggherrar ansökt om samma specifika mark, om de ansökt om annan plats inom området, eller om de också fått på annan plats vid annat anvisningstillfälle. Upplåtelseform & antal lägenheter Bostadsrätter (& äganderätter) i ca 50 fall, om ca lägenheter (& småhus) Hyresrätter i ca 50 fall om totalt, ca lägenheter (varav 300 studentlägenheter) 50 % bostadsrätter & 50 % hyresrätter i 2 fall, ca 250 lägenheter Ej helt klart om bostadsrätt/hyresrätt i ca 10 fall, ca 800 lägenheter Totalt ca lägenheter Upplåtelseformen står alltid angiven. I några fall har upplåtelseformen ännu inte bestämts, men då förklaras generellt varför detta inte är avgjort. I de flesta tjänsteutlåtanden (ca 70 %) redovisas fördelningen av ägandeförhållandena i det befintliga beståndet. Oftast verkar således valet av upplåtelseform sättas in i ett vidare sammanhang. Däremot är det inte alltid som fördelningen i området blir mer jämn med den valda upplåtelseformen, utan ibland verkar det vara byggherrens önskan som avgör. Redovisningen av ägandeförhållandena skulle kunna vara en indikator på att handläggarna faktiskt är ganska bra på att gå in och titta på hur fördelningen ser ut och att de aktivt försöker uppnå en jämnare fördelning i området och att detta kan avgöra val av byggherre. Det kan dock vara svårt att veta om detta verkligen är den bakomliggande faktorn till valet. Detta då det kan vara svårt att se vilka andra byggherrar som visat intresse, eller framför allt, vilken upplåtelseform de hade valt om de anvisats marken. I hälften av fallen redovisas den föreslagna byggherrens engagemang i området/kommunen eller vilka andra byggherrar som tidigare anvisats mark i det aktuella området. Vid studie av mallen till tjänstutlåtandet framgår att handläggarna uppmanas kommentera bl.a. andel små resp. stora lägenheter, ägarfördelningen (allmännytta, bostadsrätter och övriga) och vilka markanvisningar nämnden tidigare lämnat i stadsdelen. Intressanta iakttagelser I ett fåtal fall framgår tydligt från tjänsteutlåtanden att byggherren tagit en aktiv roll i planprocessen och i några andra fall motiveras t.o.m. den tidiga markanvisningen utifrån kommunens vilja att engagera byggherrarna tidigt i processen. I några tjänsteutlåtanden kring exploatering (som ofta upprättas några år senare) har vi i några fall sett skrivningar som: byggherren har 24

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13 Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 Varför markanvisningspolicy? Kommunens vilja med sitt markinnehav. Transparenta, klara och entydiga regler för markanvisningar. Bidrar till

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Policy för markanvisning i Sollentuna Antagen av fullmäktige 20120613, 59 Innehållsförteckning 1. Markanvisning i Sollentuna... 2 2. Sollentuna växer... 2 3. Sollentuna kommuns markanvisningspolicy...

Läs mer

Markanvisning i Sollentuna

Markanvisning i Sollentuna Markanvisning i Sollentuna www.sollentuna.se Sollentuna växer Sollentuna kommun har en vision om ett långsiktigt hållbart samhälle och översiktsplanen ger vägledning om hur visionen ska förverkligas. I

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK KF 2015-01-29 6 Blad 1(6) RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK Med markanvisning avses en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under

Läs mer

2. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan för området.

2. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan för området. Monica Almquist Avdelningen för Projektutveckling Telefon: 08-508 262 52 monica.almquist@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2012-08-23 Markanvisning för bostäder och tennishall inom fastigheten Stadshagen

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Malmö skapar möjligheter

Malmö skapar möjligheter Malmö skapar möjligheter Börje Klingberg Fastighetsdirektör, Malmö stad Fotograf Leif Johansson Fastighetskontorets verksamhetsidé Fastighetskontoret skall tillsammans med andra aktörer skapa en för alla

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

MARKANVISNINGS- POLICY

MARKANVISNINGS- POLICY MARKANVISNINGS- POLICY - riktlinjer avseende tilldelning av mark för bostäder och verksamheter TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN INLEDNING Karlstads kommuns markanvisningspolicy fastställdes ursprungligen

Läs mer

Riktlinjer Markanvisning och exploatering

Riktlinjer Markanvisning och exploatering Riktlinjer Markanvisning och exploatering Enköpings kommun Bakgrund och syfte Enköping växer och utvecklas med nya områden för bostäder, handel och företagande. Målet är att växa till 50 000 invånare år

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar

Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar Carl Caesar, Thomas Kalbro och Hans Lind Fastigheter och byggande, KTH Ett betydande kommunalt markägande Boverket,

Läs mer

3. Nämnden ger kontoret i uppdrag att markanvisa ca 60 lägenheter i bostadsrättsform genom anbudsinfordran.

3. Nämnden ger kontoret i uppdrag att markanvisa ca 60 lägenheter i bostadsrättsform genom anbudsinfordran. Lena Hall Stora projekt Telefon: 010-480 16 52 lena.hall@extern.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Britta Eliasson Stora Projekt Telefon: 08-508 264 61 britta.eliasson@stockholm.se Markanvisning

Läs mer

EFTERLEVNAD AV STADENS MARKANVISNINGS- POLICY

EFTERLEVNAD AV STADENS MARKANVISNINGS- POLICY STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2012 DNR 420-9/2012 Revisionsrapport EFTERLEVNAD AV STADENS MARKANVISNINGS- POLICY Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för

Läs mer

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3.

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3. Anna Haraldsson Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 27 anna.haraldsson@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Markanvisning för byggvarhus inom del av fastigheten Riksby 1:3

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Anpassning av stadens projektstyrningsmetod till bolagens verksamhet

Anpassning av stadens projektstyrningsmetod till bolagens verksamhet Koncernstyrelsen 2012-10-16 1 (9) Anpassning av stadens projektstyrningsmetod till bolagens verksamhet Bakgrund För att få en god styrning och uppföljning av stadens investeringar och andra betydande projekt

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Dnr KK15/99 RIKTLINJER. Riktlinjer för markanvisning och riktlinjer för exploateringsavtal

Dnr KK15/99 RIKTLINJER. Riktlinjer för markanvisning och riktlinjer för exploateringsavtal Dnr KK15/99 RIKTLINJER Riktlinjer för markanvisning och riktlinjer för exploateringsavtal Antagen av kommunstyrelsen 2015 Dnr KK15/99 2/5 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Bakgrundsanalys och överväganden...

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista 1 (6) Fastighetsnämnden Kallelse och föredragningslista Enligt uppdrag Ordförande Jazmin Pettersson Sammanträdesdatum 14 november 2013 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30 Ledamöter

Läs mer

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 ) 1 (5) Presskontakt: Nina Gregoriusson, informatör Båstads kommun, 0431-777 20, 070 858 77 20 PRESSMEDDELANDE 2010-03-05 Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 Komplettering till informationen

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Lars Svensson 08-508 287 36. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Lars Svensson 08-508 287 36. Förslag till beslut Dnr Sida 1 (13) 2014-05-21 Handläggare Lars Svensson 08-508 287 36 Till Exploateringsnämnden 2014-06-12 Markanvisning för bostäder inom fastigheten Akalla 4:1 i Kista (Kista Äng) till Mälarholmen AB, ByggVesta

Läs mer

700 år av TRADITION, ANSVAR och KULTUR. Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av tio bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet.

700 år av TRADITION, ANSVAR och KULTUR. Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av tio bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet. 700 år av TRADITION, ANSVAR och KULTUR Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av tio bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet. Stockholmsbyggmästarna Tio företag med en mycket stark och traditionell

Läs mer

Markanvisningstävling för bostäder i Snösätra i Rågsved.

Markanvisningstävling för bostäder i Snösätra i Rågsved. Katarina Johansson 08-508 264 20 Katarina.i.johansson@stockholm.se Markanvisningstävling för bostäder i Snösätra i Rågsved. Exploateringskontoret bjuder in till lämnande av anbud på mark för bostadsbebyggelse

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013 Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013 1 Inledning... 3 Prioritering av kommunfullmäktiges mål... 3 Förtydliganden till kommunfullmäktiges mål... 3 Uppdrag från kommunfullmäktige...

Läs mer

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN STADSLEDNINGSKONTORET SID 1 (6) 2008-12-03 pm STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN Bakgrund På bara några månader har världsekonomin gått in i en markant lågkonjunktur. Hittills har

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

750 år av TRADITION, ANSVAR OCH KULTUR. Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av elva bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet.

750 år av TRADITION, ANSVAR OCH KULTUR. Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av elva bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet. 750 år av TRADITION, ANSVAR OCH KULTUR Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av elva bygg- och fastighetsbolag verksamma i Stockholmsområdet. Stockholmsbyggmästarna Stockholmsbyggmästarna utgörs av: Anders

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

2006:2. Hur fungerar bostadsförsörjningen?

2006:2. Hur fungerar bostadsförsörjningen? 2006:2 Hur fungerar bostadsförsörjningen? MISSIV DATUM DIARIENR 2006-04-18 2005/393-5 ERT DATUM ER BETECKNING Regeringen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

LIVSKVALITET ATT HYRA

LIVSKVALITET ATT HYRA LIVSKVALITET ATT HYRA PERSONAL NYPRODUKTION NYA SAMARBETS- FORMER GOD EKONOMI BOSTADS- SOCIALT HYRESGÄSTEN I CENTRUM Bildades: 1942 Antal lägenheter (st): 9 771 (636 069 kvm) HFAB i siffror 2013 Antal

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

MARKANSVISNINGSTÄVLING FÖR TINGSTORGET I ALBY

MARKANSVISNINGSTÄVLING FÖR TINGSTORGET I ALBY MARKANSVISNINGSTÄVLING FÖR TINGSTORGET I ALBY Botkyrka kommun bjuder in till markanvisningstävling med särskilt fokus på social hållbarhet och gestaltning vid Tingstorget i Alby Innehåll Vad innebär en

Läs mer

MARKANVISNINGSAVTAL. Bilaga 1

MARKANVISNINGSAVTAL. Bilaga 1 Bilaga 1 Mellan Värmdö kommun, org nr 212000-0035, 134 81 Gustavsberg, ( Kommunen ), och Företaget, org nr xxxxxx-xxxx, adress, ( Bolaget ), har träffats följande MARKANVISNINGSAVTAL avseende upplåtelse

Läs mer

Markanvisningstävling för Kyrkoherdens fiskevatten

Markanvisningstävling för Kyrkoherdens fiskevatten 1 (8) Dnr TF 2008/611 Kungsgatan 42 745 80 Enköping Tfn 0171-62 5243 e-post: kent.gullberg@enkoping.se Markanvisningstävling för Kyrkoherdens fiskevatten Teknikförvaltningen bjuder härmed in till lämnande

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL olof.moberg@skl.se Seminarium under Almedalsveckan, Gotland 2013 De onda kommunerna som är planmonopolister, ransonerande mark för att få ut högsta möjlig pris

Läs mer

OPPOSITIONEN OM ATT ÄTA KAKAN OCH ATT HA DEN KVAR

OPPOSITIONEN OM ATT ÄTA KAKAN OCH ATT HA DEN KVAR Rapport: OPPOSITIONEN OM ATT ÄTA KAKAN OCH ATT HA DEN KVAR 2009-10-26 Vår politik genererar vinster som investeras i Stockholms bostadsmarknad genom upprustning av bestånd, ytterstadsutveckling och byggande

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Föravtal gällande hotell på del av fastigheten Kvarnholmen 2:1, Ölandskajen

Föravtal gällande hotell på del av fastigheten Kvarnholmen 2:1, Ölandskajen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johanna Kindqvist 2014-08-19 KS 2012/0379 50126 Kommunstyrelsen Föravtal gällande hotell på del av fastigheten Kvarnholmen 2:1, Ölandskajen Förslag till

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter).

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter). Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-02-24 Handläggare Mattias Olsson Telefon 08-508 27 261 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning inom fastigheten

Läs mer

Kv. Gasen - AF Bygg Syd AB försäljning - ändring av detaljplan

Kv. Gasen - AF Bygg Syd AB försäljning - ändring av detaljplan HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-06-05 KSU 126 KS 2012/0264 Kv. Gasen - AF Bygg Syd AB försäljning - ändring av detaljplan Beslut 1.

Läs mer

Optionsavtal för bostadsbebyggelse avseende fastigheterna Skolbänken 21-24, i Mölnbo

Optionsavtal för bostadsbebyggelse avseende fastigheterna Skolbänken 21-24, i Mölnbo 2015-05-06 Tjänsteskrivelse Dnr VM 15/25 Dnr TN-2015-00290-251 Kontor Samhällsbyggnadskontoret Handläggare Martin Ivarsson martin.ivarsson@sodertalje.se Tekniska nämnden Optionsavtal för bostadsbebyggelse

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Jonas Norberg 08-508 264 81. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Jonas Norberg 08-508 264 81. Förslag till beslut Dnr Sida 1 (13) 2015-01-23 Handläggare Jonas Norberg 08-508 264 81 Till Exploateringsnämnden 2015-02-19 Markanvisning för sportanläggning, hotell, kontor och bostäder inom del av fastigheten Akalla 4:1

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

KUNGSGÅRDEN, FRÖSÖN ÖSTERSUNDS KOMMUN

KUNGSGÅRDEN, FRÖSÖN ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010-03-01 KUNGSGÅRDEN, FRÖSÖN ÖSTERSUNDS KOMMUN PM FÖR TOMTRÄTTSUPPLÅTELSE OCH FÖRSÄLJNING Östersunds kommun inbjuder till att lämna anbud på Kungsgården, Frösön, vackert beläget vid Kungsgårdsviken nedanför

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för Tempelriddarorden 10 i stadsdelen Bredäng (180 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för Tempelriddarorden 10 i stadsdelen Bredäng (180 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-09-16 Handläggare: Per Anders Olsson Tfn 08-508 27 293 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Tempelriddarorden

Läs mer

Utredning om produktionsplan för bostäder med tidshorisonten 5- respektive 10-års sikt

Utredning om produktionsplan för bostäder med tidshorisonten 5- respektive 10-års sikt Utredning om produktionsplan för bostäder med tidshorisonten 5- respektive 10-års sikt Direktörsmöte för stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och trafikkontoret. 2015-01-19

Läs mer

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 2002-04-23 Det talade ordet gäller! Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 Byggherren måste ta plats i byggprocessen! Jag får ofta

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB Ockelbo växer Nya bostäder med kooperativ hyresrätt Tilltro till Ockelbo Kommunalt intresse med nya bostäder Förstudie visar vägen Tilltro till Ockelbo, som växer Kooperativ hyresrätt gynnar boendes engagemang

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

Björskogsgatan Markanvisning för bostäder

Björskogsgatan Markanvisning för bostäder Datum 2015-05-21 Västerås Stad Fastighetskontoret Stadshuset 721 87 Västerås www.vasteras.se Björskogsgatan Markanvisning för bostäder VÄSTERÅS STAD 2 (9) Inbjudan På uppdrag av Fastighetsnämnden bjuder

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens planutskott Tid Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 10:00 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Byggnads- och trafiknämnd

Byggnads- och trafiknämnd Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Förvaltning: Förvaltningschef: Byggnads- och trafiknämnd Zaine Andersson Tekniskt kontor Svante Modén Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader 2 255

Läs mer

Markanvisningstävling för bostäder och kontor/hotell vid Älvsjö station

Markanvisningstävling för bostäder och kontor/hotell vid Älvsjö station Markanvisningstävling för bostäder och kontor/hotell vid Älvsjö station Exploateringskontoret bjuder härmed in till lämnande av anbud på mark för bostadsbebyggelse resp mark för kontor/hotell eller liknande

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Botkyrka kommun bjuder in till inlämning av intresseanmälan om markanvisning för ungdomsbostäder på del av fastigheten Tullinge 19:282.

Botkyrka kommun bjuder in till inlämning av intresseanmälan om markanvisning för ungdomsbostäder på del av fastigheten Tullinge 19:282. R Ö F G L V Ä T G V A K MAR D V R E D Ä T O B M UGDO E G L L U T E G Ä V E K L O Botkyrka kommun bjuder in till inlämning av intresseanmälan om markanvisning för ungdomsbostäder på del av fastigheten Tullinge

Läs mer

Mark, bostadsbyggande och konkurrens

Mark, bostadsbyggande och konkurrens 2012:25 Mark, bostadsbyggande och konkurrens En granskning av den kommunala markanvisningsprocessen MISSIV DATUM DIARIENR 2012-09-12 2011/278-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-11-24 S2011/10454/PBB (delvis)

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Oktober 2009 Stockholms stad Inledning Stockholm växer och får en allt yngre befolkningsstruktur. Sedan år 2000 har Stockholms

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista 1 (7) Fastighetsnämnden Kallelse och föredragningslista Enligt uppdrag Ordförande Jazmin Pettersson Sammanträdesdatum 22 maj 2014 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30 Ledamöter Ersättare

Läs mer

Ändrade markanvisningar för Älvsjö C. Avtal med Maxera och SL. Genomförandebeslut.

Ändrade markanvisningar för Älvsjö C. Avtal med Maxera och SL. Genomförandebeslut. Andris Rozenbachs Projektutveckling Telefon: 08-508 270 25 andris.rozenbachs@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2009-12-17 Ändrade markanvisningar för Älvsjö C. Avtal med Maxera och SL. Genomförandebeslut.

Läs mer

Navet 1 - avsiktsförklaring om framtida förvärv. (AU 149) KS 2015-190

Navet 1 - avsiktsförklaring om framtida förvärv. (AU 149) KS 2015-190 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-06-02 154 Navet 1 - avsiktsförklaring om framtida förvärv. (AU 149) KS 2015-190 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer